Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 20 Utsläpp Sverige om knappt 53 miljoner ton 2016 26 procent minskning -2%/år sen 1990 1,9 Icke-handlande procent minskning sen 2015 sektorn Oförändrat nettoupptag -2%/år på hög nivå Inrikes transporter -3%/år Genomsnittliga minskningstakt för att nå målen 2030, 2040 och 2045 från dagens nivå 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2
Klimatklivet och bioenergi Några exempel: Energikonvertering från fossilt till Biobränsle. Fjärrvärme. Utbyggnad av fjärrvärmenät. Närvärmenät med biobränslepanna. Produktion av bränsle?
Klimatklivet resultat t.o.m. 1 december 2017 3 500 ansökningar sedan 2015 (varav 440 nya i november) 1 305 åtgärder har fått stöd Totalt 2,6 miljarder kronor har beviljats, Stödet utgör i snitt 44 % av investeringskostnaden Åtgärdernas minskning av växthusgasutsläpp beräknas utifrån prognoser i ansökningarna: 760 000 ton koldioxidekvivalenter per år
900 800 700 600 815 Antal beviljade åtgärder Totalt 1 305 st 12 000 nya laddpunkter för elbilar 500 400 300 263 200 100 97 0 26 25 23 21 19 9 5 2
Beviljat stödbelopp Totalt 2,6 miljarderkr 30 % Mer biogas 1000 900 800 700 878 837 600 500 400 300 200 210 199 146 143 29 nya eller utbyggda biogasanläggningar innebär att produktionen av biogas kan öka med cirka 30 procent i Sverige 100 0 80 41 25 12 3
Lärande exempel från Klimatklivet sverigesmiljomal.se
Nya satsningar i budget 2018 Ökade ambitioner för Klimatklivet. Riksdagen har antagit förstärkningar för hela budgetperioden enligt följande: 2018: 1,5 miljarder kr 2019: 2 miljarder kr 2020: 3 miljarder kr Bemyndigande att under 2018 fatta beslut om åtaganden 2019-2023 på sammanlagt 2 miljarder kronor (inkl. tidigare åtaganden)
Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag och organisationer. Satsningen ska leda till maximal klimatnytta på regional och lokal nivå. Syftet är att i första hand minska utsläpp av växthusgaser. Gärna bidra till spridning av teknik och marknadsintroduktion samt ha effekter på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning.
Vilka får inte stöd? Stöd ges inte till privatpersoner eller enkla bolag. Stöd ges inte till verksamheter som omfattas av handel med utsläppsrätter, med undantag för åtgärder som ökar användning av spillvärme Stöd får inte ges till åtgärder som: måste genomföras enl. lag, annan författning, villkor i tillstånd, berättigar till elcertifikat, är marknadsföring har påbörjats innan beslut om stöd.
Hur mycket stöd kan en åtgärd få? Grundregel i Klimatklivet är att stöd ska sökas i den nivå som krävs för åtgärdens genomförande Stöd till företag kan ges utifrån EU:s statsstödsregler, dock aldrig mer än 70 procent. Vanliga tak för stödnivån är 30, 45 och 50 procent. Stöd till andra än företag får ges i den omfattning som krävs för att åtgärden ska genomföras, dock högst 50 procent av investeringskostnaden. För laddningsstationer gäller maximalt 50 procent i stöd.
Beräkning av klimatnytta Total minskning av växthusgutsläpp delat med investeringskostnad ger utsläppsminskning per investeringskrona, huvudkriteriet för att rangordna ansökningarna. Utsläpp p.g.a. användning av olika energislag utan stöd och med stöd under åtgärdens livslängd ska jämföras. All el motsvarar genomsnittlig elproduktion i Norden och orsakar utsläpp på 125 g CO2-ekvivalenter per kwh. Lokala utsläpp från fjärrvärmeproduktion används i beräkningarna. Utsläppsfaktorer i övrigt tas från Miljöfaktaboken 2011: Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter utgiven av Värmeforsk
GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING!
Hur ansöker man? Besök: lansstyrelsen.se och naturvardsverket.se/klimatklivet Läs förordningen. Vänd dig till din länsstyrelse för frågor inför ansökan. Digitalt ansökningsverktyg förbered dig genom att gå igenom frågorna först. Finns på NV:s webbplats. Öppet för ansökningar tre gånger 2018: - 15 januari 15 februari - 17 april 17 maj - 27 augusti 27 september
BÄSTA KLIMATNYTTAVI NNER! naturvardsverket.se/klimatklivet