KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 (1) Plats och tid: Skutan, Strömsvik, 2017-05-17, 08:05:00 - ca 12:00 Upprop Val av protokollsjusterare Nr Ärende Föredragande och ca tid 1 Information a) Personalärenden b) Slamfrågan från Sandviks reningsverk Gustaf Liljenström 08:15 Claes Boman 08:30 c) Reflektioner efter utbildning - Krisledningsnämnd d) Övrig information 2 Avfallsplan Claes Boman 3 Ekonomisk uppföljning Monika Hallberg 2017 Martine Christensen Odenhall 09:00 4 Ämtö 4:19 - Martine Christensen Odenhall Detaljplaneuppdrag 5 Uppföljning av Karin Ekström 10:00 verksamhet under 2017 6 Motion angående Sven Stengard 10:30 uppföljning av beslutande projekt 7 Motion - kommunal app Tomas Zingmark 10:45 8 Tillämpningsföreskrifter/b ehöriga personer för finansverksamheten 9 Firmatecknare från Valdemarsviks kommun Erland Olauson (S) Ordförande Eva Köpberg Sekreterare
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-17 (9) Nämnd.2017.1 Information a) Personalärenden b) Slamfrågan från Sandviks reningsverk c) Reflektioner efter utbildning - Krisledningsnämnd d) Övrig information Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Justerare......
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-17 Xxxxx (9) Nämnd.2017.1 Justerare......
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-17 (1) KS-TEK.2016.35 450 Avfallsplan Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Valdemarsviks kommun Xxxxx Justerare......
Vårt datum Vårt Dnr Sida 2017-05-02 KS-TEK.2016.35 450 1(2) Ert datum Ert Dnr Tjänsteställe/Handläggare Sektor Samhällsbyggnad och Kultur KS Claes Boman 0123-191 49 claes.boman@valdemarsvik.se Mottagare Valdemarsviks kommun Sektor Samhällsbyggnad och Kultur 615 80 Valdemarsvik Ny avfallsplan Utställning Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnad och Kultur föreslår att Avfallsplanen ställs ut för samråd under tiden 1:e juli 31:e augusti. Annonsering kommer att ske på kommunens hemsida. Dessutom kommer en kungörelse att sättas in i Norrköpings Tidningar. 2. Efter utställningstiden bearbetas inkomna synpunkter och ett slutgiltigt förslag till avfallsplan kan behandlas av kommunfullmäktige tidigast i oktober 2017. Planen föreslås börja gälla kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Ärendebeskrivning Förslag till ny avfallsplan (2017-2021) har tagits fram för Valdemarsviks kommun. Varje kommun ska enligt Miljöbalkens bestämmelser ha en avfallsplan med tillhörande föreskrifter gällande avfallshanteringen i kommunen. Då kommunens nuvarande avfallsplan löper ut 2017 har ett nytt förslag på plan tagits fram. Arbetet har gjorts med hjälp av Thyréns, egna resurser och i samarbete med miljökontoret i Söderköping. De båda kommunernas planer är väldigt lika nu. Den nya planen skiljer sig väsentligt mot den gamla på grund av beskrivningar på hur hela arbetet inom EU, nationellt och i regionen drivs med olika mål och planer. Kommunens viktigaste mål är att sortera ut fler fraktioner och framförallt sortera ut matavfall mot dagens lösning. Inom varje övergripande mål har detaljerade mål tagits fram i arbetsgrupp med representanter från BUA och Kost Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Bankgiro 615 80 Valdemarsvik Storgatan 37 0123-191 00 kommun@valdemarsvik.se 212000-0431 563-5107 Valdemarsvik Telefax Webbadress 0123-191 04 valdemarsvik.se
Vårt datum Vårt Dnr Sida 2017-05-02 KS-TEK.2016.35 450 2(2) Ert datum Ert Dnr VALDEMARSVIKS KOMMUN Claes Boman VA-renhållningschef Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Bankgiro 615 80 Valdemarsvik Storgatan 37 0123-191 00 kommun@valdemarsvik.se 212000-0431 563-5107 Valdemarsvik Telefax Webbadress 0123-191 04 valdemarsvik.se
Avfallsplan 2017-2021 Bilaga 1. Uppföljning av handlingsplan och mål i tidigare avfallsplan En uppföljning har gjorts på de mål som sattes för den föregående avfallsplanen, tidsperioden 2012-2017. Handlingsplan som upprättades för Valdemarsviks kommun har följts upp i juni 2016 och kommenterats utifrån det underlag som då fanns tillgängligt. För Valdemarsviks kommun ser måluppföljandet för de 10 lokala delmålen ut som följande och dessa symboler har använts för att visa om målen är uppnådda eller inte: Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppnått Underlag saknas Mål och åtgärder i Handlingsplan 2012-2017 Övergripande mål Detaljerat mål Exempel på åtgärder Uppfyllelse Kommentar 2017 ska hushållens kunskap om vad som är farligt avfall och vart det ska lämnas vara förbättrad i förhållande till dagens nivå. Avfallets mängd och farlighet ska minskas med hjälp av förebyggande metoder Befintligt insamlingssystem för farligt avfall skall ses över senast 2015, för att förbättra hushållens möjlighet att lämna farligt avfall. Valdemarsviks kommun skall genom informationsinsatser uppmuntra till avfallsminimering, återvinning och återanvändning. Vid utformning av nya ÅVC ska det finnas en plats där begagnade produkter och material kan lämnas för återanvändning. Att förmå invånare att sortera ut och lämna sitt farliga avfall separat från övrigt avfall görs genom kontinuerliga informationsinsatser om farligt avfall. Komplettera befintligt insamlingssystem med miljöstationer alternativt införa samlaren eller annat system hos handlare i kommunen. Arbeta för fastighetsnära hämtning av farligt avfall på flerbostadshus. Plockanalys har utförts år 2013. Den visade att ca 1,1 % farligt avfall hamnat i hushållsavfallet. Fler plockanalyser har inte genomförts. Pågående informationsinsatser. Finns däremot inga undersökningar eller enkäter som följer upp om kunskapen har ökat. Ej genomfört Fastighetsnära insamling av farligt avfall sker med miljöbilen på sex ställen i kommunen 1 gång/år. Samlaren finns ännu inte i kommunen, däremot finns ett antal ställen att lämna batterier på. Pågående informationsinsatser utförs. Under åren 2012-2015 har mängderna insamlat avfall varit relativt konstant. En nedgång på ca 300 ton redovisas år 2015. Det är dock svårt att dra några slutsatser från en årsmätning. Ny ÅVC byggd och en plats avsedd för återbruk finns på anläggningen. Ett samarbete med Röda korset har inletts. 1
Avfallsplan 2017-2021 Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillvara I kommunens fysiska planering ska det senast år 2017 finnas väl underbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra större anläggningar för avfallshantering. Förutsättningarna för att rätt restprodukt går till energiutvinning skall förbättras till 2017. Till 2017 skall andelen matavfall som tas tillvara som en resurs i biologisk behandling öka i förhållande till dagens nivå. Avfallsfrågan skall lyftas fram i samband med revidering av kommunala översiktsplanen. Planerad ÅVC skall utformas så att det är lätt för besökarna att sortera. Se över öppettiderna på Toverums avfallsanläggning alternativt ny ÅVC. Ökade informationsinsatser till abonnenter angående insamling av tidningar och förpackningar. Införa, där det är motiverat, ett centralt insamlingssystem av matavfall. Arbetet med att få in dessa aspekter i Översiktsplanen pågår. Förutsättningarna är förbättrade genom att en ny ÅVC har byggts vilket har gjort det lättare att sortera. En plockanalys har utförts 2013 men ingen ytterligare har utförts efter detta. En ny plockanalys är planerad att utföras under 2016. Det går i dagsläget därför inte att säga om utsorteringen ökat. Ingen insamling av matavfall sker ännu (2016) i kommunen. Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljöoch kostnadseffektiv Hämtningsperioder och kärlstorlekar ska anpassas för att uppnå kostnadseffektiv hantering, utfört senast år 2013. Arbetet med effektiva och klimatriktiga avfallstransporter ska prioriteras, utfört senast 2017. Valdemarsviks kommun skall under avfallsplanens livslängd verka för samverkan med närliggande kommuner i frågor där miljö- och/eller effektiviseringsvinster kan Se över kärlstorlekar och hämtningsperioder vid upphandling av ny hämtningsentreprenör. Inventering av hämtställen för kärl för att uppnå bättre logistik. Undersöka om det går att införa nya hämtställen. Koordinatsättning av slambrunnar. Prioritera samverkan med andra kommuner inom avfallsområdet. Utbyte av udda kärlstorlekar utförd under 2013. Hämtningsperioderna har inte setts över. Nya insamlingsfordon har införts med bränsleklass EURO 4. En inventering har även gjorts med avseende på besvärliga hämtplatser. Det finns i dagsläget ett pågående samarbete med grannkommunerna. 2
Avfallsplan 2017-2021 uppnås. 3
Avfallsplan 2017-2020 Bilaga 2 Nulägesbeskrivning I denna bilaga kommer en nulägesbeskrivning av Valdemarsviks kommun att presenteras och kommunens nuvarande avfallshantering samt avfallsmängder kommer beskrivas närmare. 1 Valdemarsviks kommun Valdemarsvik omnämns för första gången 1383 i Borkhults arkiv, då under namnet Wagmare. Idag är Valdemarsvik en kommun som präglas av skärgårdsmiljö med en nära 700 km lång strandlinje. På sommaren förvandlas orten till ett populärt turistmål. I detta avsnitt presenteras uppdaterad information om geografi, befolkning samt näringsliv i Valdemarsvik. 1.1 Geografi Valdemarsvik är en kommun i Östergötlands län och gränsar till Västerviks kommun i söder, Åtvidabergs kommun i väster och Söderköpings kommun i norr. I öster har Valdemarsvik kust mot Östersjön och en stor del av kommunen utgörs av skärgård. I kommunen finns tätorterna Valdemarsviks stad, Gusum och Ringarum. Europaväg 22 passerar igenom kommunen och sammanbinder Valdemarsvik med Norrköping, Västervik och Kalmar. Geografisk placering i Sverige visas i Figur 1. Figur 1. I kartan över Sverige finns Valdemarsviks kommun markerad med röd ring. Lantmäteriet Medgivande R50103251_160002. 1.2 Befolkning Folkmängden i Valdemarsviks kommun har under perioden mellan år 2009-2015 varit relativt konstant, Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 1 (15)
Avfallsplan 2017-2020 vilket kan utläsas i Tabell 1 nedan. Inte heller medelåldern för invånarna i kommunen har fluktuerat betydande under perioden. År 2015 var folkmängden i Valdemarsvik 7 747 personer. Tabell1. I tabellen redovisas folkmängden i Valdemarsviks kommun under perioden 2009 och 2015. Den redovisade folkmängden är från den 31 december respektive år (SCB, 2016). År Folkmängd (st) Medelålder (år) 2015 7 747 47,6 2014 7 657 47,8 2013 7 585 47,6 2012 7 597 47,4 2011 7 662 47,1 2010 7 760 46,7 2009 7 811 46,2 I Tabell 2 nedan presenteras fördelningen av boendetyper inom Valdemarsvik kommun, fördelat på en- och tvåfamiljshus, flerbostadshus samt fritidshus. Tabell2. Boende fördelat på boendetyp i Valdemarsviks kommun för 2014 och 2015 (Avfall webb, 2016). år Hushåll i en- och tvåfamiljshus (st) Hushåll i flerbostadshus (st) Fritidshus (st) 2014 2582 1284 2296 2015 2595 1439 2294 Åldersfördelningen i Valdemarsviks kommun år 2011 skildras i Figur 2 nedan och jämförs med åldersfördelningen i övriga Östergötland samt Sverige. Figur 2. Åldersfördelning för Valdemarsvik år 2011 i jämförelse med övriga Östergötland samt Sverige (Valdemarsvik, 2012). 1.3 Näringsliv Inom kommunen finns knappt 600 aktiva företag. Den största arbetsgivaren i Valdemarsvik är Valdemarsviks kommun men även tillverkningsindustrierna Nordic Brass Gusum AB, R-K Teknik i Gusum och CMW i Valdemarsvik (Trysberg, 2016). År 2014 var 77,5 % av befolkningen förvärvsarbetande i åldrarna 16 till 64 år (SCB, 2016). I Valdemarsvik driver 12 % av befolkningen i åldern 20-64 ett eget företag, vilket är Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 2 (15)
Avfallsplan 2017-2020 det nionde högsta i Sverige (Ekonomifakta, 2014) 2 Nulägesbeskrivning inom avfallsområdet I detta avsnitt presenteras ansvarsfördelningen, kommunikationen samt finansieringen av avfallshanteringen i Valdemarsvik. 2.1 Ansvarsfördelning inom avfall o Kommunerna. Kommunfullmäktige ansvarar över att fastställa renhållnings-ordningen för kommunen. Kommunen ansvarar för insamling och omhänder-tagande av hushållsavfall, med undantag av avfall som omfattas av producent-ansvar. Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 3 (15)
Avfallsplan 2017-2020 o Producenterna är ansvariga för avfall från till förpackningar, tidningar, bilar, däck och elektroniska produkter. o Verksamhetsutövare är ansvariga för att det avfall som verksamheten ger upphov till tas om hand enligt gällande regler och lagar. o Tillsynsmyndigheterna (miljöförvaltning och länsstyrelse) har ansvar att pröva och utöva tillsyn av verksamheter samt besluta enligt kommunens renhållningsföreskrifter och övrig avfallslagstiftning. o Fastighetsägarna ansvarar över att informera de som bor eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering. De ansvarar även för att tillhandahålla utrymmen för avfallsinsamling. o Alla som ger upphov till avfall ansvarar för att se till att det hanteras enligt gällande regler. Detta gäller för privatpersoner så väl som för verksamhetsutövare. 2.1.1 Kommunens ansvar Varje kommun har enligt Miljöbalken (15 kap) ansvar för att upprätta en renhållnings-ordning vilken innefattar en kommunal avfallsplan samt renhållningsföreskrifter. Kommunen har även ett renhållningsansvar vilket omfattar hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunen ansvarar också för att avfallet transporteras till godkänd behandlingsanläggning så att avfallet kan återvinnas och omhändertas korrekt. 2.1.2 Producenternas ansvar För vissa typer av avfall gäller ett producentansvar. Det innebär att tillverkare och importörer har ett ansvar för att en viss del av de varor som produceras samlas in, tas om hand och återvinns eller återanvänds. År 1994 började förordningen om producentansvar för förpackningar tillverkade av papper, glas, plast och metall att gälla. Samtidigt antogs även förordningen om producentansvar för tidningspapper. Senare utvidgades producentansvaret för att även gälla däck, batterier, elektriska- och elektroniska produkter, bilar, däck, läkemedel, glödlampor och belysningsarmatur samt radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor. Ett antal organisationer har bildats för att samordna insamling för av avfall som omfattas av producentansvar. Ett sådant exempel är FTI (förpacknings- och tidningsinsamlingen). FTI arbetar på uppdrag av producenterna och drivs utan vinstsyfte och bedriver insamling och återvinning av dessa produkter. 2.1.3 Verksamhetsutövarnas ansvar Alla verksamheter ansvarar för att ta hand om det avfall som de ger upphov till på ett godkänt sätt. Företaget ska ha kunskap om avfallet och dess effekter på miljön. Företaget ska även hålla sig uppdaterat vad gäller förändringar inom avfallslag-stiftningen. Verksamhetsutövarna ansvaras även att avfallet transporteras bort av en godkänd transportör till godkänd behandlings- eller mottagningsanläggning. 2.1.4 Tillsynsmyndighetens ansvar Tillsynsmyndigheten kan utgöras av miljöförvaltningen på kommunen eller av länsstyrelsen beroende på vilken typ av verksamhet som avses. Tillsynsmyndigheten ansvarar för att utöva tillsyn på företag som bedriver verksamhet. 2.1.5 Fastighetsägarnas ansvar Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 4 (15)
Avfallsplan 2017-2020 Fastighetsägarna har som ansvar att informera de som bor eller har verksamhet på fastigheten om gällande regler för avfallshanteringen på fastigheten. De ansvarar även för tillhandahållande av avfallsutrymmen på fastigheten. 2.1.6 Alla som ger upphov till avfall Alla som ger upphov till avfall (privatpersoner så väl som företag) är skyldiga att sortera ut och lämna sitt avfall i de olika insamlingssystem som finns. Alla har också skyldighet att följa reglerna för avfallshanteringen i kommunen. 2.2 Information och samverkan Nedan presenteras lokala, regionala och nationella informationsflöden och samarbeten kring avfall som Valdemarsvik är del av. 2.2.1 Lokalt Lokalt i kommunen förmedlas information om renhållning genom utskick från kommunen eller via kommunens hemsida. Invånarna kan även få ytterligare information om de vänder sig till kommunens kundtjänst för vatten och renhållning. 2.2.2 Regionalt Valdemarsviks kommun är en av medlemskommunerna i det regionala avfallsnätverket def.waste. Nätverket är öppet för kommunerna inom Jönköpings län, Kalmar län, Södermanlands län och Östergötlands län. Syftet med def.waste är bland annat att samordna gemensamma frågor inom avfallsområdet, samordna informationsinsatser samt att driva och utveckla avfallsarbetet inom medlemskommunerna. Inom nätverket har man till exempel tagit fram gemensamma informationsbroschyrer om elektriskt, elektroniskt och farlig avfall. Man har även genomfört ett antal utbildningar för medlemmarna. 2.2.2.1.1 Nationellt Avfall Sverige är en nationell branschorganisation inom avfallshantering och avfalls-återvinning och är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning. Avfall Sverige har Sveriges kommuner, eller deras kommunala bolag, som medlemmar. 2.3 Finansiering 2.3.1 Renhållningstaxa Kostnaden för kommunens avfallshantering finansieras genom renhållningstaxan. Renhållningstaxan ska täcka kostnaderna för insamling, transport, behandling och återvinning av avfall. Renhållningstaxan betalas av fastighetsägare och andra som ger upphov till hushållsavfall. För boenden i flerfamiljshus är avgiften nästan alltid en del av hyran. Det är kommunfullmäktige som beslutar om renhållningstaxan i kommunen. År 2016 var renhållningstaxan 2 158 (190 liters kärl) kr per år. I renhållningstaxan ingår fastighetsnära hämtning av avfallsfraktionen brännbart en gång var 14:e dag. I taxan ingår även hämtning av grovavfall 4 gånger per år från villor, ett tillfälle per år från fritidshus och flerfamiljshus. För boenden i skärgården finns det möjlighet att lämna grovavfall vid Breviksnäs och Fyrudden vid sammanlagt tre tillfällen per år. Grovavfall kan även lämnas kostnadsfritt på kommunens återvinningscentral om avfallsvolymen understiger 3 m 3 per tillfälle. Om volymen överstiger 3 m 3 får avfallslämnaren betala via ett kupongsystem. Ett par gånger per år sker fastighetsnära insamling av farligt avfall med miljöbil vid sex ställen i kommunen. Tjänster som inte ingår i avfallstaxan men som går att köpas till är hämtning av grovavfall samt mindre mängder trädgårdsavfall. Tjänster som inte heller ingår i renhållningstaxan är hämtning av latrin och Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 5 (15)
Avfallsplan 2017-2020 tömning av slamavskiljare. 2.3.2 Intäkter kopplade till producentansvar Producentansvaret har lett till bildandet av samarbetsföretag, eller så kallade materialbolag, för att organisera finansiering och administration av insamling och återvinning. En del av finansieringen för insamling och återvinning av de produkter som omfattas av producentansvar sker genom det insamlade materialets värde, men det täcker inte hela kostnaden. På förpackningarna finns en förpackningsavgift som producenterna betalar. 3 Avfallshantering I detta avsnitt beskrivs hur avfall som uppkommer i Valdemarsviks kommun samlas in och hanteras. 3.1 Insamling Kommunen erbjuder dels fastighetsnära insamling och dels avlämning av avfall på åtta stycken avfallsstationer samt en återvinningscentral. Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 6 (15)
Avfallsplan 2017-2020 Figur 3. Bild över Valdemarsviks återvinningscentral. 3.1.1 Fastighetsnära insamling Insamlingen av avfall sker av de av avfallsentreprenören SUEZ (tidigare SITA). Systemet för insamling av avfall i Valdemarsviks kommun består av en kombination av hämtning vid fastighet och avlämning vid återvinningscentral. Förpackningar och returpapper avlämnas på återvinningsstationer som drivs av producenternas materialbolag FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen). För slamtömning är Renall insamlingsentreprenör och de sköter därmed all tömning av slamavskiljare och tankar i Valdemarsviks kommun. 3.1.2 Återvinningsstationer Återvinningsstationer finns placerade på ett antal olika platser i kommunen där hushållen kan lämna sina utsorterade tidningar och förpackningar. Återvinningsstationerna drivs av materialbolaget FTI. På återvinningsstationerna i Valdemarsviks kommun kan förpackningar av papper, färgat glas, ofärgat glas, metall och plast lämnas. Även tidningar och trycksaker kan lämnas här. Återvinningsstationer finns på följande platser i kommunen: o o o o o o o o Gusum, bussplats centrum Gryt, busstorget Ringarum, affären Valdemarsvik, Kolplan Valdemarsvik, Vammar köpcenter Valdemarsvik, återvinningscentralen Östra Ed, Kaggebo Breviksnäs, Gryt (endast insamling av tidningar/trycksaker samt färgat- och ofärgat glas) 3.1.3 Valdemarsviks återvinningscentral Valdemarsvik har en återvinningscentral som är placerad 2 km från centrala Valdemarsvik som invigdes under 2014. På återvinningscentralen kan invånare i kommunen kostnadsfritt lämna av sorterat avfall, dock Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 7 (15)
Avfallsplan 2017-2020 maximalt 3 m 3 per besök. Allt från förpackningar till grovavfall (se Figur 4) kan lämnas på återvinningscentralen. För verksamheter som lämnar sitt avfall på återvinningscentralen och för de hushåll som ämnar att avlämna större volymer än 3 m 3 per besök utgår en avgift. Figur 4. karta över Valdemarsviks återvinningscentral. 3.1.4 Insamling av verksamhetsavfall Verksamheter kan antingen avlämna sitt avfall på återvinningscentralen mot en avgift, alternativt anlita en avfallsentreprenör som sköter insamling av avfallet för verksamheten. 3.2 Hantering Det brännbara avfallet transporteras, efter mellanlagring på Valdemarsviks avfallsanläggning, till Västerviks förbränningsanläggning. 4 Avfallsslag och avfallsmängder I detta kapitel redovisas uppkomna avfallsmängder i kommunen under år 2014. Mängderna redovisas uppdelat efter ansvar, det vill säga under kapitel 4.1 redovisas mängder avfall som faller under kommunalt ansvar, under kapitel 4.2 redovisas avfall som faller under producentansvar och i kapitel 4.3 redovisas mängder avfall som faller under verksamheternas ansvar. Avfallsstatistiken för det avfall som faller under kommunalt ansvar kommer delvis från Avfvall Web och direkt från Valdemarsviks egen statistik. Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 8 (15)
Avfallsplan 2017-2020 4.1 Hushållsavfall som kommunen ansvarar för Under 2014 insamlades cirka 4 000 ton hushållsavfall 1, som ingår i kommunens renhållningsansvar. Hushållen lämnar dessutom ifrån sig avfall som ingår i producentansvaret, se kapitel 4.2 för redovisning av insamlade mängder avfall som faller under producentansvar. Totalt uppgick mängden hushållsavfall 2 till cirka 4800 621,64 kg avfall per invånare under 2014 (Avfall web 2016 & Valdemarsviks kommun 2016). Motsvarande mängd avfall som uppkommer i Sverige som helhet är 478 kg hushållsavfall per person 3 (Avfall Sverige 2016). I Figur 5 skildras hur avfallet behandlades i Valdemarsvik under 2014 och ur figuren kan man utläsa att den vanligaste behandlingsmetoden är energiåtervinning då 77% av hushållet skickas till energiåtervinning. Mängderna avfall som uppkom i Valdemarsviks kommun 2014 redovisas i Tabell 3. Figur 5. Fördelning av avfallsbehandling i Valdemarsvik 2014 i procent (Avfall web, 2016). Tabell3. Avfallsmängder i Valdemarsvik under 2014 (källa: Valdemarsviks kommun). Avfallstyp Ton Kärl- och säckavfall (inklusive grännbart grovavfall) 2 392 Övrigt grovavfall 1398 Farligt avfall 118 Totalt 3954 Tabell4. Mängder grovavfall i kommunen 2014 och hur avfallet behandlades (källa: Valdemarsviks kommun). Typ av grovavfall (exklusive brännbart grovavfall) Insamlat (ton) Behandlingsmetod Tryckt virke 94,74 Energiåtervinning Returträ 697 Energiåtervinning Ris 173 Energiåtervinning Skrot 257,8 Materialåtervinning Gips 6,58 Energiåtervinning Grovavfall från hushåll till deponering 168,15 Deponering Resårmöbler 47,44 Energiåtervinning Farligt avfall 117,9 Annan behandling Totalt 3954,45 4.1.1 Kärl- och säckavfall Kärl och säckavfall avser hushållsavfall som normalt placeras i kärl eller säck, exklusive material som omfattas av producentansvar, matavfall, grovavfall eller farligt avfall. Fraktionen avser avfall som samlas in via container, sopsug, underjordiska behållare samt övriga insamlingsbehållare. I Valdemarsvik kan en- och tvåfamiljshus välja kärlstorlek mellan 120 liter, 190 liter, 240 liter eller 370 liter. Hämtning sker minst en gång varannan vecka. Flerbostadshus kan välja mellan ett antal kärlstorlekar mellan 160 liter och 600 liter och hämtning sker varje eller varannan vecka. De invånare som bor på öar Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 9 (15)
Avfallsplan 2017-2020 ansvarar själva för transport av hushållsavfallet till anvisad plats. Säck- och kärlavfallet i kommunen samlas in av renhållningsentreprenören SUEZ och transporteras till mellanlagring och omlastning innan det transporteras vidare för förbränning. 4.1.2 Grovavfall Grovavfalll avser hushållsavfall som är tungt eller skrymmande eller annars olämpligt att samla in via kärl eller säckar. Exempel på grovavfall är cyklar, möbler och trädgårdsredskap. Permanentboende har möjlighet att få grovavfallet hämtat 4 gånger per år och fritidsboenden 1 gång per år. Grovavfallet kan även lämnas på kommunens återvinningscentral. Efter insamling sorteras grovavfallet i olika fraktioner för vidare transport till förbränning alternativt materialåtervinning. 4.1.3 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall utgörs av organiskt material som samlas in från hushållens trädgårdar och grönområden. 4.1.4 Matavfall Av hushållsavfallet står matavfallet för nästan halva vikten. Att sortera ut matavfallet minskar mängden brännbart hushållsavfall och möjliggör återvinning av avfallet. I Valdemarsviks kommun sorteras i nuläget inte matavfallet ut som en separat fraktion utan ingår i kärloch säckavfallet. 4.1.5 Farligt avfall Farligt avfall är avfall som innehåller farliga ämnen eller som på annat sätt har egenskaper som gör det farligt för miljön eller människors hälsa. För att kunna skilja på olika typer av avfall finns det i Bilaga 4 till Avfallsförordningen (2001:1063) en förteckning av avfallstyper. Avfallskatalogen kan användas för att skilja ut vad som är farligt avfall. Farligt avfall är i bilagan markerade med en asterisk (*). Farligt avfall från hushåll är till exempel rester av färg- och lösningsmedel, spillolja och batterier. Kasserade kylskåp, frysar, vitvaror och andra elektriska och elektroniska produkter klassas också som farligt avfall men omfattas av producentansvar. Även batterier och glödlampor och lysrör omfattas av producentansvar men klassas som farligt avfall. Insamlade mängder farligt avfall som omfattas av producentansvar redovisas i tabell 8. Hushållens farliga avfall hämtas av miljöbilen ett par gånger om året, hämtningsschema finns på kommunens hemsida. Övriga tidpunkter på året kan farligt avfall lämnas på Valdemarsviks återvinningscentral. Batterier kan lämnas in vid batteriholkar som är placerade vid 23 platser i kommunen. 4.1.6 Slam, latrin och avfall från fettavskiljare Tömning av slambrunnar sker efter uppgjort körschema. Slam från enskilda slamavskiljare och slutna tankar hämtas minst en gång per år och extra slamtömning kan beställas via kommunens kundtjänst eller hemsida. Från och med den 1 november 2013 är det Renall som sköter tömningarna av slamavskiljare och tankar i Valdemarsviks kommun. I Tabell 5 redovisas antalet tömningar av slamavskiljare i kommunen år 2015. Tabell5. Redovisning av tömningar av slamavskiljare under 2015 (källa: Valdemarsviks kommun). Slam från slamavskiljare Antal tömningar (st) 0-1,5 m3 167 Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 10 (15)
Avfallsplan 2017-2020 1,51-3 m3 778 3,01-6 m3 101 över 6 m3 per m3 107 Slam från slutna tankar 0-1,5 m3 55 1,51-3 m3 333 3,01-8 m3 22 över 8 m3 per m3 0 Urin i enskilda tankar 0-1,5 m3 10 1,51-3 m3 20 3,01-8 m3 0 Insamling av latrinkärl sker främst för fritidshus som inte är anslutna till det kommunala avloppssystemet. Latrinkärl hämtas av kommunen via entreprenören Renall. Efter insamling mellanlagras kärlen i väntan på en mobil slamtömningsmaskin, som separerar latrinet från kärlen. Därefter tas latrinet om hand om på Sandviks avloppsreningsverk och kärlen förs med det övriga brännbara avfallet till förbränning. För hushåll med urinsortering kan urinet återföras till åkermark genom att leverantören tar kontakt med lokala jordbrukare som använder urinet som gödselmedel. Vid små mängder urin alternativt stor trädgård ska anmälan göras till myndighetsnämnden för egennyttjande av urinet i trädgården. Om ovan nämnda alternativ inte är möjliga ska kommunens avdelning för VA/renhållning kontaktas för tömning. Fett och fettavskiljarslam ska samlas in inom ramen för kommunens avfallshantering. Fastigheter som hanterar livsmedel i större omfattning måste ha separat hantering av fettavskiljare på utgående avlopp. I Valdemarsviks kommun finns inga verksamheter som har fettavskiljare. 4.1.7 Avfall från fartyg i hamn Enligt gällande lagstiftning ska hamnar vara utrustade med de anordningar som behövs för att kunna ta emot avfall från de båtar som normalt lägger till i hamnen. Enligt kommunens hamnordning (Valdemarsvik, 2014) ska sopor läggas på anvisad plats i gästhamnsområdet och avfall ska läggas i anvisade kärl. Vid miljöfarligt avfall, spillolja, batterier etc. ska hamnvärden kontaktas för deponering vid miljöstationen. 4.2 Hushållsavfall som omfattas av producentansvar Som tidigare nämnts omfattas vissa typer av avfall av producentansvar. Det finns i nuläget producentansvar för följande avfall: Förpackningar Returpapper (till exempel tidningar och kataloger) Batterier Glödlampor och belysningsarmatur Elektriska och elektroniska produkter Bilar Däck Läkemedel Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 11 (15)
Avfallsplan 2017-2020 4.2.1 Förpackningar och tidningar Den branschorganisation som ansvarar för insamling och återvinning av tidningar och förpackningar är FTI. De förpackningar som omfattas av producentansvaret är förpackningar som tillverkats av wellpapp och pappersförpackningar, hårda och mjuka plastförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar. I Valdemarsviks kommun finns åtta återvinningsstationer där konsumenter själva får lämna förpackningar och tidningar. I Tabell 6 redovisas statistik över mängden insamlade förpackningar i Valdemarsvik för 2015, enligt FTI:s statistik. I tabellen finns även Sveriges nationella genomsnitt redovisat. Tabell6. Statistik över återvunnet förpacknings- och tidningsavfall i Valdemarsviks kommun under 2015. Redovisat finns även ett nationellt genomsnitt för 2015. Enheten som redovisas i tabellen är kg/capita. (FTI, 2016) Typ av förpackning Valdemarsvik 2015 Sverige 2015 Glas 26,24 19,93 Papper 16,32 13,51 Plast 6,06 6,06 Metall 2,11 1,58 Tidningar 30,22 26,24 4.2.2 Batterier, glödlampor samt elektriskt och elektroniska produkter Batterier, glödlampor och elektriskt och elektroniskt avfall klassas som farligt avfall men omfattas också av producentansvaret. Denna typ av avfall hämtas av miljöbilen ett par gånger per år. Övriga tider på året hänvisas till Valdemarsviks återvinningsstation. För producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter finns materialbolaget El-kretsen som samordnar insamling och återvinning. I Tabell 7 presenteras statistik över insamlat avfall under 2015. Tabell7. Avfallsmängd batterier och diverse elektroniska produkter i Valdemarsvik under 2015 jämfört med det nationella genomsnittet i Sverige 2015 (El-kretsen, 2016). Avfallsmängd Valdemarsvik (kg) Valdemarsvik kg/invånare Sverige kg/invånare Diverse elektronik 68 940 8,91 7,51 Kylskåp & frysar 36 100 4,67 2,42 Vitvaror 46 522 6,01 3,49 Batterier 2 887 0,37 0,34 Gasurladdningslampor 1 011 0,13 0,20 Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 12 (15)
Avfallsplan 2017-2020 Icke gasurladdningslampor 134 0,02 0,04 Totalt 155 594 20,12 14,01 4.2.3 Bilar Bilar omfattas av producentansvaret sedan 2007. Tillverkaren av bilen är ansvarig att återta och se till att material och delar från bilen återanvänds eller återvinns i så stor utsträckning som möjligt. Auktoriserade bildemonterare tar emot bilar som ska skrotas. Statistik över bilar som skrotades i Östergötlands kommuner under 2013 presenteras i Tabell 8. Statistiken är framtagen av den svenska branchorganisationen för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar, BilSweden. Tabell8. Antal skrotade personbilar och lastbilar och lastbilar/bussar med en totalvikt på högst 3,5 ton. (BilSweden, 2014) Skrotade bilar 2013 (st) Östergötlands län 25 155 Sverige totalt 189 179 4.2.4 Läkemedel Överblivet läkemedel ska lämnas in till apotek för omhändertagande. Vissa typer av läkemedel klassas dock som farligt avfall och ska lämnas in till återvinningscentralen eller till miljöbilen. Exempel på läkemedel som klassas som farligt avfall är cytostatika läkemedel. 4.2.5 Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Från och med 2007 gäller producentansvar för vissa radioaktiva produkter och strålkällor. Till strålkällor hör till exempel brandvarnare, utrustning med mörkerseenden, sikten och sjukutrustning. 4.3 Verksamhetsavfall och övrigt avfall Verksamhetsavfall kan delas in i branschspecifikt avfall, det vill säga avfall som uppkommer som en direkt följd av verksamheten som tillexempel processavfall och icke-branschspecifikt avfall som uppkommer indirekt som exempelvis emballage och förpackningar. Verksamhetsavfall ligger utanför kommunens ansvarsområde och därför måste verksamheter själva se till att det avfall som de ger upphov till hanteras på ett miljöriktigt sätt. Mindre mängder verksamhetsavfall kan tas emot på kommunens återvinningscentral mot ersättning enligt renhållningstaxan. 4.3.1 Lantbruksplast och landbruksskrot Insamling av lantbruksskrot sker av den ideella föreningen Håll Sverige Rent. Insamling av använd plast sker av Svenska Ensilageplast Retur (SvepRetur). Detta avfall kan också lämnas på Toverums avfallsanläggning av lantbrukare och markägare själva. 4.3.2 Bygg- och rivningsavfall Bygg- och rivningsavfall tas emot på kommunens återvinningscentral. Detta gäller i första hand för hushållens behov, vilket innebär att endast mindre mängder kan tas emot ifrån verksamheter. Rent trä flisas och transporteras vidare för förbränning. Övrigt bygg- och rivningsavfall återanvänds till viss del. 4.3.3 Avfall från kommunalt avloppsvatten Valdemarsvik har fyra reningsverk: Sandviks, Snäckevarsp, Väster Tryserum och Gusums reningsverk. Vid behandling av kommunalt avloppsreningsvatten uppstår slam, rens och sand. Slammet stabiliseras och avvattnas av reningsverket och långtidslagras därefter på Toverums avfallsanläggning. Efter lagringen används materialet som gödsel på åkermark. 4.4 Pockanalyser 2013 och 2016 Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 13 (15)
Avfallsplan 2017-2020 Under 2013 och 2016 utfördes plockanalyser av kärl- och säckavfall från villor, flerfamiljshus samt från glesbygden i Valdemarsviks kommun. Resultaten från plockanalyserna presenteras i tabell 9 och 10 nedan. I tabell 10 kan man utläsa att de organiska avfallet utgjorde störst andel av avfallet med 48,4 % 2016. Motsvarande schablonvärde för tidigare utförda plockanalyser i Sverige är 37 % (Avfall Sverige 2014). Avseende mängden farligt avfall som förekom i den brännbara fraktionen år 2016 var enligt plockanalysen 0,52 %. Enligt Avfall Sverige är riksgenomsnittet 0,23 %. Tabell9. Resultatet från plockanalysen som utfördes 2013 i Valdemarsviks kommun. Avfallstyp Flerfamiljshus Villor (kg) Glesbygd (kg) (kg) Totalt (kg) Totalt (andel i procent) Farligt avfall 0,59 1,17 0,53 2,29 0,40% Plast 23 23,68 28,76 75,44 13,2% Tidningar/skrivpapper 10,07 8,20 8,49 26,77 4,7% Pappersförpackningar 16,88 19,15 19,14 55,17 9,6% Metall 4,68 7,46 5,14 17,28 3,0% Glas 5,89 12,76 4,96 23,61 4,1% Brännbart 33,18 43,00 27,85 104,03 18,2% Icke brännbart 0,97 1,48 1,74 4,19 0,7 % Organiskt 93,09 72,46 98,31 263,86 46,1% Total plockad vikt (exklusive påsvikt) 188,35 189,36 194,92 572,63 100% Tabell10. Resultatet från plockanalysen som utfördes 2016 i Valdemarsviks kommun. Avfallstyp Flerfamiljshus Villor (kg) Glesbygd (kg) (kg) Totalt (kg) Totalt (andel i procent) Farligt avfall 0,46 1,91 0,35 2,72 0,52% Plast 19,75 19,11 21,86 60,72 11,54% Tidningar/skrivpapper 11,01 5,95 13,06 30,02 5,7% Pappersförpackningar 11,45 11,87 13,83 37,15 7,1% Metall 4,49 9,62 5,37 19,48 3,7% Glas 10,55 4,97 6,17 21,69 4,1% Brännbart 42,85 21,04 29,34 93,23 17,7% Icke brännbart 1,72 3,39 1,26 6,37 1,2% Organiskt 73,65 94,27 86,71 254,63 48,4% Total plockad vikt (exklusive påsvikt) 175,93 172,13 178,95 526,01 100% Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 14 (15)
Avfallsplan 2017-2020 Referenser Avfall Sverige. 2015. Hushållsavfall i siffror- Kommun- och länsstatistik, Rapport U2014-16 Avfall Sverige. 2016. Svensk avfallshantering 2016. Avfall webb. 2016. BilSweden. 2014. Ekonomifakta. 2014. Din kommun i siffror. http://www.ekonomifakta.se/fakta/regional -statistik/dinkommun-i-siffror/?region=0563 El-kretsen. 2016. FTI. 2016. http://ftiab.se/179.html SCB. 2016. Valdemarsvik. 2012. http://www.valdemarsvik.se/global/om%20kommunen/statistik/2012_oversiktlig_planering_valdemarsv ik_befolkning_och_arbet.pdf Valdemarsvik. 2014. http://www.valdemarsvik.se/global/boende/hamnordning%20f%c3%b6r%20valdemarsviks%20kommun, %20rev%20kf%202014-05-26.pdf) Trysberg, Göran. 2016. Näringslivssamordnare i Valdemarsviks kommun, mailkontakt. Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Valdemarsvik 2017-01-10 Sida 15 (15)
Avfallsplan 2017 2021 Bilaga 3 Avfallsanläggningar inom kommunen I denna bilaga beskrivs nuvarande avfallsanläggningar, återvinningscentraler och avslutade avfallsupplag i Valdemarsviks kommun. 1.1 Avfallsanläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Valdemarsviks avfallsupplag I Valdemarsviks kommun finns en mindre omlastningsstation och en återvinningscentral som är belägen i utkanten av Valdemarsviks tätort, cirka 2 km från centrala Valdemarsvik. Denna avfallsanläggning ägs och drivs av kommunen och öppnades 2014. På omlastningsstationen sker omlastning av brännbart hushålls och verksamhetsavfall som sedan transporteras till en förbränningsanläggning. Återvinningscentralen tar emot källsorterade avfallsfraktioner, grovavfall och farligt avfall. Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) är återvinningscentralen klassificerad enligt följande verksamhetskoder för mellanlagring: C 90.40: Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. C 90.60: Anläggning för mellanlagring av farligt avfall 1. som utgörs av uttjänta motordrivna fordon där mängden avfall inte uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall, eller 2. om mängden farligt avfall inte vid något tillfälle uppgår till: 1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 50 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall. 1.2 Avslutade avfallsupplag och nedlagda deponier I detta avsnitt presenteras information om de nedlagda deponierna som finns i Valdemarsviks kommun. Toverumsdeponin Toverumsdeponin togs i drift på 1960 talet och deponeringen av avfall upphörde helt till verksamhetsåret 2005. Avfall som deponerats är bland annat industriavfall, trädgårdsavfall, schaktmassor, slam, oljeförorenad jord. Efter 2005 sker ingen deponering i Valdemarsviks kommun. Toverumsanläggningen innefattade även en återvinningscentral till och med år 2014. Toverums ÅVC ersattes år 2014 med en ny ÅVC, enligt avsnitt 1.1. Sluttäckningen av Toverumsdeponin avslutades 2016. Övriga nedlagda avfallsupplag Oavsett hur stort eller litet gamla avfallsupplag är så är det viktigt att kartlägga och riskbedöma dessa utifrån miljö och människors hälsa. Även ur ett historiskt perspektiv kan det vara viktigt att hinna med att utreda och kartlägga områden innan viktig information går förlorad. MINASA (Miljöskydd, Naturvård och samhällsplanering) genomförde 1984 en kartering av äldre 1
Avfallsplan 2017 2021 avfallsupplag i Valdemarsvik. I tabell 1 redovisas en sammanställning av MINASA:s rapport gällande avslutade avfallsupplag. En kort kommentar till inventeringen är att den gjorts för mer än 30 år sedan. Det har hänt mycket inom lagstiftningen där miljöbalken har införts och nya krav har ställts upp. Det finns också en ny utarbetad metodik (MIFO) för att arbeta med inventering och riskbedömning. I äldre inventeringar är det även vanligt att man kan ha missat märgelgravar som utnyttjats för deponering eller äldre verksamhetsdeponier. På sikt borde det vara rimligt att utföra en ny inventering och riskbedömning efter nu gällande praxis. Tabell 1. Nedlagda avfallsupplag i Valdemarsviks kommun efter inventering utförd 1984. Nedlagd deponi Historisk aktivitet Kommentar LUND, VALDEMARSVIK 4:1 GRÄNNÄS, VALDEMARSVIK 5:20 GÖTA LANTMÄN, LANTMÄNNEN 5 17 SPÅNSKIVEFABRIKEN, VALDEMARSVIK 5:1 GRÄNNÄS, KÄGGLA 1:9 Verksamheten startades cirka 1930. Man har deponerat i huvudsak byggavfall, schaktmassor, diverse järnskrot och mindre mängder hushållsavfall. Mindre mängder kamikalieavfall från Lundbergs Läder har deponerats. Deponin lades ner omkring 1960. Verksamheten startades ca 1930. I området finns två upplag med ca 200 meters mellanrum. Upplaget utefter strandlinjen utnyttjades av Lundbergs Läder, samt i viss mån av ett slakteri i området. Den ena delen av deponin utnyttjades för hushållsavfall och den andra för industriavfall samt specificerat farligt avfall. Deponin avslutades 1966. Upplaget är förmodligen från 1920 talet. Troligtvis använ des deponin för hushållsavfall. Verksamheten påbörjades 1960. Deponin användes för träavfall från spånskivefabriken. Deponin återställdes i samband med att fabriken lades ner. Innan upplaget tätades konstaterades läckage av fenol. Deponin avslutades 1982. Verksamheten påbörjades runt 1940. Deponin har huvudsakligen används för Deponins stabilitetsförhållanden är otillfredsställande och en långsam spridning genom erosion av avfallsmassor pågår. Sanering av området ingick i projektet Valdemarsviken som pågick under 2013 och 2014. Läckage av fenol har konstaterats även efter att upplaget har tätats. Prover har tagits i lakvattnet från deponin. 2
Avfallsplan 2017 2021 MOTORSTADION, VALDEMARSVIK 4:4 SHELL BENSINSTATION, VETET 1 3 OCH KORNET 1 GÅLLÖSA, GÅLLÖSA 1:12 ÄLGERUM, ASKEDAL 1:18 GRÖNSTORP, GRÖNSTORP 2:1 SÖDERHUS 1, GUSUM 5:260 SÖDERHUS 2, träavfall, bark och spån från spånskivefabriken och sågverket. Deponin är återställd och avslutades 1975. Verksamheten påbörjades omkring 1930. Det har depone rats läderavfall, gamla bilvrak, hushållsavfall och troligtvis en ouppskattad mängd spillolja. Deponin har täckts med spån eller barkavfall men ovanpå detta har lagts schakt massor. Lakvatten rinner genom upplaget. Missfärgat vatten har konstaterats. Deponin avslutades 1971. Upplaget är förmodligen från 1920 talet. Här har industriavfall och diverse, icke specificerade mängder, farligt graveriavfall deponerats. Verksamheten påbörjades mellan 1970 1975. Upplaget är beläget i en före detta grustäckt. Det har huvudsakligen utnyttjats för byggnadsavfall och schaktmassor. Upplaget har även för så kallad vildtippning. Verksamheten påbörjades 1960. På platsen, som är en före detta grustäckt, har det förekommit vildtippning av diverse grovavfall, järnskrot med mera, samt hushållsavfall. Även mindre mängder utarbetat säde och oljeavfall har deponerats. Området är iordningsställt och deponin avslutades 1974. Verksamheten påbörjades 1965. Deponin har huvudsakligen använts för hushålls och industriavfall. Inom området förekom avfallsförbränning. Upplaget är täckt och tätat. Deponin avslutades 1981. Verksamheten påbörjades i början av 1900 talet. Upplaget nyttjades av Gusums bruk, huvudsakligen för hushållsavfall och grovsopor. Verksamheten påbörjades i En undersökning genomfördes 1997. Då gjordes bedömningen att deponering klassificeras som liten risk med måttligt läckage av kväve. Förhållandena är tillfredsställande. Provtagning sker genom kontrollprogram. Deponin ingick i saneringsprojektet Gusum som avslutades 2016. 3
Avfallsplan 2017 2021 GUSUM 5:260 SÖDERHUS 3, GUSUM 5:260 LUNDA, GUSUM 6:159 NORR OM YXNINGENS STATION, GUSUM 6:167 RINGARUMS TEGELBRUK, SÖRBY 3:14 NORR OM SKJUTBANAN RINGARUM, RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:1 ÅBÄCKSNÄS, ÅBÄCKSNÄS 4:1 början av 1900 talet. Upplaget har nyttjats för industriavfall från Gusums bruk. Deponin avslutades 1960. Verksamheten påbörjades runt 1965. På denna lantbrukstipp deponerades mest hushållsavfall och grovavfall från Gusums lantbruk. Verksamheten påbörjades runt 1940. Hushållsavfall har huvudsakligen deponerats. Deponin avslutades runt 1960. Verksamheten pågick under 1960 talet. Mest vildtippning. Deponin nyttjades för hushållsavfall, grovavfall samt skrotbilar. Deponin har också nyttjats av före detta Ringarums kommun. Tippen är av liten omfattning och är numera helt återställd. Verksamheten påbörjades runt 1930. Huvudsakligen har det deponerats byggavfall samt schaktmassor. Deponin har även använts av privatpersoner. Deponin avslutades 1960 och är numera väl täckt och iordningställd. Verksamheten påbörjades 1930. Huvudsakligen har det deponerats hushållsavfall samt diverse skrot. Deponin avslutades 1960. Verksamheten påbörjades 1950. Deponin är belägen i en före detta Grustäkt och har huvudsakligen använts för hushållsavfall. Deponin avslutades 1975. Deponin ingick i saneringsprojektet Gusum som avslutades 2016. 4
Avfallsplan 2017-2021 Bilaga 4 Behovsbedömning 1 Vad är en behovsbedömning? Enligt Miljöbalken 6 kap 11 ska kommunen genomföra en miljöbedömning för alla planer eller program som kan medföra betydande miljöpåverkan. I samband med upprättandet av den nya avfallsplanen för Söderköpings kommun (planperioden 2017-2020) har föreliggande behovsbedömning upprättats med syfte att utreda om en miljöbedömning är nödvändig. Om behovsbedömningen visar på en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. I miljökonsekvensbeskrivningen identifieras, beskrivs och bedöms den betydande miljöpåverkan. 2 Beskrivning av aktuellt planförslag Avfallsplanen är ett viktigt styrdokument för hur de uppsatta målen för avfallshanteringen i kommunen ska nås under den kommande femårsperioden. Avfallsplanen utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna den kommunala renhållningsordningen. Inom planperioden planeras inga avfallsrelaterade anläggningar som behöver tillståndsbedömas enligt miljöbalken. Bilaga 4 Behovsbedömning 1
Avfallsplan 2017-2021 3 Bedömning Behovsbedömning Strider planen mot: Ja Lite Nej Kommentar Gällande översiktsplan X I Valdemarsviks Översiktsplan (samrådshandling 2015-1027) redovisas inga särskilda intressen eller ställningstaganden för avfallshanteringen inom kommunen. Miljömål (nationella och lokala) X Avfallsplanen bedöms ej strida mot nationella eller lokala miljömål. Riksintressen X Inom kommunen finns till exempel riksintresse för sjöfart och riksintresse för väg. Avfallsplanen strider inte mot dessa mål. Påverkas landskapsbild (stadsbild, landskapsbild)? In-/utblickar? X Historiska samband? X Bilaga 4 Behovsbedömning 2
Avfallsplan 2017-2021 Påverkas naturmiljö/naturvård (inklusive biologisk mångfald)? Ja Lite Nej Kommentar Riksintresse för naturvård? X Inom kommunen finns ett antal riksintressen för natur, bland annat Yxningen-Borkhult och Östergötlands skärgård. Natura 2000-område? X Avfallsplanen bedöms inte påverka något OBS! Om Natura 2000-område påverkas, eller risk finns för påtagligskada eller påverkan på skyddad natur t ex riksintresse för naturvård eller strandskydd, uppstår alltid betydande miljöpåverkan! Naturreservat/Naturskydd? X Natura 2000-område. Det finns ett antal naturskyddsområden i kommunen men avfallsplanen bedöms inte påverka dessa negativt. Strandskydd? X Avfallsplanen bedöms inte påverka strandskyddet vid hav, sjöar och vattendrag som finns i kommunen. Rödlistade arter? Avfallsplanen bedöms inte påverka rödlistade arter inom kommunen. Annan värdefull natur? X Påverkas rekreation och friluftsliv? Riksintresse för friluftsliv? X Inom kommunen finns områden med skydd för turism och friluftsliv enligt 4 kap 2 MB. Dessa områden kommer inte påverkas negativt av avfallsplanen. Befolkning? X Grönstruktur? X Påverkas kulturmiljö/kulturarv? Riksintresse för kulturmiljö? X Avfallsplanen bedöms inte påverka riksintressen för kulturmiljövård inom kommunen. Bilaga 4 Behovsbedömning 3
Avfallsplan 2017-2021 Kulturreservat? X Det finns inga kulturreservat inom kommunen. Fornminne? X Inom kommunen finns många fornminnen ingen av dessa bedöms påverkas negativt av den kommunala avfallsplanen. Byggnadsminne? X Inom kommunen finns fem olika byggnadsminnen men inget av dessa bedöms påverkas negativt av avfallsplanen. Kulturminnesvård? X Annan värdefull X kulturmiljö? OBS! Om planområdet tas i anspråk för verksamhet som ska tillståndsbedömas enligt miljöbalken, uppstår alltid betydande Inom planperioden planeras inga avfallsrelaterade anläggningar som behöver tillståndsbedömas enligt miljöbalken. Påverkas omgivande miljö? Ja Lite Nej Kommentar Mark X Luft X Klimat X Vatten X Motverkar planen hushållning av naturresurser och andra resurser? Mark, vatten, materiella resurser? Transporter, kommunikationer, energi med mera? X X Avfallstransporterna kommer inte att öka inom ramarna för den nya avfallsplanen jämfört med innan. Finns risker för hälsa och säkerhet, uppstår störningar från omgivningen eller ger planen upphov till störningar? Buller/vibrationer? X Buller kommer inte att öka till följd av införandet av den nya avfallsplanen. Föroreningar (mark, luft, vatten)? X Överskrids miljökvalitetsnormer? X OBS! Om risker finns för hälsa och säkerhet, eller om miljökvalitetsnormer överskrids, uppstår alltid betydande miljöpåverkan! Finns det risker för: Översvämning? X Bilaga 4 Behovsbedömning 4
Avfallsplan 2017-2021 Erosion? X OBS! Om risker finns för översvämning och erosion uppstår alltid betydande miljöpåverkan! Slutsats om fortsatt utredningsbehov Kommer planen att leda till betydande miljöpåverkan? Samlad bedömning: Avfallsplanen och den planerade ÅVC:n bedöms inte leda till betydande miljöpåverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Bilaga 4 Behovsbedömning 5
Valdemarsviks kommun Avfallsplan 2017 2021 Antagen av kommunfullmäktige 2017-XX-XX, XX
Avfallsplan 2017-2021 Förord Östergötland är en region som växer, både befolkningsmässigt och ekonomiskt. Tillväxt är genomgående positivt för samhällsutvecklingen, men den medför också utmaningar. Traditionellt hänger tillväxt och konsumtion ihop. Detta medför ett ökade avfallsmängder i linjär takt med att konsumtionen ökar. Det är vår generations stora utmaning att bryta denna ohållbara spiral. För att uppnå en hållbar utveckling behöver vi förutom att bli bättre på att återanvända och återbruka vårt avfall, så är det bästa avfallet, det avfall som aldrig genereras. Att arbeta uppströms med attityd och kunskap är ett viktigt verktyg för att nå ett hållbart samhälle. Det avfall som trots allt uppstår behöver behandlas så resurseffektivt och miljövänligt som möjligt, därför är avfallsplanen ett viktigt dokument i arbetat för att sträva efter dessa mål. Hållbar utveckling av samhället, som innebär att dagens behov kan tillgodoses utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Gro Harlem Brundtland Detta förutsätter att vi som bor och är verksamma i vår kommun gör miljömedvetna val i vår vardag hemma, i skolan och på jobbet. För att detta ska ske spelar avfallplanden en viktig roll för att möjligheterna att göra de rätta valen ska bli fler. Till följd av att en ny återvinningscentral öppnades under 2014 har möjligheterna för kommuninvånarna att återvinna sitt avfall förbättrats. Att införa matavfallsinsamling är ett viktigt steg mot en mer hållbar avfallshantering. En annan utmaning som kommunen står inför är att minska nedskräpningen. I Sverige ska större fokus läggas på arbetet med att minska mikroplasterna i havet och eftersom Valdemarsvik har en tydlig kustkoppling och skärgård blir detta arbete extra viktigt i vår kommun. Denna avfallsplan har tagits fram i nära samverkan mellan representanter från olika delar av den kommunala organisationen och är ett resultat av många aktörers gemensamma tankearbete kring framtidens avfallshantering i vår kommun. Avfallsplanen i Valdemarsvik har reviderats samtidigt som samarbetskommunen Söderköpings avfallsplan reviderats för att få kommunernas system att harmonisera med varandra och dra nytta av den geografiska närheten. Visionen är också att det regionala samarbetet kring avfallsfrågor kommer att öka än mer framöver. Denna avfallsplan ersätter den tidigare avfallsplanen som gällde mellan åren 2012-2017. Avfallsplanen är ett strategiskt dokument för att utveckla kommunens avfallshantering till år 2021. För att arbetet ska bli framgångsrikt är det viktigt att vi är många som hjälps åt i arbetet för att nå de uppsatta målen. Vi hoppas att du vill vara med i arbetet för att uppnå en mer hållbar avfallshantering i Valdemarsviks kommun. 2 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
Avfallsplan 2017-2021 3
Avfallsplan 2017-2021 Sammanfattning avfallsplanen 2017-2021 Till år 2021 vill Valdemarsvik kommun: ha förbättrat möjligheterna för återbruk, minskat de genererade avfallsmängderna och minskat nedskräpningen ha infört en hållbar matavfallshantering ha nått goda resultat gällande utsortering av fraktioner för farligt avfall och förpackningar ha genomfört åtgärder för att förbättra avfallsorganisationen ha infört klimatmål relaterade till avfall Genom ett aktivt arbete med avfallsfrågor hoppas Valdemarsviks kommun nå de fem huvudmålen som presenteras i denna avfallsplan, se Figur 1. För Valdemarsviks kommun är avfallsplanen en vital del för att dessa mål ska nås under den kommande fyraårsperioden. Avfallsplanen utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna den kommunala renhållningsordningen. Arbetet med avfallsplanen har pågått under 2016 och involverat tjänstemän, chefer och politiker inom kommunen i samarbete med avfallskonsulter från ÅF. I den handlingsplan som framtagits har mer detaljerade delmål satts upp tillsammans med åtgärder och ansvarsfördelning inom kommunen. Målen och aktiviteterna i handlingsplanen ska ses över årligen. De fem huvudmålen har brutits ned till 12 mer detaljerade delmål för perioden 2017 2021. Nytt för denna avfallsplan är att Valdemarsviks kommun även utgått från ett större samarbete med grannkommunerna Söderköping och Åtvidaberg. Det finns många fördelar med att samarbeta kring avfallsfrågorna ur ett regionalt, miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv då kommunerna har många likheter. Kommunerna har gemensam kundtjänst samt ett geografiskt gynnsamt läge, vilket främjar ett samarbete. Figur 1. I bilden presenteras de fem huvudmålen för avfallshanteringen i Valdemarsviks kommun. 4 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
Avfallsplan 2017-2021 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning avfallsplanen 2017-2021... 4 Innehållsförteckning... 5 1 Inledning... 6 1.1 Syfte... 7 1.2 Arbetsgång... 7 1.3 Remiss... 7 1.4 Gällande lagstiftning... 8 2 Mål för avfallshantering... 9 2.1 FN:s globala mål... 9 2.2 EU:s övergripande miljö- och avfallsmål... 9 2.3 Nationella miljö- och avfallsmål... 10 2.4 Uppföljning av den nuvarande nationella avfallsplanen och framtidsspaning... 12 2.5 Regionala miljö- och avfallsmål... 13 3 Lokala mål och handlingsplaner... 14 3.1 Mål 1 Återbruk, förebyggande av avfall och minskad nedskräpning... 14 3.2 Mål 2 Hållbar hantering av matavfall... 16 3.3 Mål 3 Förbättrad utsortering av farligt avfall och förpackningsmaterial... 16 3.4 Mål 4 Förbättrad avfallsorganisation... 17 3.5 Mål 5 Avfallsrelaterade klimatmål... 18 4 Uppföljning... 20 5 Miljöbedömning... 21 6 Referenser... 22 Bilagor Bilaga 1 Uppföljning av tidigare handlingsplan 2013 2017 Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Bilaga 3 Avfallsanläggningar inom kommunen Bilaga 4 Behovsbedömning inför miljöbedömning 5
Avfallsplan 2017-2021 1 Inledning Avfallsplanen är kommunens styrdokument för avfallshanteringen med syftet att minska mängden avfall och dess farlighet genom konkreta mål och aktiviteter. Miljöpåverkan sker både vid generering och hantering av avfall vilket beaktas vid upprättandet av avfallsplanen. Under 2000-talet skedde stora förändringar inom avfallsbranschen. Ny lagstiftning skapade ett skifte från att en stor mängd avfall deponerades till att avfallet hanterades och bearbetades istället. Under de senare åren har tankesättet inom avfallsbranschen förändrats ytterligare. Idag ligger fokus på EU:s avfallshierarki och på att förändra tidigare linjära avfallsflöden till mer cirkulära resursflöden. I Valdemarsviks kommun genererades 621 kg hushållsavfall 1 per person och år under år 2014. Motsvarande siffra för hela landet är cirka 466 kg per person och år (Avfall Sverige 2015). Vid jämförelse med grannkommunen Söderköping kan det konstateras att den totala mängden genererat hushållsavfall är lägre än för Valdemarsvik, nämligen 464 ton per person 2. Att förebygga att avfall uppstår och minska avfallsmängderna är en av de primära åtgärderna. På samma vis gäller det att leva upp till de europeiska och nationella målsättningarna gällande matavfall, förpackningsmaterial m.m. En uppföljning av de tidigare målen och handlingsplanen för 2012-2016 visar att de mål som uppfylldes gällde möjliggörande av återbruk på den nya ÅVC:n, mer klimatriktiga avfallstransporter samt ökad kommunikation med närliggande kommuner. Slutsatser och erfarenheter kan även dras av de mål som inte nåtts. Det har till exempel inte funnits någon tydlig ansvarsfördelning för de mål som sattes i den förra avfallsplanen. Målen har heller inte varit tillräckligt mätbara vilket betyder att det varit svårt att följa upp vissa av målen. En fullständig uppföljning av målen för den föregående avfallsplanen finns redovisade i Bilaga 1. Avfallshanteringen i Valdemarsviks kommun består i dagsläget av fastighetsnära insamling av brännbart kärlavfall, inlämning vid återvinningsstationer och inlämning vid Valdemarsviks återvinningscentral. Förpackningar och returpapper med producentansvar avlämnas vid återvinningsstationer som drivs av FTI, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. I kommunen vill man utreda möjligheterna att på sikt införa en mer fastighetsnära insamling även för förpackningar. En detaljerad redogörelse för den nuvarande avfallshanteringen samt avfallsstatistik för olika avfallsslag redovisas i Bilaga 2. Avfallsanläggningar, återvinningsstationer och äldre avfallsupplag inom kommunen finns redovisade i bilaga 3. Den nya avfallsplanen har utformats utifrån en utvärdering av den tidigare avfallsplanen, den nuvarande avfallshanteringen, kommunens nya visioner samt utifrån en uppdaterad sammanställning av avfallsstatistik. Till år 2021 vill Valdemarsviks kommun: ha förbättrat möjligheterna för återbruk, minskat de genererade avfallsmängderna och minskat nedskräpningen, ha infört en hållbar matavfallshantering, ha nått goda resultat gällande utsortering av fraktioner för farligt avfall och förpackningar ha genomfört åtgärder för att förbättra avfallsorganisationen ha infört klimatmål relaterade till avfall 6 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
Avfallsplan 2017-2021 Genom detta aktiva arbete med avfallsfrågorna är förhoppningen att de fem huvudmålen kan nås. Visionen inför 2030 är att de tre kommunerna Valdemarsvik, Söderköping och Åtvidaberg har ett än mer utökat samarbete kring avfallsfrågorna i regionen. 1.1 Syfte Enligt miljöbalken ska det i alla kommuner finnas en avfallsplan. En avfallsplan är ett styrdokument för hur avfallshanteringen inom kommunen ska gå till. De främsta syftena med revideringen av avfallsplanen är: Att den ska fungera som ett aktivt planeringsverktyg för kommunens avfallshantering Att sätta upp mål för avfallshanteringen fram till och med år 2021 Att den ska vara anpassad till nuvarande lagstiftning Utöver detta ger avfallsplanen en samlad bild av nuvarande avfallshantering, den anger vilka mål och åtgärder som krävs för att minska avfallet och öka återvinningen samt den bidrar till en hållbar utveckling och kommunicerar förändringsbehov. En stark koppling finns även till andra kommunala frågor i form av ekonomi, fysisk planering, miljötillsyn, energi och infrastruktur. 1.2 Arbetsgång Avfallsplanen tar hänsyn till miljömålen på nationell, regional och lokal nivå och är utformad utifrån gällande lagstiftning, Naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i kommunala avfallsplaner (NFS 2006:6) och Avfall Sveriges handbok om kommunal avfallsplanering, rapport U2012:09. Avfallsplanen i Valdemarsvik har reviderats samtidigt som samarbetskommunen Söderköpings avfallsplan reviderats för att få kommunernas system att likna varandra och dra nytta av den geografiska närheten. Avfallsplanen har arbetats fram genom samarbete mellan ÅF och Valdemarsviks kommun. Under 2016 tillsattes en tjänstemannagrupp som hade som uppdrag att diskutera och granska innehållet i avfallsplanen. 1.3 Remiss Kommunen ska göra förslaget till avfallsplan tillgänglig för berörda i kommunen (allmänheten, verksamheter, organisationer) och länsstyrelsen. Detta har genomförts genom remiss och utställning av förslaget till avfallsplan. Förslaget till avfallsplan skickades på remiss till: Centerpartiet Kristdemokraterna Landsbygdspartiet oberoende Liberalerna Miljöpartiet Moderata samlingspartiet Nybyggarna Socialdemokratiska arbetarpartiet Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Återvinningsindustrierna Centrumhuset i Valdemarsvik AB Valdemarsvik Etableringsaktiebolag Guldnyckeln fastigheter AB HSB Hyresgästföreningen Länsstyrelsen i Östergötland Söderköpings kommun Åtvidabergs kommun Västerviks kommun Stiftelsen Håll Sverige Rent Renall AB 7
Avfallsplan 2017-2021 El-kretsen Förpacknings- och tidningsinsamlingen SUEZ Recycling AB 1.4 Gällande lagstiftning Avfallsplanering styrs och regleras av en omfattande lagstiftning i form av EU:s avfallsdirektiv, miljöbalken, avfallsförordningen samt naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan (Naturvårdsverket 2016a). EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG) innehåller krav om att avfallsplaner och avfallsförebyggande program ska upprättas av medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter. Detta ligger till grund för den nationella avfallsplanen. Ansvaret för att upprätta en kommunal renhållningsordning bestående av en avfallsplan och avfallsföreskrifter anges i miljöbalken 15 kap 41 (SFS 1998:808). Krav är även ställda på hur processen kring detta ska ske med samråd, utställning och att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. I Avfallsförordningen anges Naturvårdsverkets rätt att meddela föreskrifter om vad kommunala avfallsplaner ska innehålla och länsstyrelsen roll i avfallsplaneringen. Naturvårdsverket har upprättat föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6). 8 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
Avfallsplan 2017-2021 2 Mål för avfallshantering Målet med avfallshanteringen är att kontinuerligt klättra i avfallstrappan, optimera resursnyttjandet samt att eftersträva giftfria kretslopp. Valdemarsviks avfallsplan är anpassad efter gällande globala och nationella avfallsmål utifrån de lokala förutsättningar som finns. I detta kapitel redovisas kort FN:s globala mål (FN 2016), de EU övergripande målen, nationella etappmål, mål i den nationella avfallsplanen och regionala miljö- och avfallsmål. Även en framtidsspaning har gjorts för att möta kommande mål och förändringar. 2.1 FN:s globala mål Under hösten 2015 beslutade FN om en 2030-agenda omfattandes 17 nya globala mål. Målen kommer att gälla för de kommande 15 åren och gäller bland annat utrotande av extrem fattigdom, minskade ojämlikheter och orättvisor i världen samt att lösa klimatkrisen. Ett av målen relevanta för avfallshanteringen, Hållbara städer och samhällen (nr 11), där delmål 11.6 är att till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. (FN 2016). 2.2 EU:s övergripande miljö- och avfallsmål EU:s ramdirektiv om avfall har implementerats i svensk lagstiftning och för att nå EU:s miljömål har bland annat EU:s avfallshierarki utformats. EU:s avfallshierarki, eller avfallstrappan, anger den prioriteringsordning för hur olika strategier att behandla avfall bör användas och regleras i ramdirektivet om avfall (2008/98/EG). Figur 2. EU:s avfallshierarki Avfallstrappan består av fem steg där förebyggande och minimering av avfall ska ha högst prioritet. Därefter ska avfall i så hög grad som möjligt återanvändas. Nästa steg är materialåtervinning då återvinning av råvaror besparar stora resurser genom att använda exempelvis förpackningsavfall för att skapa nya förpackningar. Det fjärde steget är energiåtervinning där förbränning av exempelvis brännbart avfall kan bli till värme och el. I det sista steget finns deponering vilket mer eller mindre är en slutlig förvaring av avfall. I EU:s sjätte miljöhandlingsprogram (1600/2002/EG) angavs att förebyggande av avfall och 9
Avfallsplan 2017-2021 avfallshantering skulle bli ett prioriteringsområde. Avfallshanteringen skulle fokusera på följande principer: Förebygga uppkomsten av avfall och minska farligheten hos det avfall som uppstår Återanvändning och återvinning av det avfall som uppstår Förbättrad miljösäker energiutvinning och i sista hand deponering med noggrann övervakning av miljöpåverkan. I EU:s sjunde miljöhandlingsprogram konstateras att programmet gjort nytta för miljön men att det är viktigt att fortsätta arbetet med klimatförändringar, natur och biologisk mångfald, miljö och hälsa samt livskvalitet, naturresurser och avfall. Mål som har satts upp både i avfallsdirektivet och EU:s förpackningsdirektiv (94/62/EG) redovisas nedan: Till år 2021 ska 50 % av summan av papper, glas, metall och plast i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. Till år 2021 ska 70 % av bygg- och rivningsavfall återanvändas eller återvinnas. Fram till år 2021 ska utsläppen av växthusgaser minska med 20 %, jämfört med år 1990. Fram till år 2021 ska energikonsumtionen minska med 20 %. Fram till år 2021 ska 20 % av energin komma från förnyelsebara energikällor. Fram till år 2021 ska minst 10 % av fordonsbränslen komma från förnyelsebara energikällor. EU-kommissionen föreslår att (EU 2014): Till år 2030 att återvinningen av hushållsavfall ökar till 70 % (jämfört med dagens mål 50 %). Till år 2025 införas ett deponeringsförbud för återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart avfall och till 2030 för allt återvinningsavfall. Till år 2025 minska matavfallet med 30 %. Till år 2030 öka återvinningen och förberedelsen för återanvändning av förpackningsavfall till 80 % I EU-direktivet anges att minst 60 % av glas- och pappersavfall ska materialutnyttjas, för metall gäller 50 vikt-% och för plast 22,5 vikt-%. Varje medlemsland ska också se till att förbrukningen av tunna plastkassar minskar. Detta direktiv har implementerats i Svensk lagstiftning genom förordning (SFS 2014:1073) om producentansvar för förpackningar. 2.3 Nationella miljö- och avfallsmål Den gällande nationella avfallsplanen heter Från avfallshantering till resurshushållning och gäller för tidsperioden 2012-2017. Naturvårdsverket håller på att arbeta fram en ny avfallsplan som ska gälla från 2018-2023. I regeringsuppdraget ingår att utvärdera den nuvarande planen, att program för att förebygga avfall bör ingå och att analysera olika avfallsflöden och hur kapaciteten för olika avfallsbehandlingar kan förväntas utvecklas. Den nu gällande nationella avfallsplanen blev utgiven bara några månader efter det att Valdemarsviks kommun avfallsplan blev antagen av kommunfullmäktige. Följden av detta blev att de mål som sattes upp nationellt inte hade möjlighet att implementeras i den tidigare avfallsplanen. I den tidigare planen var följande prioriterade områden: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållens avfall 10 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
Avfallsplan 2017-2021 Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder. Arbetet med att nå måluppfyllande gällande generationsmålet och miljökvalitetsmålen följs upp genom 24 stycken antagna etappmål. Gällande avfall har regeringen fastställt följande etappmål för att öka resurshushållningen: Ökad resurshushållning i byggsektorn Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2021. Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Syftet med dessa mål är att minimera mängderna avfall. Dagens avfallshantering är mer effektiv men avfallsmängderna fortsätter att öka. Därför måste avfallsmängderna begränsas. Sverige har i förordningen (SFS 2014:1073) om producentansvar för förpackningar antagit högre mål för återvinning än EU:s förpackningsdirektiv. Mål före den 1 januari 2021: Metall, ej dryckesförpackning - 70 procent Papp, papper, kartong och wellpapp - 65 procent Plast, ej dryckesförpackningar - 30 procent Glas - 70 procent Dryckesförpackningar av metall - 90 procent Mål efter den 1 januari 2021: Metall, ej dryckesförpackning - 85 procent Papp, papper, kartong och wellpapp - 85 procent Plast, ej dryckesförpackningar - 50 procent Glas - 90 procent Dryckesförpackningar av metall - 90 procent För särskilt farliga ämnen finns också uppsatta mål som berör farligt avfall men dessa är mer inriktade på att minska mängder och fasa ut olika ämnen samt hur användningen av dessa ska regleras. Dessa krav blir då mer aktuella på avfallsanläggningar eller områden där det hanteras farligt avfall i större utsträckning och inte vid insamling eller på det övergripande plan som en avfallsplan gäller för. Andel materialåtervunna förpackningar i Sverige I Sverige som helhet har det nationella målet för förpackningar till år 2021 nåtts. Se Figur 4 för statistik över andelen återvunna förpackningar i Sverige år 2014, relaterat till det nationella målet om andelen återvunna förpackningar i Sverige till år 2021. Figur 3. Statistik över andel återvunna förpackningar i Sverige år 2014 relaterat till det nationella målet för återvunna förpackningar och tidningar. 11
Avfallsplan 2017-2021 2.4 Uppföljning av den nuvarande nationella avfallsplanen och framtidsspaning Den nuvarande avfallsplanen (2012-2017) håller på att följas upp. Det är många åtgärder och aktörer inblandade vilket styr hur väl målen kan uppnås. I mars 2016 hade Naturvårdsverket själva uppfyllt större delen av åtgärderna. Etappmål för mat och textil har utformats, nya styrmedel har införts, utvärdering har skett av handboken om avfall i anläggningsändamål och en vägledning för offentlig upphandling har påbörjats. De nationella myndigheterna har utfört åtgärder kring försäljning av produkter i andra hand, matsvinnkampanj, kartläggning av matsvinn och forskning kring effektivare hantering av jord- och bergmassor. Generellt när det gäller måluppfyllande för mat och textil har cirka hälften av de uppsatta målen nåtts medan fördelningen för bygg och elektronik är en tredjedel respektive en femtedel. Inom övriga områden gällande bränder i avfallslager har inga åtgärder genomförts. Avseende utsläpp från avfallsförbränning har en anläggning installerat den kontinuerliga provtagning som satts upp som mål. För bilskrotning kvarstår information till allmänheten och inom nedskräpning har skräpplockardagarna fått genomslag (Naturvårdsverket 2016b). Vad som ska ingå i den nya nationella avfallsplanen är ännu inte klart men troligtvis kommer fokus fortsatt vara på att se avfall som en resurs, förvandla linjära avfallsflöden till mer cirkulära resursflöden, digitalisering och kanske även kopplingar till COP21 1 och dess efterarbete. Under våren 2016 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet vilket ska redovisas i juni 2017. En målsättning har även satts upp att Sverige ska bli ett föregångsland i att utveckla och genomföra åtgärder som minskar spridning av mikroplaster till miljön (Naturvårdsverket 2016c). Parallellt med det arbete som sker via regering och Naturvårdsverket finns även branschorganisationer för avfall som ISWA 2 och Avfall Sverige. ISWA hade i sitt senaste årsprogram nya metoder för att förebygga avfall, mäta återvinning, marknadsutveckling mot återbruk och återvinning, EU:s avfallsdirektiv samt hur ekodesign och cirkulär ekonomi kan sätta sin prägel på åren framöver. Avfall Sverige har de senaste åren haft visionen Det finns inget avfall. Visionen hänger ihop med att gå från det linjära tankesättet kring avfall och istället fokusera på cirkulära resursflöden. Det långsiktiga målet fram till 2021 är att sambandet mellan tillväxt och avfallsmängder ska brytas och att det sker en tydlig rörelse uppåt i avfallstrappan. I det senaste årsprogrammet diskuterades framtidens avfallshantering och bland annat hur kommunerna kan förbereda sig inför ett ökat ansvar för insamling av förpackningsavfall och returpapper, nya styrmedel för ökad återanvändning, krav på giftfria kretslopp samt ökad återanvändning och återvinning av textilier. Avfall Sverige har även tagit fram ett förslag i 22 punkter i mars 2017. 22 punkter för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning. Det förslaget omfattar inte bara frågor om förpackningar och returpapper, utan också så kallat jämförligt hushållsavfall från verksamheter samt matavfall och textil. 2.5 Regionala miljö- och avfallsmål Länsstyrelsen i Östergötland har bland annat ansvar för att samordna det regionala arbetet för att uppnå de 16 svenska nationella miljökvalitetsmålen. För regionen bedöms följande två mål vara nära att nås; Frisk luft och Bara naturlig försurning. För övriga miljömål är det en bit kvar innan de nås (Miljömålen 2016). Avfallsplanen har främst påverkan på målet God bebyggd miljö men kopplingar finns även till Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag och Giftfri miljö på grund av 12 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
Avfallsplan 2017-2021 de emissioner som avfallsanläggningar bidrar med till luft, vatten och mark. Det finns ett regionalt åtgärdsprogram framtaget för att nå miljömålen 50 åtgärder för miljömålen i Östergötland vilket gäller fram till och med år 2021. På samma vis finns ett åtgärdsprogram för Södra Östersjön som gäller mellan 2015 2020. Fyra generella punkter satts upp för avfallshanteringen i länet (Länsstyrelsen Östergötland 2016): minska uppkomsten av avfall återvinna så mycket som möjligt av de mängder avfall som ändå uppkommer minska användningen av farliga kemikalier fasa ut och omhänderta farliga ämnen ur kretsloppet vid återvinning av avfall Dessa mål ligger i fas med de nationella målen och har använts vid framtagandet av den nya avfallsplanen. Region Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och miljö- och klimatfrågor i länet. Bland annat finns det en grön resplan 2020 som främst fokuserar på nya mål och åtgärdsförslag för ett mer hållbart pendlingsresande. Miljöarbetet bedrivs även inom fler områden och särskilt viktiga är produkter och avfall, energi, kemikalier, livsmedel, läkemedel och transporter (Östergötland 2016a). Med avseende på regionala avfallsfrågor bedrivs ett aktivt arbete för att minska svinnet och för att öka användningen av flergångsprodukter. Inom regionen används stora mängder produkter och material vilket gör att de måste arbeta för att mängden avfall blir så liten som möjligt. Regionens mål är att minst hälften av allt avfall vid sjukhusen ska källsorteras och krav ställs även på sortering av avfall och användning av förnyelsebara material vid om- och nybyggnationer (Östergötland 2016b). Med avseende på energi- och klimatfrågor har Energikontoret i Region Östergötland satt upp mål för en ekologiskt hållbar utveckling genom att verka för energieffektiva lösningar, minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser, minskad miljöpåverkan och ett hållbart nyttjande av naturresurser under perioden 2014 2020 (Östergötland 2016c). 13
Avfallsplan 2017-2021 3 Lokala mål och handlingsplaner I detta kapitel presenteras de nya huvudmålen för 2017 2021. Under varje huvudmål finns en handlingsplan i form av ett antal detaljerade delmål förklarade och kopplade till de åtgärder som behöver göras och ansvarsfördelningen för dessa. Även uppföljningen och nyckeltal har definierats för varje mål. Huvudmålen är utvalda utifrån de kriterier man har på utvecklandet av avfallshanteringen inom kommunen och grannkommunen Söderköping. Figur 4. Vy över Gryts skärgård i Valdemarsviks kommun. 3.1 Mål 1 Återbruk, förebyggande av avfall och minskad nedskräpning Alla privatpersoner och verksamheter som ger upphov till avfall är skyldiga att sortera ut och lämna sitt avfall i de olika insamlingssystem som finns. Då var och en av oss nästan producerar ca ett halvt ton avfall varje år är det även viktigt att öka återbruk och minska mängden avfall. Att avfallet hamnar på rätt plats och omhändertas på ett miljöriktigt sätt är också en viktig aspekt. Utifrån dessa aspekter har delmål satts upp för att avfallsmängderna per person ska minska i kommunen. Ett sätt för att invånarna ska uppmuntras till att välja att återbruka sitt avfall är att införa årliga evenemang vid ÅVC:n med tema återbruk och avfallsminimering. Evenemanget kan anordnas i samarbete med till exempel Röda korset och vid tillställningen kan det finnas möjlighet till att lämna in loppisföremål och kläder. Evenemanget kan även ha som syfte att informera invånarna om miljönyttan med att återbruka. Det är då viktigt att information går ut i många informationskanaler om det kommande evenemanget. Information kan till exempel gå ut genom postutskick, via hemsidan, sociala medier och genom annonsering i tidningen. Under ett antal år har Valdemarsvik aktivt arbetat i linje med det nationella avfallsmålet att minska nedskräpningen i Sverige på land i samarbete med Håll Sverige Rent. Ett antal av kommunenens förskolor har medverkat i aktioner för skräpinsamling och ett mål är att dessa aktioner ska utökas, genom att fler förskolor och även grundskolor engagerar sig. Då kommunen har en tydlig kustkoppling och skärgård samt att nya rapporter kommit om mikroplaster i Östersjön har ett delmål även satts för att minska nedskräpning i havet med fokus på plast. Detta kan göras i samarbete med Håll Sverige rent som tillexempel anordnar Kusträddardag och Clean-Up kust event. Erfarenhet av detta finns i bl.a. Bohuslän. 14 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
Avfallsplan 2017-2021 Handlingsplan mål 1 Mål 1 Återbruk, förebyggande av avfall och minskad nedskräpning Delmål Åtgärder Uppföljning Ansvar 1.1 Avfallsmängderna per Förbättrad information om Mäts i kg/person och år K.S person ska minska till 2021 i avfallsminimering enlighet med det nationella Anordna årliga evenemang målet om avfallsförebyggande med tema avfallsminimering enligt EU:s avfallshierarki. på den nya ÅVC:n. I samband med evenemanget kan det finnas möjlighet för att lämna in föremål till loppis eller second hand. Detta kan utföras i samarbete med andra aktörer t.ex. Röda Korset. Skapa forum-event och använda sociala medier för att skapa engagemang i kommunen för avfallsfrågor 1.2 Utöka aktionerna för minskad nedskräpning i kommunen. 1.7 Kustnära insamling av plast i havet utförs vartannat år med start 2018. Aktörer Till exempel genom utökat samarbete med Håll Sverige rent och genom att fler skolor och förskolor engageras i arbetet. Arbeta för att engagera även äldre skolelever i arbetet mot nedskräpning. Fokus läggs på att till exempel högstadieelever ska ansluta sig till aktiviteterna för att minska nedskräpning. Söka samarbeten med det lokala föreningslivet, till exempel genom ungdomsidrotten. Barn och ungdomar engageras på så vis i skräpinsamling samtidigt som de får ekonomisk ersättning. Utreda möjligheten att ta emot säckvis med pantflaskor via Returpack på ÅVC. Börja med kustnära insamling av plast i skärgårdsmiljö. I samarbete med Håll Sverige rent kan man exempelvis arrangera Kusträddardag eller Clen-Up kust event. Fokus läggs främst på badplatser och hamnar i kommunen. Den enhet som kan involveras i arbetet med att uppfylla huvudmålet och de sex delmålen är enheten Barn och Utbildning samt föreningslivet. För finansiering kan bland annat Naturvårdsverkets initiativ Klimatklivet användas. Samarbetet med Håll Sverige rent kan utökas för att uppnå en ökad insamling av plast i kustnära miljö. 3.2 Mål 2 Hållbar hantering av matavfall Mäts som ja eller nej Mäts som ja eller nej K.S K.S 15
Avfallsplan 2017-2021 Ett av huvudmålen med avfallsplanen är att uppnå en hållbar hantering av matavfall. En del i detta övergripande mål är att uppnå mindre matsvinn i de kommunala köken för till exempel skola och omsorg. Ett annat delmål är att införa ett system för utsortering av matavfall och på så sätt möjliggöra biologisk behandling av matavfallet. Det matavfall som uppstår omvandlas då till energi och biogödsel. För att få ett stort engagemang från invånarna är ett stort incitament att styra anslutningsgraden med avfallstaxan. De hushåll som ansluter sig får då en lägre avfallstaxa. Handlingsplan mål 2 Mål 2 Hållbar hantering av matavfall Delmål Åtgärder Uppföljning Ansvar 2.1 Andelen matavfall i den Översyn av Mäts genom K.S brännbara fraktionen ska renhållningstaxan plockanalys kontinuerligt minska. Informationsinsatser 2.2 Till år 2021 införa insamling av matavfall inom hela kommunen 2.3 Påbörja ett arbete med att minimera och förebygga att matavfall uppstår inom de kommunala verksamheterna. Utreda vilka geografiska områden som ska omfattas av insamlingen och vilken typ av insamlingssystem som är bäst ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Införa flerfackskärl i villor och separata kärl i flerbostadshus. Informationskampanj Informera på skolor och andra verksamheter som hanterar mat En vecka per år kommer förskolorna att mäta tallrikssvinnet. Under samma vecka ska personalen prata med barnen om varför man inte ska kasta mat i onödan. Mäts som ja eller nej Mätning av matsvinn K.S K.S + B.U.A (Barn, Ungdom och Arbetsmarknad) r Tid Ansvar Resurser Aktörer De berörda enheterna inom kommunen är alla kommunala verksamheter. 3.3 Mål 3 Förbättrad utsortering av farligt avfall och förpackningsmaterial Att förbättra utsorteringen av farligt avfall är viktigt för att minska spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen och genom att öka möjligheten för återvinning av förpackningsmaterial kan man bespara naturresurser samtidigt som man främjar cirkulära resurskretslopp i samhället. För att öka utsorteringen av farligt avfall har delmål satts upp för att göra det mer tillgängligt för invånarna att sortera och slänga farligt avfall. För att förbättra utsorteringen av farligt avfall har delmål satts upp om av att mängden farligt avfall 16 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
Avfallsplan 2017-2021 ska minska i den brännbara fraktionen genom bland annat förebyggande åtgärder. Det ska bli mer tillgängligt för invånarna att sortera och slänga farligt avfall genom att öka antalet turer med Miljöbilen, sätta ut så kallade Samlaren i kommunen, skapa evenemang på ÅVC:n och ha kampanjer via Batteriåtervinningen och Håll Sverige Rent. I den brännbara fraktionen så utgör förpackningsmaterial och returpapper cirka 32 % av den totala mängden som slängs (plockanalys utförd 2016). För att uppnå målet om en ökad utsortering av förpackningsmaterial behövs fler möjligheter för kommuninvånarna att sortera och lämna in sitt sorterade avfall. Detta kan genomföras genom att införa ett fastighetsnära insamlingssystem för förpackningar. En utredning planeras att tillsättas för att ta fram vilket insamlingssystem som är mest ekonomiskt och miljömässigt effektivt. Handlingsplan mål 3 Mål 3 Förbättrad utsortering av farligt avfall och förpackningsmaterial Delmål Åtgärder Uppföljning Ansvar 3.1 Öka tillgängligheten för Införa Samlaren i Mätning av hur mycket K.S + B.U.A sortering av farligt avfall och till butiker 1 avfall som samlas in med 2021 ska farligt avfall i den Informationsinsatser Miljöbilen samt genom brännbara fraktionen ha minskat Öka antalet turer plockanalyser jämfört med år 2016. med Miljöbilen 2 Stimulera till att använda återvinningscentralen, (ÅVC) och återvinningsstationer 3 genom informationsinsatser och genom att 3.2 Förpackningsmaterial i den brännbara fraktionen ska minska till år 2021, jämfört med år 2016. 3.3 Erbjuda fastighetsnära insamling av glödlampor och batterier anordna temadagar. Utreda möjligheten till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar Införa flerfackskärl i villor och separata kärl i flerbostadshus. Upprättande av en sorteringsguide Informationsinsatser Anpassningar på kärl eller annan lämplig lösning för lagring i hemmet. 1. Samlaren är ett insamlingsskåp för avfall som annars bara går att lämna till återvinnings-central eller miljöbilen 2. Miljöbilen är en bil som samlar in miljöfarligt avfall enligt turlista som finns på hemsida och i utskick varje år. 3. Återvinningsstationer=lokala insamlingar som FTI sköter. (Förpacknings & tidningsinsamlingen) där kan man lämna glas, plast, metall, pappersförpackningar och tidningar. Aktörer De berörda enheterna inom kommunen är alla kommunala verksamheter. 3.4 Mål 4 Förbättrad avfallsorganisation Uppföljningen av detta ska ske genom plockanalyser. Mäts som ja eller nej Ett av huvudmålen med avfallsplanen är att avfallsorganisationen ska förbättras. Man vill i kommunen införa ett system för insamling av matavfall och detta kan exempelvis ske genom att införa K.S K.S 17
Avfallsplan 2017-2021 flerfackssystem. En utredning behöver utföras för att ta reda på vilket system som är mest lämpat och inom vilka geografiska områden det är lämpligt att genomföra. I samband med detta vill även Valdemarsviks kommun utreda möjligheterna för att även införa fastighetsnära insamling av förpackningar. Avfallstaxan kan vara ett viktigt styrmedel för att få så många som möjligt att ansluta sig till systemet för till exempel fyrfackskärl och matavfallsinsamling. Ett mål har även satts upp om att kommunikationen inom avfallsfrågor ökar mellan kommunen och dess invånare. Detta kan till exempel ske genom informationskanaler så som sociala medier. Handlingsplan mål 4 Mål 4 Förbättrad avfallsorganisation Delmål Åtgärder Uppföljning Ansvar 4.1 Förbättrad kommunikation Ökad information i Mäts som ja eller nej K.S sociala medier. Upprättande av en sorteringsguide som kan publiceras på sociala medier och på kommunens hemsida. Utreda möjligheter och alternativ för gemensam nämnd eller kommunalförbund inom renhållningen Valdemarsvik, Söderköping och Åtvidaberg. Aktörer De berörda enheterna inom kommun är sektor Samhällsbyggnad och Kultur, miljökontoret samt informationsansvarig i kommunen. 3.5 Mål 5 Avfallsrelaterade klimatmål Genom att sätta upp avfallsrelaterade klimatmål kan både utsläpp av metan och avfallstransporter inrymmas i avfallsplanen. I Valdemarsviks kommun finns ett antal nedlagda deponier. Enligt naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6) ska avfallsplanen innehålla uppgifter om nedlagda deponier och för varje deponi ska det finnas en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön. För deponier där kommunen varit verksamhetsutövare ska planen även innehålla uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder redovisas. Bedömningen av risken bör ske med MIFO-metodiken. Inga inventeringar av de nedlagda deponierna har skett i Valdemarsvik under den föregående planperioden. En annan aspekt är de diffusa utsläppen av metan som kan ske från avfallsupplagen. Av dessa skäl är ett av delmålen att inventera de nedlagda deponierna enligt MIFO-metodiken och ta fram en åtgärdsplan för detta. En annan miljö- och klimataspekt av avfallshantering är hur avfallstransporterna sker. För att möta nationella och regionala mål är ett av delmålen att bränslet i samtliga avfallsfordon ska vara fossilfritt till 2021. Ett arbete har redan påbörjats med att se över klimatpåverkan från avfallstransporter genom att avfallsfordonen har bytts och de nya fordonen har nu minst bränsleklass EURO 4. Under 18 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
Avfallsplan 2017-2021 kommande planperiod är det dags att ta målet ett steg längre. Ett mål har därför satts upp om att bränslet i samtliga avfallsfordon ska vara klimatneutralt senast 2021. I grannkommunen Söderköping körs redan vissa avfallstransporter på bränslet HVO 1. Detta delmål har man goda förutsättningar att klara genom att sätta krav vid upphandling. På grund av Valdemarsviks geografiska närhet till Söderköping kan upphandlingar med fördel ske i samarbete med Söderköpings kommun. Handlingsplan mål 5 Mål 5 Avfallsrelaterade klimatmål Delmål Åtgärder Uppföljning Ansvar 5.1 Påbörja Inventering av Åtgärdsplan för Mäts som ja eller nej och K.S, M.N nedlagda deponier, enligt MIFO. hur inventeringen hur åtgärderna uppfyllts ska ske och om det behövs fler åtgärder Samordna insatserna med Söderköpings kommun Söka statliga bidrag för att finansiera undersökningarna 5.2 Bränslet i samtliga avfallsfordon ska vara fossilfritt senast år 2021 och åtgärderna Krav ställs vid upphandling Följs upp genom att ta del av hur upphandlingarna gått Aktörer De berörda enheterna inom kommunen är sektor Samhällsbyggnad och Kultur, Barn Ungdom & Arbetsmarknad, Service & Administration och miljökontoret. 19
Avfallsplan 2017-2021 4 Uppföljning En avfallsplan ska uppdateras och revideras minst var fjärde år. Uppföljningen av planen och de aktuella åtgärderna ska ske årligen så att mätning och uppföljning kan göras kontinuerligt. Den färdiga planen antas genom godkännande i kommunfullmäktige. Uppföljning av samtliga delmål ska ske en gång per år. Det är de ansvariga enheterna för respektive delmål som ansvarar för att uppföljning sker. Den enhet som ansvara för uppföljning för delmål 1 är Barn och Utbildning. Enheten Samhällsbyggnad och Kultur ansvarar för att delmål 4 och 5 följs upp. För resterande mål ansvarar alla kommunala verksamheter. Renhållningschefen ansvarar för att uppföljning av avfallsplanen i sin helhet sker en gång per år. Genom att årlig uppföljning sker kan avfallsplanen bli ett aktivt verktyg för kommunen i arbetet med att anpassa avfallshanteringen i riktning mot ekologisk hållbarhet. 20 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
Avfallsplan 2017-2021 5 Miljöbedömning Enligt miljöbalken 6 kap gällande miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar och förordningen (1988:905) om miljökonsekvensbeskrivningar berörs de kommunala avfallsplanerna av reglerna om miljöbedömning. Syftet med miljöbedömningen är att utveckla miljötänkandet i avfallsplaneringsprocessen. De mål som har satts upp ställs i relation till de nationella miljökvalitetsmålen. Avfallsplanen förhåller sig även till andra planer, program och strategier som översiktsplan, detaljplan, tillsyn, energiplan m.fl. I många fall krävs en miljöbedömning av avfallsplanen genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Det finns dock inget generellt lagkrav på miljöbedömning av alla avfallsplaner. För att avgöra om en miljöbedömning krävs för en avfallsplan görs en behovsbedömning. Det är avfallsplaner vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan som ska miljöbedömmas. I Bilaga 4 redovisas behovsbedömningen som gjorts för denna avfallsplan. Slutsatsen av den upprättade behovsbedömningen är att avfallsplanen inte ger upphov till betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljöbedömning inte behöver göras. 21
Avfallsplan 2017-2021 6 Referenser Avfall Sverige 2015. Svensk Avfallshantering. http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/statistikfiler/sah_2015.pdf, tillgänglig 2016-09-09. FN 2016. De 17 globala målen, http://www.globalamalen.se/, tillgänglig 2016-06-02. Länsstyrelsen Östergötland 2016. Avfall, http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sv/miljo-ochklimat/verksamheter-med-miljopaverkan/avfall-ochrestprodukter/pages/index.aspx?keyword=minska%20uppkomsten, tillgänglig 2016-05- 25. Miljömålen 2016. Regionala miljömålen i Östergötlands län. http://www.miljomal.se/ sv/miljomalen/regionala/?l=5&t=lan&eqo=1, tillgänglig 2016-05-24. Naturvårdsverket 2016a. Kommunal avfallplanering, http://www.naturvardsverket.se/stod-imiljoarbetet/vagledningar/avfall/kommunal-avfallsplanering/, tillgänglig 2016-06-09. Naturvårdsverket 2016b. Uppföljning av nationell avfallsplan, http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete -i- Sverige/Regeringsuppdrag/Reviderad -nationell-avfallsplan/, tillgänglig 2016-05-24. Naturvårdsverket 2016c. På gång inom avfallsområdet, regeringsuppdrag om mikroplaster, https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/uppdelat-efteromrade/avfall/avfallsradet/p%c3%a5%20g%c3%a5ng%20inf%c3%b6r%20avfallsr%c3%a5det %204%20maj%202016.pdf Östergötland, 2016a. Grön resplan 2020. http://www.regionostergotland.se/pagefiles/1087/2016_08%20gr%c3%b6n%20resplan%20 2020%20Region%20%c3%96sterg%c3%b6tland_v%201.0%20dnrFC%202016-148.pdf, tillgänglig 2016-06-03. Östergötland, 2016b. Produkter och avfall, http://www.regionostergotland.se/omregionen/miljo/produkter-och-avfall/, tillgänglig 2016-06-03. Region Östergötland, 2016c. Energi och klimat, http://www.regionostergotland.se/regionalutveckling/samhallsplanering/energi -och-klimat/, tillgänglig 2016-06-08. 22 Avfallsplan Valdemarsviks kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-17 (2) KS-SA.2017.8 042 Ekonomisk uppföljning 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......
Månadsuppföljning per 20170430 Service och Administration Sammanfattning av årets fyra första månader Personalenhetens budget ska förstärkas med resurser från Sektor Stöd och omsorg och Sektor Barn, Utbildning och Arbetsmarknad utifrån den överenskommelse som tas fram mellan personalenheten och respektive sektor gällande bemanningsenheten. Ekonomi Driftbudgeten Tkr netto Budget 2017 Utfall 20170331 Prognos helår Avgifter och bidrag 1 150 434 1 150 Sporthallar 1 400 +63 1 400 Kanslienheten 4 837 1 806 4 837 Ekonomienheten 4 925 2 134 4 925 Personalenheten 4 558 2 183 4 558 IT-enheten 5 550 2 016 5 550 Simhall 710 213 710 Kost och Lokalvård 420 343 420 Varav välfärdsmiljarder 0 0 0 Summa 23 550 9 066 23 550 Kommentarer till driftbudgeten Ingen avvikelse beräknas efter årets första fyra månader. Avvikelser i mål och verksamhet samt större händelser Avvikelser saknas. Monika Hallberg Kommunchef
Månadsuppföljning per 20170430 Staben Sammanfattning av årets fyra första månader Folkhälsoarbetet har inte kommit igång så som planerat på grund av att rekryteringen av folkhälsoutvecklare inte har kunnat slutföras ännu. Resurser för skärgårdsutvecklararbetet är knappa, då det fr o m 2017 saknas medel för genomförande av skärgårdsråd och skärgårdsting. Bemanningen för näringslivsarbetet har varit reducerad under första kvartalet. Ekonomi Driftbudgeten Tkr netto Budget 2017 Utfall 20170430 Prognos helår Näringslivsfrämjande åtgärder 1 549 537 1 549 Skärgårdsutveckling 240 571 240 Turistverksamhet 2 078 872 2 078 Folkhälsoutvecklare 350 0 100 Räddningstjänst 6 800 2 616 7 200 Trygghet och säkerhet 171 214 200 Ledning 2 972 1 322 3 022 Varav välfärdsmiljarder 0 0 0 Summa 14 160 6 132 14 389 Kommentarer till driftbudgeten Räddningstjänsten beräknas överskrida budgetramen med ca 400 tkr. Det beror på att uppräkning av kostnaderna till RTÖG skett med 1.8 % för 2017. Budgeten innehåller två delar, dels hyreskostnader för Gryts och Valdemarsviks Brandstationer och dels medlemsavgiften på ca 520 tkr per månad. För folkhälsoarbetet pågår rekrytering av en folkhälsoutvecklare. Den beräknas vara klar till hösten och bedöms därmed ge ett budgetöverskott med ca 250 tkr. I övrigt beräknas små avvikelser och sammantaget redovisas ett överskridande för staben med ca 200 tkr. I det samlade utfallet per den 30 april saknas en del intäkter för verksamheter inom staben. Avvikelser i mål och verksamhet samt större händelser Se ovanstående avvikelse gällande ekonomiskt utfall. Avvikelse i övrigt saknas. Monika Hallberg Kommunchef
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-17 (3) KS-TEK.2017.76 ÄMTÖ 4:19 Ämtö 4:19 - Detaljplaneuppdrag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......
Datum 2017-05-08 Dnr Tjänsteställe/Handläggare Sektorchef Samhällsbyggnad och Kultur Martine Christensen Odenhall 0123-19349, 070-6013560 Martine.Christensen-Odenhall@valdemarsvik.se Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Detaljplaneuppdrag Ämtö Gällande detaljplan för Ämtö stugby, Ämtö 4:19, del av, är senast reviderad 1983 och innebär bl a att nuvarande 12 campingstugor inte får utökas med flera, att varje stuga får mäta maximalt 20 kvm samt att servicebyggnader endast får förekomma inom begränsad yta på särskild angiven plats. Kommunstyrelsen gav 2016-08-15 Sektor Samhällsbyggnad och Kultur i uppdrag att utreda förutsättningen för utveckling av Ämtö stugby enligt särskilt framtagna direktiv, med syfte att uppnå en mer långsiktig investerings- och renoveringsplan liksom en större bärkraftighet på längre sikt, samtidigt som anläggningen fortsatt ska vara avsedd för den breda allmänhetens behov av rekreation och semestervistelse. Ämtö stugby är belägen i ett naturreservat och nuvarande infiltrationsanläggning för BDT-vatten som ligger i strandkanten behöver uppgraderas samtidigt som vattentoaletter bör installeras. En ny moderniserad avloppsanläggning kan även behöva förläggas till annan plats på området av miljömässiga skäl. För att i enlighet med kommunstyrelsens direktiv bland annat kunna uppgradera sanitets- och avloppslösningarna, och för att kunna utöka byggrätterna på området samt eventuellt tillskapa ytterligare tomträtter, krävs en ny detaljplan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger Sektor Samhällsbyggnad och Kultur i uppdrag att upprätta en detaljplan för Ämtö 4:19, del av, med plangränser enligt bilaga. Kostnaderna för arbetet täcks av inkomna virkesintäkter från Ämtö, vilka reserverats för Ämtö stugby inklusive naturreservatet. VALDEMARSVIKS KOMMUN Martine Christensen Odenhall Sektorchef samhällsbyggnad och kultur
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-17 (5) KS-SA.2017.7 001 Uppföljning av verksamhet under 2017 - Kost/lokalvård/bad Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare......
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-17 (4) KS-SA.2017.41 Motion angående uppföljning av beslutande projekt Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Valdemarsviks kommun Xxxxx Justerare......
Vårt datum Vårt Dnr Sida 2017-05-09 KS-SA.2017.41 1(2) Tjänsteställe/Handläggare Avdelning Service och Administration Sven Stengard 0123-191 24 sven.stengard@valdemarsvik.se Mottagare Kommunstyrelsen Svar på motion angående uppföljning av beslutande projekt Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Motionens förslag om att ett uppföljningsdokument för projektredovisningen upprättas, tillstyrks. I övrigt besvaras motionen med förvaltningens yttrande. Ärendebeskrivning Stefan Kemle (M) föreslår i motion 2017-04-03 att ett uppföljningsdokument upprättas där det framgår vad som ska vara med vid redovisningen beslutade projekt. Uppföljningarna av beslutade projekt har genom åren uteblivit eller varit bristfälliga. Detta innebär att möjligheten till kontroll och avstämning mot god ekonomisk hushållning inte är möjlig. Det föreslås vidare ett antal punkter som bör vara med i projektredovisningen. Förvaltningens yttrande Förvaltningen tillstyrker förslaget i motionen och delar dess intentioner om att projektredovisningen bör stärkas i kommunen. Arbetet med att förbättra projektredovisningen påbörjades under 2016 med att en blankett infördes för nyuppläggning/ändring/avslut av projekt. Denna blankett innehåller flertalet av de punkter som föreslås i motionen och kan därför med komplettering användas som underlag för rapportering av mindre projekt. Större projekt av mer omfattande karaktär såsom nybyggnationer bör initieras, redovisas och slutredovisas i särskild ordning i egna ärenden. De löper ofta över flera år, innebär stora utgifter och framtida driftkonsekvenser för kommunen. VALDEMARSVIKS KOMMUN Sven Stengard Ekonomichef
Vårt datum Vårt Dnr Sida 2017-05-09 KS-SA.2017.41 2(2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-17 (6) KS-SA.2016.45 101 Motion - kommunal app Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Centerpartiet Xxxxx Justerare......
Vårt datum Vårt Dnr Sida 2017-05-10 KS-SA.2016.45 101 1(4) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Kommunchef och Stab Tomas Zingmark 0123-191 81 tomas.zingmark@valdemarsvik.se Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Motionerna: Stärka den demokratiska processen, del III och Kommunal app Motionssvar på motion angående den demokratiska processen, del III, behandlades av kommunfullmäktige 2016-11-28, varvid beslutades att svaret skulle återremitterades till förvaltningen för att samordnas med Centerpartiets motion angående kommunal app. Motionen är inlämnad av Anna Nilsson, Moderaterna. Svar på motion till Kommunfullmäktige 2016-05-30 avseende Kommunal app av Centerpartiets fullmäktigegrupp i Valdemarsvik genom Jenny Ek. I motionerna föreslås: att uppdra till förvaltningen att skapa en kommunapp att ge Demokratiberedningen i uppdrag att utreda utveckling av samt kostnader för en kommunal app. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. Motionerna bifalls. 2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda utformningen av en app samt finansieringen av denna. Ärendebeskrivning I respektive motion ges exempel på innehåll i en kommunal app. Som exempel anges information om kommunen, aktuella nyheter, evenemang, parkeringsplatser, badplatser, besöksmål, olyckor, vandringsleder, toaletter, felanmälan, lediga jobb med mera. Även pushnotister där något måste snabbt ut till de som laddat ner appen. Målsättningen är även att nå nya målgrupper som är svåra att nå och att fler blir delaktiga i medborgardialog.
Vårt datum Vårt Dnr Sida 2017-05-10 KS-SA.2016.45 101 2(4) Skrivelse med beslutsförslag Kommunappar Många kommuner har kommunappar av varierat innehåll. En del har endast specifika appar avsett för visst ändamål. Exempelvis app för felanmälan, skolmåltider, synpunkter etc. Vissa kommuner har en kommunapp som innehåller flera olika funktioner i syfte att samla alla digitala kanaler på ett ställe. En del har framtagits av företag på beställning av respektive kommun. Andra kommuner har skaffat en generell produkt för att själva lägga upp önskade funktioner. Krav på kommunapp Kommunappen bör vara en kommunövergripande app med tillhörande molntjänst som möjliggör för kommunen att samla flera digitala kanaler på ett ställe. Ramverket ska medge hög flexibilitet och ge möjlighet att bygga egna mobila tjänster efter behov. Utöver den flexibla grunden ska även finnas ett meddelandesystem där man snabbt och enkelt kan skicka vanliga eller s.k. PUSHmeddelanden. Det ska vara enkelt att som administratör lägga till och förändra innehållet i appen, utan att behöva en programmerares specialistkompetens för att kunna ändra innehåll eller göra uppdateringar. All administration ska ske hos kommunen. Plattformen ska vara flexibel med möjlighet att välja både befintliga moduler i plattformens bibliotek eller utveckla egna tjänster. Genom att nyttja våra befintliga system kan administrationen minimeras. Appen ska medge att den kan innehålla vår grafiska profil. Kommunappen ska vara helt gratis för användaren. Kostnader för kommunapp Kommunövergripande kommunappar har studerats och särskilt produkten från företaget Evado vars app används i många kommuner. Deras plattform motsvarar kraven på en kommunapp och den kan användas till de exempel som anges i motionerna. Exempel på kommuner som använder plattformen från Evado och de tjänster som valts inom respektive kommun.
Vårt datum Vårt Dnr Sida 2017-05-10 KS-SA.2016.45 101 3(4) Skrivelse med beslutsförslag Pris Licenser 2 operativsystem Införandekostnader Service/support/drift. 300 000 kr 85 000 kr/år Option Funktion mina sidor, 1250 kr/mån Anpassning mot e-tjänst, löpande räkning Intern mobil plattform (interna tjänster), 3 950 kr/mån Anpassning mot AD tillkommer Förslag till beslut Motion avseende att utreda utveckling av samt kostnader för en kommunal app. anses besvarad med föreliggande föreslag. Motion avseende att uppdra till förvaltningen att skapa en kommunapp innebär tillkommande investerings- och driftkostnader. Kostnaderna är inte budgeterade 2017 varför hänvisning sker till kommunstyrelsens oförutsedda investeringar. Tomas Zingmark
Vårt datum Vårt Dnr Sida 2017-05-10 KS-SA.2016.45 101 4(4) Skrivelse med beslutsförslag IT-Strateg VALDEMARSVIKS KOMMUN Tomas Zingmark IT-Strateg