Språket och det kulturella kapitalet

Uppsala universitet Lärarprogrammet Institutionen för nordiska språk Svenska 4 15 hp avancerad nivå HT 2014 Språket och det kulturella kapitalet En studie av sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga Sepand Doroudian Handledare: Erik Falk Institutionen för nordiska språk

Sammandrag Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI). Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund. Värdet av variablerna varierar stort bland elever med samma SEI. Metoden för den kvalitativa analysen utgår ifrån en sociokulturell definition av språkförmåga, där texterna undersöks utifrån elevernas förmåga att använda ett självbärande och sändariniterat språk. Resultatet från den kvalitativa undersökningen visar att eleven med högst SEI ger prov på en mer utvecklad språkförmåga än eleven med lägst SEI. På grund av det begränsade urvalet går det inte att dra några slutsatser utifrån detta resultat. Det vore intressant att genomföra fler, liknande kvalitativa analyser på ett större urval. Nyckelord: socioekonomisk bakgrund, kulturellt kapital, skrivförmåga, gymnasiet 2

Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Syfte och frågeställning... 5 1.2 Uppsatsens disposition... 6 2 Tidigare forskning... 7 2.1 Språkförmåga och sociokulturell bakgrund... 7 2.2 Bedömning av elevtext... 8 3 Teoretisk utgångspunkt... 11 3.1 Symboliskt och kulturellt kapital... 11 3.1.1 Habitus... 12 3.2 Begränsad och elaborerad kod... 13 3.3 Språkförmåga... 14 4 Material... 16 4.1 Skrivuppgiften... 16 4.2 Enkätundersökningen... 16 4.3 Socioekonomisk indelning... 17 4.4 Etiska aspekter... 18 5 Kvantitativ undersökning... 19 5.1 Metod... 19 5.2 Resultat... 21 5.2.1 Val av gymnasieprogram och betyg med hänsyn till SEI... 21 5.2.2 Textlängd med hänsyn till SEI... 22 5.2.3 OVIX med hänsyn till SEI... 23 5.2.4 LIX med hänsyn till SEI... 23 5.2.5 Långord med hänsyn till SEI... 24 5.2.6 Meningslängd med hänsyn till SEI... 25 5.3 Diskussion... 26 6 Kvalitativ undersökning... 26 6.1 Metod... 27 6.2 Analys... 27 6.2.1 Text S3 Kims recension av American History X... 28 6.2.2 Text Y1 Sams recension av Tristan and Isolde... 31 6.3 Diskussion... 33 3

7 Avslutning... 35 Litteratur... 36 Bilagor... 38 Bilaga 1. Instruktion till skrivuppgift - dramaturgisk mall... 38 Bilaga 2. Enkät om modersmål, föräldrars yrke och utbildning samt betyg... 39 4

1. Inledning I Skolverkets rapport om likvärdigheten i den svenska skolan från 2012 konstateras följande: En elevs socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för skolresultatet, det har bekräftats i varje studie som har analyserat sambandet mellan elevens bakgrund och resultat (Skolverket 2012:46). Den forskning som Skolverket utgår ifrån i sin rapport visar att elever till välutbildade föräldrar lyckas klart bättre i skolan än elever som har föräldrar med lägre utbildning. Detta menar Skolverket är oroväckande för skolans likvärdighet en grundbult i det svenska skolsystemet som innebär att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande (Skolverket 2012:11). Det sistnämnda innebär att skolan ska kompensera elevers olika förutsättningar, bland annat avseende socioekonomisk bakgrund. Ett starkt samband mellan socioekonomisk bakgrund och skolresultat kan följaktligen tyda på att skolan misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag. Skolverkets rapport föregås av en studie, publicerad av skolforskarna Eva Myrberg och Monica Rosén (2009), som visar att elever med välutbildade föräldrar uppvisar högre läsförmåga än elever som har föräldrar med lägre utbildning. Syftet med studien är att utreda sambandet mellan sociokulturell bakgrund och läsförmåga och därmed öka förståelsen för relationen mellan hembakgrund och skolprestationer. Utöver Myrberg och Roséns studie finns idag få undersökningar av den svenska skolan som studerar relationen mellan socioekonomisk bakgrund och språket verktyget som enligt Läroplanen (Skolverket 2011:160) definieras som människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Mot bakgrund av detta och i syfte att bidra till ytterligare ökad förståelse av relationen mellan hemförhållanden och skolresultat har jag i denna undersökning därför valt att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och skrivförmåga. I min egenskap av blivande gymnasielärare i svenska faller det sig naturligt att inrikta studien på gymnasieelever. I följande avsnitt presenteras undersökningens syfte och frågeställning. 1.1 Syfte och frågeställning Undersökningens syfte formuleras mot bakgrund i tidigare studier om betydelsen av socioekonomiska förutsättningar för elevers skolresultat och med hänsyn till den forskningslucka som pekades ut i inledningen. Syftet är följaktligen att undersöka sambandet mellan socio- 5

ekonomisk bakgrund och skrivförmåga bland gymnasielever. Undersökningens frågeställning lyder enligt följande: - Finns det ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och skrivförmåga bland gymnasieelever? 1.2 Uppsatsens disposition Uppsatsen inleds med en presentation av undersökningens syfte och frågeställning. I kapitel 2 ges en forskningsbakgrund i form av tidigare studier med relevans för undersökningens ämne samt teoretisk bakgrund. Källmaterialet redovisas i kapitel 3. I kapitel 4 presenteras metod, resultat och diskussion tillhörande den kvantitativa undersökningen. Kapitel 5 består av en kvalitativ undersökning med samma upplägg som föregående kapitel. Därefter diskuteras resultaten från båda undersökningarna i kapitel 6. I det avslutande kapitlet sammanfattas resultaten och kopplas till undersökningens syfte. 6

2. Tidigare forskning I syfte att ge en bild av forskningsläget inom mitt valda ämne presenteras i följande avsnitt ett antal undersökningar om elevers språkförmåga i förhållande till sociokulturell bakgrund. För att få en inblick i tidigare forskares syn på skrivförmåga har jag även valt att redogöra för språkliga undersökningar om elevtexter. 2.1 Språkförmåga och sociokulturell bakgrund Språkforskaren Kent Larsson undersöker svenska elevers skrivprestation i förhållande till social bakgrund i sin avhandling från 1984. I sin undersökning mäter han skrivprestation utifrån tre lärares genomsnittsbetyg av elevens uppsats (1984:139). Larsson vill ta reda på i vilken mån eleverna lyckas utnyttja sina kunskaper på ett socialt relevant sätt och anser att detta på bästa sätt kan undersökas genom lärarens betygsättning (1984:138). Elevernas sociala bakgrund mäter Larsson genom familjens socioekonomiska status utifrån Statistiska centralbyråns socialgruppsindelning samt faderns och moderns utbildning (1984:160 161). Denna metod ger en tregradig indelning av elevernas socioekonomiska status. Sambandet mellan socioekonomisk status och skrivprestation visar sig vara väldigt tydlig i Larssons undersökning (1984:171 173). En sammanställning av elever från årskurs 7 till årskurs 2 på gymnasiet visar att elever från socialgrupp 1 får betydligt högre betyg än övriga socialgrupper. Socialgrupp 2 har i sin tur högre betyg än socialgrupp 3 men där är skillnaden mindre. En sammanställning av enbart gymnasieelevernas resultat visar emellertid att den socioekonomiska statusen inte har någon större betydelse för elevens betyg. Detta skulle enligt Larsson kunna förklaras med att en stor andel av de lågpresterande eleverna från socialgrupp 3 inte hade tillräckligt bra betyg för att gå vidare till gymnasiet (1984:173). Med bakgrund i bland annat OECD:s rapporter har Myrberg & Rosén (2009), skolforskare med inriktning på utbildningssociologi och språk, studerat svenska elevers läsförmåga relaterat till sociokulturell bakgrund. I en omfattande undersökning av cirka 10 000 elever i grundskolans årskurs 3 undersöker Myrberg och Rosén svenska elevers testresultat på två standardiserade lästester i förhållande till föräldrarnas utbildningsnivå, antal böcker i hemmet samt tidiga läsaktiviteter. Resultaten (2009:707) visar att elever med högutbildade föräldrar presterar högre än elever med lågutbildade föräldrar, oberoende av de övriga faktorerna. Undersökningen visade även att böcker i hemmet och tidiga läsaktiviteter har en positiv inverkan på läsresultaten. I sin nyligen framlagda avhandling visar Andersson Varga (2014) att skrivundervisningen i svenskämnet skiljer sig åt mellan studieförberedande och yrkesförberedande 7

gymnasieprogram. Elever på studieförberedande program erbjuds i högre grad att skriva kognitivt utmanande texter av utredande karaktär än elever på yrkesförberedande program. De senare nämnda eleverna får i större utsträckning skriva enklare, återberättande texter (Andersson Varga 2014:233). Orsaken till den olikartade skrivundervisningen på gymnasiet, menar Andersson Varga (2014:233), ligger i lärarnas föreställningar om elevernas kunskap och vilja till att utveckla vissa förmågor. Lärarna som deltar i undersökningen betraktar ofta elever i yrkesförberedande program som oförmögna eller ovilliga att förbättra sitt språk och erbjuder dem därför förenklade skrivuppgifter (2014:238). Genom att koppla sina resultat till tidigare forskning (bl.a. Broady 2001, Broady & Börjesson 2006), som visar att elever på studieförberedande program har högre kulturellt kapital än elever på yrkesförberedande program, konstaterar Andersson Varga (2014:239) att gymnasieelever erbjuds mer eller mindre utvecklande skrivundervisning beroende på social bakgrund. Detta, menar hon, är ett symptom på att skolsystemet i sig hjälper till att återskapa och befästa ojämlika strukturer i samhället (2014:246). Andersson Vargas avhandling utgör en intressant bakgrund till min studie då jag valt att undersöka texter skrivna av elever från både studie- och yrkesförberedande program med avseende på social bakgrund. 2.2 Bedömning av elevtext Bedömning av elevtexter har sedan länge hållit språk- och skolforskare sysselsatta. I detta avsnitt presenteras tidigare forskning av elevtextbedömning med relevans för min analys. Språkforskarna Hultman och Westmans Gymnasistsvenska från 1977 har fått stor betydelse för den svenska elevspråksforskningen och utgör enligt Östlund-Stjärnegårdh (2002:18) och Nyström (2000:21) en naturlig utgångspunkt i studiet av gymnasisters skrivna språk. Med kvantitativa metoder undersöker Hultman och Westman (1977) elevers ordförråd, ordklasser, syntax och grafiska förhållanden i texter från 1970 års centrala prov och jämför sedan hur dessa värden varierar beroende på textens betyg. Östlund-Stjärnegårdh (2002) genomför i sin avhandling liknande undersökningar på gymnasieelevers texter från 1997 års nationella prov i svenska. Jag väljer här att presentera de språkdrag som undersöks i Östlund- Stjärnegårdhs avhandling med störst relevans för min undersökning. I likhet med Hultman och Westman (1977) finner Östlund-Stjärnegårdh (2002) en korrelation mellan textlängd och betyg, där textlängden ökar från IG till G samt från G till VG. Såväl Hultman och Westman (1977:55) som Östlund-Stjärnegårdh (2002:77) anser att 8

textlängd är ett bra mått på språklig produktivitet och ett tecken på man kan använda språket för att lösa den uppgift man har fått. Vidare undersöks elevtexternas meningslängd med avseende på grafiska meningar som börjar med stor bokstav och slutar med något av de stora skiljetecknen (Östlund- Stjärnegårdh 2002:82). IG-texterna i undersökningen visar sig ha längre meningslängd än övriga betygsgrupper. Detta beror enligt Östlund-Stjärnegårdh (2002:82) på ett högt antal satsradningar. I övrigt visas inget tydligt samband mellan meningslängd och betyg. I en senare undersökning (Nyström 2010) av meningslängd i texter skrivna av elever i årskurs 5 och 9 förväntar sig Nyström en något längre meningslängd bland eleverna i årskurs 9. Detta eftersom att man kan anta att något längre meningar hänger samman med något mera avancerade syntaktiska konstruktioner (2010:18) Variationen i elevtexterna studeras i Östlund-Stjärnegårdhs avhandling (2002:89ff) delvis genom OVIX, ett mått på ordvariation utarbetat av Hultman. OVIX beräknar antalet olika ord i förhållande till totalt antal ord, ett mått som enligt Östlund-Stjärnegårdh bör öka med ökande språkbehärskning och skrivförmåga (2002:89). I hennes undersökning påvisas emellertid inget direkt samband mellan OVIX och betyg. Vid en jämförelse av enskilda elevtexter med olika högt OVIX kan dock skillnader framträda som återspeglar OVIX-värdet. (2002:92). Även ordlängd undersöks i Östlund-Stjärnegårdhs studie. Ordlängd kan enligt Östlund- Stjärnegårdh (2002:85 86) tyda på textinnehållets komplexitet och därmed betraktas som ett mått på språklig förmåga. Catharina Nyströms avhandling innehåller bland annat analyser av bokrecensioner skrivna av gymnasieelever (Nyström 2000:117ff, 193ff). Analyserna visar att de flesta elever i hennes urval lägger oproportionerligt stor vikt vid handlingsreferat på bekostnad av miljöoch personbeskrivning och egna reflektioner kring bokens budskap (2000:119). Vidare framhåller Nyström att flertalet av recensionerna är tydligt utformade i enlighet med skrivuppgiftens instruktion (2000:193). Dessa texter, som Nyström kallar instruktionsberoende, uppvisar en struktur som gör det tydligt att texten är en lösning av en given uppgift (2000:122). Utmärkande för den instruktionsberoende texten är bland annat att den saknar kommunikativa element, exempelvis en personligt formulerad inledning, som inviger läsaren i texten. De texter som inte i lika hög grad är instruktionsberoende kallar Nyström för självbärande (2000:121). Självbärande texter kännetecknas delvis av att de sätter det berättade i en kontext i syfte att underlätta för en utomstående läsare (2000:200). Dessa två begrepp är rele- 9

vanta för min undersökning och används därför i uppsatsens kvalitativa analys. I metodavsnittet (3.1) beskrivs hur begreppen tillämpas i mitt specifika urval. 10

3. Teoretisk utgångspunkt I detta avsnitt presenteras den teoretiska utgångspunkt som ligger till grund för min undersökning. Avsnittets teoretiska perspektiv är hämtad från Pierre Bourdieu och Basil Bernsteins utbildningssociologiska forskning samt Kent Larssons teori om språkförmåga. Syftet med denna presentation är dels att redogöra för teorier som ger möjlighet att förklara skillnader mellan elevers skolprestationer och språkbruk med avseende på social bakgrund, dels att redogöra för begreppet språkförmåga utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Viktigt att tillägga är att Bourdieu och Bernsteins teorier utarbetats utifrån samhällen med helt andra förutsättningar än dagens svenska samhälle och bör därför tillämpas med försiktighet. 3.1 Symboliskt och kulturellt kapital Bourdieus mest grundläggande begrepp kan enligt Bourdieukännaren Donald Broady (1998:3) sägas vara kapital. Kapital är värden, tillgångar, och resurser som innehas av individer i antingen symbolisk (t.ex. kunskap) eller materiell (t.ex. pengar) form (Broady 1998:1). Tonvikten i Bourdieus sociologi läggs i det symboliska kapitalet, vilket definieras som det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde (Broady 1998:6). För att en individs tillgångar ska räknas som symboliskt kapital måste de följaktligen betraktas som värdefulla av omgivningen. Bland tonåringar kan exempelvis kunskaper om filmer, musik eller fotbollslag fungera som symboliskt kapital. Samma kunskaper kan emellertid sakna symboliskt kapital om de uppvisas i ett socialt sammanhang där de inte erkänns (Broady 1998:7). Inom Bourdieus sociologi finns ett slags symboliskt kapital som värdesätts av i stort sett hela samhället, nämligen det kulturella kapitalet (Broady 1998:6). Det kulturella kapitalet inrymmer bland annat examina från ansedda universitet, förtrogenhet med litteratur och en förmåga uttrycka sig kultiverat i tal och skrift. Begreppet capital culturel, här översatt till kulturellt kapital, kan enligt Broady (1998:8) också översättas till bildningskapital. På senare år har begreppet även översatts till informationskapital. Bourdieus svårdefinierade och kontextbundna attribut kulturellt kan följaktligen också betraktas som bildning eller information. Att ha ett rikt mått av kulturellt kapital menar Broady innebär att vara bildad och välinformerad. Dessa översättningar visar tydligare att det kulturella kapitalet faktiskt kan förvärvas och därför inte bör betraktas som en oföränderlig tillgång (Broady 1998:8). Bourdieus forskning visar emellertid att det kulturella kapitalet är starkt förknippat till en viss, 11

kulturellt bemedlad samhällsgrupp vilket leder till att det finns en ojämlik fördelning av kulturellt kapital i samhället (1998:7). Denna ojämlika, klassrelaterade tillgång till det kulturella kapitalet får även stor betydelse för människors tillgång till utbildningssystemet (Broady 1998:8). Bourdieus sociologiska undersökningar visar nämligen att universitetsstudenter från familjer med högt kulturellt kapital bär på vissa resurser som leder till en framgångsrik skolgång och sedermera karriär (Broady 1998:9). Dessa studenter har tack vare sin fördelaktiga familjebakgrund lyckats utveckla vissa tillgångar som visat sig ha en positiv inverkan på deras skolgång. Den enskilt viktigaste bakomliggande faktorn till studenternas framgång var föräldrarnas utbildningsnivå (Broady 1998:9). Dessutom upptäckte Bourdieu att skolsystemet i sig upprätthåller och förstärker effekten av den ojämlika fördelningen av kulturellt kapital genom att premiera elever från privilegierade familjer (Broady 1998:10). 3.1.1 Habitus Bourdieus funna samband mellan kulturellt kapital och skolframgång förklaras med att studenter ur privilegierade familjer ärver ett kulturellt privilegium som innefattar vanor, attityder, vetande, färdigheter och god smak, vilket allt ger mer eller mindre direkt utdelning i skolan (Broady 1998:9). Det sker alltså en överföring av det kulturella kapitalet från generation till generation genom en reproducerande process (Broady 1998:16). Den bakomliggande mekanismen till denna reproduktion förklarar Bourdieu genom begreppet habitus: Med habitus avser Bourdieu ett system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Dessa system av dispositioner är resultatet av sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sätt att röra sig och tänka som ristats in i människors kroppar och sinnen (Broady 1998:16). Habitus är en produkt av en människas historia, det vill säga hennes uppväxt och tidigare erfarenheter, som påverkar människans sätt att tänka och handla i sociala sammanhang. En individs habitus formas i hög grad av det kapital, det vill säga tillgångar och resurser, som funnits i hemmet under uppväxten (Broady 1990:230 231). Habitus kan därför ses som förkroppsligat och nedärvt kapital (Broady 1998:17). Som tidigare nämnts är god språkförmåga en egenskap som kännetecknar individer med högt kulturellt kapital, det vill säga en kapitalform som tillerkänns värde i samhället. Bourdieu talar om ett språkligt kapital, en underkategori till kulturellt kapital, som tar sig uttryck genom språkligt habitus (Bourdieu 1982/1999:37). 12

Det språkliga kapitalet är enligt Bourdieu en nyckelfaktor för skolframgång. Hans undersökningar gör gällande att elevers skolprestationer i hög grad beror på deras behärskande av akademiskt språk (1977/2008:119). Hur väl en elev lyckas behärska skolspråket och därmed få tillgång till undervisningen beror, enligt Bourdieu, på det språkbruk som eleven är van vid från sin klassbetingade uppfostran (1977/2008:162). Ju större avståndet är mellan familjens språk och undervisningsspråket desto svårare blir det för eleven att tillgodogöra sig undervisningen (Bourdieu 1977/2008:161). 3.2 Begränsad och elaborerad kod Utbildningssociologen Basil Bernstein hade, i likhet med Bourdieu, en ambition om att förstå varför vissa barn lyckas väl i skolan medan andra misslyckas (Andersson Varga 2014:44). Dessa teoretiker har sökt förklara hur sociala förutsättningar kan påverka barnets möjligheter att få en lyckosam skolgång. Bernstein undersöker sambanden mellan social klass och språkbruk i sitt tidiga verk Class, Codes and Control: Volume 1 (1971). I sina undersökningar finner Bernstein grundläggande skillnader mellan arbetarklassens och medelklassens talspråk. Arbetarklassens språk, menar Bernstein, rör sig inom vad han kallar den begränsade koden, the restricted code, karaktäriserat av kontextbundenhet och snabbt ordflöde (Andersson Varga 2014:44, Bernstein 1971:42-43, 76-77). Medelklassens språk, å andra sidan, hör hemma i den elaborerade koden, the elaborated code, och kännetecknas av ett dekontextualiserat och välplanerat språk. Bernstein menar att barn från högre klasser i större utsträckning lär sig att betydelsen av ett objekt beror på kontexten den befinner sig i, istället för att se objektets innebörd som något förutbestämt (Bernstein 1971:24). Denna klassbetingade uppdelning av språket har enligt Bernstein sin grund i samhällets arbetsindelning av manuellt arbete och ett mer mentalt, kognitivt krävande arbete. Det förra leder till ett kontextbundet, utpekande språkbruk medan det senare kräver ett kontextobundet, explicit språk (Andersson Varga 2014:44). Ett barns språkutveckling präglas enligt Bernstein starkt av språket som talas i familjen (1971:23ff). Utifrån Bernsteins kodteori socialiseras således arbetarklassbarn inom den begränsade koden medan medelklassbarnen får tillgång till båda koderna (1971:30). Bernstein och hans forskare har emellertid kritiserats för att ha gjort alltför generella uttalanden utifrån ett för litet material (Hultman & Westman 1977:265). Hultman och Westman betonar (1977:265) att deras undersökning av gymnasisters språkbruk inte ger något stöd för att någon av deras undersökta grupper skulle företräda begränsade koden. 13

Med detta som bakgrund vill jag understryka att Bernsteins kodteori i denna uppsats endast används som en teoretisk utgångspunkt som ger en möjlig infallsvinkel till studiet av språkförmåga med avseende på social bakgrund. 3.3 Språkförmåga Språkforskaren Kent Larsson, vars avhandling presenteras i avsnitt 2.1.1, betonar i likhet med Bernstein och Bourdieu att språkutveckling alltid sker i samspel med den omgivande verkligheten (Larsson 1984:22). Därför, menar Larsson, kan språkutövande aldrig betraktas som en isolerad, fristående process utan måste förstås ifrån de sociala faktorer som formar den: I detta perspektiv blir språkutvecklingen att se som en konstruktionsprocess där individen själv genom att samspela med andra människor och genom att hantera den omgivande verkligheten bygger upp en förmåga att handla, en handlingskunskap som utgör hans språkförmåga (Larsson 1984:22). Språkförmåga är, enligt Larsson, med andra ord en handlingskunskap som formas genom sociala interaktioner. Denna handlingskunskap definierar han som en förmåga att utföra vissa bestämda handlingar i socialt definierade situationer (1984:22). En sådan sociokulturell syn på språket gör det svårt att på ett mer konkret sätt definiera innebörden av begreppet språkförmåga, eftersom den innebär att det inte finns ett korrekt språk som fungerar i alla situationer. Däremot ger Larssons definition en möjlighet att studera vilka typer av språkhandlingar som kan vara mer eller mindre adekvata i olika språkliga situationer. Med ambitionen att ge en mer konkret och handfast förklaring av begreppet språkförmåga ägnar Larsson sin undersökning åt att studera skriftspråket. Detta val förklarar han med att det avgörande momentet i skolans språkutvecklande arbete och över huvud i det äldre barnets språkliga utveckling utgörs av erövrandet av skriften som (nytt språk) (1984:48). Skriften är, till skillnad från talet, inte omgivet av ett omedelbart, yttre sammanhang som underlättar för mottagaren att tolka innebörden av uttalandet. Det innebär att skribenten måste uttrycka sig genom ett utförligare och mer explicit språk som inviger läsaren i texten (1984:53). Enkelt uttryckt är skillnaden mellan tal- och skriftmediet följande: - i talspråk får uttalandet främst sin innebörd av det yttre sammanhanget i form av händelser i omgivningen, samtalspartnerns yttrande, gester etc. - i skriftspråk får uttalandet sin innebörd i skribentens förmåga att på egen hand skapa ett sammanhang. 14

En skribent som inte lyckas uppfylla de språkliga krav som skriftmediet ställer i förhållande till talmediet kommer med stor sannolikhet att fylla sin text med kontextbundna och situationsburna yttranden. Förståelse av dessa yttranden kräver en mottagare som är helt införstådd med omständigheterna kring den upplevda situationen. En läsare har sällan det privilegiet. Texter som på motsvarande sätt misslyckas med att inviga läsaren i sin textvärld kallar Larsson för satellittexter (1984:53). Utmärkande för dessa texter är att de är situationsinitierade deras innehåll formas av signaler i den yttre situationen. Skribenter som däremot är medvetna om skillnaderna i tal- och skriftmediets premisser tenderar att skriva mer dekontextualiserade och självständiga texter. Den typen av text kallar Larsson för självbärande text (1984:53). Till den självbärande texten hör att den är sändarinitierad, det vill säga att det är sändaren och inte situationen som är utgångspunkten för yttrandet i texten. Sändarinitierade texter kännetecknas av att de innehåller kommunikativa element som inviger läsaren i texten. Att utveckla sin språkförmåga innebär enligt Larsson att öka sin förmåga att skriva självbärande texter (1984:53). 15

4 Material Undersökningens material består av totalt 18 elevtexter samt 18 enkätsvar av elever i årskurs 1 på ett gymnasium i en mellansvensk kommun. 13 av dessa elever läser på ett yrkesförberedande program och 6 på ett studieförberedande program. Urvalet av skola gjordes främst utifrån praktiska och tidsrelaterade skäl den utvalda skolan var snabbast att svara bland de tillfrågade skolorna. Jag valde ett yrkesförberedande och ett studieförberedande program för att öka sannolikheten till en socioekonomisk spridning i elevurvalet. Forskning (Broady 2001, Broady & Börjesson 2006) visar att elever från studieförberedande program i högre grad tillhör högre socioekonomiska grupper än elever från yrkesförberedande program. 4.1 Skrivuppgiften Elevtexterna som undersöks i denna uppsats är filmanalyser inom ramen för gymnasiets Svenska 1. Eleverna från båda klasserna har av sin lärare fått i uppgift att under tre lektioner skriva en dramaturgisk analys av en film som de själva valt. Instruktionen till skrivuppgiften innehåller en dramaturgisk mall (se bilaga 1) hämtad ur Svenska impulser 1 (Markstedt & Eriksson 2013). Mallen innehåller sex dramaturgiska faser: anslag, presentation, fördjupning, konfliktupptrappning, konfliktupplösning och avtoning som eleven förväntas utgå ifrån vid analysen av filmens dramaturgi. Till varje fas har läraren bifogat ett antal frågor som stöd för elevens skrivande. Instruktionen som ligger till grund för den föreliggande uppgiften ger fasta riktlinjer för hur eleven förväntas skriva om ett visst verk. Denna förutsättning för skrivande kan jämföras med Nyströms resonemang om recensionsskrivande i skolan (2000:118). I likhet med elevtexterna i denna undersökning skrivs Nyströms studerade texter inom en genre med en fast struktur med jämförbart syfte i ett skolsammanhang. Med bakgrund i Nyströms genrebeteckning har jag därför valt att kalla texterna i min analys för filmrecensioner. 4.2 Enkätundersökningen Genom en enkätundersökning (se bilaga 2) har jag samlat in data om elevernas föräldrars utbildning och yrke, elevernas slutbetyg i svenska från grundskolan samt deras modersmål 1. På grund av uppsatsens tidsram hade jag inte möjlighet att invänta svar från elevernas föräldrar. Följaktligen blev jag tvungen att förlita mig på elevernas egen kunskap om föräldrarnas sysselsättning och utbildningsbakgrund. Det finns alltså en risk att eleverna 1 Elevens modersmål tas inte med i analysen och kommenteras därför inte i detta avsnitt. 16

angett felaktiga uppgifter. Denna metod tillämpas även i de senaste PISA-undersökningarna, där uppgifterna om föräldrarnas utbildning bygger på vad eleverna själva uppgett (Skolverket 2014a). I enkäten kategoriseras föräldrarnas utbildning enligt Grundskola, Gymnasieskola och Högskola/Universitet. Denna kategorisering tillämpas bland annat i Skolverkets undersökning (2010) om sambandet mellan gymnasielevers studieresultat och föräldrars utbildningsnivå. Gällande föräldrarnas yrke fick eleverna uppge yrkesbeteckningen alternativt välja mellan de icke förvärvsarbetande kategorierna studerande, pensionär, föräldraledig, arbetssökande och sjukskriven. Enkätundersökningen om elevernas sociala bakgrund resulterade i sammanlagt 18 fullständiga enkätsvar innehållande uppgifter om båda föräldrarnas utbildning och yrke. I avsnitt 4.3 förklaras hur uppgifterna har klassificerats för att kunna användas i undersökningens analys. 4.3 Socioekonomisk indelning I en rapport utgiven av forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) framförs att de statistikansvariga myndigheterna inom utbildningsområdet i sina publikationer använder socioekonomisk indelning för att analysera sociala grupper (Börjesson 2005:7). Denna socioekonomiska indelning utgår ifrån yrkestillhörighet. Rapporten tillägger emellertid att föräldrarnas utbildningsnivå är en alltmer betydande bakgrundsvariabel för uppdelningen av sociala grupper (Börjesson 2005:7). Ett exempel på det är Kent Larssons socialgruppsindelning (se 2.1.1) som utgår ifrån såväl socioekonomisk status som faderns och moderns utbildning (Larsson 1984:160 61). Med detta som bakgrund har jag i min klassificering av elevernas sociala bakgrund tagit hänsyn till såväl yrke som utbildning. I min klassificering av yrkesbeteckningen angiven av eleverna har jag använt mig av en yrkesklassificering av 32 socialgrupper utformad av SEC (Börjesson 2005:15). Deras klassificering baseras på Bourdieus kapitalbegrepp och syftar till att skapa homogena grupper i avseende på sociala, kulturella och ekonomiska tillgångar (Börjesson 2005:7). SEC:s klassificering delar in yrken efter de fem sociala klasserna 2 : Okvalificerade arbetare (lägre arbetarklass) (Oa), Kvalificerade arbetare (högre arbetarklass) (Ka), Lägre medelklass (Lm), Medelklass (M), Högre klass (Hk). I min klassificering har jag valt att slå ihop yrken tillhörande Lm med yrken tillhörande M samt använda en samlad beteckning för yrken tillhörande Arbetarklass (Ak). Denna anpassning gör jag för att kunna dra slutsatser i min 2 Förkortningarna av de sociala klasserna är mina egna. 17

analys utifrån mitt begränsade urval. Sammantaget innehåller min klassificering tre sociala klasser Ak, M, Hk. Gällande föräldrarnas utbildningsnivå har ingen ytterligare klassificering varit nödvändig då eleverna fått välja mellan de på förhand valda kategorierna: Grundskola (Gr), Gymnasieskola (Gy) och Universitet/Högskola (U/M). SEC använder sin socioekonomiska indelning för att analysera bakomliggande sociala faktorer till elevers betyg och studieval (Börjesson 2005:8). I sina undersökningar tar de endast hänsyn till en av elevens föräldrars uppgifter. I rapporten poängteras emellertid att det optimala naturligtvis är att ta med såväl moders som faders karakteristik men att detta kan skapa otympliga kategoriseringar (Börjesson 2005:8). I utformningen av min socioekonomiska indelning har jag valt att skapa ett samlat värde för båda föräldrars utbildningsnivå och yrke genom en poängsättning av varje kategori med poängvärde mellan 1 och 3. Poängsättningen sker enligt följande: - Grundskola och Arbetarklass ger 1 poäng vardera - Gymnasieskola och Medelklass ger 2 poäng vardera - Universitet/Högskola och Högre klass ger 3 poäng vardera Den maximala poängen för SEI utifrån denna indelning är således 12 poäng. Nedan följer ett exempel från enkätundersökningen som illustrerar poängfördelningen: Förälder 1: Gy (2p) + M (2p) Förälder 2: Gr (1p) + Ak (1p) Denna elev får således fyra poäng för förälder 1 och två poäng för förälder 2 vilket ger ett totalt SEI-värde på sex poäng. Poängfördelningen åskådliggörs i tabell 1. Tabell 1. Socioekonomisk indelning Utbildning Poäng Social klass Poäng SEI Förälder 1 Gy 2 M 2 4 Förälder 2 Gr 1 Ak 1 2 Totalt 3 3 6 4.4 Etiska aspekter Under mitt besök på gymnasieskolan informerade jag eleverna som deltog i studien om syftet med mitt projekt och vilka villkor som gällde för deras deltagande. Eleverna försäkrades om att deltagandet i studien var frivilligt och anonymt samt att de när som helst har möjlighet att avbryta sin medverkan. 18

Eftersom uppgifterna som eleverna ombads lämna i enkätundersökningen är av känslig karaktär har jag varit ytterst noggrann med att avidentifiera deltagarna i studien. Namnen som eleverna uppgivit i sina enkätsvar och skrivuppgifter har därför ersatts med en kod. Under projektets gång har allt insamlad data förvarats så att obehöriga personer inte fått tillgång till dem. 5 Kvantitativ undersökning I detta kapitel presenteras metod, resultat och diskussion för den kvantitativa undersökningen. 5.1 Metod Hultman och Westman (1977), Nyström (2000) samt Östlund-Stjärnegårdh (2002) har som tidigare nämnts (se 2.1.2) genomfört kvantitativa undersökningar av ett antal språkliga variabler som de anser vara relevanta för bedömningen av elevers skrivförmåga. Den kvantitativa undersökningen i denna uppsats behandlar några av de språkliga variabler som undersöks i ovan nämnda studier, nämligen textlängd, ordvariation (OVIX), långord samt meningslängd. Samtliga värden har erhållits genom det automatiska omskrivningsverktyget Lixräknare 3. Utöver de nämnda värdena ger Lixräknaren ett mått för läsbarhetsindex, LIX, som tas med i undersökningen. LIX räknas ut på följande sätt: LIX = (Antal ord/antal meningar) + (Antal långa ord/antal ord) x 100. Långa ord innebär ord som är längre än sex tecken. En jämförelse av måtten följer i tabell 2. Tabell 2. LIX-värden för olika texter LIX Texttyp <30 Mycket lättläst, barnböcker 30-40 Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar 40-50 Medelsvår, normal tidningstext 50-60 Svår, normalt värde för officiella texter >60 Mycket svår, byråkratsvenska LIX-värde betraktas i denna uppsats inte som en indikator för skrivförmåga. Värdet används som ett komplement till övriga variabler som en möjlig utgångspunkt för vidare diskussion. 3 http://www.lix.se/index.php 19

För att beräkningen av variablerna ska bli konsekvent och representativ för texten har jag tagit bort elevens namn och rubriker (Nyström Höög 2010:23) samt skrivit ut alla förkortningar (Östlund-Stjärnegårdh 2002:47). Mot bakgrund av uppsatsens syfte presenteras de språkliga variablerna med hänsyn till min uppdelning av elevernas socioekonomiska index (SEI) som presenterades i föregående avsnitt. Syftet med undersökningen är att se om det finns något samband mellan de beräknade värdena och SEI. Ett högre värde av variablerna textlängd tyder enligt Östlund-Stjärnegårdh (2002) på en ökad skriftlig produktivitet medan OVIX och långord skulle kunna indikera på en högre skrivförmåga. Ett högre värde på meningslängd kan enligt Nyström Höög (2010:18) vara ett mått på elevens förmåga att producera mer avancerade syntaktiska konstruktioner. Med bakgrund i dessa resonemang samt bland annat Larssons (1984, se 2.1.2) undersökning om skrivprestation och socioekonomisk status, är min hypotes i analysen att högre SEI ger ökade värden för dessa variabler. Resultaten testas alltså mot denna hypotes. Skrivförmåga är ett komplext begrepp och kan aldrig förstås fullständigt utifrån värdet av ett antal isolerade språkliga variabler. Avsikten med denna undersökning är att låta resultaten från flera variabler komplettera varandra och eventuellt ge underlag till fortsatt diskussion om kvaliteten i elevtexter. Vidare bör resultatet från undersökningen tolkas med försiktighet på grund av det begränsade urvalet. 20

5.2 Resultat I detta avsnitt presenteras resultaten från undersökningens kvantitativa beräkningar. Tabell 3 innehåller samtliga data från enkätundersökningen och insamlade elevtexter. Tabell 3. Betyg, textlängd, OVIX, LIX, långord och meningslängd med hänsyn till SEI. Elev SEI Betyg åk. 9 Textbetyg Textlängd OVIX LIX Långord Meningslängd Y1 5? E 501 52 29 14,3 14,9 Y10 6 D E 563 63 42 18,5 23,5 Y11 6 E E 578 48 40 13 17,5 S6 6 C E 1770 47 25 11,2 13,7 S4 7 D E 914 47 32 13,4 18,7 Y9 8? E 510 55 32 20,6 11,3 S1 8 C E 751 45 41 12,5 28,9 Y2 8 B C 1501 52 23 10,1 13,9 Y3 8 B E 441 53 34 16,3 17,6 Y6 8 E E 941 50 32 19 13,4 Y7 9 C E 1396 52 27 11,7 15,7 Y8 9 C C 690 56 32 15,8 16,4 Y4 9 D E 434 58 31 11,5 19,7 Y12 10 E F 446 50 38 15 23,4 S2 10 B E 591 60 28 16.6 13.4 Y5 10 A F 940 58 33 17,9 14,9 S5 12 C C 613 52 30 13,2 17 S3 12 A A 1598 56 36 16,8 19,7 I tabellens första kolumn anges samtliga deltagande elever i undersökningen. Elevernas namn har ersatts med en kod, där Y står för yrkesförberedande och S för studieförberedande. Sammanlagt deltar tolv elever från Y-klassen och sex elever från S-klassen i undersökningen. I följande avsnitt presenteras resultaten med hänsyn till socioekonomiskt index. 5.2.1 Val av gymnasieprogram och betyg med hänsyn till SEI Mot bakgrund av Broady och Börjessons (2006) studie om bakomliggande faktorer till elevers val av gymnasieprogram fanns en förväntning om att S-eleverna skulle placera sig högre upp i tabellen än Y-eleverna. Tabellen visar bland annat att de två eleverna med högst SEI tillhör S- klassen medan de tre eleverna med lägst SEI tillhör Y-klassen. Mellan dessa värden förekommer dock inget tydligt mönster mellan val av gymnasieprogram och SEI. Gällande betyget i svenska från årskurs 9 är detta angivet av eleven själv. Elev Y1 och Y9 har i sina enkätsvar angett att de inte minns sitt betyg. Resultatet visar inget tydligt samband mellan betyget i årskurs 9 och SEI. Det går möjligtvis att utläsa skillnader mellan tabellens ytterligheter, där de högst placerade fått ett högre betyg än de lägst placerade. 21

Textbetyget visar betyget på elevernas skriftliga framställning utifrån Ämnesplanens (Skolverket 2011:9) kunskapskrav med avseende på skriftlig framställning och språkriktighet. Inte heller textbetyget visar på ett tydligt samband med SEI. Elev Y5 och elev Y12 ger exempel på detta genom sitt F-betyg. 5.2.2 Textlängd med hänsyn till SEI Hultman och Westman (1977:55) och Östlund-Stjärnegårdh (2002:77) anser att textlängd är ett bra mått på språklig produktivitet. Deras forskning visar på en korrelation mellan textlängd och betyg. Hypotesen i denna undersökning är att textlängden ökar med SEI. I tabell 4 presenteras elevtexternas längd med hänsyn till SEI. Tabell 4. Textlängd med hänsyn till SEI SEI 5 6 7 8 9 10 12 Totalt Antal texter 1 3 1 5 3 3 2 18 Antal ord 501 2911 914 4144 2520 1977 2211 15178 Ord/text 501 970 914 829 840 659 1106 843 Tabellens nedersta rad ord/text anger medelvärdet av texterna skrivna av elever med samma SEI. Hypotesen om att textlängden ska öka med SEI bekräftas inte i denna tabell. Textlängden i SEI-grupp 12 är högst och lägst i grupp 5, men däremellan varierar resultaten. SEI-grupp 10 har exempelvis lägre värde än SEI-grupp 6. Det finns alltså ingen tydlig konsekvent ökning av textlängd med hänsyn till SEI. Resultatet bekräftas av en närmare granskning av spridningen bland eleverna med samma SEI. Spridningen illustreras i figuren nedan: Textlängd 500 1000 1500 2000 4 6 8 10 12 SEI Figur 1. Spridning av textlängd med hänsyn till SEI 22

Figur 1 visar att det finns stora skillnader i textlängd mellan elever med samma SEI. Ett tydligt exempel är eleverna med SEI 8, vars textlängd sträcker sig mellan 441 ord och 1501 ord. Följaktligen kan inget tydligt samband utläsas mellan dessa variabler. 5.2.3 OVIX med hänsyn till SEI OVIX är ett mått på ordvariation och bör enligt Östlund-Stjärnegårdh (2002:89) öka med ökande skrivförmåga. I denna undersökning förväntas OVIX öka med SEI. Beräkningarna av OVIX med avseende på SEI ger följande värden: Tabell 5. OVIX uttryckt i medelvärden med hänsyn till SEI. SEI 5 6 7 8 9 10 12 Totalt Antal texter 1 3 1 5 3 3 2 18 OVIX 52 52.7 47 51 55.3 56 54 52.5 Resultatet visar ingen konsekvent ökning av OVIX med hänsyn till SEI. SEI-grupp 8 har lägre värde än 5 och 6 samtidigt som SEI-grupp 12 har lägre värde än 10. I figur 2 presenteras spridningen i grupperna: OVIX 45 50 55 60 65 4 6 8 10 12 SEI Figur 2. Spridning av OVIX med hänsyn till SEI Inte heller detta resultat visar på ett tydligt samband mellan OVIX och SEI. I jämförelse med textlängd visar dock OVIX-resultatet på en mindre spridning i grupperna. Det finns en tendens till ökande värde mellan grupp 6 och 10. 5.2.4 LIX med hänsyn till SEI LIX ger ett värde på textens läsbarhet. Ett lägre värde indikerar en mer lättläst text. I tabell 6 visas elevtexternas LIX med hänsyn till SEI. Tabell 6. LIX uttryckt i medelvärden med hänsyn till SEI. 23

SEI 5 6 7 8 9 10 12 Totalt Antal texter 1 3 1 5 3 3 2 18 LIX 29 35.7 32 32.4 30 33 33 32.5 Inför undersökningen av texternas LIX-värden fanns ingen hypotes om ett visst utfall, eftersom värdet inte anses ge ett mått på kvaliteten i språket. Värdet används här som ett komplement till de övriga språkdragen som studeras i undersökningen samt som en eventuell utgångspunkt för vidare diskussion. Tabellen visar på en stor variation av LIX-värden bland texterna. Spridningen i urvalet redovisas i figur 3: LIX 25 30 35 40 45 4 6 8 10 12 SEI Figur 3. Spridning av LIX med hänsyn till SEI. Figur 3 visar att LIX-värden, det vill säga läsbarheten, varierar stort mellan elever med samma SEI samt att värdet inte tenderar öka eller sjunka med hänsyn till SEI. 5.2.5 Långord med hänsyn till SEI Enligt Östlund-Stjärnegårdh (2002:85 86) kan ordlängd tyda på textinnehållets komplexitet och därmed betraktas som ett mått på språklig förmåga. Följaktligen finns i denna undersökning en förväntning om ökad andel långord med SEI. I tabell 7 redovisas andel långord i korrelation med SEI. Tabell 7. Långord uttryckt i medelvärden med hänsyn till SEI. SEI 5 6 7 8 9 10 12 Totalt Antal texter 1 3 1 5 3 3 2 18 Långord 14.3 14.2 13.4 15.7 13 16.5 16 15 Tabellen visar inte på någon konsekvent ökning av långord med hänsyn till SEI. SEI 12 har lägre värden än SEI 10 och SEI 9 har lägre värden än 8. Däremot kan man se att de två högsta grupperna sammanlagt får högre resultat än de två lägsta. Spridningen i urvalet illustreras i figur 4. 24

Långord 10 12 14 16 18 20 4 6 8 10 12 SEI Figur 4. Spridning av andel långord med hänsyn till SEI. Eleverna med SEI 8 ger ett tydligt exempel på variationen inom texterna med samma SEI, där värdet sträcker sig mellan 10.1 och 20.6. En liknande spridning förekommer även i SEI-grupp 6. Följaktligen visar resultatet att det inte finns något samband mellan långord och SEI. 5.2.6 Meningslängd med hänsyn till SEI Enligt Nyström Höög (2010:18) kan ett högt värde på meningslängd vara ett mått på elevens förmåga att producera mer avancerade syntaktiska konstruktioner. Inför denna undersökning fanns därför en förväntning om ökad meningslängd med SEI. Resultatet av undersökningen visar följande. Tabell 8. Meningslängd uttryckt i medelvärden med hänsyn till SEI SEI 5 6 7 8 9 10 12 Totalt Antal texter 1 3 1 5 3 3 2 18 Meningslängd 14.9 18.2 18.7 17 17.3 17.2 18.4 17.4 Meningslängden ökar från grupp 5 till 7 men sjunker sedan för grupp 8. Värdet för SEI 7 är samtidigt högre än SEI 12. Detta visar att meningslängden inte ökar med SEI. Figur 5 bekräftar resultatet. 25

Meningslängd 10 15 20 25 30 4 6 8 10 12 SEI Figur 5. Spridning av meningslängd med hänsyn till SEI. Spridningen visar stora skillnader i meningslängd inom samma SEI-grupp. Detta bekräftar att det inte finns något samband mellan meningslängd och SEI. 5.3 Diskussion I föregående avsnitt presenterades resultaten från ett antal kvantitativa undersökningar. Inför undersökningarna av textlängd, OVIX och långord var min hypotes att värden från dessa variabler skulle öka med SEI. Resultaten visar att hypotesen inte bekräftas i något av fallen. Spridningen av resultaten visar att det finns en stor variation av värdena inom samma SEIgrupp. Samma resultat gäller för undersökningarna av LIX och meningslängd. Det finns ett antal tänkbara orsaker till nollresultatet. Till att börja med finns ingen tidigare forskning som bekräftar hypotesen i denna specifika undersökning, det vill säga att just dessa språkliga variabler skulle ha ett samband med SEI. Detta antagande är något som jag själv har gjort utifrån tidigare forskning (bl.a. Bernstein 1971, Bourdieu 1977 i avsnitt 2.2 samt Larsson 1984, Myrberg & Rosén 2009 i avsnitt 2.1.2) som pekar på ett samband mellan föräldrars utbildning och yrke och språkförmåga. Andra tänkbara orsaker till nollresultatet är att SEI-värdena inte är fullständigt tillförlitliga då de bygger på respondenternas egna angivelser samt ett elevurvalet är förhållandevis begränsat. Denna kvantitativa undersökning kompletteras och nyanseras med en kvalitativ undersökning som följer i nästa avsnitt. 6 Kvalitativ undersökning I detta kapitel presenteras uppsatsens kvalitativa undersökning. I följande avsnitt behandlas metod, analys och resultat. 26

6.1 Metod Metoden för den kvalitativa analysen av elevtexterna tar sin utgångspunkt i Larssons (1984:22) sociokulturella definition av språkförmåga. Som tidigare nämnts innebär definitionen att språkutövande endast kan förstås, och därmed bedömas, utifrån de sociala faktorer som formar det. Det innebär att det som kännetecknar god språkförmåga i ett sammanhang inte nödvändigtvis behöver göra det i ett annat. I utformningen av analysmodellen har jag därför i största möjliga mån låtit elevernas egen språkproduktion avgränsa urvalet av de språkliga variabler som är relevanta för just denna undersökning. Min teoretiska utgångspunkt i valet av textdrag har i huvudsak varit Larssons (1984:53) distinktion mellan situationsinitierat och sändarinitierat språk. Vid läsningen av elevtexterna har jag framför allt uppmärksammat två vanligt förekommande textdrag som låter sig definieras av begreppen. De flesta av texterna består i hög grad av ett kronologiskt återberättande av den recenserade filmens handling med få inslag av recensionsförfattarens egna tankar och reflektioner kring det upplevda. Vidare är de flesta texterna mer eller mindre tydligt formade efter skrivuppgiftens instruktion. Dessa textdrag förekommer i olika stor utsträckning bland elevernas filmrecensioner. Nyström (2000:118, 193) påpekar att recensionsgenren har en fast struktur, vilket skapar en distinktion mellan instruktionsberoende texter och självbärande texter. Enligt Nyström (2000:195) är ett av de drag som är mest utmärkande för instruktionsberoende texter att skribenten inte träder fram i texten genom att framföra sina egna synpunkter om det upplevda. Vid genomgången av texturvalet har jag identifierat tre variabler i texterna som jag har upplevt varit mest utmärkande för de ovan nämnda textdragen, nämligen disposition, metatexter och personliga pronomen. I min analys visar jag hur elevens användning av dessa variabler kan kopplas till Larssons begrepp situationsinitierat respektive sändariniterat språk samt Nyströms analys av instruktionsberoende och självbärande texter. Med avseende på uppsatsens syfte att undersöka språkförmåga med hänsyn till social bakgrund har jag valt ut de två texter som är skrivna av eleven med högst respektive lägst socioekonomiskt index. 6.2 Analys I detta avsnitt redovisas analyser av recensionen av American History X skriven av elev S3 samt recensionen av Tristan and Isolde skriven av elev Y1. 27

6.2.1 Text S3 Kims recension av American History X Tabell 9 visar elev S3:s, som i denna analys kallas Kim, resultat från den kvantitativa undersökningen. Tabell 9. SEI, betyg och kvantitativa värden för elev S3. Elev SEI Betyg åk. 9 Textbetyg Textlängd OVIX LIX Långord Meningslängd S3 12 A A 1598 56 36 16,8 19,7 Medel 843 53 32,5 14,8 17,7 Kim går i den studieförberedande klassen och är en av två S-elever med högst SEI. Tabellen visar att hen har fått högsta betyg i såväl svenskbetyget från årskurs 9 som betyget på föreliggande text. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar att Kims värden är genomgående högre än medelvärdet för hela undersökningsmaterialet. Dessa värden används här som ett komplement för den kvalitativa analysen i syfte att öka förståelsen av elevens skrivförmåga. Kims recension av filmen American History X är 1598 ord lång, vilket gör den till den näst längsta texten i urvalsgruppen. Den övergripande dispositionen i denna recension skiljer sig från samtliga övriga recensioner i urvalet. Kims text är den enda som innehåller en tydligt urskiljbar inledning och avslutning. Inledningen formuleras på följande vis. Samtliga utdrag i analysen är numrerade av mig. 1. Jag har valt att göra en filmanalys av filmen American history X som jag har sett förut, för att jag tycker den väcker tankar och berör väldigt mycket. Det är en väldigt speciell film som inte riktigt följer den dramaturgiska modellen men jag ska försöka dela upp den ändå. Inledningen i Kims recension ger intrycket av att texten är skriven på skribentens egna grunder och inte som en lösning på en given uppgift. Genom att berätta vad texten kommer att ta upp förbereder skribenten sin läsare för den kommande läsningen. Inledningen är följaktligen ett exempel på en metatext. Genom att använda jag som referent framträder Kim som recensionsförfattare och därmed som textens sändare. Användningen av personligt pronomen ger språket en personlig och dialogisk prägel, vilket bjuder in läsaren i texten. Dessa textdrag betraktar jag som kommunikativa element som vittnar om skribentens mottagarperspektiv. Dispositionen i Kims recension skiljer sig från skrivuppgiftens disposition på ytterligare två ställen i texten. I stället för att instruktionsenligt dela upp sin text i samtliga sex faser och svara på frågorna som tillhör varje fas väljer Kim att skriva om två faser under samma rubrik. Detta kommenteras i texten på följande vis: 28