Delredovisning av brottsutredningsverksamheten, januari-augusti Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet för Polismyndigheten

Delredovisning av brottsutredningsverksamheten, januari-augusti 2017 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet för Polismyndigheten

Utgivare: Polismyndigheten, Ekonomiavdelningen, Box 12256, 102 26 Stockholm Dnr: A528.375/2015, Saknr: 902 Omslagsfoto: Rikspolischefens kansli Upplaga:

Innehåll 1 Resultatutveckling i brottsutredningsverksamheten... 5 1.1 Inledning... 5 1.2 Övergripande mål för rättsväsendet samt utredning och lagföring m.m.... 6 1.3 Sammanfattande bedömning och redovisning av utredningsresultatet... 6 1.3.1 Verksamhetsmål... 7 1.3.2 Resultatmål... 7 1.3.3 Några generella förklaringar till de senaste årens förändringar i ärendeproduktionen... 8 1.4 Polisens ärendevolymer m.m.... 9 1.4.1 Verksamhetsmål... 9 1.4.1.1 Inkomna ärenden... 9 1.4.1.2 Avslutade ärenden... 11 1.4.1.3 Öppna ärenden... 11 1.4.1.4 Medelgenomströmningstider... 11 1.4.1.5 Arbetsproduktivitet... 12 1.4.1.6 Lagföringskvot... 12 1.4.2 Resultatmål... 13 1.5 Särskild redovisning... 16 1.5.1 Brott i nära relation... 16 1.5.1.1 Resultatanalys... 16 1.5.2 Våldtäkter... 18 1.5.2.1 Resultatanalys... 18 1.5.3 Våld mot barn... 20 1.5.3.1 Resultatanalys... 20 1.5.4 Sammanfattning brott i nära relation, våldtäkter och våld mot barn... 22 1.5.5 Forensisk verksamhet... 22 1.5.5.1 Forensiska undersökningar... 22 1.5.5.2 Registervård... 23 1.5.6 Ärendesamordning, brottsaktiva... 23 2 Avgränsningar, brottskategorier och bedömningsgrunder... 25 2.1 Avgränsningar... 25 2.1.1 Osäkerheter, forensisk verksamhet... 25 2.2 Brottskategorier... 25 2.3 Bedömningsgrunder... 25 2.3.1 Indikatorer som används vid resultatbedömning... 26 2.3.2 Bedömning av resultatförändring... 27 3 Definition av vissa centrala begrepp och indikatorer... 29 3.1 Centrala begrepp... 29 3.2 Indikatorer... 30 4 Verksamhetsstatistik... 33 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017 3

4 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017

1 Resultatutveckling i brottsutredningsverksamheten 1.1 Inledning Att öka effektiviten i utredningsverksamheten och klara upp fler brott är en central målsättning i Polismyndighetens verksamhet. Antalet ärenden som polisen redovisar till åklagare har sedan 2011 minskat för varje år. Mot denna bakgrund beslutade polisens nationella ledning hösten 2016 om ett åtgärdspaket för att öka resurserna för polisverksamheten, förbättra arbetsmiljön och förbättra utredningsresultaten. 1 Detta har bidragit till att polisen under 2017 har kunnat vända den negativa resultatutvecklingen och för första gången sedan 2010 redovisar polisen hittills i år fler ärenden till åklagare. Åtgärderna för ett bättre utredningsresultat handlar både om att få bättre genomslag för redan beslutade åtgärder samt nya beslutade åtgärder. Några exempel på de åtgärder som har vidtagits: Sedan december 2015 har ca 1 400 civila tillsvidareanställts, varav många har placerats i utredningsverksamheten. Nyligen har beslut fattats om att anställa ytterligare 300 civila. Teknikstödet i utredningsverksamheten utvecklas med nya it-stöd för anmälan och utredning. Ett brett metodutvecklingspaket är i gång som bland annat innehåller utvecklad brottsoch ärendesamordning, utvecklad resultatuppföljning, kompetensutveckling för förundersökningsledare och fördjupad samverkan med åklagarmyndigheten. Utöver det har polisen genomfört flera strukturella förändringar som ska effektivisera anmälningsmottagning och arbetet med initiala förstahandsåtgärder. De viktigaste delarna är ombildningen till sju regionala ledningscentraler och ett utvidgat uppdrag för polisens kontaktcenter (PKC). Parallellt med detta pågår ett intensivt brottsförebyggande arbete för att minska ärendeinflödet till polisen. Ett exempel på det är ett omfattande arbete som har genomförts för att motverka och förebygga sexuella ofredanden i publika evenemang som musik- och stadsfestivaler. Andra exempel på brottsförebyggande initiativ är insatser mot bedrägeribrott på internet och mot butiksstölder. Polisens bedömning är att de beslutade åtgärderna har lagt grunden för en fortsatt långsiktig förbättring av utredningsresultatet. Det fortsatta arbetet handlar nu mycket om att få fullt genomslag inom hela polisen för de beslutade åtgärderna samt att fylla på med fler medarbetare i utredningsverksamheten. Detta blir möjligt både genom de resurstillskott som har aviserats av regeringen och de effektiviseringar som pågår inom Polismyndigheten. Den framtida resultatutvecklingen är samtidigt starkt beroende av utvecklingen av brottsligheten och andra omvärldsförändringar. Under senare år har polisen tvingats lägga allt mer resurser på tillkommande arbetsuppgifter som terroristbekämpning, gränspolisiär verksamhet och insatser i särskilt brottsutsatta områden. Det dödliga våldet i kriminella miljöer har under 2017 nått den högsta nivån som hittills har registrerats. Utöver det har brott som är särskilt svårutredda, som sexualbrott och brott mot barn, ökat kraftigt under flera år. Trenden är också att arbetsuppgifter som tränger undan annan verksamhet, till exempel 1 För utförligare information om beslut som fattats avseende brottsutredningsverksamheten se Polismyndigheten (2017) Brottsutredningsverksamheten - Återrapportering avseende nationella beslut rörande brottsutredningsverksamheten inklusive bedömning av förekomsten av extra personalkrävande förundersökningar. DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017 5

handräckningsärenden åt andra myndigheter, utgör en fortsatt hög belastning. Det ökar kraven både i utredningsverksamheten och i andra delar av polisens verksamhet. I rapporten redovisas utredningsresultatet i huvudsak på en aggregerad nationell nivå. I de fall där det finns avvikande utfall för exempelvis polisregioner eller i brottskategorier har dessa kommenterats i redovisningen på nationell nivå. För tre brottskodsgrupper brott i nära relation, våld mot barn och våldtäkter har Polismyndigheten dock gjort bedömningen att det finns skäl för särskild redovisning. Dessa redovisningar finns i avsnitt 1.5 Särskild redovisning. 1.2 Övergripande mål för rättsväsendet samt utredning och lagföring m.m. Polisens utredningsresultat bedöms i förhållande till de mål som finns för verksamheten. Dessa mål ser på polisens utredningsverksamhet ur olika perspektiv, bland annat uppdragsgivarens och medborgarens. Uppdragsgivarens perspektiv formuleras i regeringens mål för utredning och lagföring som är att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet (verksamhetsmål), samt att brottsuppklaringen ska öka (resultatmål). Medborgarens perspektiv kan bland annat ses som målet för rättsväsendet vilket är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Rättssäkerhet innebär att rättsskipning och annan myndighetsutövning ska vara förutsägbar och enhetlig samt bedrivas med hög kvalitet. Med rättstrygghet avses att enskilda personer och andra rättssubjekt ska vara skyddade mot brottsliga angrepp på liv, hälsa, frihet, integritet och egendom. Rättssäkerheten och rättstryggheten är också beroende av människors förtroende för rättsväsendet. Förtroendet är en viktig förutsättning för att människor ska anmäla brott och delta i brottsutredningar. Bedömningen av utredningsresultatet i förhållande till verksamhets- och resultatmål baseras primärt på utfallet av två indikatorer: utredningsandel 2 (resultatindikator) lagföringskvot 3 (kvalitetsindikator). I analysen och bedömningen av utredningsresultatet beaktas även ett antal andra relevanta indikatorer. För att bedöma verksamhetsmålet om högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet används utöver lagföringskvoten indikatorerna öppna ärenden tillsammans med medelgenomströmningstider. Även arbetsproduktiviteten ingår som indikator för målet om effektivitet. Resultatmålet att brottsuppklaringen ska öka bedöms utöver utredningsandelen även utifrån indikatorerna antal ärenden redovisade till åklagare, antal positiva lagföringsbeslut och redovisningsandel (dvs. andel ärenden redovisade till åklagare av avslutade ärenden). 1.3 Sammanfattande bedömning och redovisning av utredningsresultatet Sammantaget bedöms resultatförändringen i brottsutredningsverksamheten som något positiv jämfört med motsvarande period 2016. 2 Andel ärenden redovisade till åklagare av bearbetade ärenden. Ytterligare information finns i avsnitt 3.2 Indikatorer. 3 Andel positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar. 6 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017

1.3.1 Verksamhetsmål Lagföringskvoten är främst en kvalitetsindikator som används för att sätta utredningsresultatet i förhållande till verksamhetsmålet att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Lagföringskvoten är i vissa delar även en indikator som kan användas för att bedöma rättssäkerhet och effektivitet. Lagföringskvoten är fortsatt hög vilket indikerar att kvaliteten i de ärenden som redovisats till åklagare är oförändrad. Lagföringskvoten är hittills i år 92 procent och är oförändrad jämfört med 2016. Den effektiva lagföringskvoten 4 har ökat, från 86 till 88 procent. Att den effektiva lagföringskvoten ökat beror på en inom polisen ökad användning av förundersökningsbegränsning. Det överensstämmer också med utvecklingen att Åklagarmyndigheten fattar betydligt färre beslut om åtalsunderlåtelse. Lagföringskvoten för ingripandebrotten (narkotikabrott, trafikbrott, tillgrepp i butik och övriga specialstraffrättsliga brott) ligger på en mycket hög nivå, 92 97 procent. Polismyndigheten gör bedömningen att lagföringskvoten för dessa brottskategorier ligger på en nivå som uppfyller målet om att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på kvalitet och att nivån är så hög att det inte är resurseffektivt att försöka öka kvoten ytterligare. Ärendebalanserna låg vid utgången av 2016 totalt sett på mycket höga nivåer. Hittills i år kvarstår de höga nivåerna av antalet öppna ärenden men under året har avståndet till tidigare år minskat, vilket är en positiv utveckling. Trots den höga andelen öppna ärenden som Polismyndigheten hade att hantera från föregående år och det oförändrade inflödet av inkomna ärenden har utredningsverksamheten bearbetat fler ärenden och även redovisat fler ärenden till åklagare. Medelgenomströmningstiderna för bearbetade ärenden och ärenden redovisade till åklagare ökar. Medelgenomströmningstiderna för ärenden redovisade till åklagare har ökat särskilt mycket och är fortsatt höga för samtliga brottskategorier. Att de ökar beror delvis på det arbete som gjorts för att avsluta äldre öppna ärenden från föregående år. Arbetsproduktiviteten har minskat något. Resurser i form av antal utredningstimmar har ökat. Antalet bearbetade respektive redovisade ärenden till åklagare har inte ökat i samma utsträckning. Det har tillförts resurser till utredningsverksamheten men den består till stor del av nyanställda utredare som behöver utbildas och läras upp innan de kan handlägga och utreda ärenden i samma takt som en erfaren utredare. Effekterna av resursförstärkningen har därför en viss fördröjning. Sammantaget innebär detta att verksamhetsmålet att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet delvis har uppnåtts. 1.3.2 Resultatmål Utredningsandelen är den resultatindikator som normalt används för resultatmålet brottsuppklaringen ska öka. Utredningsandelen har minskat med 0,9 procentenheter hittills i år och ligger på 27,2 procent. Utredningsandelen har minskat för sex av sju polisregioner. Den största orsaken till att att utredningsandelen 5 minskat är att det bearbetats betydligt fler ärenden än normalt. De bearbetade ärendena (avslutade ärenden där en förundersökning har inletts) har ökat med 6,0 procent (+ 20 445). Ökningen omfattar en majoritet av brottskategorierna. En väsentlig andel av de bearbetade ärendena är avslutade tidigare öppna ärenden från ärendebalansen som skapades under 2016. En annan bidragande orsak är PKC:s utökade utredningsuppdrag. 6 Det aktiva arbetet med att minska ärendebalanserna samt PKC:s utökade utredningsuppdrag har därmed sammantaget fått en dämpande effekt på utredningsandelen. 4 Andel positiva lagföringsbeslut, exklusive åtalsunderlåtelse övrigt, av beslutade brottsmisstankar. 5 Utredningsandel: Ärenden redovisade till åklagare av bearbetade ärenden. 6 Se avsnitt 1.4.2.1 Utredningsandel. DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017 7

Det är viktigt att även beakta utvecklingen för övriga indikatorer (antal ärenden redovisade till åklagare, antal positiva lagföringsbeslut och redovisningsandel) som används för bedömning av resultatmålet. Antalet ärenden som redovisats till åklagare har ökat något (+ 2 263, + 2,4 %) och uppgår till 97 735. Antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat för sex av sju polisregioner. Antalet positiva lagföringsbeslut (brottsmisstankar) har ökat marginellt (+ 1 065, + 0,7 %). 7 Antalet åtal är oförändrat men strafföreläggandena har ökat kraftigt medan åtalsunderlåtelserna har minskat kraftigt. De positiva lagföringsbesluten har ökat i fyra av sju polisregioner. Redovisningsandelen, som till sin utformning liknar Brås personuppklaringsprocent, är oförändrad och ligger på 11,7 procent. Redovisningsandelen har ökat i fem av sju polisregioner. Den samlade bedömningen är att resultatmålet brottsuppklaringen ska öka till största del har uppnåtts. 1.3.3 Några generella förklaringar till de senaste årens förändringar i ärendeproduktionen Polisens redovisning av ärenden till åklagare har sedan 2011 fram till och med 2016 minskat, vilket bidragit till en generell försämring av polisen utredningsresultat. Resultaten från 2017 års första åtta månader visar dock på ett trendbrott med fler ärenden redovisade till åklagare och fler bearbetade ärenden. Orsakerna till att produktionen minskade kraftigt under många år är flera och varierar över tid. Vissa är konstaterade, vissa är möjliga eller troliga, och andra är okända. Bland de konstaterade faktorerna kan framförallt följande nämnas: ökad användning av förundersökningsbegränsning minskad användning av förenklade utredningsförfaranden förändringar i brottsstrukturen (ökning av svårutredda offerbrott, minskning av lättutredda ingripandebrott) minskat fokus på ingripandebrott (framförallt trafikbrott). Sedan 2013 har polisen möjlighet att själv fatta beslut om förundersökningsbegränsning, vilket innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring. Denna möjlighet att effektivisera utredningsverksamheten har samtidigt fått effekten att färre ärenden redovisats till åklagare. En annan faktor som bidragit till den minskade redovisningen av ärenden till åklagare är det över tid minskande användandet av förenklade utredningsförfaranden 8. Minskningen av dessa började redan under 2011 och fortsatte därefter. Användningen av förundersökningsanteckning upphörde helt under 2013. Brottsstrukturen, det vill säga sammansättningen av olika typer av brott, förändras över tid. Under de senaste åren har det till exempel skett en mycket kraftig ökning av svåruppklarade bedrägeribrott. Det har dock skett ett trendbrott och för första gången har i år antalet inkomna bedrägeribrott minskat. Det har också varit ett minskat fokus på ingripandebrotten och då särskilt på trafikbrotten, vilket bidragit till den minskande ärendeproduktionen. Under 2017 har dock ingripandebrotten narkotikabrott och trafikbrott ökat vilket visar på en ökad polisiär aktivitet. Polisen har sedan en tid tillbaka också fokuserat på att höja kvaliteten i de brottsutredningar som genomförs. Under 2011 2016 ökade lagföringskvoten och därmed kvaliteten kontinuerligt. Detta har troligen haft en dämpande effekt på ärendeproduktion. Antalet och andelen grova våldsbrott, till exempel dödligt våld med skjutvapen, som skett i samband med krimi- 7 Information om positiva lagföringsbeslut lämnas av Åklagarmyndigheten. 8 Förundersökningsanteckning (RB 23:21, 3) och förenklad utredning (RB 23:22). 8 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017

nella konflikter i storstadslänen har kontinuerligt ökat. Den här typen av brott tar stora utredningsresurser i anspråk och är mycket svåruppklarade. Utredningsresurser har flyttats från andra verksamheter, främst mängdbrott, vilket sannolikt påverkat ärendeproduktionen. 1.4 Polisens ärendevolymer m.m. Polisen hanterar årligen mycket stora ärendevolymer. Varje år inkommer och avslutas drygt 1,2 miljoner ärenden 9. I medeltal rör det sig dagligen om ca 3 500 inskrivna ärenden. Alla dessa ärenden måste hanteras på ett eller annat sätt, vilket bland annat innebär att det dagligen fattas en rad beslut, till exempel att förundersökning ska inledas, att brottsutredning ska redovisas till åklagare eller att brottsutredningen ska läggas ned. Figur 1 syftar till att sätta resultatutvecklingen i ett sammanhang. Figuren visar vilka ärendevolymer som polisen har haft att hantera under perioden januari augusti 2017. Figur 1. Polisens ärendevolymer och medelgenomströmningstider, januari augusti, 2017 (öppna ärenden vid utgången av augusti 2017). 10 1.4.1 Verksamhetsmål 1.4.1.1 Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden hittills i år är 826 227 och har minskat marginellt (- 5 645, - 0,7 %) jämfört med samma period 2016. I en majoritet av brottskategorierna är förändringarna relativt små. Det har dock skett relativt stora förändringar i fyra brottskategorier: trafikbrott, narkotikabrott, bedrägeribrott m.m. och tillgrepp i butik. 9 Avser ärenden där brott anmälts. Förvaltningsrättsliga ärenden ingår inte i denna redovisning. 10 Ärenden har avrundats till närmsta tusental. DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017 9

Figur 2. Inkomna ärenden per brottskategori, januari augusti 2015 2017 Antalet inkomna bedrägeribrottsärenden har minskat kraftigt (- 13 224, - 12,2 %). Minskningen omfattar framförallt brottskod 0901 bedrägeri, datorbedrägeri som minskat kraftigt (- 6 444, - 14,1 %). Under årets första fyra månader var inflödet för brottskoden betydligt lägre än föregående år. Drefter har minskningen avtagit och under juli och augusti varit högre än motsvarande månader 2016. Brottskoden utgör i huvudsak kort- och kreditköp i annans namn, det vill säga brottet har inletts med ett identitetsintrång. Nationellt bedrägericenter (NBC) arbetar brottsförebyggande på flera sätt, bland annat genom medverkan i olika medier för att öka allmänhetens medvetenhet. Man för även dialoger med banker om befintliga och önskvärda säkerhetslösningar för att komma åt problematiken med bedrägliga köp på internet. NBC kommer nu att analysera anmälningarna för att ta reda på varför denna brottslighet åter ökat. Även brottskoderna 0906 bedrägeri, övrigt bedrägeri och 0913 bedrägerier med hjälp av internet har minskat kraftigt. Minskningarna avser troligen främst kredit- respektive annonsbedrägerier, som beror på att åtgärder vidtagits av exempelvis Blocket och Tradera för att motverka annonsbedrägerier och att en del onlinebutiker förbättrat sina säkerhetsrutiner vid beställning över nätet. Ökningen av antalet inkomna trafikbrott (+ 8 898, + 10,0 %) avser främst brottskoderna smitning och smitning, parkeringsskada. De är inte ingripandebrott och har, i motsats till andra trafikbrott, till sin karaktär en mycket låg utredningsandel. Ökningen har skett i samtliga polisregioner men är störst i Stockholm, Syd och Nord. Av narkotikabrotten (+ 3 025, + 9,1 %) är det framför allt brott mot narkotikastrafflagen avseende innehav respektive bruk som ökat. Ökningen gäller samtliga polisregioner förutom Bergslagen och Öst där antalet inkomna ärenden avseende narkotikabrott minskat något. Antalet inkomna våldsbrottsärenden har minskat med 4,0 procent (- 3 476). Minskningen omfattar mestadels olika typer av misshandelsbrott. Minskningen omfattar samtliga polisregioner. Antalet inkomna ärenden avseende (fullbordat och försök till) dödligt våld har däremot ökat med 4,3 procent (+ 30). Antalet inkomna ärenden om tillgrepp i butik har minskat kraftigt (- 3 136, - 10,4 %). Minskningen omfattar samtliga polisregioner men är störst i polisregionerna Väst, Stockholm och Syd. Antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat i samma omfattning och i samma regioner. Minskningen beror troligen främst på en lägre anmälningsbenägenhet men i delar av dessa regioner har polisen jobbat enligt medarbetarinitiativet Trygg i butik 11, en metod som används för att minska antalet stölder ur butik. Syftet har varit att skapa en närmare samverkan mellan näringsidkare och polis för ett effektivare brottsförebyggande ar- 11 Startat vid lokalpolisområdet Södermalm i Stockholm. 10 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017

bete. Under 2017 har ett metodstöd lanserats för att sprida en enhetlig arbetsmetod i hela landet och utvärderingsinsatser pågår. 1.4.1.2 Avslutade ärenden Hittills i år har antalet avslutade ärenden ökat marginellt (+ 8 754, + 1,1 %). Ökningen omfattar merparten av brottskategorierna förutom tillgrepp i butik som minskat (- 1 621, - 5,5 %) och bedrägeribrott m.m. som minskat kraftigt (- 11 992, - 10,9 %). Det minskade antalet avslutade ärenden för dessa brottskategorier beror på ett minskat inflöde av ärenden. Antalet avslutade ärenden har ökat för polisregionerna Nord, Mitt och Syd. Hittills i år har de avslutade ärendena varit fler än de inkomna. 1.4.1.3 Öppna ärenden Antalet öppna ärenden är marginellt högre (+ 1 562, + 1,0 %) och uppgår till 160 688. Antalet öppna ärenden är högre i polisregionerna Nord, Stockholm och Öst medan de i övriga fyra polisregioner är lägre. Ärendebalanserna låg vid utgången av 2016 på den högsta nivån i jämförelse med samma tidpunkt för perioden 2011 2016. Trots att de öppna ärendena fortfarande ligger på en högre nivå än 2015 och 2016 har avståndet till tidigare år minskat, vilket är en positiv utveckling. Det är de äldre öppna ärendena som ökat vilket till stor del förklaras av den stora ökningen av öppna ärenden under slutet av föregående år. Dessa ärenden behöver hanteras samtidigt som inflödet av inkomna ärenden är i stort sett oförändrat. Figur 3. Öppna ärenden totalt, utgången av augusti, 2015 2017 Den höga andelen äldre öppna ärenden har påverkat utredningsresultatet negativt. Möjligheten att redovisa ett ärende minskar generellt ju äldre ärendet blir. Eftersom förundersökning inletts för det stora flertalet öppna ärenden innebär det att när de väl avslutas som bearbetade ärenden, kommer en större andel läggas ned och en mindre andel redovisas till åklagare än normalt. Detta påverkar utredningsandelen och därmed utredningsresultatet negativt. Ytterligare en negativ konsekvens är att medelgenomströmningstiderna för bearbetade ärenden och ärenden redovisade till åklagare ökat. Antalet öppna ärendena har minskat för tillgreppsbrott (exkl. i butik), skadegörelsebrott, våldsbrott och tillgrepp i butik. För narkotikabrott, trafikbrott, övriga brott mot person, bedrägeribrott m.m. och övriga BrB-brott har antalet öppna ärenden ökat. Trafikbrott, som till stor del är ett ingripandebrott, är en brottskategori som normalt har en hög utredningsandel. Det innebär att de växande ärendebalanserna har en negativ påverkan på utredningsresultatet inte bara för brottskategorin, utan även totalt. 1.4.1.4 Medelgenomströmningstider Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden har under perioden 2012 2017 legat på knappt 40 dagar. Sammantaget och i medeltal har det alltså tagit ungefär lika lång tid att hantera de olika typerna av avslutade ärenden. DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017 11

Medelgenomströmningstiden har ökat för både avslutade ärenden och bearbetade ärenden jämfört med samma period 2016. De avslutade ärendena tar i genomsnitt 42 dagar jämfört med 36 dagar och de bearbetade ärendena tar i genomsnitt 97 dagar jämfört med 86 dagar samma period förra året. Medelgenomströmningstiderna skiljer sig kraftigt åt mellan de olika brottskategorierna men har ökat för samtliga. Skillnaderna hänger samman med brottets karaktär, om det är ett så kallat ingripandebrott eller offerbrott. Även medelgenomströmningstiden för ärenden redovisade till åklagare har ökat, från 105 dagar till 118 dagar. Att medelgenomströmningstiderna ökar beror delvis på det arbete som gjorts för att avsluta äldre bearbetade ärenden från föregående år. Figur 4. Medelgenomströmningstider (avslutade och bearbetade ärenden samt ärenden redovisade till åklagare), januari augusti 2012 2017 1.4.1.5 Arbetsproduktivitet Antalet utredningstimmar har ökat (+ 6,8 %) och även antalet bearbetade ärenden ökar (+ 6,0 %) men inte i samma utsträckning. Det betyder att antalet bearbetade ärenden per 1 500 utredningstimmar minskat marginellt (- 0,7 %). Inte heller antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat i samma utsträckning som utredningstimmarna, vilket betyder att arbetsproduktiviteten har minskat något (- 4,1 %). Att det har bearbetats och redovisats fler ärenden beror till stor del på att det under 2016 och hittills under 2017 har tillförts resurser till utredningsverksamheten. Antalet utredningstimmar har därmed ökat. Att resultatet trots detta inte påverkats mer positivt beror på att det tillförts nyanställda utredare som ännu inte kan utreda i samma takt som en erfaren utredare. 1.4.1.6 Lagföringskvot Lagföringskvoten, som är en kvalitetsindikator, är oförändrad och ligger kvar på en hög nivå (92,2 %). Den effektiva lagföringskvoten har ökat vilket beror på en ökad användning av förundersökningsbegränsning inom polisen. Det överensstämmer också med utvecklingen att Åklagarmyndigheten fattar betydligt färre beslut om åtalsunderlåtelse. Lagföringskvoten varierar för de olika brottskategorierna från 82 till 97 procent. Lagföringskvoten är för flera brottskategorier oförändrad men har minskat marginellt för övriga brott mot person, trafikbrott, bedrägeribrott m.m., övriga specialstraffrättsliga brott samt övriga BrB-brott och ökat något för tillgreppsbrott (exkl. i butik). Lagföringskvoten har minskat marginellt i fem av polisregionerna (Mitt, Stockholm, Syd, Väst och Öst). Spridningen av lagföringskvoten mellan polisregionerna är relativt liten och ligger mellan 90 och 94 procent. 12 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017

Figur 5. Lagföringskvot per brottskategori, januari augusti 2015 2017 Den effektiva lagföringskvoten har ökat med 1,6 procentenheter (till 87,8 %) jämfört med samma period förra året och med 3,1 procent sedan 2015. Detta beror på en ökad användning av förundersökningsbegränsning vilket lett till att Åklagarmyndigheten fattat betydligt färre beslut om åtalsunderlåtelse än för motsvarande period 2016. Kompletteringsvolymen är för perioden 15 procent vilket är samma nivå som för motsvarande period 2016. Kompletteringsvolym är ett mått som Åklagarmyndigheten tar fram och som avser andel beslut om att skicka tillbaka förundersökningen till polisen i relation till antal brottsmisstankar med beslut i åtalsfrågan. 1.4.2 Resultatmål 1.4.2.1 Utredningsandel Utredningsandelen är den resultatindikator som normalt används för bedömning av resultatmålet brottsuppklaringen ska öka. Under perioden januari augusti 2012 2017 har utredningsandelen minskat från att inledningsvis ligga på ca 35 procent till att under de två senaste åren minska till 28 29 procent. Hittills i år har utredningsandelen minskat ytterligare, från 28,1 procent till 27,2 procent jämfört med samma period 2016. Figur 6. Utredningsandel per brottskategori, januari augusti 2015 2017. arna är relativt små för flera av brottskategorierna. De största minskningarna har inträffat i brottskategorierna tillgrepp i butik (- 2,7 procentenheter), trafikbrott (- 2,6 procentenheter) och övriga specialstraffrättsliga brott (- 1,9 procentenheter). DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017 13

Som framgår av figur 6 varierar utredningsandelen relativt mycket mellan de olika brottskategorierna. De högsta utredningsandelarna har de brottskategorier som helt eller till stor del består av så kallade ingripandebrott (narkotikabrott, trafikbrott, tillgrepp i butik och övriga specialstraffrättsliga brott) och de lägsta utredningsandelarna har de så kallade offerbrotten. Den största anledningen till att utredningsandelen minskat är att det bearbetats betydligt fler ärenden än normalt. De bearbetade ärendena (avslutade ärenden där en förundersökning har inletts) har ökat med 6,0 procent (+ 20 445). Ökningen omfattar en majoritet av brottskategorierna. Att de bearbetade ärendena ökat har främst två orsaker. Den ena är att en väsentlig andel av de bearbetade ärendena utgörs av avslutade tidigare öppna ärenden från ärendebalansen som skapades under 2016. Den andra orsaken är PKC:s utökade utredningsuppdrag. Polismyndigheten har beslutat att PKC ska ha en utökad förmåga att genomföra initiala utredningsåtgärder. Man ska också fatta beslut om förundersökning ska inledas eller inte i ärenden som tas emot och handläggs vid PKC. arna påbörjades den 31 oktober 2016 och har nu genomförts i samtliga polisregioner. Det utökade utredningsuppdraget medför att PKC bearbetar fler ärenden än tidigare, dels i syfte att vid första kontakten med medborgaren säkerställa om det finns spår eller annan bevisning, dels att vidta åtgärder som säkerställer målsägandes rätt. Att de bearbetade ärendena har ökat vid PKC beror bland annat på att förundersökning behöver inledas när civilanställda genomför vissa initiala utredningsåtgärder. Målet med denna verksamhetsförändring är att PKC i den stora merparten av alla inkomna ärenden gör en initial prövning om förundersökning ska inledas eller inte samt att åtgärderna så tidigt som möjligt i kontakten med målsäganden ska säkerställa kvaliteten i det utredningsmaterial som PKC överlämnar till andra handläggande utredningsenheter inom Polismyndigheten. Det aktiva arbetet med att minska ärendebalanserna som skapades under 2016 samt PKC:s utökade utredningsuppdrag har därmed sammantaget fått en dämpande effekt på utredningsandelen. En annan konsekvens av att det bearbetats betydligt fler ärenden än normalt är att den så kallade förundersökningsandelen ökat från 41,3 procent till 43,2 procent. 1.4.2.2 Ärenden redovisade till åklagare Antalet ärenden redovisade till åklagare har hittills i år ökat något (+ 2 263, + 2,4 %) och uppgick till 97 735. Detta är första gången sedan 2009 som det skett en ökning under årets första 8 månader. Även om antalet ärenden redovisade till åklagare totalt har ökat finns det relativt stora variationer inom de olika brottskategorierna. Brottskategorierna narkotikabrott, trafikbrott, skadegörelsebrott och bedrägeribrott m.m. är de som ökat mest (+ 6 14 %). Antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat för samtliga polisregioner utom för polisregion Öst där ärendeproduktionen har minskat. En bidragande orsak till den ökade ärenderedovisningen inom narkotika- och trafikbrott är en ökad aktivitet inom dessa brottskategorier med anledning av medborgarlöften och samverkansöverenskommelser som polisen träffat med kommuner utifrån lokala problembilder och medborgarnas önskemål. De brottskategorier som minskat är främst våldsbrott och tillgreppsbrott. Antalet redovisade våldsbrottsärenden har minskat något (- 420, - 3,3 % ). Minskningen omfattar alla typer av våldsbrott utom våldtäkter. Misshandelsbrott är den typ av våldsbrott där redovisningen av ärenden till åklagare antalsmässigt minskat mest. För tillgreppsbrott, både de som avser tillgrepp i butik och tillgreppsbrott (exkl. i butik), har antalet ärenden som redovisats till åklagare däremot minskat med ca 10 procent (- 1 457, - 10 %) respektive (- 565, - 9,3 %). 14 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017

Antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat i de brottskategorier där antalet inkomna ärenden ökat och minskat i de brottskategorier där antalet inkomna ärenden minskat. Det enda undantaget är bedrägeribrott m.m. där antalet ärenden redovisade till åklagare ökat trots att inflödet minskat. Figur 7. Ärenden redovisade till åklagare per brottskategori, januari augusti 2015 2017 En faktor som påverkar antalet ärenden som redovisas till åklagare är i vilken omfattning förundersökningsbegränsning används. Förundersökningsbegränsning 12 innebär att en förundersökning kan läggas ned och att brottet inte utreds eller inte utreds färdigt, även om det finns en misstänkt person 13. Genom att utnyttja förundersökningsbegränsning tidigt i rättskedjan kan resurser sparas och ägnas åt annan brottsutredande verksamhet. Om dessa brott inte förundersökningsbegränsas hos polisen är det troligt att Åklagarmyndigheten i ett senare skede fattar beslut om åtalsunderlåtelse. ar av antalet förundersökningsbegränsade ärenden påverkar antalet ärenden som redovisas till åklagare. Om polisens användning ökar kan detta innebära att färre ärenden redovisas till åklagare. Hittills i år har antalet förundersökningsbegränsade ärenden ökat med 11 procent (+ 1 805). Antalsmässigt är det framförallt narkotikabrott och trafikbrott som ökat. Åklagarmyndigheten har dessutom fattat ca 25 procent färre beslut om åtalsunderlåtelse, vilket ytterligare förstärker bilden av att användningen av förundersökningsbegränsning inom polisen har ökat. Beslut om förundersökningsbegränsning fattas dock inte för ärenden, utan för enskilda brott. Ett ärende kan innehålla flera brott. Om endast ett av flera brott i ett ärende förundersökningsbegränsas registreras inte hela ärendet som förundersökningsbegränsat. I dagsläget finns det inom polisen inte tillgång till uppgifter om förundersökningsbegränsning per brott. Den faktiska användningen av förundersökningsbegränsning är därför högst troligt högre än vad som redovisas här. 14 När polisen redovisar fler ärenden till åklagare ökar också möjligheten för Åklagarmyndigheten att klara upp fler brott. 12 Sedan 1 januari 2013 har polisen möjlighet att själv fatta beslut om förundersökningsbegränsning i vissa fall. Tidigare var det alltid en åklagare som fattade detta beslut. 13 När polisen förundersökningsbegränsar ett brott beror det oftast på att den misstänkte nyligen dömts för annan brottslighet, eller är misstänkt för andra brott, och att ytterligare utredning eller dom inte påverkar straffet. En individuell bedömning görs alltid där man tar hänsyn till bland annat brottets art, straffvärde och den misstänktes risk för återfall i brott. 14 Rapport 2015:17 Utveckling av förundersökningsbegränsning 2006 2014, Delrapport inom uppdraget Resultatutveckling avseende utredning och lagföring (Brottsförebyggande rådet). DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017 15

1.4.2.3 Positiva lagföringsbeslut Ett personuppklarat brott är ett brott där det fattats beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, det vill säga så kallade positiva lagföringsbeslut. 15 Dessa har hittills i år ökat marginellt (+ 1 065, + 0,7 %). Antalet beslut om åtal är oförändrade, strafföreläggandena har ökat kraftigt (+ 16,0 %) medan åtalsunderlåtelserna har minskat kraftigt (- 24,8 %). De positiva lagföringsbesluten påverkas också av i vilken omfattning polisen använder förundersökningsbegräsning. De positiva lagföringsbesluten har ökat i fyra polisregioner, men minskat i Mitt, Öst och Nord. Ökningarna har skett för narkotikabrott, trafikbrott och bedrägeribrott m.m.medan de positiva lagföringsbesluten minskat för övriga brottskategorier. 1.4.2.4 Redovisningsandel Redovisningsandelen är en indikator som kan användas istället för utredningsandelen för resultatbedömning under perioder när det sker större insatser för att minska ärendebalanser. Redovisningsandelen är till sin konstruktion snarlik Brås personuppklaringsprocent. Hittills i år är redovisningsandelen oförändrad på 11,7 procent. Redovisningsandelen har minskat för samtliga brottskategorier utom skadegörelsebrott, bedrägeribrott mm. och övriga BrB-brott. Redovisningsandelen har ökat i samtliga polisregioner utom Nord och Öst. 1.5 Särskild redovisning Detta avsnitt omfattar tre brottskodsgrupper: brott i nära relation, våld mot barn och våldtäkter, för vilka en särskild analys har genomförts. Fokusområdena är prioriterade i samhället och inom polisen. 16 Detta gäller både i det brottsförebyggande (BF) och det brottsutredande arbetet (UL). Fokusområdena ingår som en del i polisens verksamhetsplan för 2017. Avsnittet omfattar även en redovisning av ärendevolymer inom den forensiska verksamheten som är en viktig del i brottsutredningsverksamheten samt en beskrivning av ärendesamordning avseende brottsaktiva. 1.5.1 Brott i nära relation Brott som sker i en nära relation är starkt kränkande för brottsoffren. Därför är det viktigt att polisen kontinuerligt vidareutvecklar sina arbetsmetoder både avseende brottsutredning och bemötande av brottsoffer. Brott i nära relation kan drabba såväl vuxna som barn och såväl män som kvinnor. I kategoriseringen av brott i nära relation ingår ett antal brottstyper, varav några exempel anges nedan: grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning misshandel (grov/ej grov) inomhus mot kvinna respektive man i nära relation misshandel (grov/ej grov) inomhus mot barn 0 6 år, bekant med offret våldtäkt inomhus, såväl försök som fullbordad. Det är brottstyper som framförallt återfinns i kategorin våldsbrott, men även i brottskategorin övriga brott mot person. 1.5.1.1 Resultatanalys Under perioden januari till augusti 2017 inkom 16 479 ärenden som ingår i kategorin brott i nära relation, till polisen. Det är en minskning med 2,1 procent (- 360 ärenden) sedan 2016. I majoriteten av dessa ärenden utgjorde kvinnor brottsoffer (85 %). För de brottstyper som ingår i brott i nära relation inleds i princip alltid en förundersökning. Förundersökningsandelen är hög (96,3 %). I en majoritet av ärendena är åklagare förundersökningsledare. 15 Beslut som fattas av Åklagarmyndigheten. Beslut fattas på brottsmisstankenivå. 16 Handläggningen gällande brott mot barn, våld i nära relation och sexualbrott mot vuxna behöver bygga på enhetliga och gemensamma arbetssätt. Polisen har metodstöd för att korta handlingstiderna och höja kvaliteten i säkringen av bevis vid utredning av dessa brott. 16 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017

Figur 8. Brott i nära relation, antal inkomna ärenden, antal ärenden redovisade till åklagare samt utredningsandel. Januari-augusti, 2015 2017 Minskningen av inkomna ärenden är större för brott mot män (- 7,7 %) än mot kvinnor (- 1,1 %). Ärendeinströmningen varierar även mellan olika brottstyper. Det är framför allt misshandelsbrotten som minskat, medan ärenden rörande våldtäkter ökat. Ökningen avseende våldtäkter gäller framför allt kvinnor och flickor i åldern 15 17 år som utsatts för en fullbordad våldtäkt inomhus. Minskningen för misshandelsbrotten avser främst misshandel (ej grov) mot såväl män som kvinnor inomhus, där gärningspersonen är en nära relation. Antal ärenden redovisade till åklagare minskar något Både antalet ärenden redovisade till åklagare och utredningsandelen har fortsatt att minska. Antalet ärenden redovisade till åklagare uppgår till 2 683 och har minskat med 5,9 procent (- 169 ärenden) jämfört med samma period föregående år. Utredningsandelen har minskat med en procentenhet, till 17,3 procent. Med utredningsandel menas hur stor andel ärenden som redovisats till åklagare av de avslutade ärenden där förundersökning inletts. Medelgenomströmningstider och öppna ärenden ökar Det senaste året har antalet öppna ärenden ökat med 5,6 procent (+ 418). De uppgick vid utgången av augusti 2017 till 7 845 ärenden, jämfört med 7 427 ärenden under samma period 2016. Ökningen tillskrivs framför allt de äldre ärendena som varit öppna 6 12 månader, samt mer än 12 månader där en mycket kraftig ökning skett. Andelen ärenden som varit öppna högst tre månader har minskat något. Figur 9. Brott i nära relation, antal öppna ärenden totalt, utgången av augusti, 2015 2017 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017 17

Det normala när antalet äldre öppna ärenden ökar är att medelgenomströmningstiderna minskar. Detta beror på att det normalt avslutas en större andel färska ärenden än äldre ärenden när ärendebalanserna ökar. När det gäller brott i nära relation är utvecklingen den motsatta medelgenomströmningstiderna ökar kraftigt. Sedan 2016 har medelgenomströmningstiderna ökat från 88 till 101 dagar för bearbetade ärenden. För ärenden redovisade till åklagare har medelgenomströmningstiden ökat från 131 till 141 dagar. Lagföringskvoten minskar marginellt, men är på fortsatt hög nivå För brotten i nära relation gäller generellt att lagföringskvoten är hög. Under perioden januari till augusti har den minskat marginellt till 91,1 procent (- 0,6 procentenheter) jämfört med samma period föregående år men är fortsatt på en hög nivå. 1.5.2 Våldtäkter Våldtäktsbrott är särskilt kränkande för brottsoffren med efterföljande stort behov av stöd från samhället. Det är viktigt att kvaliteten i utredningsarbetet fortsatt förbättras, bland annat genom regelmässig tillämpning av ändamålsenliga arbetsmetoder, till exempel metodstödet vid grova brott (PUG). 1.5.2.1 Resultatanalys I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2016, som genomfördes av Brottsförebyggande rådet (Brå), undersöktes utsattheten för sexualbrott. Här innefattas ett bredare spektrum av brott från blottning till våldtäkt. Av befolkningen (16 79 år) uppgav 1,7 procent att de utsatts för den här typen av brott under 2015. Det är en ökning jämfört med 2014, då 1,0 procent uppgav att de blivit utsatta. Under perioden 2005 2012 låg sexualbrotten däremot på en relativt stabil nivå kring 1 procent utsatta. Anmälningsbenägenheten undersöks även och för sexualbrott är det knappt var tionde händelse som anmäls till polisen (9 procent). Kraftig ökning av inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden har ökat kraftigt (+ 416, + 13,0 %) jämfört med 2016. Framför allt har ökningen skett bland fullbordade våldtäkter och grova våldtäkter mot kvinnor, flickor under 15 år och 15 17 år. Majoriteten av de inkomna ärendena utgörs av våldtäkt inomhus (ca 82 %). Båda kategorierna, våldtäkt inomhus (+ 368, + 14,1 %) och våldtäkt utomhus 17 (+ 48, + 8,1 %) har ökat jämfört med 2016. En uppdelning per ålder visar att en kraftig ökning skett av våldtäkter mot barn i åldern 15 17 år (+ 111, + 25,1 %). Figur 10. Inkomna ärenden, uppdelat per ålder, januari augusti 2015 2017 Precis som för brott i nära relation är våldtäkt en brottstyp där det inleds förundersökning i de flesta ärendena. Förundersökningsandelen är hög (96 %) och i merparten av ärendena är 17 Våldtäkt utomhus är den brottskodsgrupp som används för uppföljning av överfallsvåldtäkter. 18 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017

en åklagare förundersökningsledare. Av de inkomna våldtäktsärendena utgjordes 2 154 (60 %) av våldtäkter mot vuxna och i 95 procent (2 055) av dessa fall var brottsoffren kvinnor, medan de i 5 procent (99) av fallen var män. Av de inkomna våldtäktsärendena var 40 procent (1 457) våldtäkter mot barn i åldern 0 17 år. I de flesta fallen (89 %) var offret en flicka, medan anmälda våldtäkter mot pojkar utgjorde 11 procent. Ökning av antalet ärenden redovisade till åklagare och minskning av utredningsandelen Antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat sedan föregående år (+ 39, + 9,4 %) och uppgår till 452. Utredningsandelen för våldtäkter har totalt minskat marginellt, från 14,7 procent 2016 till 14,0 procent 2017. Figur 11. Utredningsandel, januari augusti 2015 2017 Ökning av ärendebalanser och medelgenomströmningstider Det senaste året har antalet öppna ärenden ökat kraftigt med 24,6 procent (+ 387). De uppgick vid utgången av augusti 2017 till 1 962 ärenden, jämfört med 1 575 ärenden vid samma tidpunkt 2016. Det är en mycket kraftig ökning av ärenden som varit öppna 3 6 månader och 6 12 månader. Sedan 2016 har medelgenomströmningstiderna ökat från 106 till 111 dagar för bearbetade ärenden. För ärenden redovisade till åklagare har medelgenomströmningstiden ökat marginellt från 147 till 150 dagar. Figur 12. Öppna ärenden, totalt, utgången av augusti 2015 2017 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017 19

Lagföringskvoten har minskat marginellt Lagföringskvoten är 95,0 procent, vilket är en marginell minskaning jämfört med 2016 (96,4 procent). 1.5.3 Våld mot barn Polisen vidareutvecklar kontinuerligt sina arbetsmetoder både avseende brottsutredning och bemötande av brottsoffer. I kategoriseringen av våld mot barn i åldrarna 0 17 år ingår ett antal brottstyper, till exempel: misshandel våldtäkt grov fridskränkning olaga hot personrån. 1.5.3.1 Resultatanalys I ärenden rörande våld mot barn är det i allmänhet en åklagare som är förundersökningsledare. Under perioden januari till augusti 2017 inkom 16 177 ärenden som ingår i kategorin våld mot barn. Av de inkomna ärenden utgjordes 55 procent (8 917) av våld mot pojkar och 40 procent (6 412) våld mot flickor. 18 Av dessa riktades 47 procent mot barn i åldern 0 15 år och 28 procent mot barn i åldern 15 17 år. 19 Inkomna ärenden om våldsbrott mot barn minskar marginellt Antalet inkomna ärenden har minskat marginellt (- 121, - 0,7 %) jämfört med 2016. Antalet inkomna ärenden som rör våld mot barn har dock ökat kraftigt mellan 2015 och 2017 (+ 2 519, + 18,4%). Den kraftiga ökningen av antalet polisanmälningar kan bero på många olika faktorer: uppmärksamheten kring våld mot barn har varit stor, vilket kan ha bidragit till fler anmälningar anmälningsskyldigheten för de som arbetar med barn har skärpts, så att man alltid ska anmäla om man misstänker att barn utsätts för våld när det gäller misshandel mot barn och ungdomar mellan 7 och 14 år kan sannolikt en del av ökningen förklaras av att skolorna i allt större utsträckning polisanmäler våldshändelser mellan elever. Forskning har visat att statistik över polisanmälningar bara omfattar en mindre del av det våld mot barn som anmäls. 20 Brottsofferundersökningar kan inte heller användas eftersom barn yngre än 15 år inte ingår i undersökningarna. 18 I resterande ärenden, 5 procent (794), är kön okänt vid en analys av brottskodsinformationen. 19 I resterande ärenden, 25 procent (4 112), innehåller brottskodsinformationen bara uppgiften att barnen är yngre än 18 år. 20 Brottsförebyggande rådet (2011): Den polisanmälda barnmisshandeln. Utvecklingen fram till 2009. Rapport 2011:16. 20 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017

Figur 13. Inkomna ärenden, januari augusti 2015 2017 Minskning av ärenden redovisade till åklagare Ärenden till åklagare har minskat något (- 67, - 2,9 %) jämfört med föregående år. I medeltal har det de senaste åren inletts förundersökning i 85 procent av de inkomna ärendena. Lägre utredningsandel för brott där barn utsätts för våld Utredningsandelen mellan 2016 och 2017 har minskat med ca 1,5 procentenheter, från 17, 3 procent till 15,8 procent. Om man studerar utredningsandelen för brott begångna mot flickor respektive pojkar framkommer att utredningsandelen i stort sett är lika för flickor och pojkar, men att den tidigare varierat något. Figur 14. Utredningsandel, januari augusti 2015 2017 Öppna ärenden ökar marginellt för brott som rör våld mot barn Sedan samma tidpunkt 2016 har antalet öppna ärenden ökat marginellt med 1,3 procent (+ 65) och sedan 2015 har en kraftig ökning skett (+ 1 048, + 25,7 %). De öppna ärendena uppgick vid utgången av augusti 2017 till 5 133 ärenden. Det är en kraftig ökning av ärenden som varit öppna 6 månader eller mer (+ 177, + 23,6 %) och en mycket kraftig ökning av ärenden som varit öppna i mer än 12 månader (+ 70, + 36,3 %). Medelgenomströmningstiderna har sammantaget ökat från 72 till 86 dagar för bearbetade ärenden. För ärenden redovisade till åklagare har medelgenomströmningstiden ökat kraftigt från 126 till 142 dagar. Lagföringskvoten är oförändrad Lagföringskvoten ligger kvar på en oförändrad hög nivå (87,9 %). DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017 21

1.5.4 Sammanfattning brott i nära relation, våldtäkter och våld mot barn Kvaliteten i de ärenden som redoivsas till åklagare (lagföringskvoten) har minskat marginellt, men ligger kvar på höga nivåer. Vi ser en positiv utveckling vad gäller antalet ärenden redovisade till åklagare för brottskodsgruppen våldtäkt som ökat med 9,4 procent (+ 39). I övrigt har antalet ärenden redovisade till åklagare samt utredningsandelen generellt minskat inom fokusområdena. När det gäller öppna ärenden och medelgenomströmningstider har de generellt ökat för fokusområdena. 1.5.5 Forensisk verksamhet 21 Den forensiska processen börjar med brottsplatsundersökningen och slutar när ärendet avgörs i domstol. Arbetet inom den forensiska verksamheten är ofta väsentligt för brottsutredningar och kan vara den pusselbit som saknas för att man ska kunna utreda och lagföra ett brott. Den forensiska verksamheten är också en viktig länk i brottssamordningen, till exempel för möjligheten att se likheter i tekniskt tillvägagångssätt mellan olika brott, genom att sammanbinda brottsplatser till varandra eller koppla misstänkta till brottsplatser. Vikten av teknisk bevisning bedöms öka, i takt med teknikutvecklingen och nya möjligheter för mer avancerade undersökningar. Nationellt forensiskt centrum (NFC) ansvarar för den forensiska verksamheten inom Polismyndigheten. I NFC ingår även tre regionala laboratorier: NFC Syd, NFC Väst och NFC Stockholm. Utöver NFC finns forensiska sektioner inom utredningsenheterna vid de sju polisregionerna samt vid it-brottscentrum vid nationella operativa avdelningen. 1.5.5.1 Forensiska undersökningar Behovet av forensiska undersökningar ökar kontinuerligt i utredningsverksamheten. Sedan januari 2015 har NFC haft ett ständigt ökande ärendeinflöde. Mellan 2015 och 2016 ökade de inkomna ärendena med ca 7 procent. Ökningen har fortsatt under 2017 men i samband med övergången till ett gemensamt ärendehanteringssystem för hela NFC har definitioner förändrats som gör att statistiken inom vissa ämnesområden och för totalen inte är jämförbara bakåt i tiden (utförligare information kring osäkerheter avseende resultatredovisningen för den forensiska verksamheten finns i avsnitt 3.1.1 Avgränsningar, brottskategorier och bedömningsgrunder, Osäkerheter). I de fall det går att göra jämförelser redovisas de nedan. Antalet inkomna ärenden (exkl. personprover) uppgick till 53 614 under perioden januari augusti. De olika sektionerna inom NFC påverkas olika mycket av övergången till ett gemensamt ärendehanteringssystem. Exempelvis påverkas inte droganalyssektionen som visar på en ökning av inkomna ärenden på 14 procent under 2017 jämfört med samma period 2016. Biologsektionen har också ett fortsatt högt inflöde av både mängdbrott och grova brott. Inom grova brott, har antalet inkomna ärenden ökat med 21 procent jämfört med samma period föregående år samtidigt som mängden samarbetsärenden (samarbetsärenden är ärenden där flera ämnesområden är inblandade) har dubblerats. Inom brand, färg, glas och olja har dock antalet inkomna ärenden minskat jämfört med föregående år. Antalet avslutade ärenden (exkl. personprover) var 54 459 under perioden januari-augusti. Den största ökningen har skett inom drogsektionen. Antalet öppna ärenden har fortsatt att öka under 2017. Vid utgången av augusti var antalet 11 550. För ärenden inom bland annat biologisektionen ökar antalet öppna ärenden inom grova brott då avslutade ärenden inte ökar i samma takt som antalet inkomna. Handläggningstiden (80 % av ärendena, exkl. personprov) var under perioden 42 dagar. 21 Med forensisk verksamhet avses konventionell forensik, it-forensik samt kriminaltekniskt fältarbete. 22 DELREDOVISNING AV BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN, JANUARI-AUGUSTI 2017