Intermolekylära krafter



Relevanta dokument
Intermolekylära krafter

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Hur håller molekyler ihop?

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Vad är vatten? Ytspänning

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

2. Starka bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Materia Sammanfattning. Materia

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

Grundläggande Kemi 1

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

Instuderingsuppgifter

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Reaktionsmekanismer. Kap 6

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt Märit Karls

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

Det mesta är blandningar

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Mål för arbetsområdet

NO: KEMI. Årskurs

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Atomen och periodiska systemet

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Galenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet. Övningsexempel i Fysikalisk kemi

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Kemiska reaktioner. Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls. Läs Kemibok på nätet

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Mendelevs periodiska system

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Transkript:

Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls

Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför kan jag stoppa ett finger i ett vattenglas? Varför flyttar sig luften när jag går?

Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan..joner och..joner En molekyl hålls ihop av men finns det krafter mellan molekyler?

Vad händer när is smälter och när vatten kokar? Fig. 1.3 Titta på när vatten kokar!

Aggregationsformer Fig. 8.1 Fast fas (s) Vätskefas (l) Gasfas (g) Om det inte fanns krafter mellan molekylerna skulle allt vara gasfas

Intramolekylära bindningar Krafter som håller ihop atomer inom molekyler dvs bindningar Jonbindning Kovalent bindning Intermolekylära krafter Attraktion mellan molekyler, avgör om ämnet är fast, flytande eller gasformigt http://cwx.prenhall.com/bookbind/pubbooks/blb/chapter11/medialib/blb1102.html

Skilj på kemisk reaktion/fysikalisk process Kemisk reaktion: elektroner flyttas, bindningar mellan atomer (intramolekylära bindningar) bryts, nya bindningar bildas Fysikalisk process (kokning, upplösning i vatten): Attraktioner mellan molekyler (intermolekylära krafter) bryts Viktigt att veta vad som är intramolekylära bindningar resp intermolekylära attraktioner

Fysikalisk egenskap: smp, kp OBS! Det sker ingen kemisk reaktion när vatten kokar. För att sönderdela vatten kemiskt (bryta bindningar mellan väte och syreatomer) krävs över 500 C

Bindningar mellan molekyler bryts Fig. 8.24 OBS! Bindningarna mellan atomerna bryts ej!

Fig. 8.2 Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Eight 10

Intermolekylära krafter Attraktioner mellan molekyler Beror på bindningar inom molekyler Mycket svagare än intramolekylära bindningar Förklarar fysikaliska egenskaper Påverkar strukturen av enzymer,antikroppar, DNA, mm Hur bildas intermolekylära krafter??????

Polära kovalenta bindningar elektronerna delas inte rättvist δ+ H δ - F Om atomerna har olika förmåga att attrahera elektronerna i den kovalenta bindningen, bildas en delvis positiv pol och en delvis negativ pol Polär kovalent bindning En molekyl med två poler kallas en dipol

Varför fördelas elektronerna ojämnt?

Jämför olika bindningar Hur kan man avgöra om bindningen är polär eller opolär? http://www.elmhurst.edu/~chm/vchembook/153acompare.html

Elektronegativitet förmåga att attrahera det gemensamma elektronparet i en kovalent bindning Hur förändras elektronegativitet inom en period? Hur förändras elektronegativitet inom en grupp? H C N O

Polär eller opolär bindning? Om skillnad i elektronegativitet mellan atomerna är 1,9 övervägande jonbindning Ex? 0,5-1,9 polär kovalent bindning Ex? 0-0,5 övervägande opolär kovalent Ex? bindning

Polära molekyler- dipoler CH 4 icke dipol CCl 4 icke dipol!!? CH 3 Cl CH 2 Cl 2 CHCl 3 H 2 O dipol dipol dipol dipol Tack och lov!!! Varför?????? Tips! Titta på kolatomens bindningar fig. 5.6 s.124 och 125! Worked ex. 5.9 s. 126! Se bild Elektronmoln bildar tetraedrar i föreläsningen Kemisk bindning Fundera på: NH 3? CO 2?

Dipol-dipol bindning Elektrostatisk attraktion mellan polära molekyler (dipoler) Se fig. 8.14 Viktigt exempel på dipoldipolbindning är upplösning av polära molekyler i vatten Titta på animering! http://www.mhhe.com/physsci/chemistry/animations/chang_7e_esp/mol_view_sol_formation.swf

Väte bindningar I molekyler med kovalent bindning mellan väteatom H och fluoratom, syreatom Eller kväveatom bildas en starkt polär, kovalent bindning. Väteatomen blir elektronfattig, kan attraheras av ett fritt elektronpar på atom i en ANNAN molekyl

Vätebindning en viktig dipol-dipolbindning Vattenmolekyl kan både donera och acceptera vätebindningar Markera i fig. Holum Fig. 6.9 s.168 OBS! Vätebindning är en bindning mellan molekyler. Ringa in molekylerna! Titta på: http://programs.northlandcollege.edu/biology/biology1111/animations/hydrogenbonds.ht ml

Vattnets egenskaper Max densitet vid + 4 ºC Is flyter på vatten Hög kokpunkt Vätska vid rumstemperatur Hög ytspänning Regndroppar Hög värmekapacitet Utjämnar värme Lösningsmedel för joner och polära molekyler Tack och lov för vätebindningar!

Löslighet Den maximala mängd av ett ämne som kan lösas i ett givet lösningsmedel Byter ut intermolekylära bindningar i ämnet resp i lösningsmedlet mot nya bindningar mellan ämnet och lösningsmedlet Beror på de intermolekylära krafterna i ämnet Titta på bilderna Dipol-dipol bindning Jon-dipolbindning Lika löser lika Hydrofil = Hydrofob =

Dessa krafter skall bytas ut EX. Na + och Cl - - joner Vattenmolekyler Det kostar energi att bryta bindningarna i bägge fallen

Nya krafter mellan löst ämne-lösningsmedel Jon-dipolbindning Nya bindningar bildas, får tillbaka energi, bör vara ungefär lika

Jon-dipolbindning Exempel upplösning av ett salt i vatten, se fig. 9.2 McMurry Annat exempel I Hb binder fyra Fe 2+ joner varsin syrgasmolekyl. Syremolekylen blir en inducerad dipol Fig 7.2 s. 181 Titta på animering!: http://www.mhhe.com/physsci/chemistry/animations/chang_7e_esp/mol_view_sol_forma tion.swf

Hydrofob interaktion Borde kallas hydrofob uteslutning

Sammanfattning Vi har sett olika typer av krafter/attraktioner mellan molekyler. De orsakas av att molekylerna är polära, har en positiv resp negativ pol. Dipol-dipolbindningar Jon-dipolbindningar Vätebindningar Andra dipol-dipolbindningar ex. senare i kursen

Men finns det krafter mellan opolära molekyler?? Ja, Kvävgas består av N 2 -molekyler Vid låg temperatur bildas flytande kväve Tyder på att det finns krafter mellan kvävemolekyler Hur kan det finnas krafter mellan opolära molekyler???

Fig. 8.15 London dispersionskrafter Polarisering av elektronmoln (elektroner förskjuts till ena sidan) ger en tillfällig (temporär) dipol Attraktion mellan tillfälliga (inducerade) dipoler kallas London dispersion forces (en typ av van der Waalskrafter) Ju större elektronmoln desto lättare bildas dipol Varför bildas dessa krafter? Titta på länken!

Inducerade dipoler London krafter mycket svaga. http://www.chemguide.co.uk/atoms/bonding/vdw.html

Varför har Neon lägre kp än Xenon? För att neon har lägre massa? Inte fel, men ingen bra förklaring. Stämmer ej om man jämför n-pentan och neopentan Förklara varför det blir starkare elektrostatisk attraktion mellan xenonmolekyler! http://www.chemguide.co.uk/atoms/bonding/vdw.html

Jmf joner/ kovalenta föreningar Jonföreningar salter Jonerna hålls ihop av stark elektrostatisk attraktion Existerar som ett tredimensionellt nätverk av joner Hög smp och kp Fasta vid rumstemp. Kovalenta föreningar molekyler Molekylerna hålls ihop av relativt svaga krafter Relativt låg smp och kp Finns både som fast fas, vätska och gas Se bild 12 jmf joner och molekyler

Intramolekylära krafter Sammanfattning Bindningar mellan atomer i joner/molekyler Starka bindningar: Jonbindning 500-4 000 kj/mol Kovalent bindning 150-1 000 kj/mol Ex. för att sönderdela vatten (bryta bindningar mellan syre och väte atomerna) krävs 1000 º C Bryts/bildas vid kemiska reaktioner Förklarar kemiska egenskaper Vilka ämnen som reagerar med varandra

Intermolekylära krafter Attraktioner mellan molekyler och joner Beror på bindningar inom molekylen Svagare än intramolekylära krafter 1-30 kj/mol Påverkar strukturen av proteiner, DNA mm Förklarar fysikaliska egenskaper Löslighet Smältpunkt Kokpunkt Vanlig tentafråga: jmf olika organiska föreningar, förklara skillnader i löslighet eller kokpunkt

När har intermolekylära krafter betydelse? Löslighet Smältpunkt, kokpunkt Sekundärstruktur hos proteiner Tertiärstruktur hos proteiner Attraktion mellan enzym och substrat Attraktion mellan strängarna i DNA

Enzym + substrat

Hb får sin form tack vare intermolekylära attraktioner.

Carboxypeptidase A katalyserar hydrolys av C-terminal peptid OBS! Zn 2+ Vad händer vid phförändring?

Tentafråga Ordinarie tenta 13 feb 2011 Nr 6 b) c) 7 8 9