INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-c0-5801_

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. C, Bergshantering. Commerce Collegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1859-1911. Täckningsår: 1858-1910. Serien bytte 1867 namn till Bergshanteringen. Föregångare: Bergs-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med bergshandteringen. Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1835-1858. Täckningsår: 1833-1857. Efterföljare: Bergshantering / Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : K. L. Beckman, 1912-1978. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1977. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 1. Tab. 1. Produktion av järnmalm, tackjärn samt vissa andra metaller 1836-1950. S. 2. Tab. 2. Produktion av viktigare andra malmer än järnmalm samt av stenkol m. m. 1871-1950. S. 3. Tab. 3. Produktion av viktigare järnmalm och tackjärn länsvis 1881-1950, 1000 ton. S. 4-5. Tab. 4. Bergshantering 1896-1950. Sveriges bergshantering år 1913 : specialundersökning / av Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus, 1917. 257, 108 s. (Sveriges officiella statistik). S. 1-85: Några historiska data rörande den svenska bergshanteringen [från äldsta tid och fram till 1915]. BISOS C digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-c0-5801_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. C) BERGSHANDTERING. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1858.

Innehåll. Sid. 1:o Jernhandteringen: Malmuppfordringen 2. Tackjernstillverkningen.. 8. Gjutgods-tillverkningen.. 10. Stångjernssmidet. 12. Jernmanufaktur- och Ståltillverkningen.. 13. Jernrörelsen å Vågarne 14. 2:o De så kallade Ädlare Verken: (guld; silfver; koppar; nickel; messing;) 14. 3:o Diverse Verk och Tillverkningar: (kopparhamrar och valsverk; bly; zink; koboltmalm; svafvel; jern-vitriol; koppar-vitriol, rödfärg; alun; brunsten, blyerz; porfyr; marmor; stenkol;)... 17. Öfversigt rörande de vid bergshandteringen året 1858 åstadkomna produkterna 20. 4:o Arbetare.. 21. 5:o Inmutningar och Hvilostånd... 22. 6:o Verkstäder: (masugnar; gjuterier; stångjerns-härdar; jernmanufakturverk; åtskillige andra verk; nedläggning; till oinskränkt smidesrätt;) 23.

STORMAKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Vyommerce-Collegii åliggande, att till Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse om Bergshandteringen i Riket för Bruksåret 1858, får Collegium, sedan åtskillige derföre behöflige uppgifter först under sistlidne November månad kunnat bekommas, härmed i underdånighet fullgöra.

2 1858. 1:o). Jernhandteringen. a) Malmuppfordringen. I Norrbottens Län hafva nedannämnde malmqvantiteter blifvit uppbrutne, Sk^ Tackj. v. å Luosavara malmfält i Juckasjärfvi socken 180. å Gellivara malmfält i Gellivara socken 1,100. och ur Ristjäls grufvor i Piteå socken 1,600. således tillsammans inom länet 2,880. Inom Westcrbottens Län har under bruksåret 1858 jernmalmsbrytning icke blifvit åstadkommen. Inom Jemtlands Län äro uppbrutne, ur Blixtgrufvefältet 400.» Förhoppningsgrufvan 500.» Wemdalsgrufvan 54. Qf>4. I Gefleborgs Län, a) Hehiixjland, Gymås malmfält i Woxna socken 4,829. b) Gestrikland, Thorsäkers socken, Stollgrufvan 4,122. Nyängsgrufvan 10,518. Göskegrufvan 2,722. Strandgrufvan 7,062. Penninggrufvan 5,344. Axelsgrufvan 510. Gropbackagrufvorne 2,106. Haggrufvan 1,599. Stickelbergsgrufvan 5,040. Lilla Rödängsgrufvan.3,300. I Cusala Län, Summa Sk& B.V. 47,152. utgörande i Tackjernsvigt 36,271. Films och Dannemora socknar, Dannemora grufvor 125,586. Elisabets grufvan 252. Ragnilds grufvan 2,218. Alunda socken, Hammarinsfältet 17,621. Morkarla socken. Gamla Stenrings grufva 2,400. Transport 148.077.

1858. 3 Lena socken, Transport 148,077. Sahlsta malmfält 9,359. Stenby malmfält 5,000. Sörbergs grufva 1,600. öster Löfsta socken, Randebo grufvor 5,536. Sk«Tackj. V. Summa Sk& V.V. 169,572. som gör i Tackjernsvigt 148,227. I Stockholms Län, Wnldii socken, Wigelsbo malmfält 15,739. Fiskviks grufva 60. Botarsbo grufva 15. Forsmarks socken, Skållbo grufva 30. Hargs socken, Björsta grufva 614. Borst ils socken, Jons grufvan 1,150. Jons skärpningen 40. Sandgrufvan 5,091. Jobbsholms grufva 25. Häfi-erö socken, Herrängs malmfält, Nya Lappgrufvan 5,200. Fredriks grufvan 2,568. Nya Kärrgrufvan 4,712. Jakobi grufvan 12,800. 25 280. öfver Jerna socken, Jerna malmfält, Vestra Nygrufvan 115. Bergtorpsgrufvan 778. "Warpgrufvan 1,183. Östra Nygrufvan m. fl 3,101. 5 ^7 öster Haninge socken, Utö malmfält, Nyköpings grufvan 11,100. Spens och Ribbings grufvorne 35,366. 4g 466. Summa Sk^V-V. 99,687. eller i Tackjernsvigt 87,139.

4 1858. I Kopparbergs Län, SkS Tackj. V. Ahls socken, Walsarfsberget, Svedjefältet, Stålgrufvan 10,049. Bjursås socken, Sörskogs- och Fregåsbergsgrufvorne 17,705. Svärdsjö socken, Windkärnsfältet 45,403. Sjögrufvan, 2,574. ^ 77. Kopparbergs socken, Harmsarfsgrufvan, Jungfrubergsgrufvan och Mästergrufvan 8,934. Sundborns socken, Risängsgrufvan 3,080. Tuna socken, Hästbergs grufvor 23,459. Säthers socken, Stora Bispberget 46,087. Westra Bispberget 14,680. 60,767. Husby socken, Rällingsberget 20,889. Gaipenbergs socken, Rylshytte-, Holmgrufve-, Ornkärn- och Långviksfälten 8,889. Folkärna socken, Knutsbo grufva, 1,549. Grangärdes socken, Westra Ormbergsfältet 58,314. Östra Ormbergsfältet 29,871. Södra Grängesberget 9,481. Norra Grängesberget 24,646. Risbergsfältet 4,536. Myrbergsfältet 3,668. Långblåberget 520. Norsberget 1,822. Fredmundsberget 3,564. Ivikefältet 22,900. Nybergsfältet 1,430. Byberget 16,824. Håksberget 6,350. Backgrufvan 625. Gräsberget 28,706. Fjetterbäcksfältet 7,585. Burängsbemet 4,675. Transport 225,517. 203,298.

1858. 5 Transport 225,517. 203,298. Grangärdes Hästberg 3,215. Oxkärnberget 1,560. Rubbgrufvan 748. 231,040. Nbrrberkes socken, Östanberget 20,701. Alängsbackarne, Kalfgrufvan och Hemgrufvorne 5,305. Nybergsfältet 7,612. Timmergrufvan 1,052. Östra Hillängsgrufvan 692. 35 352. Söderberkes socken, Riddargrufvan och Nygrufvan 1,660. SkS Tackj. V. Leksands socken, Rossmyre- och Lissängsgrufvorne 482. 472 g^. 1 Westmanlaads Län, Norbergs socken, Risbergsfältet 55,456. Morbergsfältet 68,131. Kallmora-, Nya Morbergs- och Bålsj öbergsfälten 13,450. Bojmåssfältet 22,019. Norrbergs- och Rödbergsfälten 8,532. Ragvaldsfältet 8,955. Klackbergsfältet 31,570. Långgrufvan, Backgrufvan m. fl 6,226. 214 339. Skinnskattebergs socken, Främshytte grufvor 1,869. Bastnäs grufvor 9,336. Backe grufvor 5,012. 16>217. ^ ^ I Örebro Län, Nya Kopparbergs socken, Lombergsfältet 16,615. Silkesbergsfältet 1,452. Smalkärnsfältet 1,503. Runnbergs- och Bastgrufvorne 2,361. Svartviksfältet 19,008. Salbofältet 13,470. Bärbacksfältet 2,284. ^Q QQ% Lindes socken, Gränshyttefältet 5,426. Ingelshyttefältet 25,950. Transport 31,376. 56,693.

6 1858. Transport 31,376. 56,693. Stripafåltet 15,390. Limnäsfältet 3,780. Ramsbergs socken, Håkansbodafältet 1,704. Strossafältet 636. Kårbergsfältet 27,819. Svartviksgrufvan 336. 50,546. Riddarhyttefältet 4,188. 34 683 Hjulsjö socken, Bredsjö grufvor 10,769. Haggrufvan 702. Gränbäcksgrufvan 612. Qviddbergsgrufvan 3,900. Björklundsgrufvan 480. Norra Kämpaberget 1,446. Marieberget 1,118. 19 027. Hellefors socken, Stora Björnhöjde grufva 3,834. Stora Sirsjöberget 21. 3 855. (rrythytte socken, Högbornsfältet 26,170. Malmbergsforsgrufvan 576. 26 746 Nora Bergslag, Skii ä 27 L&. Dalkarlsberget 55,722. Wikersfältet 5,500. Sandviksfältet 4,300. Mogrufvefältet 4,126. Pehrshyttefältet 35,239. Skoftorpsfältet 50. Åshyttefältet 13,826. Fogdhyttefälten 14,776. Nybergsfältet 7,700. Ringshyttefälten 65,402. Skärhyttefältet 4,230. Klackafältet 16,148. Timanshytte Kärrgrufva 2,288. Slotterbergsfältet 195. 229 502 Carlskoga Bergslag, Utterbäcksfältet 2,018. Lekebergs Bergslag, Hesselkulla grufvor 3,638. Sannafältet 4,848. Transport 8,486. 231,520. Sk& Tackj. V.

1858. 7 Transport 8,486. 231,520. Kronobergsfältet 952. Boj- och Kärrgrufvorne 200. Q gog Lerbäcks Bergslag, Mörtare-, Runsala- och Henriksgrufvorne 2,389. SkS Taekj. V. Summa 243,547. Utgörande i Tackjernsvigt 252,914. I Wermlands Län, Således tillsamman [ Örebr0 län 444 > 464 - Philipstads Norra och Westra Bergslag, Bruten Malm. Småmalm. Nordmarksfältet 27,872. 8,630. Tabergsfältet 29,700. 3,872. Finnmossefältet 9,704. 2,012. Finnshyttebergsfältet 3,888. 1,320. Rämsbergsfältet 2,432. 238. Åtskilliga spridda grufvor 7,210. 1,850. Philipstads Östra Bergslag, 98,/28. Pehrsbergs och Yngshytte grufvor 81,582. 88,198. Långbans grufvor 12,776. 17,590. Kroppa grufvor 8,522. 1,858. Spridda grufvor 26,058. 11,554. I Södermanlands Län, 128,938. 119,200. 248,138. Tillsamman i Wermlands Län 346,866. Damgrufvefältet i Tunabergs socken 99. Scheviksfältct eller, såsom Bergmästaren nu uppgifvit detsamma rätteligen heta, Skeppsviksfältet 1,940. Kärrgrufvefältet 1,395. Förohla grufva i Svärtuna socken 12,100. Wreta grufvor äfven i Svärtuna socken 3,200. Långbråtts ni. fl. grufvor 260. Stafsfältet i Flöda socken 9,700. Skottvångs malmfält i Gåsinge socken 2,825. Starrsäters grufva i Dunkers socken 2,366. Säfsjönäs grufva i d:o d:o 560. Wilhelmina grufva i Sköldinge socken 1,700. Skalundafältet i d:o d:o 10,500. 46 645. I Östergötlands Län, Nartorpsfältet i Skäll viks socken 13,000. Korttorps grufva i Östra Husby socken 934. Dolmyra grufva i Häradshammars socken 6,500. 20 434.

8 1858. I Calmar Län, Ramsta grufva i Gamleby socken 4,300. I Jönköpings Län, Inglamåla grufva i Fröderyds socken 581. Tabergs malmfält i Månsarps socken 48,044. Nya Nelssons grufva i Okna socken 970. 49 595 Sjö- och Myrmalmer hafva enligt de inkomne uppgifterne blifvit upptagne till nedannänmde belopp: Summa Bergmalm Sk# T.V. 1,890,173. I Jemtlands Län 568.» Jönköpings Län 21,634.» Kronobergs Län 34,oai. Sk«Tackj. V. Summa Sjö- och Myrmalm 56,283 Sk&. b) Tackjernstillverkningen. På sätt efterföljande Tabell visar, hafva 261 masugnar varit i gång under en sammanräknad blåsningstid af 30,099 dygn 22 timmar, samt tillverkningen af smidestackjern och gjutgods tillsamman vid dem utgjort 910,173 Sk«T.V. De egentliga fridygnen hafva varit 1,969 och den på grund af frihetsår tiondefria blåsningstiden 1,105 dygn 5 timmar. Tionde Tackjernet har utgjort 7,815 Sk«14 Lii 8 mkr, hvaraf 1,470 Sk& 1 L«11 mkr uppgifvits vara in natura levererade.

1858. 9 Om tackjernstillverkningen fördelas på orterne inom och utom bergslag, så visar sig följande förhållande: Genom Kammar-Collegii, Stats-Contorets och Commerce-Collegii Kungörelse af den 3 September sistlidet år, hafva lösningspriserne för Tiondetackjernet varit på nedannämnde sätt bestämde:

10 1858. För Skedet. Riksmjnt. R:dr öre. Af alla öfriga masugnar i Riket 12: dock med undantag af visse masugnar i de norra orterne, hvilkas Tiondejern enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 21 Juni 1826 och den 5 Juni 1839, får lösas med 5: 50. frambringats: c) Gjutgods-tillverkningen. Beloppet af det gjutgods, som omedelbart vid masugnarne åstadkommits, har utgjort, I Norrbottens Län 60.» Westerbottens d:o 40.» Jemtlands d:o... -... 106.» Wester-Norrlands d:o 505.» Gefleborgs d:o 509.» Upsala d:o 624.» Stockholms d:o 393.» Kopparbergs d:o 1,842.» "Westmanlands d:o 351.» Örebro d:o 5:te Bergmästaredistriktet 3,964.»» d:o 6:te d:o enligt Bergmästarens uppgift omkring 4 proc. af Tackjernstillverkningen 5,339.» "Wermelands d:o 1,891.» Elfsborgs d:o 81.» Södermanlands d:o 9,842.» Östergötlands d:o 10,224.» Calmar d:o 582.» Jönköpings d:o 748.» Kronobergs d:o 2,380. Summa Sktt T.V. 39,481. Vid de egentliga Gjuterierne hafva, genom Tackjerns omsmältning, nedannämndc qvantitcter gjutgods I Westerbottens Län, Robertfors 513.» Jemtlands Län, Rönnefors 61.» Wester-Norrlands Län, Forsse 170.» Gefleborgs Län, Forsbacka.. 1,014. Gefle - 2,058. Hofors 688. g 7Q0. Sk3

I Kopparbergs Län, 1858. 11 Furudal 866. Morgården 911. Dormsjö 2,246. Avesta 991. ^ QJ^» Westmanlands Län, Arboga 52. Nyhyttan 8L 133.» Örebro Län, Krokfors 1,240. Brefven 1,238. 2,478.» Wermelands Län, Lennartsfors 605. Lyred 108. Sunnemo 1,046. ^ 7^9» Götheborgs och Bohus Län, Keillers Fabrik 3,739. Jonsered 569. 4 308» Södermanlands Län, Åker 2,308. Stafsjö 717. Nyköpings Faktori 1,041. Hellefors 1,436. Näfveqvarn 773. Q 275.» Östergötlands Län, Finspång 1,585. Motala 4,571. g j^g» Calmar Län, Ankarsrum 2,089. Öfverrum 1,745. Fredriksström 128. 3 QQ2.» Jönköpings Län, Bruzaholm 625. Aminne 524. -^ 149.» Kronobergs Län, Delary 306. Huseby 189. Säfsjöström 60. Oremo 123. gj-g #» IHalmöhus Län, Helsingborg 969. Malmö 1,100. 2 069. sks Tillsammans B.V. Sk$ 38,485. utom vid Gjuterierne i Stockholm, om hvilkas tillverkningsbeloj>p Collegium icke erhåller någon uppgift.

12 1858. d) Stångjernssmidet. Sammanräknade Stångjernstillverkningen har, såsom nedanstående Tabell visar, utgjort 781,117 SkÄ, livaraf 635,395 åstadkommits vid Bruk med obestämd och 145,722 vid Bruk med bestämd smidesrätt. Privilegierade härdantalet har varit vid de förra 929 med 9,824 SkÄ 4 LÄ 5 mkr frälserätt och vid de sednare 386 med 6,795 SkÄ 8 LÄ 5 mkr frälserätt samt 156,322 SÄ 6 LÄ 4 mkr privilegieradt smide; men under året hafva varit nedlagde 29 härdar med obestämd smidesrätt och 97 SkÄ 10 LÄ frälserätt samt 30 härdar med ett till 13,510 SkÄ 16 LÄ bestämdt smidesbelopp och 534 SkÄ 5 LÄ frälserätt, efter afräkning hvaraf återstå 900 härdar med obestämd smidesrätt och 9,726 SkÄ 14 LÄ 5 mkr frälserätt samt 356 härdar med 142,811 SkÄ 10 LÄ 4 mkr privilegieradt smide och 6,261 SkÄ 3 LÄ 5 mkr frälserätt. Hammarskatten har, enligt de uppgifter som blifvit meddelade, debiterats till ett belopp af 3,700 SkÄ 8 LÄ, hvaraf 149 SkÄ 14 LÄ 8 mkr levererats in natura. Större delen har således blifvit löst med penningar efter de priser som genom Kammar-Collegii, Stats-Contorets och Commerce-Collegii förutnämnda Kungörelse varit bestämda, och hvilka utgjort: För Skedet. R:dr öre. För Löfsta, Österby och Gimbo Bruk i^upsala Län, Rånäs Bruk i Stockholms Län samt Wallonsmidet vid Strömbacka Bruk i Gefleborgs Län 43: 50.» Forsmarks Bruk i Stockholms Län, Strömsbergs och Ullfors Bruk i Upsala Län samt Gysinge Bruk i Gefleborgs Län. 37: 50.

1858. 13 För Skebo och Hargs Bruk i Stockholms Län, Wattholma, Söderfors och Elfkarleö Bruk i Upsala Län För Skedet. R:dr öre samt för 5 Sk 5 Hammarskatt, inflyttad från Härnäs till Fagersta Bruk i Westmanlands Län 34: 50.» Alla öfriga Stångjernsbruk 25: 50.» Bergsmanshamrarne 24: 50. har utgjort nedannämnde belopp: e) Jernmanufaktur- och Ståltillverkningen Sk< B.V. I Norrbottens Län 507.» Westerbottens d:o 787.» Jemtlands d:o 182.» Wester-Norrlands d:o 3,012.» Gefleborgs d:o 3,893.» Upsala d:o 771.» Stockholms d:o 2,665.» Kopparbergs d:o 12,176.» Westmanlands d:o 9,651.» Örebro d:o 17,836.» Skaraborgs d:o 1,239.» Wermelands d:o 25,009.» Elfsborgs d:o 8,854.» Götheborgs och Bohus d:o 1,686.» Södermanlands d:o 7,293.» Östergötlands d:o 9,009.» Calmar d:o 1,645.» Jönköpings d:o 1,855.» Kronobergs d:o 1,628.» Hallands d:o 15.» Blekinge d:o 2,418. Summa 112,131.

14 1858. Jernrörelsen å Vågarne har förhållit sig på sätt nedanstående Tabell utvisar: 2:0). De så kallade Ädlare Verken. a) Guld. Vid Konung Gustaf IILs Silfververk i Fahlun har tillverkningen utgjort 75 ort, 35 korn. b) Silfver. Konung Gustaf IILs Silfververk i Fahlun. Det härstädes tillverkade silfver har utgjort 466 mkr 8 lod. Persbo Silfververk i Kopparbergs Län. Det härstädes tillverkade Silfver har utgjort 347 lödige marker 13 lod. Verket åtnjuter frihetsår. Sala Silfververk i Westmanlands Län. Grufvebrytningen har blifvit drifven i 43 arbetsrum, hvaraf 3:ne i Torgschachts-grufvan, 29 i Storgrufvan, 7 i Carlschachts-grufvan, 2 i Grefve Bjelkes Stoll och 2 i Trefotsfältet, dessa sistnämnde för enskildes räk-

ning. 1858. 15 Af de öfrige harva 23 varit brutne på malm, 5 för upptäckande af nya malmtillgångar, 8 för att bereda utbrytning i kända malmfält samt 5, dels för kommunikationer, vädervexling och vattenaflopp, dels för att öppna nordvestra malmfältet till framtida bearbetande. Grefve Bjelkes Stoll har blifvit framdrifven omkring 3jf famnar och således framkommit från sin början vid afloppskanalen 1170 famnar eller ungefärligen till den punkt, livarest den kommer att mötas med en börjad afsänkning från dagen. Under året hafva blifvit brutne 82,703 Tunnor berg, å 6j kub. fot Tunnan, hvaraf 81,794 Tunnor fyndigt och 909 Tunnor ofyndigt. Ort-drifningen har utgjort 337,39 fot och sänkningar 38,Gfi fot. Genom sofring har af det brutna berget erhållits 36,208 Tunnor vaskmalm, utgörande, å 5,2 centner Tunnan, 188,281,0 centner samt 5,983,.") centner stuffmalm, och har silfverhalten utgjort, i stuffmalmen 2,70 till 5,32 lod, i den bättre vasken 1,1 i lod och i den sämre 0,:>2'.i lod på centnern. För Bergslagets räkning hafva blifvit nedsmälte 20,720 centner Stuff, Sliger och Skärsten, hvaraf erhållits 3,579 lödige marker 13 lod Silfver; och har dessutom en profsmältning å malm från Gränsjö- Grufvan, tillhörig enskilde personer, lemnat 8 marker 14 lod. Den egentliga afraden är bestämd till -^ af tillverkningen. Silfververkets Ränte-ersättningsfond, har under året, dels genom afsättning i förhållande till Silfvertillverkningen, dels genom räntor, vunnit en tillökning af 5,397 R:dr 33 sk. 9 rst. så att den vid årets slut utgjorde 83,148 R:dr 7 sk. 5 rst. Banko, eller 124,722 R:dr 23 öre Rmt. Hellefors Silfververk i Hellefors socken och Örebro Län. Det år 1857 började försöksarbete norr om Hxmpets sänkning har under år 1858 blifvit fortsatt, men någon malm har icke erhållits och ej heller någon smältning ägt rum. Guldsmedsliytte Silfververk i Lindes socken och Örebro Län. Under året hafva blifvit nedsmälte 7,397 och i Sk/tf Blyglansmalmer, hvaraf erhållits 1,352 Sk«verkbly, som vid afdrifning lemnat 1,081 lödige marker 3 lod silfver. Verket äger frihetsår. Sammanräknade Silfvertillverkningen i Riket har således utgjort 5,484 lödige marker 3 lod. c) Koppar. Gustafs och Carlbergs Kopparverk i Jemtlands Län. Ur de till verket hörande grufvor hafva blifvit uppbrutnc 8,040 Tunnor Malm. Den vid Smältverken använda Malm har utgjort 6,866 Tunnor, den erhållna Skärstenen 2,389 Sldt V.V., Råkopparen 329 SkW 10 ~LU 15 mkr V.V. och Garkopparen 346 Sk^ 12 ~Ltl 2 mkr Stapelstadsvigt. Stora Kopparberget i Kopparbergs Län. Under Bruksaret har brytning varit verkställd i 87 arbetsrum, af hvilka 62 lemnat 206,289 R:dr 53 öre vinst och 25 9,415 R:dr 89 öre förlust. Utaf de sistnämnde hafva trenne varit kommunikations- och 22 försöksarbeten. Det brutna och uppfordrade malmhaltiga berget har, jemte så kallad sylta, utgjort 165,883 Tunnor, och den skrädda malmen 104,521 Tunnor. Kostnaderne härför hafva utgjort 137,926 R:dr 12 öre, eller för hvarje Tunna Berg 83,15 öre och för hvarje Tunna Malm 1 R:dr 32 öre, hvaraf 1 R:dr 5,0 öre i arbetskostnad och 26,4 öre för materialier. Fjerdepartsägarnes behållning har uppgått till 130,641 R:dr 62 öre, hvaraf 55,041 R:dr 62 öre blifvit reserverade för skogsköp och strömreusningar samt återstående 75,600 R:dr utdelade med 63 R:dr å hvarje fjerdepart. Den under Bruksåret tillverkade Råkoppar har utgjort 3,598 SkW 4 Lw 11 mkr.

16 1858. För öfrigt har Koppartillverkningen inom Kopparbergs Län utgjort: af Malm från Tomtebo Grufva Råkoppar. Räkopparvigt. Garkoppar. Stapelstadsvigt. SkU L<5 m. SkS IM Vid Garpenberg 41. 18.» Löfås Hytta 64. 4. 8.» Såghyttan 198. i. 17. och Korsnäs Hytta 76. 7. 13. Tillsamman 338. 16. 18. Vid Korsnäs Koppar och Svafvelverk... 28. ii.» Korsnäs Slaggbrukshytta 75. 10. lo. 13.» Smedstuge d:o 61. 10.» Bergsgårdens d:o 99. 8. Eller tillsammans 645 Skfl 18 \Jt Summa 604. 3. 41. is. 3 mkr; och då, enligt hvad ofvan är anfördt, Råkoppartillverkningen vid Stora Kopparberget uppgått till 3,598 Sk& 4 \>M 11 mkr, har tillverkningen i Länet således utgjort tillsamman 4,244 Sk«2 Lft 14 mkr. Riddarhytte Kopparverk i Westmanlands Län. Malmbrytningen har uppgifvits utgöra 4,664 SkW T.V., genom vaskning erhållen Malm 1,950 SkW och den tillverkade Garkopparen 385 Sk# 13 Jjt 4 mkr Stapelstads vigt. Ljusnarsbergs Kopparverk i Örebro Län. Den nedsmälta Kopparmalmen har utgjort 12,147 Sk& 2 1LU, hvaraf erhållits 4,265 Sk«Skärsten med användande af 1,400 läster träkol, 1,100 tunnor koks och 40 lass ved. Vid Råkopparsmältningen hafva blifvit använde 3,690 Sk& 5 ~Ltt gods, hvaraf med 1,952 läster träkol och 321 lass ved utbringats 562 Sk65 13 \Al 1 m. Råkoppar, hvilken vid gärning med 279 läster kol lemnat 478 Sk«6 Ltt 4 mkr B.V. eller 526 Sk# 2 L«16 mkr Stapelstadsvigt Garkoppar. Fiögfors Kopparverk, äfven i Örebro Län. Med användande af 1,081 läster träkol och 4,400 tunnor koks hafva blifvit nedsmälte 10,100 SkW Malm, hvarvid erhållits 2,213 Sk& Skärsten, som med 944 läster träkol och 206 tunnor koks lemnat 448 SkW Råkoppar, hvaraf med 291 läster träkol bekommits 409 Sk& 5 \M 1 m. B.V. eller 450 Skrt 3 \Al 11 mkr Stapelstadsvigt Garkoppar. Tunabergs Kopparverk i Södermanlands Län. Tillverkningen har utgjort 30 SkAf 19 \M 15 mkr Stapelstadsvigt Garkoppar. Åtvidabergs Kopparverk i Östergötlands Län. Det nedsmälta godset har utgjorts af 387,955,84 Centner Malm och 103,365,70 Centner Skumnas hvaraf erhållits 126,238,80 Centner Skärsten. Af denna hafva endast 112,680,80 Centner blifvit uppbrukade och lemnat 6,310 Sk& 10 \M 18 mkr Stapelstadsvigt Garkoppar. Waldemarsviks Kopparverk i Calmar Län. Tillverkningen har härstädes utgjort 153 Sk& 18 \M 15 mkr Stapelstadsvigt Garkoppar, åstadkommen hufvudsakligen - af 5,560 Skfö Malm från Fångö Grufva jemte en mindre qvantitet från Wiksjö Grufva, begge belägna i Östergötlands Län, den förra i Gryts, den sednare i Krokeks Socken. Inom Calmar Län har någon Koppartillverkning icke ägt rum, men omkring 1,500 Sa Malm hafva blifvit brutne i Skälö Grufva i Westerums och Rumma Grufva, i Gamleby Socken.

1858. 17 Fredriksbergs Kopparverk i Jönköpings Län. Malmuppfordringen ur grufvorne har endast utgjort 170 Sk&. Vid smältverken hafva 80 Sk$ Skärsten, men icke någon färdig Koppar åstadkommits. Då ett SkW Råkoppar i dennas vigt antages lemna ett Sk& Stapelstadsvigt Garkoppar, motsvarar således hela Koppartillverkningen i Riket 12,448 Sk& 3 L& 15 mkr Stapelstadsvigt Garkoppar. Af tillverkningen vid Gustafs och Carlbergs Kopparverk, Stora Kopparberget, Löfåsen, Såghyttan, Korsnäs, Riddarhyttan, Tunaberg och Åtvidaberg erlägges i afrad 3V; Garpenberg, Ljusnarsberg, Waldemarsvik och Fredriksberg hafva ägt afradsfrihet. d) Nickel. Sågmyre Nickelverk i Leksands Socken och Kopparbergs Län. Den uppbrutna Malmen ur Slättbergs grufvor har utgjort 6,950 Sk& T.V. och den tillverkade Nickelkopparen 568 Centner, hvari Nickeln utgjort 62 till 65 procent. Klefva Nickelverk i Alsheda Socken och Jönköpings Län. Uppfordringen ur grufvorne har utgjort 2,653 Sk#, hvaraf 1,688 Sk& Gråberg och 965 Sk& Malm. Tillverkningen har inskränkt sig till så kallad Concentrations-sten, 132 Sk& 16 L&, men någon metallisk Nickel eller Nickellegering har icke åstadkommits. Dessa verk hafva under året varit afradsfrie. e) Messing. Tillverkningen häraf har utgjort vid Skultuna i Westmanlands Län 693 Sk& 10 mkr och vid Nyköpings Bruk i Södermanlands Län 193 SkW 18 LÄ 1 m., eller tillsamman 886 Skrt 18 ilu 11 mkr Stapelstadsvigt. 3:o). Diverse Verk och Tillverkningar. Koppar-Hamrar och Valsverk. Tillverkning. Slapelstadsvigt. Sk<5 LS m. Avesta i Kopparbergs Län 924. 13. 3. Mdrdsäter i Örebro d:o 11. 8. 12. Källefall i Skaraborgs d:o 183. 14. Sätersfors i d:o d:o 19. l. 5. Tunaberg i Södermanlands d:o 7. 9. 1. 1 tr Åtvidaberg i Östergötlands d:o 62. 9. 19. Lesebo i Kronobergs d:o 145. 4. 15. Olofsström i Blekinge d:o 125. - Granefors i d:o d:o 288. i. 8. Kallinge i d:o d:o 412. 2. 17_ Kopparmöllan i Christianstads d:o 91. 7. Summa 2,270. 15. Commeree-Collegii Berällelse om Bergshandleringen för år 1358. 3

18 1858. Bly. SiapolstadsVigt. Sktt L?E m. Konung Gustaf lils Silfververk i Fahlun 131. 13. f6. Persbo Silfververk i Kopparbergs Län. 241. 3. lo. Sala Silfververk 310. 9. 3_ Guldsmedshyttan i Örebro Län 1,251. 16. Summa 1,935. 2. 9. Zink. Metallisk Zink har under Bruksåret icke blifvit tillverkad. Bolaget Vieille-Montagne har dock uppbrutit från sina Grufvor i Lerbäcks Socken inom Örebro Län 650 och i Godetmrds Socken inom Östergötlands Län 1,100, eller tillsamman 1,750 SkW Zinkblende. Koboltmalm. Den vid Tunaberg i Södermanlands Län genom stampning och vaskning utbragta Koboltmalm har utgjort 777 ti V.V., hvaraf i afrad blifvit erlagde 25^, U. Afraden Tillverkningen häraf har utgjort: Svafvel. Berpsvigt. Skft L& m. vid Stora Kopparberget 99. ii. 5.» Löfåsen 10. lo.» Såghyttan 75.» Korsnäs 53. 8. 15. «öster Silfberget 533. n. 7. Tillsamman i Kopparbergs Län 772. i. ~.» Dylta i Örebro Län 223. n. Summa 995. 18. 7. För tillverkningen vid Dylta erlägges i afrad Tn, och för tillverkningen vid de öfriga Verken jfe deraf. vid Dylta, så väl af Svafvel som af Jenivitriol och Rödfärg, erlägges likväl i penningar efter en gång för alla bestämda lösningspriser. Jern-Vitriol. Häraf hafva blifvit tillverkade: Slapnlstftrisvigt. SkU Lffi ni. Tunnor. vid Stora Kopparberget 1,169. n. j.» Dylta i Örebro Län 510.» Ölands Vitriolverk i Calmar d:o 875.» Lovers d:o i d:o 1,000. Afraden utgår vid Dylta med TV, och vid de öfrige med 3\i af tillverkningen. Koppar-Vitriol. Summa 1,679. ii..i. 1,875. År i Fahlun tillverkad till belopp af 45 Sk«V.V., hvilken tillverkning varit afradsfri.

1858. 19 Rödfärg. Tillverkningen bar utgjort: Tunnor. vid Fahlu Rödfärgsverk 4,046.» Ingarfs d:o 834.» Elsborgs d:o 125.» Gamla Herrgårdens d:o 2,700.» Öster Silfbergets d:o 596. Tillsamman i Kopparbergs Län 8,301.» Dylta d:o i Örebro Län.. " 3,500.» Ölands d:o i Calmar d:o 570.» Lovers d:o i d:o 250. Tillsamman i Calmar Län 820.» Klefva d:o i Jönköpings Län 67. Summa 12,688. Afraden är bestämd vid Dylta till -fa, vid Klefva till ^ och vid de öfriga Verken till 3V af tillverkningen. Alun. Tunnor. Vid Latorp i Örebro Län äro tillverkade 2,170.» Ölands Alunverk i Calmar Län 1,950.» Lovers d:o i d:o 1,430.» Andrarums d:o i Christianstads d:o 1,988. Tillverkningen är afradsfri. har ej uppgifvits vara under året upptagen. Brunsten Blyerz. Summa 7,538. Tillverkning liäraf har endast blifvit idkad inom Westmanlands Län, hvarest den utgjort: I Norbergs Socken och By 150. -i.» samma Socken vid Wester-Djupkärra 66. 12. och vid Uddnäs i Westanfors Socken 135. ti. Porfyr. Sk ti IM. Tillsamman 352. 2. V.V. Vid Elfdalen i Kopparbergs Län hafva Porfyrarbeten åstadkommits till uppgifvet värde af 4,368 R:dr Rmt. Marmor. Arbeten liäraf liafva 10,938 R:dr 37 öre Rmt. vid Kolmården i Östergötlands Län blifvit verkställde till ett uppgifvet värde af

20 1858. Stenkol. Vid Höganäs i Malmöhus Län hafva blifvit uppfordrade: Tunnor. Af sorten X:o 1 56,086.»»»2 90,853.»»»3 45,100. Väidc. R:dr. öre. 70,107. 50. 68,139. 75. 22,550. - Verket åtnjuter tiondefrihet. Tillsamman 192,039. 160,797. I enlighet med hvad nu blifvit i underdånighet anfördt, äro i nedanstående Tabell bergverksprodukterneunder Bruksåret 1858 summariskt upptagne, hvarjemte Tabellen utvisar med hvad belopp hvarje produkt under samma år öfver- eller understigit den under nästförutgående år.

1858. 21 4:o). Arbetare. De vid Bergshandteringen under Bruksåret begagnade arbetare hafva enligt de derom meddelade uppgifter utgjort 18,829, på sätt i följande Tabell närmare finnes upptaget.

22 1858. 5:o). Inmutningar och Hvilostånd. Nedanstående Tabeller upptaga förhållandet i nämnde hänseenden under ifrågavarande Bruksår. Inmutningar.

1858. Hvilostånd. 23 6:o. Verkstäder. Under sistförflutna Bruksår hafva följande nya Verkstäder blifvit tillåtne: Masugnar. En med namnet Westanfors i Westanfors Socken, Norbergs Bergslag och Westmanlands Län, En med namnet Sund i Sunds Socken, Ydre Härad och Östergötlands Län, En med namnet Hörneäfors i Umeå Socken Westerbottens Län, En med namnet Hammarby i Nora Socken och Härad samt Örebro Län, En med namnet Sävenäs i Skellefteå Socken och Westerbottens Län och En med namnet Lindesby i Jernboås Socken, Nora Härad och Örebro Län. Gjuterier. Ett benämndt Källänge på Söderhamns Stads område i Gefleborgs Län, Ett benämndt Brandxbol i Glava Socken, Gillbergs Härad och Wermlands Län, Ett vid Avesta Bruk i Grytnäs Socken och Kopparbergs Län, Ett benämndt Rosenliolm i Fagerlmlts Socken, Handbörds Härad och Calmar Län. Stångjerns-Härdar. Ett Stångjernsverk benämndt Berfifors med en Härd i Bollnäs Socken, Södra Helsinglands Fögderi och Gefleborgs Län, Ett benämndt Källänge med en Härd, i sammanhang med ofvannämnda Gjuteri i Gefleborgs Län, En ny Härd vid Svabens Verk i Alfta Socken, Södra Helsingland och Gefleborgs Län, Ett Stångjernsverk, benämndt Ydrehammar, med en Härd i llumskuua Socken, Ydre Härad och Östergötlands Län, En ny Härd vid Rockesholms Bruk i Grythytte Socken och Härad samt Örebro Län, Ett Stångjernsverk benämndt Sund med 2 Härdar i Sund Socken, Ydre Härad och Östergötlands Län, Ett Stångjernsverk, under namn af Rosenholm, med en Härd i Fagerlmlts Socken, Hanbörds Härad och Calmar Län, Ett benämndt Axehhammar i Thorsåkers Socken, Gestriklands Fögderi och Gefleborgs Län, samt

24 1858. Ett benämndt Areberg med en Härd på samma ställe, i Kyrkefalla Socken, Kåkinds Härad och Skaraborgs Län, der ett nedlagdt Stångjernsverk med samma namn förut varit beläget. Jernmanufaktur-Verk. Ett benämndt Bergfors i sammanhang med förutnämnda Stångjernsverk af samma namn, i Geneborgs Län, Ett med namnet Källänge i sammanhang med Stångjernsverket af samma namn, äfven i Gefleborgs Län, Ett Stål beredningsverk, kalladt Ramberg, i Lundby Socken, Södra Hisings Härad samt Götheborgs och Bohus Län, En Knipphammare och 2 Spikhamrar vid Svarta Bruk i Qvistbro Socken, Lekebergs Härad och Örebro Län, Ett manufakturverk kalladt Ydrehammar i sammanhang med Stångjernsverket af samma namn, i Östergötlands Län, Ett benämndt Annedal i Fors Socken, Jemtlands Norra Fögderi af Jemtlands Län, Ett benämndt Orrnäs i Ödeshögs Socken, Lysings Härad och Östergötlands Län, Ett benämndt Brinkelid i Åsheda Socken, Uppvidinge Härad och Kronobergs Län, Nya Verkstäder vid LiUmarhsholm i Bollnäs Socken, Helsinglands Södra Fögderi och Gefleborgs Län, Ett manufakturverk, med namnet Rosenholm, i sammanhang med Stångjernsverket af samma namn i Calmar Län, Ett, kalladt Walsfors, i Tuna Socken, Säthers Fögderi och Kopparbergs Län, Ett benämndt Andersfors på Christinehamns Stads område i Wermelands Län, Ett benämndt Litsäng i Godegårds Socken, Finspångs Härad och Östergötlands Län, och Ett med namnet Dalby i Hammars Socken, Sundbo Härad och Örebro Län. Åtskillige andre Verk. Fredriksbergs Kopparverk med 2:ne Hyttor i Fröderyds Socken, Westra Härad och Jönköpings Län, Fahlu Sambruks Bolags Verk i Fahlun, för tillverkning af Koppar, Svafvel, Jern-ochKoppar-VitriolsamtRödfärg. Nedläggning för alltid har beviljats af Melings Hytta i Westanfors Socken, Norbergs Härad och Westmanlands Län, af en Härd med dera varande smide vid Norafors Bruk i Sättna Socken, Medelpads Härad och Wester-Norrlands Län samt af en Härd med smide vid Flöda Bruk i Skallsjö Socken, Wädtle Härad och Elfsborgs Län. Till oinskränkt Smidesrätt hafva under Bruksåret öfvergått 38 Härdar med 14,776 Sk& 1 \M privilegieradt stångjernssmide och derutöfver 510 Sk$ 10 L& för frälserätt. Commerce-Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts L. ÅKERBERG. onderdänigstc, tropligtigste tjenare och uudera&ter F. ÅKERMAN. Stockholm den 1 December 1859. F. A. Crwlius. STOCKHOLM, 1850. P. A. NORSTEDT 4 SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.