Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2011-2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder SEK, en ökning med närmare nio procent. Importen ökade till närmare 110 miljarder SEK, en ökning med drygt sex procent. Fisk, mejeriprodukter, diverse livsmedel, djurfoder och socker är produktgrupper som ökat tydligt i exportvärde 2013. Produktgrupper som ökat tydligt i importvärde 2013 är fisk, mejeriprodukter, frukt och grönsaker, diverse livsmedel, socker och drycker. Norge är fortsatt Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel och exporten dit uppgick 2013 till närmare 8,6 miljarder SEK, en ökning med närmare tio procent. Rapport 2014:19
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2011-2013 Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2011-2013. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Inledningsvis beskriver vi rapportens upplägg samt insamling av uppgifter. I det andra kapitlet presenterar vi på en mer övergripande nivå utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2013. I det tredje kapitlet beskriver vi Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder. I det fjärde kapitlet redovisar vi Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på en mer detaljerad nivå. I det femte kapitlet presenterar vi Sveriges handel med prydnadsväxter som inte ingår i sammanställningen över den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Avslutningsvis redovisar vi i det sjätte kapitlet Sveriges handel med förädlade livsmedel. Rapporten som publiceras årligen är resultatet av det behov som finns både internt och externt att snabbt och enkelt få en uppfattning om Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel med olika ländergrupper, länder, varugrupper, produktgrupper och produkter. Enheten för handel och marknad 2014-10-30 Författare Lars-Anders Strandberg Jimmie Enhäll
Sammanfattning Mellan 2012 och 2013 ökade värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med nio procent till 63 miljarder kronor och importen ökade med sex procent till 110 miljarder kronor. Som jämförelse minskade värdet av Sveriges totala varuexport och varuimport med sju respektive sex procent 2013. Värdeökningen var huvudsakligen en värdeeffekt snarare än en volymeffekt. Exporten består främst av fisk, diverse livsmedel, spannmål och drycker. Dessa produktgrupper står för närmare 70 procent av den totala livsmedelsexportens värde. Produktgrupper där exportvärdet tydligt har ökat är fisk, mejeriprodukter, diverse livsmedel, djurfoder och socker. Norge är den viktigaste exportmarknaden följt av Danmark, Polen, Frankrike, Finland, Tyskland, Storbritannien och USA. Importen består i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött, drycker, mejeriprodukter, kaffe, te, kakao m.m. samt diverse livsmedel. Dessa produktgrupper står för 83 procent av den totala livsmedelsimportens värde. Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna är de viktigaste avsändningsländerna. Man ska dock komma ihåg att en del av det som redovisas som EU-import egentligen har ursprung i andra länder. Ett exempel är olika frukter och grönsaker som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är alltså något överskattad i statistiken i förhållande till importen från tredje land. En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport som höjer både export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken för jordbruksvaror och livsmedel är norsk fisk. Sverige har ett starkare handelsnetto i handeln med förädlade livsmedel än i handeln med alla jordbruksvaror och livsmedel. Sverige exporterar förädlade livsmedel för 35,4 miljarder kronor och importerar för 63,1 miljarder, vilket resulterar i ett underskott som är mindre än i handeln med jordbruksvaror och livsmedel som helhet. Sveriges största produktgrupp för export av förädlade livsmedel är drycker (främst vodka, öl och cider), med ett exportvärde på 6,4 miljarder kronor. Mer än en tredjedel av exporten av drycker (främst vodka) går till USA. Andra viktiga produktgrupper är diverse livsmedel, beredda fiskprodukter samt beredningar av spannmål. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men några viktiga varor är beredda produkter av kött, vilt och fågel, beredda fiskprodukter samt drycker.
Summary From 2012 to 2013, the value of Sweden s exports of agricultural products and food increased by nine percent to SEK 63 billion and imports increased by six percent to SEK 110 billion. By comparison, the value of Sweden s total exports and imports of goods decreased by seven and six percent 2013. The increase in value was primarily a result of increased prices rather than increased volumes. Exports mainly consist of fish, various food products, cereal and cereal products and beverages. These product groups account for close to 70 percent of the total value of food exports. Product groups with a significant increase in export value are fish, dairy products, various food products, animal feed and sugar. Norway is the most important export market followed by Denmark, Poland, France, Finland, Germany, Great Britain och the US. Imports mainly consist of fish, fruit and vegetables, meat, beverages, dairy products, coffee, tea and cocoa and various food products. These product groups account for 83 percent of the total value of food imports. Norway, Denmark, Germany and the Netherlands are the most important countries of dispatch. However, one should bear in mind that some of the trade flows reported as imports from the EU actually originate in other countries. One example is various fruit and vegetables that are sent to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are slightly overestimated in the data compared to imports from third countries. A certain part of the trade that is included in the official trade statistics is re-export which increase both the export and import figures. Such a product in the Swedish trade statistics for agricultural products and food is Norwegian fish. Sweden has a stronger trading position for processed food products than for all agro food products. Sweden exports processed food products for SEK 35.4 billion and imports for SEK 63.1 billion, which results in a deficit that is smaller than for agro-food trade as a whole. Sweden s largest product group for exports of processed food products is beverages (primarily vodka, beer and cider), with an export value of SEK 6.4 billion. More than a third of the exports of beverages (primarily vodka) go to the US. Other important product groups are various food products, processed fish products and processed cereals. Imports are more evenly distributed across various product groups, but some important goods are processed products of meat, game and poultry, processed fish products and beverages.
Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Rapportens upplägg... 1 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC... 1 1.1.2 Ländergrupper... 2 1.1.3 Tabellernas form och innehåll... 2 1.1.4 Import och export... 3 1.1.5 Disposition... 3 1.2 Insamling av uppgifter... 4 2 Handelsutveckling... 6 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2013... 6 2.2 Sveriges exportutveckling under 2013... 7 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel... 8 2.2.2 Export till olika ländergrupper... 8 2.2.3 Viktiga exportmarknader... 9 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling...10 2.3 Sveriges importutveckling under 2013...13 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport...13 2.3.2 Import från olika ländergrupper...13 2.3.3 Viktiga avsändningsländer...14 2.3.4 Olika produkters importutveckling...15 3 Fördelning på ländergrupper och länder...18 3.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder...18 3.2 Sveriges handel med EU-27...22 3.3 Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland...38 3.4 Sveriges handel med övriga OECD-länder...43 3.5 Sveriges handel med övriga länder...50 4 Fördelning på produktgrupper...64 4.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper...64 4.2 Sveriges handel med levande djur (SITC 00)...66 4.3 Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01)...68 4.4 Sveriges handel med mejeriprodukter och ägg (SITC 02)...73 4.5 Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03)...78 4.6 Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04)...82 4.7 Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05)...87 4.7.1 Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter...87 4.7.2 Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m...92 4.8 Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06)...97 4.9 Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07)... 100
4.10 Sveriges handel med djurfoder (SITC 08)... 103 4.11 Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09)... 105 4.12 Sveriges handel med drycker (SITC 11)... 108 4.13 Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12)... 112 4.14 Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22)... 114 4.15 Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4)... 116 5 Sveriges handel med prydnadsväxter... 118 5.1 Export av prydnadsväxter... 118 5.2 Import av prydnadsväxter... 118 6 Sveriges handel med förädlade livsmedel... 122 6.1 Export av förädlade livsmedel... 122 6.2 Import av förädlade livsmedel... 123 Bilaga 1 Indelning av statistiska nummer i produktgrupper.. 133 Bilaga 2. Statistiska nummer i produktgrupper: förädlade livsmedel... 135
1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011-2013. Den statistik som vi presenterar är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom den kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. Rapporten tar inte hänsyn till att en viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport. Vidareexport höjer export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken är norsk fisk. Det är viktigt att ha detta i åtanke när vi analyserar och drar slutsatser från den officiella handelsstatistiken. Utöver vidareexporten finns det även andra aspekter, till exempel de alltmer globala produktionskedjorna, som har kommit att göra handelsstatistiken mer svårtolkad. 1.1 Rapportens upplägg 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som vi valt är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 1 Justeringar i SCB:s databas kan ha gjorts efter att vi hämtat information. Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmarks statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41, 42 och 43. 1
En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är prydnadsväxter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har vi inte inkluderat prydnadsväxter i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med prydnadsväxter redovisar vi istället separat i kapitel 5. I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med förädlade livsmedel. Med förädlade livsmedel avses livsmedel som kräver ingen eller endast liten ytterligare förädling före försäljning, se vidare i inledningen av kapitel 6 för en utförligare beskrivning. Vilka livsmedel vi räknar som förädlade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen använder vi beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga 1. 1.1.2 Ländergrupper Handeln redovisas för fyra ländergrupper: EU-27. Detta är de 27 länder som utgör EU från och med den 1 januari 2007. Eftersom Kroatien blev medlem i EU först den 1 juli 2013, har vi i denna rapport valt att räkna Kroatien som ett CÖE-land. Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland. Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA. Numera har OECD fler medlemmar, men för att bibehålla jämförbarheten i siffrorna behålls gruppen intakt. Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabeller redovisar vi värdet 3 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisar vi bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisar vi följaktligen ingen kvantitet, vilket vi markerar med en asterisk. I de fall då vi redovisar kvantiteter är enheten ton. För levande djur och drycker använder vi emellertid enheterna styck respektive 1 000 liter. För starksprit är enheten 1 000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det 3 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, det vill säga varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 2
antingen att värdet/kvantiteten är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2011 och 2012 redovisar vi definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2013 redovisar vi preliminär statistik. 1.1.4 Import och export I rapporten använder vi begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avser vi med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder. 1.1.5 Disposition Kapitel 2 beskriver utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2013. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till total varuhandel och Danmarks, Finlands och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 3 presenterar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisar vi en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011-2013 fördelad på ett stort antal länder. Därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under 2013. Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC. Därefter följer en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under 2013. Vidare redovisar vi handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergruppen EU-27 redovisar vi handeln med samtliga länder var för sig, medan vi enbart redovisar handeln med Sveriges viktigaste handelspartners för övriga grupper. Kapitel 4 redovisar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITCgrupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-27, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisar vi vilka länder Sverige handlade mest med under 2013. Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Vi redovisar både värde och kvantitet. I vissa fall redovisar vi både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att vi redovisar importen i en c-tabell och exporten i en d-tabell. Kapitel 5 presenterar Sveriges handel med prydnadsväxter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. 3
Kapitel 6 redovisar handeln med förädlade livsmedel. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handels partners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten för samtliga varugrupper. 1.2 Insamling av uppgifter Uppgifter till handelsstatistiken samlas in på två olika sätt. Uppgifter om handel med länder utanför EU hämtas från tulldokument. För handeln med andra EU länder behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder som överstiger 4,5 miljoner kronor 4 ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, det vill säga den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Dels beror detta på täckningsfel där alla företag som handlar med EU inte ingår i urvalet, dels på svars bortfall där alla företag i urvalet inte redovisar sin EU-handel. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 5. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2013 innebär detta att 2,3 miljarder kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 3,2 procent av det skattade totala värdet för importen av jordbruksvaror och livsmedel från EU under 2013. För exporten uppgår värdet av korrigeringen till 1,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,6 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under 2013. Teoretiskt skulle exempelvis exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till 1,2 miljarder kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den handel med andra EU länder som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU 27. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisar vi avsändningsland för importen från andra EU-länder medan vi redovisar ursprungsland för importen från tredje land. Detta innebär att importen 4 SCBs beskrivning av statistiken utrikeshandel med varor 2014, 2014-03-07. 5 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 4
från ett EU land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till länder utanför EU och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2.c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. 5
2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och 4. 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2013 Sverige är nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2013 uppgick underskottet i handeln till 46,3 miljarder kronor, vilket var en ökning med 1,4 miljarder kronor jämfört med 2012, se figur 1. Exkluderas fisk i handeln ligger dock underskottet på 40,5 miljarder kronor 2013, vilket var en ökning med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2012. Underskottet har ökat varje år sedan 2001, med undantag för 2010 och 2012. 120 100 Miljarder kronor 80 60 40 20 0-20 -40 60 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Export Import Balans Balans exklusive fisk Figur 1 Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under 2013 överskott i handeln med produktgrupperna spannmål och spannmålsprodukter, tobak och tobaksvaror, diverse livsmedel samt levande djur. För övriga produkter är värdet av importen betydligt större än värdet av exporten. Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även i handeln med exempelvis kött, fisk, mejeriprodukter, kaffe, te, kakao m.m., drycker, oljor och fetter samt djurfoder har vi betydande underskott. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen som helhet är negativ. Exempel på en sådan produkt är starksprit. 6
Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel består framförallt av underskott i handeln med EU-27 och Norge. Under 2013 var underskottet närmare 25,4 miljarder kronor i handeln med EU-27, en minskning med 0,9 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till över 17,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,7 miljarder kronor sedan 2012. När det gäller importen från EU-27 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EU-medlemmar (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-27 skulle vara mindre och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. Miljarder kronor 30 25 20 15 10 Import Export 5 0 Norge Danmark Tyskland Nederländerna Italien Frankrike Spanien Belgien Storbritannien Polen Finland Irland USA Brasilien Figur 2 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under 2013 ett underskott i handeln med de flesta EU länderna. Underskottet var särskilt stort i handeln med Nederländerna (9,5 miljarder kronor), Tyskland (7,8 miljarder kronor) och Danmark (7,2 miljarder kronor). Sverige har däremot relativt stora överskott i handeln med Polen (3,6 miljarder kronor), Finland (2,5 miljarder), Frankrike (1,8 miljarder kronor), USA (1,4 miljarder kronor) och ett mindre överskott till Storbritannien (0,3 miljarder kronor). 2.2 Sveriges exportutveckling under 2013 Värdet av Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med närmare nio procent under 2013, från 58,2 till 63,4 miljarder kronor, se tabell 2.1. Exkluderas fisk ökade dock exportvärdet endast med drygt tre procent. Exportvolymen 2013 minskade däremot med närmare fyra procent. Värdeinnehållet (kr/kg) har därför ökat med ca 13 procent 6. Exporten av jordbruks varor och livsmedel har ökat från 5,0 till 5,8 procent av den totala varuexporten, under motsvarande period 7. Förklaringen är att värdet av 6 Se På tal om jordbruk Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013, 2014-03-19. 7 SCBs statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2013, i löpande priser, 2014-02-27. 7
Sveriges totala varuexport minskade med närmare sju procent under 2013 medan värdet av exporten av jordbruksprodukter och livsmedel ökade. Exportökningen under 2013 beror till största delen på att den värdemässiga exporten av produktgrupperna fisk, mejeriprodukter, diverse livsmedel, djurfoder och socker ökade med närmare 5,8 miljarder kronor. Exporten av produktgrupperna spannmål, frukt och grönsaker samt oljor och fetter har minskat tydligt (drygt 0,9 miljarder kronor). 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Vid en jämförelse med våra närmaste grannar ser man att främst Danmark men även Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Exportvärdet 2013 var en bit under 134 miljarder svenska kronor för Danmark och i det närmaste 74 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten uppgick till en bit under 14 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man exkluderar den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, strax under 7,0 miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas. 2.2.2 Export till olika ländergrupper Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-27 uppgick 2013 till i det närmaste 45,5 miljarder kronor, vilket betyder att närmare 72 procent av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell 2.1 och figur 3. Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet 1995. I första hand säljer vi till nordiska länder, oavsett om de är EU-medlemmar eller inte. Exporten till EU-27 ökade tydligast för produktgrupperna fisk, mejeriprodukter och socker (ca 4,7 miljarder kronor). Exporten minskade tydligast för produktgrupperna spannmål, frukt och grönsaker samt oljor och fetter (närmare 1 miljard kronor). Tabell 2.1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2008-2013 fördelad på ländergrupper Ländergrupper Export (mkr) 2008 2009 2010 2 011 2012 2013 EU-27 1) 33 481 36 464 39 815 40 190 41 549 45 497 Övriga CÖE-länder + Ryssland 1 256 1 112 1 042 1 149 1 090 1 221 Övriga OECD-länder 9 540 9 911 10 174 10 581 12 609 13 321 Övriga länder 2 940 1 889 2 723 2 462 2 999 3 403 SUMMA 47 218 49 377 53 754 54 381 58 247 63 441 1) Exportvärdena för EU-27 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Under 2013 exporterade vi jordbruksvaror och livsmedel till länder som inte är EU-medlemmar för drygt 17,9 miljarder kronor, se tabell 2.1, en ökning med drygt 1,2 miljarder kronor jämfört med 2012. Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU. Närmare 48 procent av 8
exporten gick till Norge och ca 17 procent till USA. Närmare fem procent av exporten gick dessutom till Ryssland, närmare fyra procent till Oman och drygt tre procent till Kina. Exporten till Norge ökade med närmare tio procent medan exporten till USA minskade med närmare fem procent. Diverse livsmedel och djurfoder svarade för de största värdemässiga exportökningarna till Norge. Värdet av exporten av vodka (som främst går till USA) minskade 2013 med drygt fyra procent medan volymen däremot ökade med drygt 13 procent. De senaste sex åren, från 2008 till 2013, har den svenska jordbruksexportens värde ökat med drygt 34 procent. Exporten till EU-27 har ökat med ca 36 procent samtidigt som exporten till övriga ländergrupper endast ökat med närmare 31 procent under samma period, se figur 3. Miljarder kronor 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 EU27 Länder utanför EU Figur 3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-27 och länder utanför EU, 2008-2013 (miljarder kronor) 2.2.3 Viktiga exportmarknader Under 2013 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Norge, Danmark, Polen, Frankrike och Finland. USA var under inledningen av 2000 talet den viktigaste svenska exportmarknaden men har sedan dess passerats av sju länder. Värdet av exporten till Norge ökade, som tidigare nämnts, med tio procent under 2013. Exporten till Danmark och Polen ökade med tio respektive 39 procent vilket i det sistnämnda fallet innebär att Polen numera är Sveriges tredje största avsättningsmarknad för jordbruksvaror och livsmedel. Exporten till Frankrike ökade med 18 procent medan exporten till Finland i det närmaste var helt oförändrad. Vidare ökade exporten till Tyskland med 18 procent samtidigt som exporten till Storbritannien minskade med tre procent. Avslutningsvis minskade exporten till Spanien med fem procent medan exporten till Nederländerna ökade med nio procent. Exportökningen till Danmark omfattar framförallt fisk, socker och diverse livsmedel. Exportökningen till Polen kan nästan uteslutande härledas till produktgruppen fisk som värdemässigt ökat med närmare 1,7 miljarder kronor. För Frankrikes del kan en tydlig exportökning noteras för fisk och diverse livsmedel medan ökningen till Tyskland främst kan härledas till produktgrupperna mejeriprodukter, fisk och spannmål. Vidare kan exportminskningen till Storbritannien härledas till diverse livsmedel medan minskningen för Spanien främst beror på att 9
produktgruppen spannmål fallit tillbaka. Avslutningsvis kan exportökningen till Nederländerna främst kopplas till tydliga ökningar för produktgrupperna mejeriprodukter och fisk. Tabell 2.2 Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2012 och 2013 Bestämmelseland Export (mkr) Bestämmelseland Export (mkr) Förändring mellan 2012 1) 2013 1) 2012 och 2013, % 1 Norge 7 815 1 Norge 8 571 9,7 2 Danmark 6 655 2 Danmark 7 310 9,8 3 Finland 4 999 3 Polen 6 204 39,1 4 Frankrike 4 846 4 Frankrike 5 742 18,5 5 Polen 4 462 5 Finland 4 998 0,0 6 Storbritannien 3 511 6 Tyskland 4 101 18,1 7 Tyskland 3 472 7 Storbritannien 3 393-3,4 8 USA 3 186 8 USA 3 033-4,8 9 Spanien 2 273 9 Spanien 2 165-4,7 10 Portugal 1 970 10 Nederländerna 1 866 9,3 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan 1995. SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var 1 198 mkr 2012 och 1 179 mkr 2013. 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell 2.3 framgår de olika produktgruppernas exportutveckling mellan 2012 och 2013. Värdet av exporten ökade mest för följande stora produktgrupper; fisk (+3,9 miljarder kronor), mejeriprodukter (+849 miljoner kronor), diverse livsmedel (+492 miljoner kronor), djurfoder (+318 miljoner kronor), socker (+269 miljoner kronor), kaffe, te och kakao (+167 miljoner kronor) samt tobak och tobaksvaror (+132 miljoner kronor). Exporten minskade tydligast för spannmål (-389 miljoner kronor), frukt och grönsaker (-342 miljoner kronor) samt oljor och fetter (-204 miljoner kronor). Sett över en längre tidsperiod, 2005-2013, har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper utom levande djur som varit helt oförändrat. Den klart största ökningen nominellt har varit för produktgruppen fisk och fiskprodukter (närmare 15 miljarder kronor motsvarande 169 procent). Andra stora produktgrupper som också haft en positiv utveckling nominellt sett är diverse livsmedel, spannmål, mejeriprodukter, djurfoder, kaffe, tobak samt drycker. Procentuellt sett har produktgruppen tobak och tobaksvaror ökat mest (+465 procent). De största produktgrupperna i jordbruksexporten var under 2013 fisk, diverse livsmedel, spannmål och drycker, se figur 4. Tillsammans svarade dessa grupper för närmare 44 miljarder kronor eller närmare 70 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för 37 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk lax. Exporten till EU-27 domineras till stor del av fisk och fiskprodukter (50 procent), följt av diverse livsmedel (nio procent) samt spannmål och spannmålsprodukter (nio procent). I exporten till länder som inte är EU-medlemmar är den viktigaste produktgruppen drycker (21 procent), följt av diverse livsmedel (17 procent) samt spannmål (16 procent), se vidare i kapitel 3. 10
Tabell 2.3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2005-2013 fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1) enligt SITC 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 00 Levande djur 217 181 177 225 194 160 143 216 217 01 Kött och köttvaror 1 500 1 595 1 837 2 353 1 957 1 954 1 866 1 874 1 903 02 Mejeriprodukter 2 522 2 619 3 038 3 520 3 130 3 234 3 153 3 197 4 046 och ägg 03 Fisk, kräft- och 8 752 11 442 11 040 12 283 15 408 19 031 18 736 19 655 23 517 blötdjur m.m. 04 Spannmål och 4 160 4 489 5 492 6 620 5 888 6 105 6 419 7 088 6 699 varor därav 05 Frukt och grönsaker 2 071 2 404 2 451 2 464 2 686 2 812 2 912 3 221 2 879 06 Socker, sockervaror 838 1 113 886 1 328 1 436 1 280 1 097 1 220 1 489 m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 2 572 2 673 2 850 3 043 3 313 3 533 3 744 3 731 3 898 08 Djurfoder 367 398 525 755 997 1 174 1 225 1 459 1 777 09 Diverse livsmedel 4 489 4 528 4 989 5 679 5 717 6 001 6 645 6 701 7 193 11 Drycker 5 236 5 503 6 087 6 805 6 425 6 329 6 146 6 472 6 444 12 Tobak och 272 321 330 446 507 559 600 1 405 1 537 tobaksvaror 22 Oljefrön, oljehaltiga 54 116 77 83 123 195 140 211 248 nötter 4 Oljor och fetter 1 556 1 455 1 200 1 614 1 595 1 386 1 556 1 798 1 594 SUMMA 34 606 38 838 40 978 47 218 49 377 53 754 54 381 58 247 63 441 1) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. Övriga varor** 11% Kött och köttvaror 3% Frukt och grönsaker 5% Fisk, kräftoch blötdjur 37% Kaffe, te, kakao m.m. 6% Mejeriprodukter och ägg 6% Drycker 10% Diverse livsmedel* 11% Spannmål och varor därav 11% Figur 4 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2013 fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,3 %), socker och sockervaror (2,3 %), djurfoder (2,8 %), tobak och tobaksvaror (2,4 %) oljefrön och oljehaltiga nötter (0,4 %) och oljor och fetter (2,5 %). 11
På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk och vodka är de två enskilt största exportprodukterna, se tabell 2.4. Mellan 2012 och 2013 ökade laxens andel av den totala exporten från 21 till 25 procent medan vodkans andel minskat från sju till sex procent av värdet av den totala exporten. Hel laxfisk var den klart största exportprodukten till EU-27 under 2013 och ökade värdemässigt med 33 procent jämfört med 2012. Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. Övriga fiskfiléer och fiskkött kommer på andra plats i listan följt av torkad, saltad och rökt fisk. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-27 var Polen, Frankrike, Storbritannien, Spanien och Portugal. Andra viktiga exportprodukter till EU-27 var olika slags bakverk och bröd, övriga livsmedel (bland annat smörblandningar), flytande margarin och andra beredningar av fett samt övriga jästa drycker såsom cider. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av övriga tobaksvaror (snus till Norge), mjölk- och gräddpulver samt övriga livsmedel (bland annat smörbland ningar). Tabell 2.4 Stora svenska exportprodukter 2012-2013 till EU och länder utanför EU Stora exportprodukter 2012 (mkr) 1) Stora exportprodukter 2013 (mkr) 1) Till EU Till EU Hel laxfisk 12 081 Hel laxfisk 16 074 Övriga fiskfiléer och fiskkött 2 449 Övriga fiskfiléer och fiskkött 2 922 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 234 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 1 505 Övriga bakverk, bröd m.m. 1 837 Övriga bakverk, bröd m.m. 1 479 Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) 1 521 Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) 1 392 Övriga jästa drycker, till exempel cider Flytande margarin och andra beredningar av fett 836 Flytande margarin och andra beredningar av fett 773 Övriga jästa drycker, till exempel cider Rostat kaffe 753 Vodka 712 Vodka 699 Rostat kaffe 689 Vete 625 Mjölk- och gräddpulver 631 Till länder utanför EU Till länder utanför EU Vodka 3 247 Vodka 3 054 Övriga tobaksvaror 1 301 Övriga tobaksvaror 1 425 Övriga livsmedel (bland annat 1 018 Mjölk- och gräddpulver 1 306 smörblandningar) Mjölk- och gräddpulver 919 Övriga livsmedel (bland annat 1 253 smörblandningar) Övriga bakverk, bröd m.m. 833 Flytande margarin och andra 859 beredningar av fett Flytande margarin och andra 736 Övriga bakverk, bröd m.m. 848 beredningar av fett Rostat kaffe 400 Hund och kattmat i 545 detaljhandelsförpackning Övriga produkter av fisk 381 Söta kex, småkakor, rån m.m. 511 Korn 381 Rostat kaffe 385 Söta kex, småkakor, rån m.m. 345 Övriga produkter av fisk 356 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 953 893 12
2.3 Sveriges importutveckling under 2013 Värdet av Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel ökade med drygt sex procent under 2013, från 103,1 till 109,7 miljarder kronor, se tabell 2.5. Exkluderas fisk ökade dock importvärdet endast med drygt två procent. Importvolymen 2013 ökade med drygt en procent. Värdeinnehållet (kr/kg) har därför ökat med ca fem procent 8. Importen av jordbruksvaror och livsmedel har ökat från 9,3 till 10,5 procent av den totala varuimporten under motsvarande period 9. Förklaringen är att värdet av Sveriges totala varuimport minskade med drygt sex procent under 2013 medan värdet av importen av jordbruksprodukter och livsmedel ökade. I absoluta tal uppgick ökningen av importen för jordbruksvaror och livsmedel till 6,6 miljarder kronor. Följande produktgrupper bidrog mest till ökningen; fisk, mejeriprodukter, frukt och grönsaker, diverse livsmedel, socker, drycker och kött. 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer ser man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är betydligt större än motsvarande import till Norge och Finland. Siffrorna måste naturligtvis sättas i relation till ländernas folkmängd. Värdet av den danska importen 2013 uppgick till drygt 86 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var drygt 54 miljarder kronor för Norge och strax över 40 miljarder kronor för Finland. Att den danska importen per capita är betydligt högre än i övriga nordiska länder kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare. 2.3.2 Import från olika ländergrupper Värdet av Sveriges import från EU-27 uppgick 2013 till drygt 70,8 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 65 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.5. Värt att observera är dock att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom merparten av den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer mer än hälften av vår jordbruksimport från EU-27 från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Värdet av importen från EU-27 ökade med närmare fem procent under 2013. Nominellt ökade importen för följande nio produktgrupper: mejeriprodukter, frukt och grönsaker, drycker, socker, diverse livsmedel, kött, fisk, tobak samt spannmål. Dessa grupper ökade med mellan tre och 24 procent. De produktergrupper som nominellt sett minskade tydligast var oljor och fetter samt kaffe, te, kakao. 8 Se På tal om jordbruk Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013, 2014-03-19. 9 SCBs statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2013, i löpande priser, 2014-02-27. 13
Tabell 2.5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2008-2013 fördelad på ländergrupper Ländergrupper Import (mkr)* 2008 2009 2010 2011 2012 2013 EU-27 1) 60 097 62 316 61 417 64 787 67 794 70 848 Övriga CÖE-länder + Ryssland 407 465 370 415 466 634 Övriga OECD-länder 18 436 20 757 24 274 23 979 25 045 29 675 Övriga länder 8 646 8 612 9 086 10 185 9 804 8 553 SUMMA 87 586 92 151 95 147 99 367 103 108 109 710 1) Importvärdena för EU-27 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar uppgick 2013 till närmare 38,9 miljarder kronor, se figur 5, varav närmare 63 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Närmare 67 procent av importen av jordbruksvaror och livsmedel, från länder som inte är EU-medlemmar, kommer från Norge. Resterande import från icke-eu-länder är spridd över ett antal länder: de främsta avsändningsländerna är USA med fyra procent, Brasilien med fyra procent samt Thailand, Kina Sydafrika, Schweiz och Malaysia med runt två procent vardera. 50 70 60 Miljarder kronor 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 EU27 Länder utanför EU Figur 5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-27 och länder utanför EU, 2008-2013 (miljarder kronor) 2.3.3 Viktiga avsändningsländer De viktigaste avsändningsländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2013 var Norge (26,0 miljarder kronor), Danmark (14,5 miljarder kronor), Tyskland (11,9 miljarder kronor) och Nederländerna (11,3 miljarder kronor). Dessa fyra länder svarade för 58 procent av det svenska importvärdet. Jämfört med 2012 ökade importen från Norge med närmare 21 procent. Importen från Norge utgjordes till drygt 93 procent av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EU-länder. Värdet av importen från Danmark ökade endast med närmare en procent. Importen ökade dock för stora produkt- 14
grupper såsom frukt och grönt samt fisk med 14 respektive fem procent medan andra stora produktgrupper såsom oljor och fetter, mejeriprodukter och kött minskade med tolv, sju respektive en procent. Tysklands export till Sverige ökade med sju procent. Betydande produktgrupper såsom mejeriprodukter, drycker, frukt och grönt samt kött noteras för procentuella ökningar och kaffe, te, kakao m.m. samt spannmål för procentuella minskningar. Nederländernas export till Sverige ökade med närmare fyra procent. Från Nederländerna kan procentuella ökningar främst noteras för stora produktergrupper såsom diverse livsmedel, mejeriprodukter, kött samt frukt och grönsaker medan produktgrupper såsom drycker, djurfoder, spannmål samt kaffe, te, kakao m.m. minskat. De största avsändningsländerna utanför Europa under 2013 var USA, Brasilien Thailand och Kina. Importen från USA ökade med drygt sex procent under 2013 medan importen från Brasilien, Kina och Thailand minskade med 16, sju respektive två procent. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter), drycker samt diverse livsmedel. Importen från Brasilien utgörs nästan uteslutande av kaffe, djurfoder och kött. Importen från Kina består främst av fisk, kräft- och blötdjur samt frukt och grönsaker medan importen från Thailand är mer jämt fördelad över ett antal produktgrupper såsom diverse livsmedel, fisk, kräft- och blötdjur, kött, frukt och grönsaker samt spannmål (mestadels ris). 2.3.4 Olika produkters importutveckling Av tabell 2.6 framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan 2012 och 2013 ökade importvärdet mest för fisk, mejeriprodukter, frukt och grönsaker, diverse livsmedel, socker samt drycker som tillsammans ökade med närmare 7,4 miljarder kronor. Räknat i procent ökade importen för dessa produktgrupper med elva procent jämfört med förra året. För produktgruppen kaffe, te och kakao m.m. minskade värdet av importen under året med närmare 1,2 miljarder kronor. Sett över en längre tidsperiod, 2005-2013, har importvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper. Förutom fisk är det kött, mejeriprodukter, frukt och grönsaker, drycker, diverse livsmedel samt kaffe, te, kakao m.m. som nominellt sett ökat mest. Procentuellt är det fisk, oljefrön och oljehaltiga nötter samt mejeriprodukter som ökat mest. 15
Tabell 2.6 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2005-2013 fördelad på produktgrupper enligt SITC* Produkgrupper Import (mkr) 1) enligt SITC 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 00 Levande djur 133 217 213 342 394 227 173 170 158 01 Kött och 6 807 7 631 8 298 9 748 9 816 9 888 10 811 11 758 12 100 köttvaror 02 Mejeriprodukter 3 786 4 470 4 940 6 245 6 799 7 054 7 294 7 781 8 366 och ägg 03 Fisk, kräft- 12 023 14 916 16 792 17 783 19 872 23 512 23 562 24 510 29 243 och blötdjur m.m. 04 Spannmål 3 604 3 724 4 125 4 795 4 838 4 509 4 977 5 445 5 594 och varor därav 05 Frukt och 13 499 14 996 15 699 16 708 16 833 16 592 16 192 17 126 17 680 grönsaker 06 Socker, 1 789 1 851 1 876 2 126 2 330 2 201 2 241 2 105 2 605 sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, 4 929 5 055 5 502 6 411 6 838 7 689 8 862 8 614 7 434 kakao, m.m. 08 Djurfoder 2 030 2 165 2 250 3 064 3 451 3 097 3 298 3 571 3 776 09 Diverse 4 133 4 718 5 071 5 977 6 367 6 080 6 306 6 588 7 089 livsmedel 11 Drycker 6 027 6 316 7 078 7 917 8 777 8 384 8 691 8 779 9 256 12 Tobak och 1 273 1 261 1 162 1 192 1 288 1 276 1 535 1 079 1 313 tobaksvaror 22 Oljefrön, 384 433 557 772 546 694 897 974 919 oljehaltiga nötter 4 Oljor och 2 375 3 476 3 182 4 506 4 002 3 944 4 528 4 607 4 177 fetter SUMMA 62 791 71 229 76 744 87 586 92 151 95 147 99 367 103 108 109 710 1) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. 16
Spannmål och varor därav 5% Övriga varor** 12% Fisk, kräftoch blötdjur 27% Diverse livsmedel* 6% Kaffe, te, kakao m.m. 7% Mejeriprodukter och ägg 8% Frukt och grönsaker 16% Drycker 8% Kött och köttvaror 11% Figur 6 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2013 fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,1 %), socker och sockervaror (2,4 %), djurfoder (3,4 %), tobak och tobaksvaror (1,2 %) oljefrön och oljehaltiga nötter (0,8 %) och oljor och fetter (3,8 %). De värdemässigt största produktgrupperna för importen under 2013 var fisk, frukt och grönsaker, kött, drycker samt mejeriprodukter, se figur 6. Tillsammans utgjorde dessa produkter ca 70 procent av importen. På mer detaljerad nivå ser man att de största importvarorna var hel laxfisk, övriga fiskfiléer och fiskkött samt vin, se tabell 2.7. Importen av hel laxfisk har ökat tydligast (+34 procent) följt av övrig ost (+32 procent), övriga fiskfiléer och fiskkött (+13 procent), övriga bakverk och bröd (+9 procent), vin (+6 procent) och övriga livsmedel (+3 procent). Importen av orostat kaffe har minskat tydligast (-33 procent) följt av torkad, saltad och rökt fisk (-25 procent) och raps- och rybsolja (-17 procent). Detta avser värdet. Ser man till volymen minskade importen av hel laxfisk faktiskt med ca en procent medan importen av orostat kaffe ökade med knappt en procent. Tabell 2.7 Stora produkter i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel 2012 2013 Stora importprodukter 2012 1) (mkr) Stora importprodukter 2013 1) (mkr) Hel laxfisk 12 810 Hel laxfisk 17 138 Övriga fiskfiléer och fiskkött 4 293 Övriga fiskfiléer och fiskkött 4 858 Vin 4 217 Vin 4 491 Orostat kaffe 3 381 Benfritt nötkött 3 245 Benfritt nötkött 3 211 Övriga livsmedel (bland annat 3 179 smörblandningar) Övriga livsmedel (bland annat 3 088 Övrigt styckat griskött 2 907 smörblandningar) Övrigt styckat griskött 2 842 Övrig ost (bland annat hårdost) 2 636 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 182 Orostat kaffe 2 258 Övrig ost (bland annat hårdost) 2 001 Övriga bakverk och bröd 1 697 Raps- och rybsolja 1 675 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 1 637 1) Endast insamlat värde kan redovisas för importen från EU-länder. Detta innebär att all faktisk import inte redovisas i tabellen. 17