RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.4.2015 COM(2015) 158 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Erfarenheter av genomförandet av direktiv 2003/122/EURATOM om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor {SWD(2015) 84 final} SV SV

Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. SLUTNA STRÅLKÄLLOR MED HÖG AKTIVITET I EUROPA... 3 3. GENOMFÖRANDET AV DIREKTIV 2003/122/EURATOM I DE 27 EU-MEDLEMSSTATERNA... 3 3.1. Inledning... 3 3.2. Översikt över genomförandet... 4 3.3. Områden med varierande genomförande av direktivet... 4 3.4. Områden med problematiskt genomförande av direktivet... 5 3.5. Kommissionens genomförande av direktivet... 5 3.6. Rekommendationer för förbättrat genomförande av direktivet... 5 3.7. Bästa praxis för genomförande av direktivet... 6 4. KRAVEN I DIREKTIV 2003/122/EURATOM SOM EN DEL AV EU:S NYA GRUNDLÄGGANDE SÄKERHETSNORMER... 8 4.1. Inledning... 8 4.2. Samordning av bestämmelser med IAEA... 8 4.3. Övriga ändringar... 9 5. SLUTSATSER... 9 1

1. INLEDNING Efter terroristattackerna i USA 2001 uttryckte många nationella säkerhetsorganisationer sin oro för att terroristgrupper skulle kunna använda radioaktiva strålkällor som ett vapen för att skapa fruktan och störa den allmänna ordningen. Både Internationella atomenergiorganet och Europeiska unionen vidtog åtgärder för att skapa en internationell rättslig ram för att garantera säkerheten och skyddet för dessa strålkällor, i synnerhet de med högst aktivitet. Direktiv 2003/122/Euratom (HASS-direktivet) [1] trädde i kraft den 31 december 2003 och dess rättsliga antagningsperiod upphörde två år senare. Direktivet införde en rättslig ram för säkerställande av kontroll och skydd av slutna strålkällor med hög aktivitet (High-Activity Sealed Radioactive Sources, HASS) i Europa och förbinder medlemsstaterna att inrätta system för upptäckt av herrelösa strålkällor och att återta kontrollen över radioaktiva strålkällor som lämnats kvar efter tidigare verksamhet. Varje EU-medlemsstat har utsett en behörig myndighet som ska utföra uppgifterna i enlighet med direktivet [2, 3]. Enligt artikel 14 i HASS-direktivet måste kommissionen rapportera om de erfarenheter som vunnits vid genomförandet av direktivet. En översyn av genomförandet har utförts för att erhålla en översikt av situationen i EU rörande (1) kontrollen av de strålkällor med hög aktivitet som är i bruk, (2) hanteringen av kasserade strålkällor och (3) strategier för hantering av herrelösa strålkällor 1. Den bygger på medlemsstaternas nationella genomföranderapporter för HASS-direktivet, frågeformulär, intervjuer och informationsuppdrag bland EU-intressenterna 2. Resultaten av översynen tyder på varierande förfaranden när det gäller den praktiska tillämpningen av direktivets krav. Vissa stater har kontrollförfaranden och förvaltning för HASS som är mycket avancerade, medan vissa stater uppfyller EU-kraven med hjälp av mycket ringa förvaltning. Detta är inte särskilt överraskande eftersom antalet slutna strålkällor med hög aktivitet i EU:s medlemsstater varierar från endast ett fåtal i vissa medlemsstater till flera tusen i andra. I allmänhet har HASS-direktivet genomförts väl i alla medlemsstaterna: direktivets krav har uppfyllts och det finns inga skäl att tro att de slutna strålkällorna med hög aktivitet inte skulle underkastas tillräcklig kontroll i någon av EU:s medlemsstater. Det område som har varit svårast att genomföra är anordnandet av kampanjer för att återta kontrollen över herrelösa strålkällor som lämnats kvar efter tidigare verksamhet 3. Dessutom finns det till viss del bristande överensstämmelse beträffande definitionen av slutna strålkällor med hög aktivitet, den ekonomiska säkerheten för strålkällorna, utbildningen av personal som kan komma att utsättas för strålning och förfarandena för kontroll av strålkällor. HASS-direktivet har upphävts genom direktiv 2013/59/Euratom (nedan kallat det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer) 4, som införlivar de huvudsakliga bestämmelserna i HASS-direktivet och samordnar dem med IAEA:s riktlinjer för radioaktiva strålkällor. EU:s medlemsstater har till den 6 februari 2018 på sig för att införliva det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer i sin nationella lagstiftning. Under införlivandeprocessen kommer kommissionen att rikta medlemsstaternas 1 2 3 4 En herrelös strålkälla är en radioaktiv strålkälla som inte omfattas av reglering och tillsyn. Mer detaljerad information om situationen rörande HASS i EU:s medlemsstater, USA och Kanada finns att tillgå i kommissionens skrift i serien Radiation protection nr 179, Study on the current status of radioactive sources in the EU, on the origin and consequences of loss of control over radioactive sources and on successful strategies concerning the detection and recovery of orphan sources, 2014. Direktivet kräver att medlemsstaterna i förekommande fall anordnar kampanjer för att återta kontrollen över herrelösa strålkällor, så det finns utrymme för nationella beslut rörande behovet av att anordna dessa kampanjer. Artikel 107 i det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer, som träder i kraft den 6 februari 2018. 2

uppmärksamhet på områden där det har funnits svårigheter med tillämpningen för att på ett bättre sätt övervinna dessa i den nya införlivade lagstiftningen. Det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer kräver inte någon rapportering om genomförandet så det kommer ingen uppföljning på denna rapport. Kroatien var inte en EU-medlemsstat när översynen av HASS-direktivets genomförande utfördes och nämns därför inte i denna rapport. HASS-direktivet har dock senare införlivats i Kroatiens nationella lagstiftning. Av detta skäl skulle det vara lämpligt, efter en viss tid, att göra en översyn även av Kroatiens erfarenheter av genomförandet av direktivet. Kommissionen är därför beredd att utföra en översyn i Kroatien efter att direktivets bestämmelser har varit i kraft i tre till fyra år i denna medlemsstat. 2. SLUTNA STRÅLKÄLLOR MED HÖG AKTIVITET I EUROPA Slutna strålkällor med hög aktivitet är behållare med inkapslat radioaktivt material vars aktivitet är högre än den gräns som anges i direktiv 2003/122/Euratom. De används huvudsakligen på det medicinska området, i icke-förstörande materialprovningar och i steriliseringssyfte. Typiska HASSnuklider är långlivade Co-60, Ir-192, Sr-90 och Cs-137. Den typiska innehavaren av en HASS är ett sjukhus, ett industriprovningsföretag eller ett forskningsinstitut. Det finns ett fåtal företag som tillverkar HASS i Europa, men de flesta av de kommersiellt tillgängliga strålkällorna kommer från USA eller Kanada. Den europeiska inventeringen av HASS omfattar runt 30 700 strålkällor, av vilka hälften finns i Tyskland och Frankrike. Nio medlemsstater har mindre än 100 HASS. De flesta strålkällorna som används för icke-förstörande provning är mobila, vilket utgör en särskild säkerhetsutmaning. Det finns cirka 3 200 HASS-innehavare i medlemsstaterna, av vilka 63 % finns i Tyskland, Frankrike, Polen och Storbritannien. I regel finns det 1 40 enskilda HASS per innehavare (i vissa fall har anordningar med flera strålkällor räknats som en enda strålkälla). På grund av att de har hög aktivitet och att de ofta är mobila är säkerheten för HASS en särskild utmaning för de nationella myndigheterna, i synnerhet eftersom en brottslig handling kan få mycket allvarliga konsekvenser för samhällets funktioner. En oavsiktlig förlust av kontrollen över slutna strålkällor med hög aktivitet kan dessutom leda till händelser med överexponering för strålning eller mycket omfattande ekonomiska kostnader om en sådan strålkälla smälts ner i en återvinningsprocess för metallskrot. Det har förekommit ett fåtal gånger i EU att man har förlorat kontrollen över en registrerad HASS eller att en oregistrerad HASS har upphittats. Mycket få av dessa (under tio) har inneburit skadlig exponering och vid ännu färre fall har det förekommit ett brottsligt uppsåt. Man uppskattar att brottsliga handlingar utgör endast en mindre andel mindre än åtta procent av alla rapporterade tillbud med strålkällor under 2007 2009. En upptäckt av radioaktiva strålkällor eller kontaminerade föremål bland metallskrot är det allra vanligaste tillbudet som inträffar, och förekommer på metallskrotningsanläggningar och vid nationella gränser under export av metallskrot. Det näst vanligaste tillbudet som rapporteras av EU-medlemsstaterna är upptäckten av herrelösa strålkällor på offentliga platser, kommunala soptippar eller på mark som tillhör företag som gått i konkurs. 3. GENOMFÖRANDET AV DIREKTIV 2003/122/EURATOM I DE 27 EU-MEDLEMSSTATERNA 3.1. Inledning Enligt artikel 14 i HASS-direktivet måste medlemsstaterna rapportera om de erfarenheter som vunnits vid genomförandet av direktivet senast den 31 december 2010. Efter att denna rapport mottagits från varje medlemsstat utförde kommissionen en studie för att utvärdera genomförandet av direktivet. Studien kompletterade den information som erhållits från medlemsstaterna, tillhandahöll en översikt över genomförandet och fastställde både brister och bästa praxis. 3

3.2. Översikt över genomförandet Figur 1 visar en översikt över situationen för genomförandet av HASS-direktivet i EU:s 27 medlemsstater. Resultaten presenteras som genomfört (OK), kräver tillsyn (PoA) och svårigheter med genomförandet (NOK). Analysen i grafen visar att uppfyllandet av kraven i HASS-direktivet i allmänhet är gott. Målen med HASS-direktivet har uppnåtts och det finns inga skäl att tro att de slutna strålkällorna med hög aktivitet inte skulle underkastas tillräcklig kontroll i någon av EU:s medlemsstater. # OK # PoA # NOK 0 5 10 15 20 25 Regleringsmyndighet Rättslig ram Tillstånd för HASS-hantering Registrering Nationell inventering Inspektioner och påföljder Innehavarens kontroll av HASS Utbildning hos HASS-innehavare Identifiering och märkning av HASS Överlåtelser av HASS Långsiktig - hantering av kasserade HASS Säkerhetsåtgärder Upptäckt av herrelösa strålkällor Kampanjer för att återta kontroll över herrelösa strålkällor Internationellt samarbete Nödfallsplaner och -rutiner Utbildning avseende herrelösa strålkällor Figur 1. Översyn av genomförandet av HASS-direktivet i EU:s 27 medlemsstater (OK Kräver tillsyn PoA Svårigheter med genomförandet NOK) 3.3. Områden med varierande genomförande av direktivet Även om kraven i HASS-direktivet i allmänhet uppfylls finns det på fem ämnesområden ofta en varierande genomförandegrad: (1) I tolv medlemsstater har den rättsliga ramen genomförts på ett sätt som visar på brist på överensstämmelse. Vanligen anses andra aktivitetsnivåer än de som fastställts i HASSdirektivet bestämma definitionen av slutna strålkällor med hög aktivitet (till exempel IAEA:s nivåer 5 ). Detta tyder på att tillämpningen av definitionen av HASS i de nationella lagstiftningarna inte ligger helt i linje med direktivet. I flera medlemsstater som använder samma definition av slutna strålkällor med hög aktivitet som den som fastställs i HASSdirektivet beaktas dessutom i praktiken strålkällans faktiska aktivitetsnivå när de nationella bestämmelserna tillämpas. En strålkälla som sådan vars aktivitetsnivå har fallit under nivån för högaktiva strålkällor i enlighet med direktivets bilaga I omfattas inte av kraven i direktivet. (2) I flera medlemsstater överensstämmer inte kraven rörande innehavarens kontroll av HASS helt med kraven i direktivet. Det finns till exempel inga systematiska läckagetester för HASS 5 IAEA Safety Standards for Protecting People and the Environment: Categorization of Radioactive Sources, Safety Guide No. RS-G-1.9, Internationella atomenergiorganet, 2005. 4

som ska utföras av innehavarna, eller så är testprogrammet som ska utföras av strålkällornas innehavare begränsat (endast visuell kontroll, inga mätningar av dosraten). (3) I tio medlemsstater uppfyller inte dokumentationen som åtföljer en HASS helt kraven i artikel 7 i direktivet, som kräver att tillverkaren tillhandahåller ett foto av varje tillverkad konstruktionstyp av strålkälla och av den typiska behållaren för strålkällan. Innehavaren ska se till att varje strålkälla åtföljs av skriftlig information inklusive foton av strålkällan, strålkällans behållare, transportförpackning samt i förekommande fall av apparat och utrustning. Det förekommer dessutom äldre strålkällor utan id-nummer i vissa medlemsstater. (4) Det man huvudsakligen inriktar sig på med avseende på den långsiktiga hanteringen av HASS rör den tillåtna lagringsperioden för kasserade slutna strålkällor med hög aktivitet i innehavarens lokaler. HASS-direktivet föreskriver att varje kasserad strålkälla ska överlåtas utan onödigt dröjsmål efter avslutad användning. Flera medlemsstater definierar dock inte i sin lagstiftning den längsta tillåtna lagringstiden för kasserade strålkällor i innehavarens lokaler, varefter det är obligatoriskt att överlåta strålkällan. I ett fåtal medlemsstater kan den ekonomiska garantin för säker långvarig hantering av kasserade strålkällor i vissa omständigheter vara osäker, eller så är HASS-innehavarna inte förpliktigade att vidta lämpliga åtgärder för en långvarig hantering av kasserade HASS under tillståndsförfarandet. (5) Det sista ämne som kräver tillsyn är utbildning av och information till arbetstagare som kan komma i kontakt med herrelösa strålkällor. I fyra medlemsstater anordnas inte sådan utbildning, medan utbildningen i åtta andra medlemsstater inte krävs enligt lag, erbjuds inte till alla typer av arbetstagare eller utförs inte vid alla riskbenägna inrättningar, eller dokumenteras inte och upprepas inte heller. 3.4. Områden med problematiskt genomförande av direktivet Endast ett krav tillämpas på ett otillräckligt sätt i ungefär hälften av medlemsstaterna: anordnandet av kampanjer för att återta kontrollen över herrelösa strålkällor. Artikel 9.4 i HASS-direktivet kräver att medlemsstaterna sörjer för att det anordnas kampanjer för att återta kontrollen över herrelösa strålkällor som lämnats kvar efter tidigare verksamhet. Det har av olika skäl visat sig vara svårt att anordna sådana kampanjer i fjorton medlemsstater. I tre medlemsstater har det varit svårt att tillämpa kraven rörande upprättande av register (artikel 5) eftersom omedelbar anmälan till myndigheten av ändringar i statusen för HASS inte alltid kan garanteras. 3.5. Kommissionens genomförande av direktivet HASS-direktivet begränsar kommissionens ansvar på följande sätt: kommissionen tillhandahåller standardformuläret för register, får uppdatera de upplysningar som krävs enligt bilaga II (artikel 5) och offentliggör förteckningen över medlemsstaternas behöriga myndigheter och kontaktställen (artikel 13). Standardformuläret, i vilket de upplysningar anges som krävs för varje enskild HASS, finns att tillgå på kommissionens webbplats 6, och informationen om medlemsstaternas myndigheter har offentliggjorts [2, 3]. Kommissionen har hittills inte ansett det vara nödvändigt att uppdatera bilaga II och har därför inte inrättat den rådgivande kommittén i enlighet med artikel 17. 3.6. Rekommendationer för förbättrat genomförande av direktivet Byggt på analysen av genomförandet av HASS-direktivet kan ett antal rekommendationer riktas till medlemsstaterna för att förbättra genomförandet: Behovet av att anordna systematiska eller särskilt riktade kampanjer för att återta kontrollen över herrelösa strålkällor bör utvärderas i de medlemsstater som ännu inte har anordnat sådana kampanjer. Ett första steg mot att bedöma behovet av sådana kampanjer kan vara en analys av 6 http://ec.europa.eu/energy/en/topics/nuclear-energy/radiation-protection/control-other-radioactive-sources 5

de arkiv som finns tillgängliga hos myndigheten och hos tillverkarna/leverantörerna. Under inspektioner på inrättningar där det är mer troligt att man påträffar kasserade strålkällor (sjukhus, universitet, forskningscentrum, militära anläggningar, osv.) kan mer grundliga undersökningar utföras på plats för att leta efter äldre strålkällor som möjligen kan påträffas på platsen. För att se till att varje ändring av statusen för en HASS omedelbart anmäls kan man i den nationella rättsliga ramen definiera en längsta tillåtna fördröjning på ett par dagar inom vilka den tillämpliga myndigheten måste informeras. I väntan på införlivandet av det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer, i vilket definitionen av HASS revideras, bör medlemsstater som använder den definition av HASS som fastställs i det nuvarande direktivet tillämpa sina nationella bestämmelser rörande HASS till dess att strålkällan har sönderfallit tillräckligt för att hamna under undantags- /godkännandenivån och inte till dess att strålkällans aktivitet har minskat tillräckligt för att hamna under nivån för hög aktivitet. Testernas typ och hur ofta de utförs av HASS-innehavarna bör fastställas i förordningen eller i enlighet med riktlinjerna som ställts upp av tillsynsorganet. Dessa tester bör utföras av en kunnig person med lämplig strålskyddskompetens. Om en godkänd strålskyddsledare inte finns att tillgå bland HASS-innehavarens personal bör testerna utföras av en godkänd organisation för tekniskt stöd. I vilket fall som helst måste dokumentationen i vilken resultaten av testerna på en HASS registreras kontrolleras av myndigheten under de inspektioner som utförs för att se till att testerna utfördes på ett effektivt sätt och att innehavaren har tagit hänsyn till resultaten. Dokumentationen som åtföljer en HASS bör också kontrolleras under inspektionerna för att verifiera att den är komplett med avseende på kraven i HASS-direktivet. För att undvika risken att förlora kontrollen över kasserade HASS som lagras i innehavarens lokaler kan den längsta tillåtna lagringstiden innan den obligatoriska överlåtelsen fastställas i nationella bestämmelser. Ett uppfyllande av detta krav bör kontrolleras vid inspektioner och lämpliga efterlevnadsåtgärder bör vidtas vid bristande efterlevnad. För att undvika icke önskvärda situationer bör lämpliga åtgärder för långsiktig hantering av kasserade HASS vara ett villkor för att tillstånd lämnas för alla förfaranden. För att se till att lämplig utbildning och information ges till personer som befinner sig i anläggningar där det är mest sannolikt att herrelösa strålkällor påträffas eller bearbetas samt vid betydande transiteringsknutpunkter bör nationella bestämmelser föreskriva att utbildningstillfällen måste anordnas. Kravet bör föreskriva utbildningskurser för alla typer av anläggningar som befinner sig i riskzonen och för båda yrkeskategorierna (ledning och arbetstagare). Både innehållet i utbildningen och hur ofta den anordnas bör antingen fastställas eller godkännas av den berörda myndigheten. Utbildnings- och informationsprogrammet bör omfatta praktiska övningar, såsom visuell upptäckt av strålkällor och deras behållare, och de åtgärder som ska vidtas på plats vid upptäckt eller förmodad upptäckt av en strålkälla. 3.7. Bästa praxis för genomförande av direktivet Grundat på analysen av genomförandet av HASS-direktivets krav i de 27 medlemsstaterna kan man urskilja flera exempel på bästa praxis. Dessa anges nedan. Tillståndsprocessen är en nyckelåtgärd när det gäller hanteringen av HASS. Ett förhandstillstånd för en åtgärd med en HASS fastställer till exempel att tillräckliga åtgärder, inklusive ekonomiska garantier, har vidtagits för långsiktig hantering av en HASS, inklusive i fall då innehavaren eller leverantören blir insolvent eller lägger ned sin verksamhet. De långsiktiga åtgärderna omfattar inte långvarig lagring av en kasserad HASS i innehavarens lokaler. I tillståndet beskrivs också de tester som ska utföras på en HASS av innehavarna och hur ofta de ska utföras, såväl som de utbildningstillfällen som ska anordnas för de arbetstagare som utsätts för strålning och hur ofta dessa ska upprepas. 6

För att se till att myndigheten omedelbart informeras om eventuella förändringar i statusen för en HASS fastställs en längsta tillåtna fördröjning på ett par dagar i de nationella bestämmelser genom vilka HASS-direktivet genomförs. Anmälda och oanmälda inspektioner utförs regelbundet av de nationella behöriga myndigheterna för att kontrollera problem med både säkerhet och skydd. Inspektionerna syftar till att verifiera all dokumentation om HASS som innehavaren förfogar över för att kontrollera riktigheten i de uppgifter som lämnats till myndigheten. Dokumentationen som åtföljer strålkällan verifieras också. Under inspektionerna verifieras dokumentationen med avseende på tester av HASS och utbildningen av HASS-innehavarnas personal. Förutom dessa kontroller av dokumentationen utför inspektörerna mätningar och visuella kontroller av strålkällorna, vilket gör det möjligt för dem att bedöma strålkällans integritet och dess riktiga användning. Utbildningsprogrammet för HASS-innehavarens personal fastställs eller godkänns av myndigheten, och lämpliga intervaller mellan dessa utbildningsprogram fastställs (till exempel årligen). Utbildningskurser registreras och kunskapsprov anordnas. Utbildningsdokumentationen kontrolleras vid inspektionerna. HASS-direktivet kräver att innehavarna av strålkällorna utan onödigt dröjsmål lämnar tillbaka alla kasserade strålkällor till leverantören, placerar dem i en godkänd anläggning eller överlåter dem till en annan tillståndshavare efter avslutad användning, såvida inte något annat överenskommits med den behöriga myndigheten. Eftersom det inte finns någon definition av utan onödigt dröjsmål i direktivet varierar perioden före den obligatoriska överlåtelsen stort mellan medlemsstaterna, och kan vara alltifrån mindre än ett år till flera år eller ingen fastställd tidsperiod alls. Bästa praxis är att i en förordning fastställa en lämplig maximal period för avlägsnande av kasserade strålkällor från användarens lokaler, t.ex. högst två år. Bestämmelser om återlämnande i sig garanterar inte att kasserade strålkällor avlägsnas på ett effektivt sätt från innehavarnas lokaler det är nödvändigt med ekonomiska arrangemang, såsom en deponeringsavgift som betalas av innehavarna eller leverantörerna. Sådana arrangemang, som finansieras av gruppen med användare av strålkällor, finns även att tillgå för den långsiktiga hanteringen av kasserade HASS som har överlåtits till godkända lagringsanläggningar. Om överlåtelsen av kasserade HASS till godkända lagringsanläggningar är ett av valen för långsiktig hantering tillhandahåller medlemsstaten i fråga tillgång till en anläggning med lämplig kapacitet. Ett fastställande och genomförande av särskilda bestämmelser som reglerar säkerheten och det fysiska skyddet av HASS är en annan god praxis som har observerats i flera medlemsstater. Säkerhetskraven bygger på ett riskanpassat tillvägagångssätt som tar hänsyn till de risker som strålkällorna utgör. För att undvika tillbud med herrelösa strålkällor anger medlemsstaten strategiska platser där dessa sannolikt kan upphittas, eller där de kan tänkas föras in i landet. Regleringsmyndigheten påbjuder dessutom att utrustning för upptäckt och övervakning installeras på dessa platser. Kampanjer för att återta kontrollen över herrelösa strålkällor anordnas, i synnerhet i gamla eller före detta anläggningar där radioaktiva ämnen användes eller fortfarande används. Den ekonomiska bördan för att återta kontrollen över och hantera herrelösa strålkällor stöds inte av gemenskapen genom den statliga budgeten utan ligger på den berörda gruppen med användare av strålkällor. Svars- och varningsförfarandena för anläggningar där herrelösa strålkällor mer sannolikt kan återfinnas godkänns av myndigheten och övningar anordnas för att testa dem. Ledningspersonal och arbetstagare som kan komma i kontakt med en herrelös strålkälla i alla typer av anläggningar i riskzonen utbildas regelbundet i uppfyllelse av kraven i de nationella bestämmelserna. Innehållet i utbildningen fastställs eller godkänns av myndigheten, som ser till att utbildningstillfällena dokumenteras och anordnas på ett effektivt sätt. Deltagarnas förståelse av kursinnehållet utvärderas. För att öka medvetenheten hos de personer som kan komma i kontakt med herrelösa strålkällor anordnar myndigheten informationsträffar och utarbetar riktlinjer, dokumentation, utbildningsfilmer, affischer osv. 7

4. KRAVEN I DIREKTIV 2003/122/EURATOM SOM EN DEL AV EU:S NYA GRUNDLÄGGANDE SÄKERHETSNORMER 4.1. Inledning EU:s nya direktiv om grundläggande säkerhetsnormer, direktiv 2013/59/Euratom [4], antogs den 5 december 2013. Förutom att vara en uppdatering av det nuvarande direktivet om grundläggande säkerhetsnormer [5] införlivar och uppdaterar det nya direktivet kraven i fem andra direktiv, inklusive HASS-direktivet. Det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer tar hänsyn till Internationella strålskyddskommissionens 7 riktlinjer och IAEA:s nya internationella grundläggande säkerhetsnormer. EU:s medlemsstater har fyra år på sig (till den 6 februari 2018) att införliva det nya direktivet i sin nationella lagstiftning. Det finns separata kapitel om kontrollen av slutna strålkällor och om herrelösa strålkällor i det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer. Dessa kapitel omfattar bestämmelserna i det nuvarande HASS-direktivet, med bara ett fåtal ändringar, vilka sammanfattas nedan. 4.2. Samordning av bestämmelser med IAEA För att kunna skapa ett rättsligt kontrollsystem för slutna strålkällor med hög aktivitet måste man definiera en nuklidspecifik aktivitetsnivå över vilken en strålkälla bör regleras som en HASS. När utkastet till HASS-direktivet utarbetades valdes de aktivitetsvärden som definierades för IAEA:s transportbestämmelser 8 (A 1 -värden dividerade med 100) som grunden för definitionen av HASS. Vid ett senare tillfälle fastställde IAEA D-värden 9 för att definiera en farlig strålkälla och använde dessa som en grund för sitt kategoriseringssystem för strålkällor, som ledde till olika definitioner av strålkällor i HASS-direktivet och IAEA:s uppförandekod om säkerheten i samband med radioaktiva strålkällor 10. I EU:s nya grundläggande säkerhetsnormer försvinner denna brist på överensstämmelse i och med att IAEA:s D-värden antas som grund för definitionen av HASS. Detta betyder att IAEA:s strålkällor av kategori 1, 2 och 3 måste regleras som HASS inom EU. Ändringen gjordes för att myndigheterna i flera EU-medlemsstater antydde att det var problematiskt att ha två olika definitioner av HASS på internationell nivå. HASS-direktivet och IAEA:s uppförandekod har liknande syften, så de bör tillämpas på samma grupp av strålkällor. IAEA och EU bör även i princip försöka uppnå samordning med internationella normer. Man ansåg också att aktivitetsnivåerna i HASS-direktivet var mycket låga för många nuklider, så att inte alla HASS verkligen medför [...] betydande risker för människors hälsa och för miljön som det står i direktivets skäl, medan däremot den vetenskapliga grunden för IAEA:s D-värden är solid och stöds till viss grad av verkliga doser i verkliga olyckor med strålkällor. Denna samordning betyder att medlemsstaternas myndigheter måste anpassa sina nationella gränser i enlighet med detta. Eftersom D-värdena för det mesta är högre än HASS-direktivets (A 1 /100) värden, innebär denna förändring dessutom att kraven för de flesta nuklider mildras (frivilligt avlägsnande av vissa strålkällor från HASS-registren). I praktiken är det ett mycket litet antal strålkällor som hamnar mellan den gamla och nya definitionen, eftersom de flesta registrerade HASS har mycket högre aktivitet än gränsen i det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer. För fyra nuklider 11 är den 7 Internationella strålskyddskommissionen. 8 9 10 11 Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material, Safety Standards-serien, Specific Safety Requirements No.TS-R-1, Internationella atomenergiorganet, Wien, 2009. Dangerous Quantities of Radioactive Material (D-values) (EPR-D-VALUES 2006), Internationella atomenergiorganet, 2006. Code of Conduct on the Safety and Security of Radioactive Sources, Internationella atomenergiorganet, Wien, 2004. Po-210, Pu-238, Cm-244 och Am-241. 8

nya aktivitetsgränsen lägre än den gamla, så för dessa nuklider innebär det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer en strängare rättslig kontroll. En annan viktig förändring i HASS-definitionen är att definitionen nu hänvisar till den nuvarande aktivitetsnivån, inte aktivitetsnivån vid tillverkningstillfället eller då strålkällan släpptes ut på marknaden. Detta innebär att strålkällan, när dess aktivitet har sjunkit till under D-värdet, kan avlägsnas från HASS-registret och inte längre behöver regleras som en HASS. Det bör noteras att direktivet fastställer en minimistandard. Det står medlemsstaterna fritt att också använda mer restriktiva krav i sin nationella lagstiftning. 4.3. Övriga ändringar Andra ändringar med avseende på strålkällan i EU:s nya grundläggande säkerhetsnormer återspeglar den erfarenhet som erhållits från tillämpningen av HASS-direktivet och återkopplingen från nyligen inträffade händelser rörande radioaktiva strålkällor och radioaktiv kontamination. De viktigaste ändringarna sammanfattas nedan: Definitionerna av slutna strålkällor och behållare för strålkällor har ändrats något. Det finns nya krav för situationer som inbegriper metallkontamination. Ledningen vid en återvinningsanläggning för metallskrot måste meddela den behöriga myndigheten i händelse av misstanke eller kännedom om smältning eller annan metallurgisk process avseende en herrelös strålkälla. Medlemsstaterna ska kräva att de kontaminerade materialen varken används, släpps ut på marknaden eller bortskaffas utan den behöriga myndighetens medverkan. Medlemsstaterna ska uppmuntra inrättandet av system för upptäckt av radioaktiv kontamination i metallprodukter som importeras från tredjeländer, på platser som till exempel stora metallimportanläggningar eller vid betydande transiteringsknutpunkter. Medlemsstaterna ska säkerställa att ledningen vid anläggningar där det är mest sannolikt att herrelösa strålkällor påträffas eller bearbetas, bland annat stora skrotupplag, större återvinningsanläggningar för metallskrot och betydande transiteringsknutpunkter, informeras om risken för att de kan komma i kontakt med en strålkälla. Om arbetstagare kan komma i kontakt med en strålkälla måste de få råd och utbildning om hur man visuellt kan upptäcka strålkällor och deras behållare, och de måste få grundläggande information om joniserande strålning och dess effekter. De måste också informeras om och få utbildning i de åtgärder som ska vidtas på plats vid upptäckt eller förmodad upptäckt av en strålkälla. HASS-formuläret (direktivet om grundläggande säkerhetsnormer, bilaga XIV) har förbättrats genom att terminologin har uppdaterats och motsägelserna som förekommer i HASSdirektivets formulär har avlägsnats. Det finns nya allmänna krav för öppna strålkällor. Medlemsstaterna ska säkerställa att åtgärder vidtas för att kontrollera öppna strålkällor med hänsyn till placeringen, användningen och återvinningen eller bortskaffandet av dem. Medlemsstaterna ska kräva att företaget, efter behov och i möjligaste mån, för register över öppna strålkällor som det ansvarar för. Medlemsstaterna ska kräva att alla företag som innehar en öppen radioaktiv strålkälla omgående underrättar den behöriga myndigheten om förlust, stöld, betydande spill eller otillåten användning eller frisläppande. 5. SLUTSATSER HASS-direktivet har genomförts väl i EU, även om det fortfarande finns betydande skillnader i genomförandeförfarandena bland EU:s medlemsstater. Antalet HASS-relaterade förfrågningar till kommissionen under årens lopp har varit litet, vilket tyder på att kraven i direktivet är förstådda och accepterade. Direktiv 2003/122/Euratom ska upphöra att gälla med verkan den 6 februari 2018 genom direktiv 2013/59/Euratom, som införlivar de huvudsakliga bestämmelserna i direktivet och samordnar dem med IAEA:s riktlinjer för radioaktiva strålkällor. EU:s medlemsstater har till den 6 februari 2018 på 9

sig för att införliva det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer i sin nationella lagstiftning. Det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer utgör en betydande ändring av EU:s hela rättsliga ram rörande strålskydd. Kapitlen om HASS passar in väl i detta ramverk, eftersom HASSdirektivet har accepterats av EU:s medlemsstater och det inte behövdes några större ändringar i regleringen av HASS, även om det nya direktivet om grundläggande säkerhetsnormer rättar till flera brister i HASS-direktivet. I synnerhet ger samordningen med IAEA:s bestämmelser EUmedlemsstaterna goda förutsättningar att uppfylla både EU:s och IAEA:s krav om reglering av slutna strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor. Kommissionen uppmuntrar alla medlemsstater att ta hänsyn till innehållet i denna rapport, i synnerhet de fastställda exemplen på bästa praxis, när de fullgör sin skyldighet att införliva det nya direktivet 2013/59/Euratom genom att omarbeta sina nationella bestämmelser och riktlinjer om säkerhet för och skydd av radioaktiva strålkällor. Publikation nr RP 179 i kommissionens strålskyddsserie (Radiation Protection Series) presenterar en mer detaljerad översikt av HASS-situationen i Europa och sammanfattar även de motsvarande arrangemangen i Kanada och USA. 10

Litteraturhänvisningar [1] Rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor, EUT L 346, 31.12.2003. [2] Meddelande från kommissionen avseende rådets direktiv 2003/122/Euratom om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor, EUT C 122/2, 27.4.2013. [3] Meddelande från kommissionen avseende rådets direktiv 2003/122/Euratom om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor, EUT C 347/02, 28.11.2013. [4] Rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning, och om upphävande av direktiven 89/618/Euratom, 90/641/Euratom, 96/29/Euratom, 97/43/Euratom och 2003/122/Euratom, EUT L 13/1, 17.1.2014. [5] Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning, EGT L 159, 29.6.1996. 11