Biologiska värden i anslutning till föreslagen skolidrottsplats i Viggbydalen, Täby kommun Hans-Georg Wallentinus 2011-08-10 rev. 2011-10-20
INNEHÅLL Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Historik... 3 Områdesbeskrivning... 3 P-plats 1... 4 P-plats 2... 4 Djurliv... 7 Överväganden... 8 Referenser... 10 Korskovall på sin kanske enda kvarvarande växtlokal i Täby kommun, björkhagen mellan Skördevägen och snötippen. Framsida: Viggbydalen från gång-/cykelvägen tvärs dalen. 2
Sammanfattning Från biologiska utgångspunkter pekar inget på att det finns värden som skulle kunna ge en betydande påverkan på floran och faunan i Viggbydalen om idrottsanläggningen skulle komma till stånd. Bakgrund Täby kommun har under våren 2011 sänt ut Program för detaljplan för del av fastigheterna Viggbyholm 74:34 och 74:1. Bakgrunden är att det krävs en ändring av gällande detaljplan, eftersom kommunen planerar att anlägga en skolidrottsplats i den nordvästra delen av Viggbyfältet. Denna utredning behandlar de biologiska värdena i och i anslutning till det område som avses tas i anspråk för anläggningen. Utredningen tar alltså inte ställning till om anläggningen bör komma till stånd eller inte utan redovisar bara ekologisk påverkan från anläggningen. Historik Då vegetationen i ett område ska bedömas, kan det ge goda infallsvinklar att titta på äldre kartmaterial. Vid en arealavmätning 1836 (Lantmäterimyndigheterna/Lantmäteristyrelsen 1835/36) anges markanvändningen på Viggbyfältet som äng. Denna äng, Norrängen, gick från gården nästan upp till Rönningesjön. Den lilla skogsdungen som kommer att ligga intill löparbanan, liksom björkhagen på andra sidan Skördevägen betecknas som backe, vilket innebär att marken, liksom ängen, användes för lieslåtter. Efterbete förekom säkert. Viggbyholms gårds huvudinfart låg i nuvarande Grindstuguvägen, vilket den gjorde till omkring förra sekelskiftet. Omkring år 1900 (Rikets allmänna kartverk 1901-06; Häradskartan) är Norrängen överförd till åker. Förändringen har sannolikt betingats av att marken består av styv lera, vilken inte kunde brukas förrän vändplogar kom i användning under andra halvan av 1800-talet. Backarna betecknas nu som lövskog. Samma bild möter 1952 (ekonomiska kartan). På denna karta finns ett fornminnesområde inlagt på den södra delen av den tidigare backen. Åström och Tordmar (1992) beskriver det på följande sätt: 133. Gravfält med en hög och ca 20 runda stensättningar. Beläget 350 m N om Viggbyholms gård på en bergknalle i en åker. Datering till omkring år 600, dvs. Vendeltid (Jarneberg 1988). Åström och Tordmar förmodar att gravfältet har någon relation till bebyggelse 300 m SO om nuvarande Bergtorp. Idag utgörs området av gräsmark, på många ställen med ganska gles vegetation och mycket ogräs. Backarna består i den södra delen av lövskog med en inblandning av många olika träd och buskar, medan den norra delen är björkhage. Områdesbeskrivning Jag har tittat på fem delområden: P-plats 1 och 2, gräsmarken på gärdet, diket och den södra delen av backen. 3
P-plats 1 Gräsmark med mycket ogräs. Ängskavle dominerar bland gräsen och åkertistel och kvickrot bland ogräsen. En del örter har börjat växa in från sidan, t.ex. fyrkantig Johannesört, gulmåra, stormåra, duvvicker, alsikeklöver, skogsklöver, knylhavre och piprör. Bland ogräsen märks brännässla, jordrök, åkervinda, trampört, gråbo och svinmålla. Noterbara arter är kanadensiskt gullris som är en trädgårdsflykting, samt kärrfräken. Den senare är en art, som inte förväntats i denna torra miljö, men uppenbarligen har den hållit sig kvar sedan den tid då Viggbygärdet var äng. Kärrfräken finns f.ö. även i de andra delarna av åkerområdet, parallellt med den mer väntade arten åkerfräken. P-plats 1 med blommande gulmåra längst till höger. P-plats 2 Igenväxande backe med stort inslag av ogräs, men en del buskar och träd. Bland buskar och träd märks vårtbjörk, sälg, kal nyponros, hägg, druvfläder, trubbhagtorn, hallon, rönn, asp, ask, apel (kulturform), krusbär, ek, häckspirea och olvon. Ett antal av dessa arter är trädgårdsflyktingar. Dominerande örter är fyrkantig Johannesört, skogsklöver, knylhavre och rödven. Utöver dessa hittas gulmåra, rödklöver, ängskovall, duvvicker, teveronika, ärenpris, timotej, skogssallat, löktrav, hundäxing, ängsgröe och piprör. Bland ogräsen kan nejlikrot (djurspritt ogräs) och kärs nämnas särskilt. 4
P-plats 2. I förgrunden kanadensiskt gullris. Område för skolidrottsplats Tidigare åker, numera spontan gräsmark med stort inslag av ogräs. Delar av området är mycket glesbevuxet och synbarligen körskadat och här finns främst olika ogräs. Ängskavle dominerar i hela området. I övrigt i princip samma arter som på P-plats 1. Arter som finns utöver P-platsen är åkerbinda, baldersbrå, åkerfräken, rödplister, daggkåpa, revfingerört, åkerförgätmigej, ullig kardborre, häckvicker, rölleka, gatkamomill, groblad, hönsarv, småborre, skärvinda, kråkvicker, rörflen, älgört, vägtistel och krusskräppa. Öster om diket dominerar ängskavle och det är mer rörflen än på västsidan. Dessutom hittades hästhov här. Område för skolidrottsplats. Viggbyholms gård skymtas längst till vänster. 5
I och utmed diket Mer fuktgynnad flora, samt rena vattenväxter. Växter som är knutna till fuktiga miljöer är vanliga närmast diket och i detta. I vattnet växer gräsnate, bredkaveldun, vanlig igelknopp, säv, hästskräppa, skogssäv och vide (gråvide). Rörflen blir rikligt förekommande längs diket. Övriga arter som gynnas av den fuktiga miljön nära diket är älgört, storven, kärrfräken och vasstarr (den senare bara norr om gång-/cykelvägen). Mittdiket i den del som kommer att grävas om. I bakgrunden växer bredkaveldun. Södra delen av den gamla backen Dunge med hög diversitet av lövträd och buskar. Området, som delvis utgörs av fornminne hyser en mängd träd och buskar. Vilda arter är sälg, vårtbjörk, kalt nypon, rönn, hägg, slån (mycket i söder), trubbhagtorn, asp (småplantor, men längst söderut trädformig), lönn, och alm. Förutom dessa, finns ett antal kulturflyktingar: druvfläder, gullregn, häckspirea, körsbär, apel (kulturform), hallon, berberis (kulturform) och rosentry. En del av dessa arter återkommer i P- plats 2. Det indikerar att det kan ha funnits någon typ bebyggelse här, men någon sådan kan inte spåras på de kartor jag hittat, utom på ett förslag till stadsplan från 1918 (Jarneberg 1988). Där finns en liten byggnad i den aktuella träddungen. Men det anmärks i skriften att merparten av denna plan aldrig genomfördes. Kanske det ändå är möjligt att det någon tid fanns ett boställe här. 6
Häckspirea på den sida av skogsdungen som vetter mot den planerade skolidrottsplatsen. Djurliv För att få en uppfattning om djurlivet skulle denna lokal behöva besökas med täta intervall under något års tid. Det är naturligtvis inte görligt, men en del djurarter nämns i de yttranden som kommit in från allmänheten. Arterna är de som skulle kunna förväntas i ett område av denna typ. Rådjur passerar ofta och bör också kunna stanna för att beta. Vidare har räv, skogshare, fasan och häger speciellt noterats i yttranden från allmänheten. Sannolikt förekommer också åkersork och (längs diket) vattensork. I diket såg jag fiskyngel, en anledning till att hägern kommer hit antagligen. Grodor bör också finnas i diket, även det hägerföda. Grodor har noterats i de synpunkter som kommit in till kommunen från allmänheten. Observationer av grodor gäller erfarenhetsmässigt främst padda, men även åkergroda och (mindre) vattensalamander kan tänkas. Den naturliga reproduktionsplatsen för groddjuren är i dammarna längre söderut, men speciellt padda och salamander vandrar omkring förvånansvärt mycket, även på land. Även om arterna är knutna till vatten, även diket, så övervintrar åtminstone padda och salamandrar i skogskanter, gärna syd- eller ostexponerade. Det skulle alltså inte vara omöjligt att dessa kan övervintra väster och nordväst om idrottsplatsen. En vandring från diket till övervintringsplatserna skulle alltså kunna beröra denna. Det som skulle kunna hindra djuren är om det byggs låga murar eller andra upprättstående hinder tvärs vandringsriktningen, som då djuren måste ta sig runt. Om inte sådana hinder anläggs vandrar 7
djuren sannolikt rätt över idrottsplatsen utan att hindras (även om idrottsplatsen inhägnas med t.ex. Gunnebostängsel). Artportalens fågelrapportsidor har mycket få rapporter från Viggbydalen under 2000-talet. Förutom de redan nämnda arterna fasan och gråhäger, finns enstaka rapporter om ormvråk, skogsduva, ringduva, tofsvipa, sånglärka, nötskrika, entita, steglits och ladusvala (de siste tre är arter jag såg under inventeringen 11 juli 2011). Merparten av de här arterna häckar sannolikt i närområdet, men kommer hit för födosök. Arter som kan ha häckat i dalen är sånglärka (sjungande fågel 1 maj), entita och möjligen tofsvipa. Entitan är en mycket stationär art och den kan ha häckat i skogsdungen söder om Skördevägen. Sånglärkan är rödlistad i senaste upplagan av Artdatabankens rödlista. Trots det bör arten inte vara föremål för betydande påverkan, eftersom dalen är så pass stor, att den ändå tillåter flera par att häcka här. Då är risken större för spolierade häckningar, både vad gäller sånglärka och tofsvipa, då det gäller lösspringande hundar. I synpunkterna från allmänheten påpekas att bollplanen kommer att ligga som en barriär mellan de kvarvarande delarna av åkern och den södra skogsdungen och att detta skulle påverka djurlivet kraftigt. Det är naturligtvis så, att anläggningen får en negativ effekt på djurlivet, speciellt för djur som är på förflyttning (se t.ex. stycket om groddjur, ovan). Skogsdungen och björkhagen i norr, är de enda ostörda miljöerna på västsidan av dalen och djur som uppehållit sig där måste, förutom groddjur (?), i framtiden ta sig runt anläggningen om de vill över på andra sidan. Det går dock inte att hävda att anläggningen skulle få en betydande påverkan på den biologiska mångfalden. Ingen av de djurarter som räknats upp är heller rödlistade eller hotade. Överväganden Från biologiska utgångspunkter pekar inget på att det finns värden som skulle kunna ge en betydande påverkan på floran och faunan i Viggbydalen om idrottsanläggningen skulle komma till stånd. Floran omfattar arter som är vanliga på igenväxande f.d. åkermark och i bebyggelsenära områden. Inga arter som hittats är hotade, förutom korskovallen i hagen nordväst om planområdet. Groddjur kan förekomma inom planområdet. Groddjuren är fridlysta, men anläggningen påverkar inte dessa arter i någon betydande omfattning. Det finns dock några punkter som skulle kunna bidra till att något minska de konsekvenser som tvivels utan skulle kunna uppstå. Enligt plankartan ska en löparbana läggas parallellt med bollplanen på dess nordvästra sida. På kartan verkar det som om denna löparbana delvis skulle läggas inne i nuvarande bryn. Detta är helt onödigt. Dungens östvända bryn måste lämnas intakt för att inte ge en artificiell kant och för att bevara eventuella övervintringsplatser för groddjur. Inga nya växter ska heller planteras i eller i anslutning till dungen, på vilken sida det än må vara. Dungen bör alltså inte förparkas, men fornminnen kan tydliggöras. Det finns två förslag till P-plats. P-plats 1 ligger på åkermark, medan P-plats 2 ligger i en sluttning som har bra möjligheter att utveckla sig till en skyddande trädridå längs Skördevägen. Läge 1 bör prioriteras eftersom vegetationen vid P-plats 2 kan fungera som bullerdämpare. En av skrivelserna från allmänheten innehåller ett förslag att utveckla en park i björkhagen mellan Skördevägen och snötippen. Förslaget bör beaktas, men samtidigt är området känsligt 8
för allt för intensiv parkskötsel, då värdena snabbt kan gå om inte ifall inte skötseln sköts av kunniga personer. Floran i hagen är inte närmare undersökt, men i sydosthörnet finns en större förekomst av den rödlistade arten kortkovall. Det verkar, av Upplandsfloran (Jonsell 2010) att döma, som om detta är den enda kvarvarande lokalen i kommunen, varför kommunen borde ha en extra anledning att gynna denna art. Området skulle kunna betas under eftersommaren, men skötselkunniga experter måste höras om hur skötseln kan/bör ske utan att allmänheten hindras att vandra i området eller korskovallen missgynnas. Lämpligen tas en första kontakt med Mora Aronsson på Artdatabanken i Uppsala. Som flera personer noterat särskilt, så är Skördevägen smal och krokig och har en skymd utfart på Djursholmsvägen som ser mer ut som en parkeringsficka än en utfart där många bilar passerar in och ut. En breddning är alltså av nöden, men den får inte ske på så sätt att björkhagen och skogsungen söder om den skadas. För naturmiljöns del vore det bästa om Skördevägen kunde anslutas till Bergtorps trafikplats. Detta skulle dessutom möjliggöra att ett större område, där björkhagen är en del, skulle kunna omvandlas till park (förutsatt att det kan sättas upp bullerskydd längs E18). I andra hand skulle Grindstuguvägen kunna upprustas i sin norra del och via en väg parallellt med E18 ansluta till Djursholmsvägen. Nuvarande Skördevägen kunde då användas enbart för infart till parkeringen vid idrottsplatsen (men naturligtvis med förbättrad sikt vid utfarten). Björkhagen mellan Skördevägen och snötippen. 9
Referenser Jarneberg, E. 1988. Viggbyholm. Täby hembygdsförenings årsskrift nr 22. Jonsell, L. (red.) 2010. Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala. Lantmäterimyndigheterna 1836. Arealavmätning Viggebyholm, akt 01-TÄB-62 (karta till Lantmäteristyrelsen 1835). Lantmäteriets historiska kartdatabas. Lantmäteristyrelsen 1835. Täby socken Viggebyholm nr 1, ägoinmätning. Lantmäteriets historiska kartdatabas Rikets allmänna kartverk 1901-1905. Häradsekonomisk karta, bladet Rydboholm. Lantmäteriets historiska kartdatabas. Rikets allmänna kartverk 1952. Ekonomisk karta skala 1:10 000, bladet 10I 8g Viggbyholm. Täby kommun 2011. Program för detaljplan för del av fastigheterna Viggbyholm 74:34 och 74:1. Ny skolidrottsplats. Stadsbyggnadskontoret. Åström, H. och Tordmar, T. 2002. Fornminnen i Täby En vägvisare. Täby hembygdsförenings skrift nr 29. Vacker men ändå ett ogräs. Vägtistel. 10
Luktgräsfjäril flög över dalen vid inventeringstillfället. Fjärilen sitter på ett blad av älgört. Mindre tåtelsmygare, vanlig i alla gräsmarker under eftersommaren. 11