INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-c0-6001_

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. C, Bergshantering. Commerce Collegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Serien bytte 1867 namn till Bergshanteringen. Föregångare: Bergs-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med bergshandteringen. Stockholm, P. A. Norstedt & söner, Täckningsår: Efterföljare: Bergshantering / Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 1. Tab. 1. Produktion av järnmalm, tackjärn samt vissa andra metaller S. 2. Tab. 2. Produktion av viktigare andra malmer än järnmalm samt av stenkol m. m S. 3. Tab. 3. Produktion av viktigare järnmalm och tackjärn länsvis , 1000 ton. S Tab. 4. Bergshantering Sveriges bergshantering år 1913 : specialundersökning / av Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus, , 108 s. (Sveriges officiella statistik). S. 1-85: Några historiska data rörande den svenska bergshanteringen [från äldsta tid och fram till 1915]. BISOS C digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-c0-6001_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. C) BERGSHANDTERING. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1860.

4

5 Innehåll. Sid. 1:o Jernhandteringen: Malmuppfordringen 2. Tackjernstillverkningen Gjutgods-tillverkningen Stångjernssmidet. 13. Jernmanufaktur- och Ståltillverkningen Jernrörelsen å vågarne :o De så kallade Ädlare Verken: (guld; silfver; koppar; nickel; messing;) 16. 3:o Diverse Verk och Tillverkningar: (kopparhamrar och valsverk; bly; zink; kobolt; svafvel; jern-vitriol; koppar-vitriol, rödfärg; alun; blyertz; porfyr; marmor; stenkol;) Öfversigt rörande de vid bergshandteringen året 1860 åstadkomna produkterna 21. 4:o Arbetare :o Inmutningar och Hvilostånd :o Verkstäder: (gjuterier; stångjerns-verkstäder; jernmanufaktur- och stålberednings-verk; verk för annan förädling; nedläggning af verkstäder; till oinskränkt smidesrätt;)

6

7 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Rörande bergshandteringen i Riket under det sednast förflutna bruksåret, får Commerce-Oollegium härmed till Eders Kongl. Maj:t afgifva följande underdåniga berättelse.

8 :o) Jernhandteringen. a) Malmuppfordringen. I Norrbottens Län har den uppbrutna malmen utgjort nedannämnde belopp: sk<s TV. å Luosavara malmfält i Juckasjärvi Socken 300. å Svappavara malmfält i samma Socken 400. å Gellivara malmfält i Gellivara Socken 450 samt ur Ristjäls grufvor i Piteå Socken 2,825 eller tillsammans inom Länet... /i,975. I Westerbottens Län hafva ur Fogelbergs grufvor i Skellefteå Socken blifvit brutna 250. I Jemtlands Län har malmbrytningen utgjort: Ur Örnstolså grufva i Offerdals Socken 598.» Grötoms grufva i Kalls Socken 19.3.» Blixtgrufvefältet i Herjeådalen 400.» Förhoppningsgrufvan i d:o 500. j (j(,j I Gefleborgs Län: a) Helsingland, SkS B. v. Gymås malmfält i Woxna Socken 6,529. Gustafshälls grufva i Jerfsö Socken 85. b) Gestrikland, Ofvansjö Socken. Kalkbergsgrufvan 900. Tliorsäkers Socken. Nyängsgrufvorne 12,639. Strandgrufvan 6,177. Noregrufvan 1,857. Thoregrufvan Rothvedsgrufvan 823. Penningegrufvan... 4,992. Göskegrufvan 2,619. Axelsgrufvan 185. Svedängsgrufvan 2,742. Gropbackagrufvan 1,767. Haggrufvan 1,405. Stickelbergsgrufvan 2,451. Summa Ska B.V. 45,555, utgörande i Tackjernsvigt 45,042. Transport 50,958.

9 Sk"tt V. V. Transport 50,958. I Upsala Län: Films och Dannemora Socknar. Dannemora grufvor., Kanongrufvan m. fl Alunda Socken. Hammarinsfältet Morkarla Socken. Gamla Stenringsgrufvan Rasbokihls Socken. Fornby grufva 1,000. Lena Socken. Sahlsta malmfält 8,208. Stenby grufvor 5,000. Wiksta Socken. Uflunge grufva 3,696. Oster-Löfsta Socken. Randebo grufva 3,040. Bysta grufva 11,000. Summa Sk«V.V. 184,120, eller i Tackjernsvigt 160,944. I Stockholms Län: Gräsö Socken. Badstugugrufvan 3,000. Wahlö Socken. Wigelsbo malmfält 9,064. Andre grufvor 50. Forsmarks Socken. Skållbo grufva 30. Hargs Socken. Björsta grufva 1,009. Börstils Socken. Johns grufva 978. Johns skärpning 25. Jobsholmsgrufvan 12. Sandgrufvan 8,766. Angsmyrsgrufvan 3,065. Norrmyrsgrufvan 1,560. Häfi wö Socken. Herrängsfältet 21,512. Söderby-Carls Socken. Broby grufva 117. Transport 49, ,902.

10 Sk a v v. Transport 49, ,902. Ofver-Jerna Socken. Jernafältet 2,789. Wtiddö Socken. Koppsvia grufva 1,730. Edeby grufva 300. Österhaninge Socken. Utö malmfält, Nyköpingsgrufvan 13,500. Spens grufva 23,973. Summa Sk«V.V. 91,480, utgörande i Tackjernsvigt 79,965. I Kopparbergs Län: Leksands Socken. sktt TV. Sörskogs grufva 14,011. Aids Socken. Walsarfsfältet 3,829. Svedjefältet 5,867. Blackbergsfältet 2,705. Andre ställen 2,282. j4 (j$%^ Svärdsjö Socken. Vindkärnsfältet 50,104. Sjögrufvan ^b 71 l: 51,820. Kopparbergs Socken. Harmsarfsfältet 6,902. Mästergrufvan 251. Jungfrubergsgrufvan 819. Lurgrufvan 56. y Q2H Sundborns Socken. Risängsgrufvan 2,430. Wika Socken. Skinnarängsgrufvan 12,269. Hans Jöns grufva 5,151. ^7 420 Skedvi Socken. Grufbacksgrufvan 80. Tuna Socken. Hästbergsfältet 10,405. Sqvatterbergsfältet 2,186. Idkärrberget 458. Kalkberget Transport 121, ,867.

11 Skffi T.V. Transport 121, ,867. Säthers Socken. Stora Bispberget 48,902. Westra Bispberget 9, Husby Socken. Rällingsberget 11,119. Garpenbergs Socken. Rylshyttefältet 2,631. Långviksfältet 8,179. Holmsfältet Q 45^ Folkärna Socken. Knutsbo grufva 2,709. By Socken. Westersjö grufva 5,451. Grangärdes Socken. Westra Ormberget 54,490. Östra Ormberget 32,476. Södra Grängesberget 28,795. Norra Grängesberget 25,882. Risbergsfältet 5,538. Slogbergsskölen -.. 6,535. Myrbergsfältet 5,126. Långblåberget 1,249. Björnbergsfältet 3,426. Garpberget 663. Norberget 934. Blötberget 1,277. Fredmundsberget 16,013. Finnäs och Bybergsfälten... 22,403. Ivikefältet 14,989. Bastbergsfältet 5,018. Håksbergsfältet 12,464. Gräsbergsfältet 27,224. Gusjöberget 934. Torrstensberget 1,928. Fjetterbäcksfältet 10,131. Bjurängsberget 1,330. Oxtjernsberget 6,276. Hästberget 7, ,520. Norrberkes Socken. Östanberget 31,061. Transp. 31, , ,867.

12 Sktt T.V. Transport 31, , ,867. Kalfberget 1,760. Gesberget 2,330. Sevengrufvan 1,996. Gubbofältet 1,246. Nybergsfältet 16,902. Siksjöbergsfältet 2,196. Norra Torrstensberget 2,274. Hillängsberget... ' 947. QQJI 2. Söderberhes Socken. Jordstens grufvan 4,622. Bisgrufvan 881. n K,VI _V ,765. I Westmanlands Län: Norbergs Socken. Risbergsfältet 74,964. Morbergsfältet 56,867. Bålsjöbergsfältet 5,166. Norrbergsfältet.. 8,202. Rödbergsfältet 1,488. Smörbergsfältet 2,458. Ragvaldsfältet 15,348. Bojmåssfältet 25,926. Klackbergsfältet 38,991. Spridda grufvor 4, Skinnskattebergs Socken. Främshytte grufva 2,024. Bastnäs grufva 5,230. Backe grufva 6,584. ^3 838 Sala Socken. Lugndalsgrufvan I Örebro Län: Nya Kopparbergs Socken. ccntner. Lombergsfältet 81,726. Smalkärnsfältet 6,132. Svartviksfältet 128,334. Bärbacksfältet m. fl. ställen 19, Lindes Socken. Gränshyttefältet Ingelshyttefältet 38,209. Stripafältet 17,640. Transport 84, ,997. 1,109,763.

13 CcntniT. Transport 84, ,997. 1,109,703. Limnäsfältet Wasselhyttefältet m. fl 3,930. 9g 41g Ramsbergs Socken. Håkansboda mark g 472. Strossa allmänning Kårbergs mark Riddarhytte mark Ig 921. Allmänningsbo mark Granhults mark m. fl. ställen 4, ^9 Hjulsjö Socken. Bredsjö grufvor Qviddbergsgrufvan Mariebergsgrufvan Q 864. Andre grufvor _^ Hellefors Socken. Stora Björnhöjde grufva Ställbergs grufva , Jernåse och Sirsjöbergs grufvor 1, qoo Grythytte Socken. Högbornsfältet 96,418. Finnbergsfältet 11,440. Baståsens mark.... 4,942. Brudgumstorps mark o 747 Nora Bergslag. Dalkarlsberget 181,520. Hvilarefältet 18,880. Sandviksfältet 24,976. Pehrshyttefältet 158,205. Åshyttefältet 62,300. Fogdhyttefältet 60,513. Ringshyttefältet 343,970. Skärhyttefältet 24,820. Klackafältet 70,470. Timanshyttefältet 15,705. Slotterbergsfältet 29, Carlskoga Bergslag. Utterbäcksfältet 4,658. Lekebergs Bergslag. Hesselkulla grufvor 11,645. Sannafältet 915. Transport 12,560. 1,718,722. 1,109,763.

14 Cenlner Kronobergsfältet 6,160. Transport 12,560. 1,718,722. 1,109,763. Bojgrufvan m. fl 5, Lerbäcks Bergslag. Kolkärrs grufva 20,272. Runsala grufva m. fl. 5, Summa Centner 1,768,847, som gör i Sks T.V 386,549. I Wermlands Län: _ Tr Bruten malm. Småmnlm. Summa. Phihpstads Norra och Westra Bergslager. SkU T.v. sk& T.V. skse T.v. Nordmarksfältet 34,482. 9, ,632. Tabergsfältet 36, , ,370. Finnmossefältet 3,134. 1,272. 4,406. Finnshyttebergsfältet 4,800. 1,360. 6,160. Spridda grufvor ,828. 2,048. Philipstads Östra Bergslag. Summa 79, , ,616. Pehrbergs och Yngshytte malmfält 138, , ,792. Långbans grufvor 11, , ,114. Kroppa grufvor 14,256. 2, ,260. Spridda grufvor 17,422. 6, ,106. Summa 181, , ,272. Tillsamman i Wermlands Län 396,888. I Södermanlands Län: Ccntncr. Damm- och Skeppsviksgrufvorne.... 6,888. Kärrgrufvan 6,808. Förohla grufva 54,000. Skottvångs grufva 15,200. Stafsgrufvorne 49,020. Elgsjö grufva 400. Starrsäters grufva 29,108. Skalunda grufva 28,680. Wilhelmina grufva 18,760. Mosstorps grufva 5,200. Korslöts grufva 120. Summa 214,184, utgörande Skffi T.V 46,806. Östergötlands Län: Nartorpsfältet 100,000. Transport 100,000. 1,940,006.

15 Centner. Transport 100,000. 1,940,006. Korttorps grufva 3 532, Dolmyra grufva Allebråta grufva 520. Summa 116,152, eller i Sk«T.V 25,383. I Calmar Län: Centner Stenbo grufva Ramsta grufva Summa 20,304, utgörande i Sk& T.V I Jönköpings Län: Cpn(ner Inglamåla grufva i Fröderyds Socken Tabergs malmfält i Månsarps Socken 252,582. Nya Nelssons och Granebergs grufvor i Ökna Socken 3,044. Karls och Gyllenbergs grufvor i Okna Socken 2,254. Nyhytte och Klefva grufvor i Byarums Socken 1,414. Säfsjö grufva i Ljungarums Socken 800. Summa 266,249, som gör i Ska T.V 58,184. I Kronobergs Län: cenmer. Långhults grufva i Ryssby Socken 10,000. Gustafsbergs grufva i Moheda Socken 800. Summa 10,800, motsvarande Sks T.V 2,360. Summa Bergmalm Ska T.V. 2,030,370. Dessutom hafva blifvit till nedannämnde belopp upptagne: Sjö- och Myrmalmer sk<s T.v. I Norrbottens Län 40.» Jemtlands» 3,434.» Calmar» 22,000.» Jönköpings» 32,315.» Kronobergs» 56,425. Summa Sjö- och Myrmalmer 114,214. Commcrce-Collegii Berättelse om Bergshnndleringen för år

16 b) Tackjernstillverkningen. Under ifrågavarande år har denna blifvit idkad vid 229 masugnar, och har tillverkningen vid dem under en blåsningstid af 30,595 dygn 23 timmar utgjort 951,353 Ska T.V., hvaraf 26,911 Ska bestått af gjutgods. Af nämnde blåsningstid hafva 2,036 dygn varit egentliga fridygn och 1,449 dygn 22 timmar tillhört sådane masugnar, som åtnjutit frihetsår. Det debiterade tiondejernet har utgjort 7,893 Ska 2 La 10 mkr, hvaraf endast 108 Sk<5 13 La 14 mkr uppgifvits vara till leverering in natura anmälde, allt på sätt för hvarje Län, der tackjärnstillverkning varit idkad, finnes i nedanstående Tabell upptaget. Huru tackjernstillverkningen nedanstående förteckning. förhållit sig om den fördelas på orterne inom och utom bergslag, visar

17 Genom Kammar-Collegii, Stats-Contorets och Commerce-Collegii Kungörelse af den 4:de September sistlidne år hafva lösningspriserne för tiondejernet varit på nedannämnde sätt bestämde: För Skedet. R:dr öre. Af masugnarne under Löfsta, Österby och Gimo Bruk i Upsala Län, Rånäs Bruk i Stockholms Län samt af Utansjö masugn i Westernorrlands Län :»»» Forsmarks Bruk i Stockholms Län, Gysinge Bruk i Gefleborgs Län, Strömsbergs och Ullfors Bruk i Upsala Län samt af Härnäs masugn i sistnämnde Län 18:»»» Skebo och Hargs Bruk i Stockholms Län, Wattholma och Söderfors Bruk i Upsala Län samt af Hyttö masugn i Gefleborgs Län 16: 50.»» i Örebro Län: Nya Kopparbergs och Hjulsjö Bergslager 10: 25. Grythytte, Hellefors och Ramsbergs Bergslager 10: 75. Lindes Bergslag 11: 25. Nora Bergslag 13: Lekebergs Bergslag 13: 75. Carlskoga Bergslag 14: Lerbäcks Bergslag 14: 50.»» i Wermlands Län: Philipstads Östra Bergslag 14: 50. Ofrige orter inom sistnämnde Län 13: 25.»» i Kopparbergs Län: Öster-Bergslagen 11: 23. Ofrige orter inom Länet 10: 75.» alla öfrige masugnar i Riket 13: dock med undantag af vissa masugnar i Westerbottens, Westernorrlands och Gefleborgs Län, hvilkas tiondejern, enligt Kongl. Brefveu af den 21 Juni 1826 och den 5 Juni 1839 får lösas med 5: 50. c) Gjutgods-tillverkningen. Under sistlidne bruksår har det vid masugnarne omedelbart, eller utan omsmältning af tackjern, åstadkomna gjutgods uppgått till nedan upptagne belopp: Sket T,A. I Norrbottens Län 191.» Westerbottens» 241.» Jemtlands» 15.» Westernorrlands» 712.» Gefleborgs» 628.» Upsala» 480.» Stockholms» 18.» Kopparbergs» 2,842.» Westmanlands» 1,051.» Örebro» 7,159.

18 Sktt T. V. I Skaraborgs Län 4.» Wermlands» 2,656.» Södermanlands» 4,044.» Östergötlands» 2,409.» Calmar» 1,032.» Jönköpings» 864.» Kronobergs» 2,565. Summa 26,911. Vid de egentliga Gjuterierne har tillverkningen af gjutgods genom tackjerns omsmältning utgjort: I Jemtlands Län: SkS B v. Rönneforss 68.» Westernorrlands Län: Forsse 156.» Gefleborgs Län: Forsbacka 1,072. Gefle 1,720. Hofors #» Stockholms Län: Bränninge 164.» Kopparbergs Län: Furudal 817. Morgården 458. Dormsjö 1, ^34^» Westmanlands Län: Arboga 2,693. Köping» Örebro Län: 1» 366-4,059. Brefven 779.» Skaraborgs Län: Forsvik 642.» Wermlands Län: Lennartsfors 550. Lyred 252. Brunnsbergsverken » Götheborgs och Bohus Län: Keillers Fabrik 1,595. Jonsered

19 I Södermanlands Län: Cen(ner SkffiBy Hellefors 3 933^ Nyköping 4)59 3- Näfveqvarn 4 >j98. Stafsjö. 2,851. S:a 16,175. 4,595.» Östergötlands Län: Centner Finspång 6,931. Motala 12,987. S:a 19,918. 5,659.» Calmar Län: Centner. Ankarsrum 5,739. Ofverrum 9,972. Fredriksström 952. Storebro 1,423. S:a 18,086. 5,138.» Jönköpings Län: Centner. Bruzaholm 2,427. Aminne 2,955. S:a 5,382. 1,529.» Kronobergs Län: centner. Huseby 1,022. Säfsjöström 284. Oremo 917. S:a 2, » Malmöhus Län: Centner. Helsingborg 3,586. Malmö 4,500. d) Stångjernssmidet. S:a 8,086. 2,297. Tillsamman 35,625. Den uppgifna Stångjernstillverkningen i Riket har under Bruksåret utgjort 914,676 Ska, hvaraf 119,220 vid Bruk med bestämd och 795,456 vid Bruk med obestämd tillverkningsrätt; och hafva till de förra hört 280 samt till de sednare 1,042 privilegierade härdar, utaf hvilka likväl varit nedlagde 27 vid Bruken med bestämd och 35 vid Bruken med obestämd tillverkningsrätt. Det privilegierade smidet vid de förra Bruken har utgjort 109,251 Sk& 17 L& 14 mkr, hvaraf dock 10,199 Sk«11 Ltt varit nedlagde. Frälserätten har, efter afdrag för de under året inställda härdar, utgjort 4,596 Sk«8 Ls 5 mkr vid Bruken med bestämd och 11,671 Sk<S 5 LfE 19 mkr vid Bruken med obestämd smidesrätt. Den debiterade hammarskatten har utgjort 4,862 Sk"S 10 Ltt 17 mkr, hvaraf 156 Sk< 16 L«6 mkr uppgifvits vara in natura levererade; allt på sätt Länsvis i följande Tabell finnes upptaget.

20 Lösningspriserne för hammarskattsjernet hafva genom Kammar-Collegii, Stats-Contorcts och Commerce- Collegii förutnämnde Kungörelse varit till nedannämnde belopp bestämde: Ffir sks.dei. H:dr öre. För Löfsta, Österby och Gimo Bruk i Upsala Län, Rånäs Bruk i Stockholms Län samt Wallonsmidet vid Strömbacka Bruk i Gefleborgs Län 42:» Forsmarks Bruk i Stockholms Län, Strömsbergs och Ullfors Bruk i Upsala Län samt Gysinge Bruk i Gefleborgs Län 36:» Skebo och Hargs Bruk i Stockholms Län, Wattholma, Söderfors och Elfkarleö Bruk i Upsala Län samt för fem Sk& hammarskatt, inflyttad från Härnäs till Fagersta Bruk i Westmanlands Län 33:» alla öfriga Stångjernsbruk 24:» Bergsmanshamrarne 23: e) Jernmanufaktur- och Ståltillverkningen. Denna tillverkning har under ifrågavarande år utgjort nedan antecknade belopp: Sktt B.V. I Norrbottens Län 679.» Westerbottens» 718.» Jemtlands» 288.» Westernorrlands» 3,015.» Gefleborgs» 5,931.

21 SkS B V. I Upsala Län 1,305.» Stockholms» 3,250.» Kopparbergs» 14,929.» Westmanlands» 12,785.» Örebro» 5:te Bergmästare-Distriktet 4,030.» d:o» 6:te d:o 18, » Skaraborgs» 1,421.» Wermlands» 32,128.» Elfsborgs» 9,970.» Götheborgs och Bohus» 6,662.» Södermanlands» 8,265.» Östergötlands -» 22,989.» Calmar» 2,931.»> Jönköpings» 2,268.»> Kronobergs» 2,809.» Hallands» 3,480.» Blekinge «3,451. Tillsamman 161,913. Förhållandet med jernrörelsen å Vågarne samt åtskilliga andra exportställeu, täcktes Eders Kongl. Maj:t inhemta af nedanstående deröfver upprättade Tabell.

22 :o). De så kallade Ädlare Verken. a) Guld. Någon tillverkning af denna metall har under året icke ägt rum. b) Silfver. Persbo Silfververk i Grangärdes Socken och Kopparbergs Län: 211 & 21 ort. Sala Silfververk i Westmanlands Län: Verket åtnjuter frihetsår. GrufVebrytning har blifvit drifven i 36 arbetsrum, deraf 33 för Sala Bergslags och 3 för enskildes räkning. Af de förra tillhöra 3 Torgschachtsgrufvan, 25 Storgrufvan, 2 Carlschachtsgrufvan och 3 Grefve Bjelkcs stoll. 21 hafva varit brutne på malm, 6 för att upptäcka nya malmtillgångar, 4 för att bereda utbrytning i kända malmfält och 2 för kommunikation, vädervexling, vattenaflopp m. m. Grefve Bjelkes stoll har, efter skedt genomslag med Pihls sänkning, blifvit förgrenad i tvänne ortarbeten, det ena med bibehållande af stollens förra rigtning och det andra med styrning åt söder emot Trundhemsgrufvan, hvarförutan en under förra året uppslagen fältort emot Vatten- och Kärring-grufvorne i Nybergsfältet blifvit fortsatt. Grufvebrytningen har under året utgjort 70,637i Tunna fyndigt samt 1,4204 Tunna ofyndigt berg, eller tillsamman 72,058 Tunnor å, 6 kubikfot Tunnan. Orter äro drifne till en sammanräknad längd af 491,66 fot och sänkningar till ett sammanräknadt djup af 58,41 fot. Den utsofrade vaskmalmen har utgjort 205,930,4 Centner och stuffmalmen 4,546 Centner. Silfverhalten har öfver hufvud utgjort i den bättre vaskmalmen 1,58 lod, i den sämre vaskmalmen 0,518 lod och i stuffmalmen från 3,51 till 6,02 lod på Centnern. Från de förberedande processerne hafva till smältning blifvit använde 18,262 Centner stuffmalm, sliger och skärsten, hvaraf erhållits 3,787 lödige marker 4 lod eller 1,876 "tt 51 ort bergfint silfver. Den egentliga afraden utgör ^ af tillverkningen. Sala Silfververks Ränte-ersättningsfond har, dels genom afsättning i mån af silfvertillverkningens belopp, dels genom räntor på utlånta penningar, under året blifvit tillökad med 7,543 R:dr 23 öre, så att den vid årets slut utgjorde 140,313 R:dr 2 öre Riksmynt. Hellefors Silfververk i Örebro Län: Under året har orten inom Vestergrufvans utmål blifvit fortsatt 32 fot, så att ortens hela längd blifvit 47 fot, utan att dervid mera än en och annan blyglansgnista visat sig. Guldsmedshytte Silfververk i Lindes Socken och Örebro Län: Under året hafva blifvit nedsmälte nedannämnde malmqvantiteter: Centner. från Guldsmedshytte grufvor 29,756,10.» Siggeboda 941,35.» Åboda 154,95. Verket åt Tillsamman 30,852,40, hvaraf erhållits 5,588 Centner 90 < verkbly, hvilket vid afdrifning lemnat 396 % 9 ort silfver. njuter frihetsår. Sammanräknade silfvertillverkhingen i Riket har alltså utgjort 2,483 «81 ort eller 5,012 lödige marker 15 lod. c) Koppar. Gustafs och Carlbergs Kopparverk i Jemtlands Län: Af den nedsmälta malmen 9,774 Sk^ V.V. jemte 557 Tunnor Råkopparslagg, hafva erhållits 1,787 Sk«V.V. skärsten; och den häraf erhållna Råkopparen, 281 Skft 5 L«V.V., har lemnat 258 Sk<S 4 Ls 9 mkr V.V. eller 322 Sk«15 L«11 mkr St.St.V. Garkoppar.

23 Stora Kopparberget i Kopparbergs Län: Under året har grufvearbete varit verkstäldt i 100 arbetsrum, utaf hvilka 50 gifvit i vinst 117,850 R:dr 72 öre, och 50 i förlust 16,748 R:dr 58 öre, hvarjemte åtskilliga försöks- och kommunikations-arbeten blifvit utförde, som lemnat i vinst 468 R:dr; och äro, utaf de arbetsrum som lemnat vinst, 42 drifhe i fast klyft och 8 i ras. Ur grufvorne hafva blifvit uppfordrade 195,328 Tunnor berg, med en kostnad af 153,756 R:dr 72 öre, hvarförutan anrikad malm och grufvesylta erhållits till belopp af 130 Tunnor, för hvilka kostnaden uppgått till 234 R:dr 58 öre. Den skrädda malmen har utgjort 102,352 Tunnor, och kostnaden har i medeltal för en Tunna malm utgjort 1 R:dr 50 öre samt för 1 Tunna malmhaltigt berg 78,71 öre. Den tillverkade och under Bruksåret i Fahlu Kronovåg invägda råkopparen har utgjort 3,144 Ska 11 La 11 mkr råkopparvigt. Fjerdeparts-ägarnes behållning har varit 49,435 R:dr 85 öre, hvaraf beslutats utdela 48,000 R:dr med 40 R:dr å hvarje fjerdepart samt föra återstående 1,435 R:dr 85 öre på Kapital-Konto. Dessutom hafva inom Kopparbergs Län nedannämnde qvantiteter Koppar blifvit tillverkade: Sammanräknade koppartillverkningen i Kopparbergs Län har alltså utgjort 3,578 Ska 11 La 9 mkr. Riddarhytte Kopparverk i Westmanlands Län: I den till verket hörande så kallade Östergrufvan har brytningen utgjort 6,355 Ska T.V., hvaraf 1,250 Ska T.V. vaskmalm erhållits. Den tillverkade Garkopparen har utgjort 433 Ska 3 La 15 mkr St.St.V. Ljusnarsbergs Kopparverk i Örebro Län: Malmbrytningen i Ljusnarbergsfältets grufvor har utgjort 50,533 Centner, men endast 42,996 Centner hafva blifvit nedsmälte. Deraf hafva erhållits 15,513 Centner Skärsten, af hvilka, jemte ytterligare 890 Centner, eller tillsamman 16,403 Centner Skärsten, erhållits 2,612 Centner Råkoppar, som lemnat 2,272,62 Centner eller 710 Ska 3 La 17 mkr St.St.V. Garkoppar. Flögfors Kopparverk jemväl i Örebro Län: Af 30,592 Centner malm och 5,914 Centner slagg hafva erhållits 7,916 Centner Skärsten, som lemnat 1,630 Centner råkoppar. 2,025 Centner sådan koppar hafva under året blifvit garade och lemnat 1,836,41 Centner eller 573 Ska 17 La 11 mkr St.StV. Garkoppar. Kafveltorps Kopparverk äfven i Örebro Län: Den nedsmälta malmen har utgjort 43,583 Centner, den häraf erhållna skärstenen 12,396 Centner, den deraf bekomna råkopparen 2,477 Centner, och den härutaf slutligen vunna Garkopparen 1,962,74 Centner eller 613 Ska 7 La 2 mkr St.St.V. Garkoppar.

24 Tunabergs Kopparverk i Södermanlands Län: Ur Tunabergs grufvor hafva under året blifvit uppfordrade omkring 2,000 Centner koppar- och koboltförande berg. Den vid verket åstadkomna Garkoppar har utgjort 13 Ska 7 La 15 mkr St.St.V. Åtvidabergs Kopparverk i Östergötlands Län: Den ur grufvorne erhållna malmen har utgjort 366,409 Centner. Det under året nedsmälta gods har bestått af 378,411 Centner malm och 99,500 Centner slagg, eller tillsamman 477,911 Centner, hvaraf enligt uppgift erhållits 19,98 procent skärsten, hvars hela belopp således skall hafva varit 95,486,62 Centner, hvarförutan af sulunas blifvit tillverkade 1,171 Centner. har lemnat 18,929,95 Centner Råkoppar. lemnat 8,988,4 Centner Garkoppar. Denna skärsten, tillsamman utgörande 96,657,02 Centner, Af denna hafva 10,476,3 Centner blifvit garade i Härd och dervid Ofrige 8,453,65 Centner jemte 194,03 Centner skrot, hafva deremot blifvit raffinerade i flammugn och dervid lemnat 6,964,68 Centner, som benämnts raffinerkoppar. Tillsamman har Garkopparen och Raffinerkopparen således utgjort 15,953,08 Centner, motsvarande 4,985 Ska 6 La 15 mkr St St.V. Waldemarsviks Kopparverk i Calmar Län: Ur de grufvor, belägne på Fångön i Gryts Socken och Östergötlands Län, hvarifrån verket förses med malm, hafva under året blifvit brutne 3,200 Centner. Den tillverkade Garkopparen har utgjort 1,192,67 Centner eller 372 Ska 14 La 4 mkr St.St.V. Fredriksbergs Kopparverk i Jönköpings Län: Den ur verkets grufvor uppbrutna malm har utgjort 452 Ska T.V. hvarförutan genom sofring ur varp erhållits 218 Ska. Garkoppar-tillverkningen har uppgått till 37 Ska 8 La 15 mkr St.St.V. Sammanräknade koppartillverkningen i Riket under sistlidne bruksår har således utgjort 11,640 Ska 16 La 14 mkr. För tillverkningen vid Garpenberg, Kafveltorp, Fredriksberg samt, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Resolution af den 19 April innevarande år, vid AValdemarsvik, äfvensom för den tillverkning, hvilken åstadkommits af slagg vid Bergsgården, Smedstugan och Korsnäs har afradsfrihet ägt rum. För den öfriga tillverkningen har afrad erlagts med 3\j af tillverkningens belopp. d) Nickel. Sågmyre Nickelverk i Leksands Socken och Kopparbergs Län: Den ur de till verket hörande Slättbergs grufvor uppbrutna malmen har utgjort 60,240 Centner, och den tillverkade Nickelkopparen 628 Centner 16 a, utaf omkring 60 procent nickelhalt. Af tillverkningen har ^, eller 20 Centner 94 a, såsom afrad debiterats. Klefva Nickelverk i Alsheda Socken, Östra Härad och Jönköpings Län: Beloppet af Nickelmalm uppbruten ur Klefva grufva har utgjort 11,750 Centner, och tillverkningen har bestått af 5,27 Centner granulerad Nickelkoppar samt 758,03 Centner Nickelsten. Verket åtnjuter frihetsår. e) Messing. Vid Skultuna i Westmanlands Län har tillverkningen utgjort 2,908 Centner 24 a, och vid Nyköpings Messingsbruk i Södermanlands Län 347 Centner. Gusums Messingsbruk i Östergötlands Län har under året icke varit i gång. Sammanräknade messingstillverkningen har således utgjort 3,255 Centner 24 a eller 1,017 Ska 5 La 5 mkr St.St.V.

25 3.o) Diverse Verk och Tillverkningar. Koppar-Hamrar och Valsverk. Vid dessa verk har under ifrågavarande år åstadkommits kopparsmide och plåtar till ett sammanräknadt belopp af 9,019 Centner 17 <S eller 2,818 Sks 9 Ls 16 mkr St.St.V. på sätt här nedan för hvarje verk finnes upptaget. Centner. "5 Avesta i Kopparbergs Län 4, Mårdsäter i Örebro Län Källefall i Skaraborgs Län Tunaberg i Södermanlands Län Forssjö äfven i Södermanlands Län Åtvidaberg i Östergötlands Län Lesebo i Kronobergs Län Granefors i Blekinge Län 1, Kallinge i d:o 1,600. Olofsström i d:o 520. Kopparmöllan i Christianstads Län Bly. Summa 9, Häraf hafva blifvit tillverkade-' Centner. ffi Vid Sala Silfververk 1, » Guldsmedshyttan i Örebro Län 4, eller 1,886 Sk«1 L«17 mkr St.St.V. Zink. Summa 6, , Vid de Bolaget La Vieille Montagne tillhörige grufvor i Lerbäcks bergslag och Örebro Län hafva blifvit brutne 21,600 Centner zinkmalm, och vid grufvor inom samma Bergslag, tillhörige ett Svenskt Bolag, 7,687 Centner eller tillsamman 29,287 Centner. Metallisk zink är icke tillverkad. Kobolt. Vid Tunaberg i Södermanlands Län hafva 1,366 % slammad Koboltmalm blifvit beredd, och ^ deraf såsom afrad erlagd. Svafvel. Tillverkningen häraf har utgjort: Centner. <S eller 1,136 Sktt 16 La 3 mkr B.V. Vid Stora Kopparberget » Fahlu Sambruksbolags Verk >' Såghyttan 140.» Korsnäs 196.» Öster Silfberget 1,752. -» Dylta i Örebro Län 807. _so. Summa 4,001. 5«,

26 För tillverkningen vid Fahlu Sambruks-bolags verk åtnjutes afradsfrihet; för tillverkningen vid Dylta är afraden bestämd till -AJ, som efter faststäldt pris med penningar löses, och för tillverkningen vid Stora Kopparberget, Såghyttan, Korsnäs och Öster Silfberget erlägges i afrad ^. Jern-Vitriol. Häraf hafva blifvit tillverkade: Tunnor. Centner. «Vid Stora Kopparberget 1,995.» Dylta i Örebro Län 1, » Ölands i Calmar Län 1,000.» Lofvers i d:o.. 1, Summa 2,000. 3, För tillverkningen vid Dylta är afraden bestämd på enahanda sätt som för svafvel. För de öfrige verken utgår afraden med ^ af tillverkningsbeloppet. Koppar-Vitriol. Tillverkningen häraf har vid Fahlu Sambruks-Bolags Verk utgjort 1,309 Centner 22 ffi. För tillverkningen åtnjutas frihetsår. Rödfärg. Den häraf under året åstadkomna tillverkning har uppgifvits utgöra: Tunnor. Vid Fahlu Rödfärgsverk i Kopparbergs Län... 4,691.» Ingarfs i d:o... 1,500.» Elsborgs i d:o » Gamla Herregårdens i d:o... 3,299.» öster Silfbergs i d:o... 1,350.» Ridkärrs i Örebro Län 766.» Dylta i d:o 1,914.» Ölands i Calmar Län 650.» Lofvers i d:o 200.» Klefva i Jönköpings Län Summa 13,424. 1,350. För rödfärgstillverkningen vid Dylta är afraden bestämd på samma sätt som för Svafvel och Jernvitriol. Af tillverkningen vid Klefva erlägges ^ och vid öfrige verken ^ i afrad. Alun. Tillverkningsbeloppet har utgjort: Tunnor. Vid Latorps Alunverk i Örebro Län 2,250.» Ölands d:o i Calmar Län 1,900.» Lofvers d:o i d:o 1,250.» Andrarums d:o i Christianstads Län 1,296. Blyertz Summa 6,696. har enligt derom meddelad uppgift åstadkommits vid Fagersta och Djupkärra i Westmanlands Län till ett sammanräknadt belopp af 224 Sk«18 L<S 15 mkr V.V. Porfyr. Vid Elfdals Porfyrverk i Kopparbergs Län uppgifvas porfyrarbeten vara under året åstadkomna till ett värde af 9,560 R:dr Riksmynt. Centner.

27 Marmor. Arbeten häraf hafva vid Kolmårdens Bruk i Östergötlands Län åstadkommits till ett uppgifvet värde af 25,000 R:dr Riksmynt. Stenkol. Vid Höganäs i Malmöhus Län hafva nedannämnde belopp stenkol blifvit ur grufvorne uppfordrade: Tunnor. Af sorten N:o 1 54,234.»»» 2 102,333.»»» 3 44,141. som antagits äga ett ungefärligt värde af 170,000 R:dr Riksmynt. Tillsamman 200,708 Tunnor, I öfverensstämmelse med hvad nu blifvit i underdånighet anfördt, finnes i nedanstående Tabell bergverksproduktionen under ifrågavarande år summariskt för hvarje slag upptagen, hvarjemte i Tabellen blifvit infördt beloppet hvarmed produktionen under samma år varit större eller mindre än under det nästförutgångna.

28 :o). Arbetare. De vid Bruken och Bergverken under året begagnade arbetare hafva, enligt derom meddelade uppgifter, tillsamman utgjort 20,359, på sätt i följande Tabell närmare finnes upptaget.

29 :o). Inmutningar och Hvilostånd. Enligt hvad nedanstående förteckningar närmare utvisa, hafva under året 1,154 inmutningar ägt rum, af hvilka 391 varit nya uppfinningar och 763 förut bearbetade ställen eller varp samt 319 hvilostånd blifvit af Bergmästarne och Bergshauptmannen vid Sala Silfververk beviljade. Inmutningar.

30 Hvilostånd. 6:o). Verkstäder. Under Bruksåret hafva följande nya verkstäder blifvit tillåtne: Gjuterier. Ett vid Forsviks Bruk i Undenäs Socken, Wadsbo Härad och Skaraborgs Län, och Ett med namnet Lyckeby i Lösens Socken, Östra Härad och Blekinge Län. Stångjerns-Verkstäder. Ett Stångjernsverk, bestående af 1 Härd och Hammare med namnet Lunds Bruk i Lerbäcks Socken, Örebro Län. Två Härdar vid Tönnebro i Skogs Socken och Gefleborgs Län, hvilka någon tid varit nedlagda. Ett Stångjernsverk under namn af Skogsfors, bestående af en härd och hammare, i Byarums Socken, Östbo Härad och Calmar Län. Ett med namnet Walefors, bestående af en Härd och Hammare i Åsenhöga Socken, Westbo Härad, Jönköpings Län. Ett benämdt Radaholm, bestående af en härd och hammare i Stengårdshults Socken, Mo Härad, Jönköpings Län. En ny härd vid Ljungs Bruk i Ljungs Socken, Gullbergs Härad och Östergötlands Län. En ny Härd vid Stömneds Bruk i Stafnäs Socken, Gillbergs Härad och Wermlands Län. En ny Härd vid Nyfors Bruk i Söderberkes Socken, Kopparbergs Län. Ett Stångjernsverk, benämdt Gåaryd, bestående af en härd och hammare i Pjetteryd Socken, Sunnerbo Härad och Kronobergs Län. Jernmanufaktur- och Stålberednings-Verk. Ett Jernmanufakturverk, under namn af Kilslund i Bollnäs Socken, Södra Helsinglands Fögderi, Gefleborgs Län. Ett benämdt Klockarhyttan i Lerbäcks Socken, Örebro Län. Ett med namnet Eriksfors i Bjertrå Socken, Södra Ångermanlands Fögderi och Westernorrlands Län.

31 Ett kalladt Isgöhlström i Hallingebcrgs Socken, Södra Tjust Härad och Calmar Län. Ett i sammanhang med Radaholms ofvannämnda Stångjernsverk. Ett benämdt Strömvik i Bollnäs Socken Gefleborgs Län. Trenne Spikhamrar vid Degerfors Bruk i Carlskoga Socken och Härad i Örebro Län. En Stålugn vid Folkströms Bruk i Hellestads Socken och Tingslag, Östergötlands Län. En vid Ljungs Bruk i Ljungs Socken, Gullbergs Härad, Östergötlands Län. En vid Svanå Bruk i Harakers Socken, Norrbo Härad och Westmanlands Län. En Stålugn jemte Valsverk, Vällugn och Glödgugn vid Häfia Bruk i Skedvi Socken, Risinge Tingslag och Östergötlands Län. En Stålugn vid Bofors Bruk i Carlskoga Socken och Härad af Örebro Län. En Vattenslägga vid Qvarnänget i Svärdsjö Socken och Kopparbergs Län. Verk för annan förädling. Ett Kopparverk, benämndt Wirum, på Wirums Säteris ägor i Misterhults Socken, Tunaläns Härad och Calmar Län. Ett Silfververk, benämndt Lahäll, på Långbanshytte grund i Philipstads Bergslag och Wermlands Län. Nedläggning af Verkstäder. Resolutioner hafva under Bruksåret blifvit utfärdade om nedläggning för alltid af Lyreds Masugn i Gunnarskogs Socken, Jösse Härad, Wermlands Län; af Andersfors Stångjernsverk i Jerna Socken, Wester-Dalarnes Fögderi, af Johannesholms Stångjerns- och Manufakturverk i Wenjans Socken, Ofvan-Siljans Fögderi, af två Härdar vid Svartnäs Bruk i Svärdsjö Socken, Kopparbergs Fögderi, af 3 Härdar vid Lima Bruk i Leksands Socken, Nedan-Siljans Fögderi, af 2 Härdar jemte manufakturverkstäder vid Davidshytte Bruk i Hedemora Socken, Näsgårds Fögderi och Kopparbergs Län; af Thurefors Manufakturverk i Erska Socken, Bjerke Härad och Elfsborgs Län samt af en Knipphammare vid Häfla Bruk i Skedvi Socken, Risinge Tingslag, Östergötlands Län. Till oinskränkt smidesrätt hafva under Bruksåret öfvergått 23 Härdar med 9,333 Ska 6 L<S privilegieradt smide och till en del af detta smide hörande 180 Ska frälserätt. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet, Stormäktigste, Allernådigste Eders Kongl. Maj:ts Konung! underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter F. ÅKERMAN. L. ÅKERBERG. Stockholm den 18 September F. A. Crælius. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

32