Prognoser för utbetalningar

Relevanta dokument
Prognoser för utbetalningar

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Prognoser för utbetalningar

Prognoser för utbetalningar

Prognoser för utbetalningar

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Prognos för utbetalningar

Prognoser för utbetalningar

ap2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

ap2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

Utgiftsprognoser för budgetåren "Svarta" månader redovisas faktiskt utfall, "röda" månader prognosvärden. Belopp i Kkronor.

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Prognoser för utbetalningar

Prognoser

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Arbetsförmedlingens Återrapportering Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2011 December 2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2012 Januari 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2012 Februari 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2015 Januari 2015

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2015 Februari 2015

Prognos för utbetalningar

Arbetsförmedlingens Återrapportering Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2012 Augusti 2012

Prognoser för utbetalningar

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Prognos för utbetalningar

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011

Beräkningar av vissa förvaltningskostnader för hanteringen av sakanslagen år 2011

Prognos för utbetalningar

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Prognos för utbetalningar

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april (6,9 %) kvinnor (6,7 %) män (7,0 %) ungdomar år (12,8 %)

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti

Arbetsförmedlingens månadsstatistik år. Symbolen avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av januari 2012

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2012

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av oktober månad 2013 oktober

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april (7,4%)

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars månad 2014 mars

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län maj (7,1%)

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2013 september

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Rekv nr: Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av september 2012

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av maj månad 2014 maj

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län augusti 2016

Kort om Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län november 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av juli månad 2014

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av juli 2012

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2014 Augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Oktober 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden September 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden November 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av februari månad 2014 februari

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %)

Transkript:

SID: 1 AV 50 Dnr: 1.1-2010/436389 Datum: 2011-02-23 Prognoser för utbetalningar 2011-2015 Sammanfattning Den totala arbetslösheten 2010 blev 8,4 %. Under 2011 förväntas arbetslösheten minska, men bara marginellt till 7,8 %. År 2012 beräknas nivån till 7,5 %, 2013 till 7,3 %, 2014 till 6,8 % och 2015 till 6,2 %. Arbetslösheten går ner långsammare 2013 och 2014 än vad som har bedömts tidigare. Volymerna i garantiprogrammen kommer att fortsätta öka närmaste året, för att sedan minska långsamt. Grupper med svag ställning på arbetsmarknaden verkar komma att gynnas senare i konjunkturcykeln jämfört med vid tidigare konjunkturuppgångar. Kostnaderna för arbetslösheten kommer därför att ligga kvar på en hög nivå de närmast kommande åren. Kostnaderna under anslaget 1:2 ap1, aktivitetsstöd, beräknas 2011 till 16 487 miljoner kronor, vilket beräknas ge ett anslagsöverskridande med 774 miljoner kronor. Överskridandet beror på att volymerna i garantiprogrammen förväntas bli betydligt högre än vad regeringen räknade med i samband med budgetpropositionen. Arbetsförmedlingen kommer i avvaktan på eventuellt beslut om omfördelning att upprätthålla verksamheten genom att utnyttja anslagskrediten för anslag 1:2 ap1. Behovet av lönebidragsanställningar kommer att öka under prognosperioden. Trots detta räknar nu Arbetsförmedlingen med att antalet lönebidragsanställningar kommer att minska med 5 000 deltagare under året. Minskningen av lönebidragsanställningar beror att Arbetsförmedlingen ej kan bevilja lönebidragsanställningar hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal eller inte har tecknat hängavtal.

SIDA: 2 AV 50 Nedan följer en kort sammanfattning per anslag. 1:1 ap1 1:1 ap2 UO 14 (Arbetsmarknad & arbetsliv) 1:2 1:2 1:2 ap1 ap2 ap3 1:3 ap1 1:4 ap1 UO 13 (Integration & jämställdhet) 1:3 1:4 Tilldelning & förslag till tilldelning Tilldelning 2011 5 722 245 15 713 18 643 2 581 7 456 11 684 522 475 Regleringsbrevet 5 686 245 15 713 18 643 2 581 7 376 11 684 522 475 Överföring fr 2010 36 80 Kostnader 2010 5 852 16 158 17 646 3 823 7 067 10 094 0 0 2011 5 722 245 16 487 14 993 2 581 7 402 10 688 361 487 Sparande 2010-2011 2010 36 4 112 11 967 0 1 038 717 7 10 2011 0-774 3 650 0 54 996 160-12 Utgiftsområde 14 Anslaget 1:1 ap1 och ap2 - Förvaltning Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till 5 967 miljoner kronor, varav 245 miljoner avser etableringsuppdraget. Tilldelade medel på förvaltningsanslaget är lägre än föregående år och lägre än vad Arbetsförmedlingen ansett att myndigheten behöver. Konsekvensanalyser tas nu fram, för att anpassa verksamheten till uppdrag och tillgänglig budget.

SIDA: 3 AV 50 Anslaget 1:2 ap1 - Aktivitetsstöd Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till 16 487 miljoner kronor, vilket ger ett anslagsöverskridande med 774 miljoner kronor. Överskridandet hänför sig till att volymerna i garantiprogrammen förväntas bli högre än vad regeringen beräknade i samband med budgetpropositionen. Att volymerna nu bedöms bli större beror på att de grupper som står långt från arbetsmarknaden har haft svårt att dra nytta av den stigande efterfrågan på arbetskraft. De högre volymerna inom garantiprogrammen ökar belastningen på anslag 1:2 ap1. Underskott på 1:2 ap1 förslås hanteras genom överföring från anslaget 1:2 ap2 arbetslöshetsersättning, där Arbetsförmedlingen beräknar ett överskott på 3 650 miljoner kronor. Anslaget 1:2 ap2 - Arbetslöshetsersättning Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till 14 993 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än i föregående prognos. Detta ger ett anslagssparande på 3 650 miljoner kronor. Anslaget 1:3 ap1 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till 7 402 miljoner kronor vilket innebär ett anslagssparande på 54 miljoner kronor. Kostnaderna utgörs till 57 % av kostnader för garantiprogrammen och ökar jämfört med föregående år till följd av högre kostnader t ex för anordnarbidrag i fas 3 och aktiviteter inom framförallt fas 2. Kostnaderna för övriga program och insatser beräknas bli lägre än föregående år. Anslaget 1:4 - Lönebidrag Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till 10 688 miljoner kronor, vilket ger ett anslagssparande på 996 miljoner kronor. Behovet av lönebidragsanställningar kommer att öka under prognosperioden, framför allt till följd av reformerna inom sjukförsäkringsområdet. Antalet deltagare i lönebidrag bedöms trots detta minska med drygt 5 000 personer i år, medan de övriga anställningsformerna förväntas öka. Den främsta orsaken till minskningen av lönebidrag är att dessa av försäkringsskäl ej kan beviljas där arbetsgivaren saknar kollektivavtal.

SIDA: 4 AV 50 Utgiftsområde 13 Anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till 361 miljoner kronor, vilket ger ett anslagssparande på 160 miljoner kronor. Kostnaden för etableringsersättning beräknas till 288 miljoner kronor och kostnaden för tilläggen beräknas till 75 miljoner kronor. Anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till 487 miljoner kronor, vilket ger ett anslagsöverskridande på 12 miljoner kronor. Av de 487 miljoner kronorna avser 149 miljoner kronor kostnaden för Lots och 338 miljoner kronor avser övriga programkostnader.

SIDA: 5 AV 50 Beräknade utbetalningar under anslag Inledning Arbetsförmedlingen ska enligt regeringens beslut om Regleringsbrev för budgetåret 2011, redovisa prognoser för hur mycket som beräknas utbetalas 2011-2015 per anslag och anslagspost under anslag som disponeras av myndigheten. Prognoser och övrig redovisning ska lämnas vid fem tillfällen 2011. Detta är den andra utgiftsprognos som Arbetsförmedlingen lämnar 2011. Till grund för utgiftsprognosen avseende utgiftsområde 14 ligger den prognos för arbetsmarknaden 2011 och 2012 som Arbetsförmedlingen redovisade i december 2010. Beräkningar av inflöde till och utflöden från garantiprogrammen 2011-2015, är i stort sett den samma som i föregående prognos. Skillnaden mellan förra bedömningen och nuvarande beror främst på justeringar i modellen. Tilldelade medel och beräknade utbetalningar 2011 redovisas nedan. Tilldelningen under anslagen 1:1 redovisas med beräknad ingående överföring från 2010. Arbetslösheten blev 2010 8,4 % för att 2011 beräknas minska till 7,8 %. Arbetslösheten väntas därefter fortsätta sjunka successivt till 7,5 % 2012, 7,3 % 2013, 6,8 % 2014 samt 6,2 % 2015. Arbetslösheten går ned långsammare än vad som tidigare bedömts. Anledningen är den osäkra världskonjunkturen och i synnerhet den instabila ekonomiska situationen i många europeiska länder. Inflödet av sökande i jobb- och utvecklingsgarantin väntas bli högt hela 2011, i slutet av året bedöms garantierna totalt vara knappt 99 000 personer, till följd av den fortsatta höga arbetslösheten och allt längre tider i arbetslöshet. 2012 2015 väntas ett nettoutflöde ur garantierna, Fas 3 kommer dock att öka fram till 2014. Utflödet av deltagare i jobbgarantin för ungdomar väntas överstiga inflödet de åtta första månaderna 2011, för att sedan åter öka till knappt 38 000 personer i slutet av året. Följande år bedöms antalet deltagare i programmet minska ytterligare. Kostnaderna för bidrag till arbetslöshetsersättning dvs. för den öppna arbetslösheten - beräknas i slutet av prognosperioden falla till knappt 75 % av den beräknade kostnaden i början av perioden (2011).

SIDA: 6 AV 50 Till grund för utgiftsprognosen avseende utgiftsområde 13 ligger Migrationsverkets prognos avseende mottagna som omfattas av etableringsreformen. Under 2011 räknar Arbetsförmedlingen med att ta emot 9 800 personer inom etableringsuppdraget. Nedanstående tabell visar tilldelning, förslag på tilldelning, kostnader och sparande/underskott för 2011 2015. 1:1 ap1 1:1 ap2 UO 14 (Arbetsmarknad & arbetsliv) 1:2 1:2 1:2 ap1 ap2 ap3 1:3 ap1 1:4 ap1 UO 13 (Integration & jämställdhet) 1:3 1:4 Tilldelning & förslag till tilldelning Tilldelning 2011 5 722 245 15 713 18 643 2 581 7 456 11 684 522 475 Regleringsbrevet 5 686 245 15 713 18 643 2 581 7 376 11 684 522 475 Överföring fr 2010 36 80 Regeringens förslag till tilldelning (BP 2011) 2012 5 520 451 12 408 16 885 2 147 7 005 11 926 1 110 900 2013 5 604 530 10 943 15 306 1 282 6 614 11 909 1 412 1 108 2014 5 737 530 9 704 13 382 2 224 6 043 11 978 1 203 1 108 Kostnader 2010 5 852 0 16 158 17 646 3 823 7 067 10 094 2011 5 722 245 16 487 14 993 2 581 7 402 10 688 361 487 Januari 470 4 1 351 1 197 215 317 760 2 0 Februari-December 5 252 241 15 136 13 796 2 366 7 085 9 928 360 486 2012 6 487 468 15 968 14 363 2 147 6 749 10 765 1 149 1 059 2013 6 221 567 14 793 13 681 1 282 6 574 10 822 1 514 1 323 2014 5 967 570 13 126 12 471 2 224 6 230 10 885 1 476 1 304 2015 5 967 563 11 953 11 397 2 224 5 905 10 941 1 444 1 262 Sparande 2010-2014 2010 36 4 112 11 967 0 1 038 717 7 10 2011 0 0-774 3 650 0 54 996 0 160-12 2012-967 -17-3 559 2 522 0 256 1 161 0-39 -159 2013-617 -37-3 850 1 625 0 40 1 087 0-103 -215 2014-230 -40-3 422 911 0-187 1 093 0-273 -196

SIDA: 7 AV 50 Anslag inom Utgiftsområde 14 Anslag 1:1 - Förvaltning Anslag 1:1 Milj. Kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) 5 888 5 967 5 988 6 171 6 307 Anslaget 1:1 ap1 5 888 5 722 5 520 5 604 5 737 Anslaget 1:1 ap2 245 468 567 570 Beräknade utgifter 5 852 5 967 6 955 6 788 6 537 6 530 Anslaget 1:1 ap1 5 852 5 722 6 487 6 221 5 967 5 967 Anslaget 1:1 ap2 245 468 567 570 563 Beräknat sparande/underskott 36 0-967 -617-230 Anslaget 1:1 ap1 36 0-967 -617-230 Anslaget 1:1 ap2 0 0 0 0 Utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att Arbetsförmedlingen fjärde kvartalet 2010 i genomsnitt hade 213 000 öppet arbetslösa inskrivna mot 169 000 öppet arbetslösa inskrivna samma tid två år tidigare, vilket är en ökning med 26 %. Av de öppet arbetslösa var under denna period 46 % kvinnor och 54 % män jämfört med 44 % respektive 56 % två år tidigare. Antalet sökande i konjunkturberoende program ökade samtidigt från i genomsnitt 79 000 fjärde kvartalet 2008 till 188 000 fjärde kvartalet 2010, dvs. mer än fördubblades. Av deltagare i program var 2010 48 % kvinnor och 52 % män jämfört med 50 % kvinnor och 50 % män 2008. För 2011 har regeringen tilldelat Arbetsförmedlingen 5 931 miljoner kronor i förvaltningsanslag. 5 686 miljoner kronor avser 1:1 ap1 förvaltningskostnader för Arbetsförmedlingen och 245 miljoner kronor avser 1:1 ap2 nyanländas etablering. Anslaget för grunduppdraget har minskat med 294 miljoner kronor jämfört med föregående år. Samtidigt har resurserna för handlingsplanesamverkan (tillsammans med Försäkringskassan) minskat med ca 87 mkr och resurserna för både externa coacher och coachning i Arbetsförmedlingens regi minskat med 300 miljoner kronor respektive 110 miljoner kronor. Resurser för uppdraget med nyanländas etablering omfördelas successivt från övrig förmedlingsverksamhet. Sammantaget innebär detta att Arbetsförmedlingens tillgängliga resurser är lägre 2011 än 2010.

SIDA: 8 AV 50 Utifrån de tilldelade resurserna för 2011 genomförs nu konsekvensanalyser, vilka beräknas vara klara under första kvartalet. Myndigheten har infört ett anställningsstopp och kommer att analysera vilka konsekvenser regionala obalanser i resurstillgången får. Det beräknade medelsbehovet avseende 2012 2015 utgår från budgetunderlagets beräkningar. Medelsbehovet 2012 beräknas till 6 955 miljoner kronor, varav 6 487 miljoner kronor avser ap1 och 468 miljoner kronor avser ap2, vilket är 967 miljoner kronor högre än vad som föreslås i budgetpropositionen. För att beräkna behovet av förvaltningsresurser har Arbetsförmedlingen tillämpat en modell som kopplar resursbehovet till prognosen för både sökanderelaterade och arbetsgivarrelaterade insatser. Det totala antalet sökande bedöms minska samtidigt som antalet sökande med funktionsnedsättning och utrikes födda fortsätter att öka, dvs. de grupper som kräver större arbetsinsatser öka i omfattning. Även de arbetsgivarrelaterade insatserna bedöms öka successivt hela prognosperioden. Beräkningarna bygger även på att verksamheten med jobbcoachning i Arbetsförmedlingens egen regi som finansieras med medel från anslag 1:3, UO 14, övergår till grunduppdraget från och med 2012. Utöver de resursbehov som modellen förutsäger för Arbetsförmedlingens grunduppdrag till kommer kostnader för Arbetsförmedlingens utökade uppdrag i samband med sjukförsäkringsreformen, reformen om nyanländas etablering samt övriga utvecklingsområden, vilka redovisas i budgetunderlaget.

SIDA: 9 AV 50 Anslag 1:2 Aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning Anslag 1:2 Milj kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tilldelning/förslag tilldelning (BP 2011) 53 706 36 937 31 440 27 531 25 310 0 Anslaget 1:2 ap1 20 270 15 713 12 408 10 943 9 704 Anslaget 1:2 ap2 29 613 18 643 16 885 15 306 13 382 Anslaget 1:2 ap3 3 823 2 581 2 147 1 282 2 224 Beräknade utgifter 37 628 34 061 32 478 29 756 27 821 25 574 Anslaget 1:2 ap1 16 158 16 487 15 968 14 793 13 126 11 953 Anslaget 1:2 ap2 17 646 14 993 14 363 13 681 12 471 11 397 Anslaget 1:2 ap3 3 823 2 581 2 147 1 282 2 224 2 224 Beräknade sparande/underskott 16 078 2 876-1 038-2 225-2 511 Anslaget 1:2 ap1 4 112-774 -3 559-3 850-3 422 Anslaget 1:2 ap2 11 967 3 650 2 522 1 625 911 Anslaget 1:2 ap3 0 0 0 0 0 Ap1 - Aktivitetsstöd Arbetsförmedlingen beräknar medelsbehovet på anslag 1:2 ap1 avseende år 2011 till 16 487 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagsöverskridande med 774 miljoner kronor och är samma belopp som i föregående prognos. Arbetsförmedlingen bedömer därmed ett behov av omfördelning inom anslaget motsvarande det beräknade anslagsöverskridandet. Arbetsförmedlingen föreslår att medel överförs till 1:2 ap1 från 1:2 ap2 där överskottet beräknats bli 3 650 miljoner kronor. Kortsiktigt skulle delar av underskottet kunna täckas av anslagskrediten, men då behovet av anslagsmedel överstiger föreslagen tilldelningen även under de kommande åren, behöver myndigheten ett tillskott på anslaget. En utebliven omfördelning inom anslaget enligt ovan leder till konsekvenser främst avseende matchningen och insatser för prioriterade grupper utanför garantierna. Detta i sin tur kan leda till förlängda arbetslöshetstider och ytterligare ökat inflöde i garantierna.

SIDA: 10 AV 50 Deltagare i program med aktivitetsstöd Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas minska från 190 600 i slutet av 2010 till 172 300 i slutet av 2011. Det är en minskning med 18 300 deltagare under 2011. Av deltagarna i program beräknas 56 % vara inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin och 21 % vara inskrivna i jobbgarantin för ungdomar 2011. Arbetsförmedlingen räknar med att antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin under 2011 kommer fortsätter att öka från 89 700 vid januari månads utgång till ungefär 98 800 deltagare vid årsskiftet 2011/2012. Under 2012-2015 väntas ett bestående nettoutflöde. I föregående prognos räknade Arbetsförmedlingen med högsta antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin 99 300, i slutet av 2011. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar kommer 2011 i genomsnitt vara 35 100, i föregående prognos bedömdes det genomsnittliga antalet deltagare vara 33 00o. Deltagarna i program utanför garantierna är till största delen förberedande insatser för prioriterade grupper.

SIDA: 11 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN (FAS 1 & 2) 2010-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Antalet deltagare som lämnar programmet har ökat oavbrutet sedan början av 2010, men inflödet är fortfarande något större än utflödet. Från 2012 och framåt beräknas antalet deltagare i programmets första och andra fas sjunka förhållandevis snabbt eller från 64 000 deltagare i slutet av 2011 till 21 800 i slutet av 2015. Detta är dock högre nivå än Arbetsförmedlingens bedömning i tidigare prognos, då bedömningen för 2015 var 17 800 deltagare. Andelen män inom fas 1-2 har ökat från 51 % i januari 2010 till 55 % i januari 2011. 60% 50% 40% 30% 20% 10% KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN (FAS 1 & 2) 2009-2011 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män

SIDA: 12 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN (FAS 3) 2010-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos februari 2011 Utgiftsprognos januari 2011 Antalet deltagare i programmets tredje fas beräknas öka oavbrutet under praktiskt taget hela prognosperioden något mindre än vad Arbetsförmedlingen räknade med i tidigare prognoser. Under 2010 gick 18 800 deltagare över från programmets två första faser till dess tredje. Antalet deltagare i Fas 3 ökade under samma period med drygt 12 900 personer. I den senaste prognosen når deltagarna i Fas 3 ett högsta antal 47 900 hösten 2014. Det motsvarar 63 % av alla deltagare i programmet. Andelen män var under början 2009 markant högre än andelen kvinnor. Under 2010 var 48,5 % av deltagarna kvinnor och 51,5 % män. KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN (FAS 3) 2009-2011 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män

SIDA: 13 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR 2010-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden har medfört en allt lägre förväntad ungdomsarbetslöshet och allt färre deltagare i jobbgarantin för ungdomar. Arbetsförmedlingen räknar nu med 37 800 deltagare i programmet i slutet av året, vilket är 3 000 fler deltagare än i föregående prognos. Antalet deltagare bedöms följande år att sjunka successivt till 19 700 i slutet av prognosperioden (2015). Det finns en tydlig manlig dominans bland dem som är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar, vilket även gäller för ungdomar utanför garantin. Under 2010 var i genomsnitt 41 % kvinnor och 59 % män i programmet, motsvarande siffror 2009 var 37 % respektive 63 %. KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR 2009-2011 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män

SIDA: 14 AV 50 FÖRBEREDANDE INSATSER FÖR DELTAGARE UTANFÖR GARANTIERNA 2010-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Prognosen avseende volymerna i de förberedande insatserna är ungefär densamma som i föregående prognos, men programmixen är något förändrad. Avseende de förberedande insatser bör i första hand nämnas arbetslivsinriktad rehabilitering, som under 2011 i genomsnitt beräknas ha 12 800 deltagare per månad, jämfört med 13 500 i föregående prognos. Förberedande utbildning som i genomsnitt beräknas ha 4 400 deltagare per månad 2011, jämfört med 3 700 deltagare i föregående prognos. Arbetslivsintroduktion beräknas under 2011 i genomsnitt ha 5 200 deltagare per månad, jämfört med 5 300 deltagare i föregående prognos. Av deltagarna i de förberedande insatserna var 2010 i genomsnitt 64 % kvinnor och 36 % män, jämfört med 2009 då 61 % var kvinnor och 39 % män. KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I FÖRBEREDANDE INSATSER 2009 2011 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män

SIDA: 15 AV 50 Antal kvarstående i förberedande utbildning (utanför garantierna) 2010 2011 Program jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan Totalt 3 030 3 700 4 419 5 296 4 839 4 250 3 617 4 409 4 996 5 283 6 357 5 271 5 678 varav från ALI* 1 12 104 722 698 682 648 686 748 852 1 036 1 067 1 232 varav funktionsnedsatta (exkl. ALI*) 1 071 1 212 1 330 1 416 1 299 1 182 948 1 080 1 138 1 066 1 248 1 088 1 132 varav nyanlända 411 543 626 641 640 738 780 903 1 085 1 207 1 303 1 152 1 277 Antalet deltagare från prioriterade grupper 49% 48% 47% 52% 54% 61% 66% 61% 59% 59% 56% 63% 64% * Arbetslivsintroduktion Andelen deltagare i förberedande utbildning från de prioriterade grupperna har ökat under det senaste året. I januari 2011 kom 64 % av deltagarna från prioriterade grupper motsvarande siffra för januari 2010 var 49 %. DELTAGARE MÅNADSVIS I ARBETSLIVSINTRODUKTION 2011-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos februari 2011 Utgiftsprognos januari 2011 Prognosen avseende inflödet i arbetslivsintroduktion är oförändrad mot föregående prognos, inflödet i januari var dock något lägre än prognostiserat. Av dem som lämnat sjukförsäkringen under 2010 har 36 784 registrerats som sökande vid Arbetsförmedlingen i programmet arbetslivsintroduktion. Tidigare sjukskrivna som skrivs in i arbetslivsintroduktion kan, när de avslutat

SIDA: 16 AV 50 introduktionen, skrivas in i antingen jobb- och utvecklingsgarantin eller i förberedande insatser. Arbetsförmedlingen räknar med att ett växande antal sökande, sedan de avslutat arbetslivsintroduktionen, skrivs in i program utanför garantin eftersom det möjliggör den längre rehabiliteringstid som många tidigare sjukskrivna arbetssökande behöver. De program som svarar mot de sökandes behov är förberedande insatser såsom Fördjupad kartläggning och vägledning och Arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket bidrar till att volymerna i dessa program har ökat under 2010 och förväntas var fortsatt höga under 2011. Det innebär att inskrivningen i jobb- och utvecklingsgarantin i de fall då den ändå kommer i fråga förskjuts framåt i tiden i stället för att följa direkt på den avslutade arbetslivsintroduktionen. Av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet och registrerades som sökande vid Arbetsförmedlingen hade 12 % fått arbete i slutet av oktober. Ungefär 25 % fanns i något av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd och utöver dessa var knappt 5 % registrerade som aktivt arbetssökande. Av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet var ungefär en fjärdedel fortfarande aktuella på Arbetsförmedlingen utan att delta i program. Det innebär att de var arbetssökande med förhinder och saknade förutsättningar att delta i program med aktivitetsstöd, trots försök till anpassning. Majoriteten av dessa bedöms ha sökt ersättning från sjukförsäkringen. Det förväntade lägre inflödet av tidigare sjukskrivna i programmet, medför att programmet får färre deltagare kommande år. I nuvarande bedömning räknar Arbetsförmedlingen med att 4 900 personer deltar i slutet av 2011, 4 000 i slutet av 2012 och 2 200 deltar i slutet av prognosperioden.

SIDA: 17 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I UPPHANDLAD ARBETSMARKNADSUTBILDNING (UTANFÖR GARANTIERNA) 2010-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Arbetsmarknadsutbildningens volym ökade under 2010 jämfört med 2009. Antalet deltagare var som högst i november med 10 400 deltagare, varav 5 450 deltagare utanför garantierna. Antalet deltagare utanför garantierna har minskat de senaste månaderna. Andelen deltagare från garantiprogrammen har ökat under senaste året från 29 % i januari 2010 till 52 % i januari 2011. Antal kvarstående i arbetsmarknadsutbildning 2010 2011 Program jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan Utanför garantierna 5 565 5 677 6 007 5 794 5 472 4 874 4 192 4 536 5 115 5 241 5 450 4 841 4 802 JOB 1 242 1 326 1 594 1 723 1 865 1 904 1 820 2 208 2 620 2 926 3 140 3 077 3 417 UGA 983 1 349 1 699 1 755 1 620 1 312 979 1 060 1 340 1 539 1 810 1 619 1 831 Totalt 7 790 8 352 9 300 9 272 8 957 8 090 6 991 7 804 9 075 9 706 10 400 9 537 10 050 Andel deltagare från garantiprogram 29% 32% 35% 38% 39% 40% 40% 42% 44% 46% 48% 49% 52%

SIDA: 18 AV 50 KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I ARBETSMARKNADSUTBILDNING (UTANFÖR GARANTIERNA) 2009-2011 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män Andelen kvinnor är markant läger än andelen män inom programmet upphandlad arbetsmarknadsutbildning. I januari 2010 var 29 % av deltagarna kvinnor för att till januari 2011 ha ökat till 41 %. DELTAGARE MÅNADSVIS I ARBETSPRAKTIK OCH PRAKTISK KOMPETENSUTVECKLING (DELTAGARE UTANFÖR GARANTIERNA) 2010-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 25000 20000 15000 10000 5000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Antalet deltagare i arbetspraktik (exkl. Lyft) utanför garantierna uppgick 2010 i genomsnitt till 16 200 och beräknas i slutet av 2011 minska till 4 400 personer. Arbetsförmedlingen räknar med något långsammare nedgång i början av 2011 jämfört med föregående prognos.

SIDA: 19 AV 50 Arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling har en viktig funktion i matchningen genom att ge arbetslösa möjlighet att stärka sin kompetens och behålla kontakten med arbetslivet. Arbetssökande ges också möjlighet att presentera sin kompetens för nya presumtiva arbetsgivare samtidigt som arbetsgivarna får en möjlighet att pröva den arbetssökande i förhållande till arbetets innehåll och krav. En risk med att reducera arbetspraktik är att färre personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kommer att ges möjlighet till anställning med lönebidrag eller andra insatser. Lönebidrag föregås i stort sett alltid av arbetspraktik, då få arbetsgivare är beredda att direktanställa personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga utan en praktikperiod. För den enskilde arbetssökande innebär praktikperioden en möjlighet att testa arbetsförmågan på en specifik arbetsplats och i en viss arbetsuppgift. KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I ARBETSPRAKTIK OCH PRAKTISK KOMPETENSUTVECKLING 2009-2011 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män Fördelningen mellan kvinnor och män har de senaste 4 månaderna jämnats ut och var i januari månad 52 % kvinnor och 48 % män. Beräknade snittkostnader Snittkostnaderna (vilket redovisas i tabellerna) för aktivitetsstöd är generellt oförändrade sedan föregående prognos. Arbetsförmedlingen har i sina beräkningar justerat snittkostnaderna för förberedande utbildning något för att närma sig tidigare prognoser under våren 2010. Detta då volymökningen från Arbetslivsintroduktion inte påverkat snittkostnaderna som tidigare beräknats. En mindre sänkning av snittkostnaden för aktiviteter med vägledning och platsförmedling har även gjorts.

SIDA: 20 AV 50 Beräknade kostnader för aktivitetsstöd De sammanlagda kostnaderna för 2011 beräknas till 16 487 miljoner kronor, för att 2012 sjunka till 15 968 miljoner kronor och mot prognosperiodens slut 2015 till 11 953 miljoner kronor. Vad gäller jobbgarantin för ungdomar räknar Arbetsförmedlingen med högre kostnader än i föregående prognos på grund av högre volymer. Kostnaderna för programmet 2011 beräknas nu till knappt 1 664 miljoner kronor, jämfört med 1 586 miljoner kronor i föregående prognos. Kostnaderna för övriga program och insatser beräknas till 3 638 miljoner kronor 2011 jämfört med 3 629 miljoner kronor i föregående prognos. Av kostnaderna under anslaget beräknas garantiprogrammen 2011 svara för 78 %. Andelen ökar under de närmast följande åren av prognosperioden. Kostnaderna för deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas beräknas i slutet av prognosperioden uppgå till 51 % av alla kostnader under anslagsposten.

SIDA: 21 AV 50 Ap2 - Bidrag till arbetslöshetsersättning Utbetalningarna av bidrag till arbetslöshetskassorna bestäms av antalet dagar med inkomstrelaterad ersättning, den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen, antalet dagar med ersättning i form av grundbelopp och grundbeloppets storlek. 96 % av utbetalningarna avser inkomstrelaterad ersättning. Vid bedömning av den framtida belastningen på anslaget är de avgörande frågorna hur många av de arbetslösa som kommer att vara berättigade till någon form av arbetslöshetsersättning och hur många av dessa som kommer att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning respektive ersättning med grundbelopp. Andelen av de arbetssökande som har rätt till inkomstrelaterad ersättning har under senaste året minskat från 60 % i januari till 53 % i december. Rätt till ersättning med grundbeloppet har varierat mellan 4 % och 5 % under hela 2010. Andelen som ej har rätt till ersättning har under 2010 ökat från 36 % till 42 %. Att andelen med inkomstrelaterad ersättning minskat bedöms till största delen bero på att den förbättrade arbetsmarknaden i första hand gagnar de som nyligen varit i arbete och är berättigade till inkomstrelaterad ersättning. Att andelen som inte har rätt till a-kassa har ökat förklaras med flera faktorer. Fler utlandsfödda än tidigare är inskrivna, andelen oförsäkrade ungdomar har ökat gradvis sedan studerandevillkoret avskaffades och antalet långtidsarbetslösa som har utförsäkras ökar. 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 ARBETSSÖKANDE VID ARBETSFÖRMEDLINGEN 2010 2015 FÖRDELAT PÅ ERSÄTTNINGSKATEGORIER 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inkomstrelaterad ersättning Ersättning med grundbelopp Ej a-kassa

SIDA: 22 AV 50 70% KÖNSFÖRDELNING FÖR PERSONER MED INKOMSTRELATERAD ERSÄTTNING 2009 2011 KÖNSFÖRDELNING FÖR PERSONER ERSÄTTNING MED GRUNDBELOPP 2009 2011 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 2009 2010 2011 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män Kvinnor Män Arbetsförmedlingen räknar mot den bakgrunden med att utgifterna under anslagsposten 2011 kommer att uppgå till 14 993 miljoner kronor, 14 363 miljoner kronor 2012, 13 681 miljoner kronor 2013, 12 471 miljoner kronor 2014 och 11 397 miljoner kronor 2015. Det är 7 miljoner kronor lägre kostnader innevarande år (2011) än i föregående prognos. 2012 2015 beräknas kostnaden bli högre än vad Arbetsförmedlingen bedömde i sin föregående prognos. Skillnaden beror på bedömningen att arbetslösheten kommer att gå ner långsammare, samt att andelen med rätt till ersättning inte kommer att fortsätta minska. Prognosmodell och antaganden Utbetalningar av bidrag till arbetslöshetsförsäkringen beräknas med utgångspunkt från prognosen av antalet arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. De sökande fördelas i prognosen på två grupper: Sökande med rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och sökande utan sådan rätt. Sökande med rätt till ersättning fördelas vidare på sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning och sökande med rätt till ersättning enbart med grundbelopp. Utbetalningarna av bidrag beräknas därefter med ledning av antaganden om det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per sökande och månad och genomsnittliga dagpenningar för sökande med rätt till ersättningar. Erfarenheten visar att de genomsnittliga dagpenningarna för sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning respektive ersättning med grundbelopp är stabila så länge ersättningsnivåerna är oförändrade. Arbetsförmedlingen räknar nu med att den genomsnittliga dagpenningen för sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning kommer att uppgå till 610 kronor 2011 2015 och den genomsnittliga dagpenningen till sökande med grundbelopp kommer att uppgå till 243 kronor, vilket är samma som i föregående prognos.

SIDA: 23 AV 50 Anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser Anslag 1:3 ap1 Milj kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) 8 105 7 456 7 005 6 614 6 043 Beräknade utgifter 7 067 7 402 6 749 6 574 6 230 5 905 Beräknat sparande/underskott 1 038 54 256 40-187 Arbetsförmedlingen räknar med att kostnaderna för program och insatser kommer att uppgå till 7 402 miljoner kronor 2011 eller 335 miljoner kronor mer än föregående år, vilket är 54 miljoner kronor lägre än i föregående prognos. Kostnadsökningen inom jobb- och utvecklingsgarantin beräknas till 1 053 miljoner kronor, varav ökade kostnader för enbart Fas 3 svarar för 635 miljoner kronor. Kostnaden för program utanför garantierna beräknas minska med 875 miljoner kronor mot föregående år. Kostnader 2010-2011 Miljoner kronor Faktiska Beräknade kostnader 2011 vid kostnader olika prognostillfällen 2010 19-jan 23-feb Kostnader inom garantiprogrammen Jobb- & utvecklingsgarantin fas 1&2 977 1 432 1 396 Jobb- & utvecklingsgarantin fas 3 853 1 508 1 488 Jobbgaranti för ungdomar 624 778 592 Särsk. anställningsstöd (JOB) 531 703 721 Kostnader utanför garantiprogrammen Arbetsmarknadsutbildning 1 088 623 639 Förberedande utbildning 595 553 628 Instegsjobb 368 400 457 KA för nyarbetslösa 873 600 600 Jobbcoachning AF 377 350 350 Sommarjobb 96 0 1 Övrigt 685 509 531 Summa kostnader 7 067 7 456 7 402 Tilldelning 8 105 7 456 7 456 Beräknat sparande 1 038 0 54

SIDA: 24 AV 50 Samtliga kostnader för program och insatser inom garantierna ingår i de redovisade beloppen. Av kostnaderna för jobb- och utvecklingsgarantin fas 1&2 avser 912 miljoner kronor utbildning, arbetsträning och resor. 484 miljoner kronor avser kostnader för ersättning till kompletterande aktörer. Av kostnaderna för jobbgarantin för ungdomar avser 299 miljoner kronor utbildning, resor och merkostnader. 293 miljoner kronor avser kostnader för ersättning till kompletterande aktörer. Kostnaden för arbetsmarknadsutbildning utanför garantierna beräknas till 639 miljoner till, vilket är en minskning med 449 miljoner kronor jämfört med 2010. Minskningen av kostnaderna för kompletterande aktörer för nyarbetslösa beror på ramen på 600 miljoner kronor i regleringsbrevet avseende 2011. Av de övriga kostnaderna på 531 miljoner kronor avser 144 miljoner kronor försäkringsskydd, 78 miljoner kronor flytt- och pendlingsstöd och 70 miljoner tolkoch utredningskostnader.

SIDA: 25 AV 50 VERKSAMHETSKOSTNADER PER DELTAGARE I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS 1 & 2 VERKSAMHETSKOSTNADER (EXKL. ANORDNARBIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMPLETTERANDE AKTÖRER) PER DELTAGARE OCH MÅNAD 2010 2011. KRONOR 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2010 2011 VERKSAMHETSKOSTNADER PER DELTAGARE I JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR VERKSAMHETSKOSTNADER (EXKL. ERSÄTTNINGAR TILL KOMPLETTERANDE AKTÖRER) PER DELTAGARE OCH MÅNAD 2010 2011. KRONOR 1200 1000 800 600 400 200 0 2010 2011 Kostnaden per deltagare 1 och månad inom jobb- och utvecklingsgarantin beräknas till 1 850 kronor 2011, varav 1200 kronor för aktiviteter och 650 kronor för kompletterande aktörer. Inom jobbgarantin för ungdomar beräknas kostnaderna 2011 per deltagare och månad till 1 400 kronor varav 700 kronor för aktiviteter och 700 kronor för kompletterande aktörer. Det är Arbetsförmedlingens ambition att deltagarna i garantierna ska få möjlighet att delta i fler aktiva insatser än tidigare och att förmedlingarna har en långsiktig plan för varje deltagare, där att de olika aktiviteterna följer på varandra i en sammanhållen process. Arbetsförmedlingen räknar därför med att kostnaderna för verksamhet i de två första faserna av jobb- och utvecklingsgarantin ska bli högre 2011 än 2010. 1 Med deltagare avses samtliga deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin (fas 1 & 2) respektive jobbgarantin för ungdomar inte bara i aktiviteter eller hos kompletterande aktörer.

SIDA: 26 AV 50 KOMPLETTERANDE AKTÖRER JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN KOSTNADER FÖR KOMPLETTERANDE AKTÖRER MÅNADSVIS 2010 2011. TKR KOMPLETTERANDE AKTÖRER JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR KOSTNADER FÖR KOMPLETTERANDE AKTÖRER MÅNADSVIS 2010-2011. TKR 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 KOMPLETTERANDE AKTÖRER FÖR NYARBETSLÖSA (EXTERN COACHNING) KOSTNADER FÖR EXTERNA COACHER MÅNADSVIS 2010 2011. TKR 120 000 100 000 80 000 60 000 INTERN COACHNING PÅ ARBETSFÖRMEDLINGEN KOSTNADER FÖR INTERN COACHNING VID ARBETSFÖRMEDLINGEN MÅNADSVIS 2010 2011. TKR 40 000 30 000 20 000 40 000 10 000 20 000 0 2010 2011 0 2010 2011 Kostnaderna för extern coachning 2010 blev 873 miljoner kronor och för intern coachning 377 miljoner kronor sammantaget 1 250 miljoner kronor. För 2011 beräknas kostnaderna för kompletterande aktörer utanför garantierna till 600 miljoner kronor och kostnaderna för intern coachning till 350 miljoner kronor sammantaget 950 miljoner kronor.

SIDA: 27 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I INSTEGSJOBB 2010-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 5000 4000 3000 2000 1000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Kostnaderna för instegsjobb beräknas till 457 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor högre än i föregående prognos, då planeringen var att ej överskrida 400 miljoner kronor. Kostnaderna bedöms öka de följande åren under prognosperioden för att 2015 beräknas till 574 miljoner kronor. KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I INSTEGSJOBB 2009-2011 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män Andelen kvinnor som har instegsjobb har ökat de senaste åren. I januari 2010 var 36 % kvinnor för att i januari 2011 ökat till 43 %.

SIDA: 28 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I SÄRSKILT ANSTÄLLNINGSSTÖD 2010-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 5000 4000 3000 2000 1000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Kostnaderna för särskilt anställningsstöd beräknas till 721 miljoner kronor 2011, jämfört med 703 miljoner kronor i föregående prognos. Följande år under prognosperioden bedöms kostnaderna fortsätta öka, för att 2015 uppgå till 839 miljoner kronor. Kostnadsökningen beror till största delen på ökad snittkostnad till följd av höjt tak för ersättning till arbetsgivare, som träder i kraft 1 februari 2011 och gäller under två år. Arbetsförmedlingen kommer att följa hur höjningen av taket kommer att påverka snittkostnadsutvecklingen. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I SÄRSKILT ANSTÄLLNINGSSTÖD 2009-2011 2009 2010 2011 Kvinnor Män Under det senaste året har andelen män med särskilt anställningsstöd ökat. I januari 2010 var 57 % män för att i januari 2011 ökat till 62 %.

SIDA: 29 AV 50 Anslag 1:4 - Lönebidrag Anslag 1:4 Milj kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) 10 811 11 684 11 926 11 909 11 978 Beräknade utgifter 10 094 10 688 10 765 10 822 10 885 10 941 Beräknat sparande/underskott 717 996 1 161 1 087 1 093 Antalet deltagare i program under anslaget har minskat successivt sedan mitten av 2008. Under 2010 vände denna trend och antalet deltagare ökade med 4 000 personer. Fördelningen mellan de olika programmen har förändrats. Andelen i lönebidrag har sjunkit medan andelen i trygghetsanställningar och utvecklingsanställning har ökat. Arbetsförmedlingen bedömer att anslagssparandet 2011 blir 996 miljoner kronor. DELTAGARE MÅNADSVIS I PROGRAM FÖR FUNKTIONSNEDSATTA 2010-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 100000 80000 60000 40000 20000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos februari 2011 Utgiftsprognos januari 2011 Arbetsförmedlingen räknar med att antalet deltagare i program under anslag 1:4 för funktionsnedsatta vid slutet av 2011 kommer att uppgå till 68 400 personer. Det är 6 600 färre vid årets slut än i närmast föregående prognos.

SIDA: 30 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I LÖNEBIDRAG 2011-2015 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI 2011 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftsprognos februari 2011 Utgiftsprognos januari 2011 Behovet av lönebidragsanställningar kommer att öka under prognosperioden, inte minst till följd av reformerna inom sjukförsäkringsområdet. Trots detta räknar Arbetsförmedlingen med minskande antal deltagare i programmet lönebidrag. Arbetsförmedlingen räknar nu med att 40 500 personer kommer att delta i programmet vid årets slut, jämfört med 48 000 personer i föregående prognos. Även följande år bedöms antalet deltagare att minska. De svårigheter Arbetsförmedlingen hittills mött, och som beskrivits i tidigare utgiftsprognoser, kvarstår. Det handlar om försäkringsfrågan hos de arbetsgivare som saknar kollektivavtal, taket på lönebidrag som gör att den reella subventionsgraden blir allt lägre samt det faktum att det råder en allt större konkurrens om platser på de delar av arbetsmarknaden där anställningar med lönebidrag är frekventa. Försäkringsfrågan är akut. Arbetsförmedlingen kan som tidigare beskrivits inte bevilja lönebidrag där arbetsgivaren inte har tecknat kollektivavtal. Skälet är att tillämpliga försäkringar inte kan tecknas på marknaden. Detta förväntas medföra att möjligheten till att hitta nya lönebidragsanställningar reduceras. Dessutom bedömer Arbetsförmedlingen att en stor andel av de beslut som är avsedda att förlängas inte kommer att kunna förlängas, då runt en tredjedel av de arbetsgivare som har anställda med lönebidrag saknar kollektivavtal. En del företag kommer sannolikt att teckna hängavtal, men en mycket grov bedömning från Arbetsförmedlingens sida är att omkring hälften av de beslut för personer som arbetar i företag som saknar kollektiv- eller hängavtal, inte kommer

SIDA: 31 AV 50 att förlängas. Den tillgängliga arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning kommer att begränsas. Ett annat hinder för en positiv utveckling är taket i lönebidrag. Den högsta bidragsgrundande lönekostnaden är idag 16 700 kronor för ett heltidsarbete vad gäller arbetsgivarstöden Lönebidrag, Trygghetsanställning, Utvecklingsanställning samt Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA). Idag ligger uppskattningsvis 86 % av alla dessa anställningar över gränsen, vilket leder till att arbetsgivaren inte kompenseras fullt ut för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. I ett läge där Arbetsförmedlingen arbetar för att fler personer ska få anställning med lönebidrag finns det också risken att den genomsnittliga lönebidragsnivån ökar något. Beroende på att det första beslutet generellt har högre bidragsnivå, för att senare förhandlas ner. Utvecklings- och trygghetsanställningar bedöms fortsätta öka, om än i en något svagare takt än under föregående år, medan antalet beslut med lönebidragsanställningar minskar. Detta är en tendens som Arbetsförmedlingen tror kommer att hålla i sig då det utökade rehabiliteringsuppdraget medför att Arbetsförmedlingen får ta emot fler personer med behov av utökat stöd, vilket medför längre perioder med subventionerade anställningar. Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare förväntas öka från dagens nivå på 4 500 deltagare till 5 000 deltagare under 2011. Ambitionen är att teckna fler och större avtal med kommunerna. Antalet personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ökar i nystartsjobb. Det är en positiv utveckling, men utvecklingen påverkar resursutnyttjandet på anslaget 1:4. Nystartsjobb har heller inget tak på lönekostnaden, vilket gör att den reella subventionsgraden kan överstiga den i anställningar med lönebidrag. Det är också möjligt att den föreslagna förstärkningen av det särskilda anställningsstödet kommer att få en liknande effekt på lönebidragen. Det är svårt att värdera effekterna av de ovannämnda problemen (försäkringsfrågan, taket på lönebidrag samt konkurrensen från andra subventionerade anställningar och program). Vi har inte tillräckligt med empiriskt material för att med bestämdhet kunna avgöra hur dessa delar, var för sig eller tillsammans, påverkar utfallen i volym och utgifter. Vi gör istället en övergripande bedömning av de förväntade effekterna.

SIDA: 32 AV 50 I detta skede menar vi att försäkringsfrågan är mest akut och det som till största del bidrar till risken för minskade volymer och ett underutnyttjande av anslaget. Om kravet på likvärdig försäkring slopas vid anställning med lönebidrag kan konsekvensen bli att personer med funktionsnedsättning, som även kan ha en ohälsoproblematik, kan komma att sakna ett fullgott försäkringsskydd. Även Samhall AB har uppmärksammat problematiken. Under 2010 skedde 49 procent av övergångarna till privata företag med max 20 anställda. Flera planerade övergångar med lönebidrag stoppas nu på grund av att många företag i den storlek, som varit den vanligaste mottagaren från Samhall AB, saknar kollektivavtal. Taket på lönebidraget, vilket gör att den reella subventionen minskar, påverkar möjligheten till nya beslut om anställningar med lönebidrag, medan försäkringsfrågan påverkar såväl nya beslut som redan pågående som ska förlängas. Samtidigt finns det tydliga indikationer, som till del kan beläggas med preliminärt statistiskt underlag, att arbetsgivare som tidigare haft anställda med lönebidrag i större utsträckning än tidigare nu istället har personer från jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3. En effekt av att anställningar med lönebidrag ersätts med Nystartsjobb eller Fas 3 är att det finns en risk för att arbetsgivaren/ anordnaren inte tar hänsyn till den enskildes funktionsnedsättning. Den absoluta merparten av de personer som beviljas lönebidrag eller trygghetsanställning inleder med en period av arbetspraktik. Få arbetsgivare är beredda att direktanställa personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga utan en praktikperiod. För den enskilde arbetssökande innebär praktikperioden en möjlighet att testa arbetsförmågan på en specifik arbetsplats och i en viss arbetsuppgift. För de arbetssökande som bedöms vara i behov av särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) krävs likaså en period med arbetspraktik.

SIDA: 33 AV 50 KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I LÖNEBIDRAG 2009-2011 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I TRYGGHETSANSTÄLLNING 2009-2011 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män

SIDA: 34 AV 50 KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I UTVECKLINGSANSTÄLLNING 2009-2011 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I SKYDDAT ARBETE HOS OFFENTLIG ARBETSGIVARE 2009-2011 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 Kvinnor Män

SIDA: 35 AV 50 Kompletterande aktörer inom garantierna Arbetsförmedlingen ska säkerställa att kompletterande aktörer är en del av myndighetens tjänsteutbud och har därför som mål att en tredjedel av deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin Fas 1 & 2 och jobbgarantin för ungdomar ska erbjudas upphandlade tjänster. Av sammanställningen nedan framgår att målet är uppnått. Beräkningsmodell Beräkningen av andelen deltagare i garantiprogrammen som erbjuds och accepterar upphandlade tjänster utgår från målgruppen kvarstående deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin (Fas 1 & 2) och jobbgarantin för ungdomar sista vardagen varje månad. Som deltagare hos kompletterande aktörer definieras deltagare som tillhör målgruppen och i slutet av månaden tar del av tjänster hos kompletterande aktörer eller har gjort det någon gång under de två senaste åren. Två år anses i det här sammanhanget vara en lämplig tidshorisont med hänsyn till att den längsta möjliga programtiden i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar är 450 ersättningsdagar respektive 15 månader. Tjänsten Förstärkt jobbcoachning omfattar normalt 1-6 veckor. Deltagare i den tjänsten redovisas därför i tabellen nedan för sig. Deltagare hos kompletterande aktörer i förstärkt jobbcoachning är den som tillhör målgruppen och i slutet av månaden tar del av tjänster eller har gjort det någon gång under de två senaste åren. I september 2010 löpte vissa avtal i upphandlingen av tjänster inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar ut 2. Då avtalen ännu ej ersatts räknar Arbetsförmedlingen med att inflödet av 4 600 deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin och 1 500 deltagare inom Jobbgarantin för ungdomar till kompletterande aktörer påverkas samt att kostnaden under första halvåret 2011 minskar med 95 miljoner kronor som följd. 2 Avtalen har inte ersatts då genomförd upphandling har överklagats och Förvaltningsrätten i Stockholm har beslutat till Arbetsförmedlingens nackdel. Upphandlingen kommer nu att göras om.

SIDA: 36 AV 50 Deltagare I JOB & UGA som tagit del av upphandlade tjänster Antal kvarstående deltagare i JOB & UGA resp. månad samtliga därav som får eller fått coachning (exkl. förstärkt coachning) Deltagare som får eller fått coachning (exkl. förstärkt coachning) i procent av samtliga Deltagare som får eller fått coachning (inkl. förstärkt coachning) Deltagare som får eller fått förstärkt coachning i procent av samtliga jan-10 106 118 29 550 27,8% 36 987 34,9% feb-10 108 323 31 261 28,8% 38 611 35,6% mar-10 110 305 33 487 30,3% 40 666 36,9% apr-10 110 562 34 546 31,2% 41 526 37,6% maj-10 107 449 34 963 32,5% 41 524 38,6% jun-10 99 957 33 966 33,9% 39 912 39,9% jul-10 97 670 32 805 33,6% 38 474 39,4% aug-10 94 818 31 176 32,9% 36 518 38,5% sep-10 101 087 33 061 32,7% 38 297 37,9% okt-10 103 460 33 286 32,2% 38 084 36,8% nov-10 107 255 34 134 31,8% 38 570 36,0% dec-10 112 051 34 137 30,5% 38 339 34,2% jan-11 110 864 32 708 29,5% 36 553 33,0% Samtliga kvarstående deltagare i JOB (Fas 1 och 2) och UGA i slutet av respektive månad 2010 samt därav deltagare som tar del eller tagit del av upphandlade tjänster. Deltagare som får eller fått förstärkt jobbcoachning redovisas tillsammans med de övriga i tredje och fjärde kolumnen. Antalet individer från jobb och utvecklingsgarantin som deltog hos kompletterande aktörer var 2009 25 554 personer och 2010 deltog 35 529 personer. Från jobbgarantin för ungdomar deltog 2009 15 642 personer och 2010 32 293 personer. Kommentar Kompletterande aktörer inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar får ersättning enligt en resultatbaserad betalningsmodell i tre steg. Första delbetalningen (startpenning, steg 1) utbetalas då den kompletterande aktören tagit emot den arbetssökanden. Följande betalningar är villkorade och utbetalas när deltagaren fått en anställning eller påbörjat en utbildning som berättigar till studiestöd (steg 2) och när anställningen har upprätthållits eller utbildningen varat viss tid (steg 3).