Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Relevanta dokument
Energi- och klimatplan för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Energiöversikt Pajala kommun

Energiläget för Södermanland 2016

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans Kronobergs län

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Förnybarenergiproduktion

1. Begränsad klimatpåverkan

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiöversikt Haparanda kommun

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Vindpark Töftedalsfjället

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

KLIMATSTRATEGI Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 525/05

Energiöversikt Kiruna kommun

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energisituation idag. Produktion och användning

Energiförbrukning 2010

Indikatornamn/-rubrik

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Energi- och klimatstrategi

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Energihushållning. s i handboken

Energi. energibalanserna.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Biokraftvärme isverigei framtiden

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energibalans Oskarshamns kommun. Med stöd från:

Svensk författningssamling

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Skånes energiläge Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Begränsad klimatpåverkan

Energigas en klimatsmart story

Energibalans Högsby Kommun. Med stöd från:

Varifrån kommer elen?

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.

De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet

MILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström.

Dagordning Lunch

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Energibalans för Skåne

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Energi- och klimatpolicy

Jämförelse med uppsatta mål

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats,

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Klimat- och energimål för Gotland

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

KOLDIOXIDINVENTERING VILHELMINA KOMMUN

STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Energibalans Alvesta kommun Bilaga 2

Energibalans Nybro kommun

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Magnus Jonasson. Energi- och klimatrådgivare

Ny metod för aktuella miljöräkenskaper

ENERGIBALANS Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Regional strategi för klimat och energi i Örebro län

Ny metod för aktuella miljöräkenskaper

Energi. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Klimat- och energimål för Gotland

Energiskaffning och -förbrukning

Vindkraften en folkrörelse

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

BILAGA 2. Landskrona kommuns klimatstrategi

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Energi- och klimatstrategi

Nuläge, energistatistik och hållbarhetsbedömning 2015

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Transkript:

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017

1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång för år 2015 var totalt c:a 1 424 GWh. GWh/år Mariestad Töreboda Gullspång Totalt MTG Fast (icke förnybart) 0 0 0 0 Flytande (icke förnybart) 331 77 112 520 Gas (icke förnybart) 0 0 0 0 Fast (förnybart) 238 26 21 285 Flytande (förnybart) 26 4 13 43 Gas (förnybart) 0 0 0 0 Restprodukter 41 0 0 41 El 308 156 71 534 Total energi 943 263 217 1 424 Total energianvänding fördelat på energikällor El 38% Flytande (icke förnybart) 36% Restprodukter 3% Flytande (förnybart) 3% Fast (förnybart) 20%

2. Energianvändning fördelat på samhällssektorer Energianvändningen fördelat på samhällssektorer för Mariestad, Töreboda och Gullspång för det samt energianvändningen per capita under 2015. Sektor (GWh/år) Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Jordbruk, skogsbruk, fiske 30 28 10 68 Industri, byggverksamhet 140 44 30 215 Offentlig verksamhet 18 9 4 31 Transporter 323 104 113 540 Övriga tjänster 62 13 11 87 Hushåll 120 65 46 231 Användning totalt 693 263 214 1 171 Energianvändning per sektor Övriga tjänster 7% Hushåll 20% Jordbruk, skogsbruk, fiske 6% Industri, byggverksamhet 18% Offentlig verksamhet 3% Transporter 46% Energianvändning per capita Mariestad Töreboda Gullspång Genomsnitt för de tre kommunerna MWh 39 28 41 37 Innevånare 24 043 9 293 5 229 38 565

3. Lokalt producerad energi i de tre kommunerna Produktion av energiråvara och elenergi i Mariestad, Töreboda och Gullspång år 2015 var c:a 350 respektive c:a 199 GWh. Graden av självförsörjning, räknat som lokalproducerad energis andel av totalt förbrukad energi, var 25% för total energi och 37% vad gäller elenergin. Energislag(GWh) Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Vattenkraft 13 0 116 129 Vindkraft 29 7 20 56 Solkraft 0 0 0 0 Kraftvärmeel 14 0 0 14 Träbränsle 37 26 21 85 Restprodukter (fiberslam) 41 0 0 41 Utnyttjad spillvärme (rökgaskondensering) 27 0 0 27 Solvärme 0 0 0 0 Total energi 161 34 157 353 Kommun (GWh) El Bränslen Värme Totalt Mariestad 56 79 27 161 Töreboda 7 26 0 34 Gullspång 136 21 0 157 Summa 199 126 27 353 Kommun Mariestad Töreboda Gullspång De tre kommunerna totalt Självförsörningsgrad el Självförsörjningsgrad total energi 18% 17% 5% 13% 191% 73% 37% 25% Lokal produktion fördelat på energislag Utnyttjad spillvärme (rökgaskondensering) 7% Restprodukter (fiberslam) 12% Vattenkraft 37% Träbränsle 24% Vindkraft 16% Kraftvärmeel 4%

4. Växthusgaser Utsläppen av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015, låg på totalt c:a 304 000 ton koldioxidekvivalenter. Koldioxid Mariestad Töreboda Gullspång Totalt Energiproduktion 2 141 0 0 2 141 Jordbruk, skogsbruk, fiske 6 100 5 734 1 973 13 807 Industri, byggverksamhet 19 194 8 689 4 467 32 351 Offentlig verksamhet 2 280 1 220 474 3 974 Transporter 74 472 20 674 23 929 119 075 Hushåll 10 373 4 903 3 130 18 406 Övrigt 8 833 2 013 1 575 12 421 Summa koldioxid 123 393 43 234 35 549 202 176 Metan Energiproduktion 546 0 0 546 Jordbruk, skogsbruk, fiske 21 569 12 555 6 956 41 080 Industri, byggverksamhet 1 3 1 4 Offentlig verksamhet 3 523 1 473 1 026 6 023 Transporter 172 54 52 279 Hushåll 851 602 489 1 942 Övrigt 1 0 0 2 Summa metan 26 664 14 688 8 525 49 877 Dikväveoxid Energiproduktion 1 133 0 0 1 133 Jordbruk, skogsbruk, fiske 21 882 17 417 4 743 44 042 Industri, byggverksamhet 220 148 47 415 Offentlig verksamhet 630 407 165 1 201 Transporter 687 176 238 1 101 Hushåll 200 142 115 457 Övrigt 15 5 3 23 Summa dikväveoxid 24 766 18 295 5 311 48 372 Övriga ämnen Svavelhexafluorid 85 0 0 85 Perfluorkarboner 5 2 1 8 Fluorerande kolväten 2 337 904 501 3 742 Summa övriga ämnen 2 427 906 502 3 835 Summa totalt 177 249 77 123 49 887 304 259

5. Källor Energianvändning och energiproduktion Växthusgaser, transporter Vätshusgaser, deponier Svavelhexafluorid, Perfluorkarboner och fluorkarboner Lantbruk (åkermark och djurhållning) Emissionsfaktorer Emmisionsfaktor, Nordisk elmix Omräkningsfaktorer växthusgaser Innevånare SCB 2017 (www.scb.se) Naturvårdsverket (http://www.naturvardsverket.se/ Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Luft-och-klimat/ Berakna-utslapp-av-vaxthusgaser-och-luftfororeninga/) Energimyndigheten (http://www.energimyndigheten.se/ Foretag/hallbara_branslen/Hallbarhetskriterier/Fragoroch-svar-hbk/Vaxthusgasberakning/) Naturvårdsverket (http://www.naturvardsverket.se/ Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Luft-och-klimat/ Berakna-utslapp-av-vaxthusgaser-och-luftfororeninga/) SCB 2017 (www.scb.se)