Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson. Handläggare. Kvalitetsgranskning

Relevanta dokument
RAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad

DET SOM VÄXER - EN LÄTTÖVERSKÅDLIG SAMMANFATTNING. DEL

Naturvärdesinventering

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845)

Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.

Naturvärdesinventering

Naturvärden på Enö 2015

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURVÄRDESINVENTERING 2015

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Version 1.00 Projekt 7461 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Götetorps skola och förskola

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Bevarandeplan Natura 2000

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Kroppavägen, Storfors Kommun

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun

Översiktlig naturinventering

Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2017

Bilaga 8. Döda och döende träd

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Inventering av groddjur i Södra Hamnen, Skärhamn, Tjörns kommun

Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun

Artutredning gällande arter kopplade till hassel och asp, Skridskon i Norrtälje kommun 2016

Reningsverk Bydalen - Geologi

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hökedalens industriområde, Koppom maskin, Eda kommun

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

!!! Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys med anledning av detaljplan Söderby Huvudgård 2:1.! Haninge kommun!!!

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2016

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Bevarandeplanen är under uppdatering

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken

NATURINVENTERING SKUTHAMN

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Bevarandeplan Natura 2000

Inventering av naturtyper vid E18, Hån, Töcksfors

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Översiktlig naturinventering av naturområde vid Uttrans sjukhus

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun

NATURVÄRDESINVENTERING TOTT 2011

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

PM - UTREDNING RISKER FÖR SLAMSTRÖMMAR OCH STÖRTFLODER

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Preliminär naturvärdesinventering

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

RBP renbetestyper: Bestämningsnyckel, definitioner och foton

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING Detaljplan för Rosenhill

Morakärren SE

Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan inom Björkfors 1:5, Storumans kommun, Västerbottens län,

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Transkript:

1(7) PM - Naturinventering Hemavan Fjällkedjan Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan 2012 2012-05-20 Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson Handläggare Kvalitetsgranskning Andreas Aronsson 010-452 20 62 Mikael Yngvesson 010-452 30 84

2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Avgränsningar... 3 3 Utförande... 3 4 Resultat... 3 5 Slutsatser och naturvärdesbedömning... 5 6 Referenser... 6 Bilagor Bilaga 1. Översiktskarta med beskrivna objekt eller områden

3(7) 1 Bakgrund och syfte Hemavan Fjällkedjan AB avser att exploatera ett ca 20 ha stort område, där olika typer av infrastruktur och byggnader ska uppföras. Det aktuella området är lokaliserat mellan Kungsvägen och Mortsbäcken (bilaga 1). Med anledning av upprättande av detaljplan för området har en naturinventering och naturvärdesbedömning utförts i området norr om den så kallade Kungsplatån och kring pist- och liftområdet. Syftet är att naturinventeringen ska ligga till grund för beskrivningar och bedömningar i den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram för projektet. 2 Avgränsningar Det område som inventerats utgörs av det röda området i bilaga 1, Översiktskarta. I första hand har naturtyper och intressanta växt- och djurbiotoper inventerats, men förekommande arter har också noterats. Den sena tidpunkten för inventeringen medförde att många växtarter hade blommat ut eller vissnat helt vid inventeringstillfället. Naturvärdesbedömningen bygger dock på strukturer och element (komponenter) i landskapet snarare än på förekomst av arter, varför tidpunkten för inventeringen inte har bedömts påverka möjligheten att utföra en adekvat naturvärdesbedömning. 3 Utförande Inventeringen genomfördes under en dag, 2011-09-19 i tilltagande blåst och duggregn, + 9 grader. Området fotvandrades först för att få en översiktlig bild av naturmiljön, och därefter studerades utvalda områden mer ingående. 4 Resultat Den klart dominerande naturtypen som påträffades vid inventeringen kan betecknas som fjällbjörkskog av lav-ristyp på torr och näringsfattig mark (Linkowski och Lennartsson, 2005). Skogstypen är lågväxt och gles, med inslag av dvärgbjörk och enar. Risvegetationen utgörs av Figur 1. Den dominerande naturtypen i det inventerade området var fjällbjörkskog av lav-ristyp.

4(7) Andreas Aronsson 2012-05-20 nordkråkbär (Empetrum hermaphroditum), blåbär (Vaccinium myrtillus) och lingon (V. vitisidaea). Denna naturtyp illustreras av foto från området väster om planerad pist och lift (fig. 1). Figur 2. Vackert röda hönsbär var vanligt inom hela det inventerade området. På något näringsrikare och fuktigare mark övergick lav-ristypen i fjällbjörkskogen till en risgrästyp. Mossor ersatte lavar och kruståtel (Deschampsia flexuosa) var vanlig. I dessa lite friskare områden påträffades också en större variation av örter, exempelvis mjölkört (Epilobium angustifolium), skogsnäva (Geranium sylvaticum) och lappgullris (Solidago virgaurea ssp. alpestris). I denna miljö påträffades också hönsbär (Cornus suecica, fig. 2) och stenbär (Rubus saxatilis). Inom hela inventeringsområdet påträffades rikligt med björkpyrola (Orthilia secunda) och klotpyrola (Pyrola minor). I något fuktikgare partier med friskare vegetation påträffades torkade fröställningar från bland annat karaktärsarterna smörboll (Trollius europaeus), nordisk stormhatt (Aconitum lycoctonum), fjällkvanne (Angelica archangelica; fig. 3), torta (Cicerbita alpina) och fräken (Equisetum spp.). I lift- och pistområdet växte talrikt med murklor Figur 3. Fröställning av fjällkvanne. Figur 4. Biskopsmössa (murkla) i pistområdet. Beställare: Hemavan Fjällkedjan AB Uppdrags nr: 226443 Figur 5. Sälgar i sluttningen väster om lift- och pistområdet.

5(7) (biskopsmössa, Gyromitra infula) i körspår från skogsmaskiner (fig. 4). I den branta sluttningen väster om pistområdet förekommer ett relativt stort inslag av sälg (fig. 5) och rönn. I det sluttande landskapet öster om planerat lift- och pistområde förekommer myrmarker som bitvis kan beskrivas som terrasserade. Dessa myrmarker avvattnas ner mot Tvärbäcken, Mortsbäcken och den så kallade Kungsplatån. Myrmarkerna är i huvudsak uppbyggda av olika vitmosse-arter (Sphagnum spp.) och vid inventeringstillfället var det sparsamt med övriga växter på dessa myrar. Karaktären är typisk fattigmyr med sileshår (Drosera sp.), tranbär (Vaccinium oxycoccos), tuvull (Eriophorum vaginatum), vattenklöver (Menyanthes trifoliata) och olika starr- och gräsarter, samt skavfräken (Equisetum hyemale). Vid fältbesök i oktober noterades dock fröställning av en orkidé som stack upp ur snötäcket på en myr, troligtvis Jungfru Marie nycklar (Dactylorhiza maculata). I den branta ravinen ner mot Tvärbäcken är karaktären i huvudsak mycket karg fjällbjörkskog av lav-ristyp, men inslag av bestånd av en. Här och där förekommer mindre platåer där grundvattnet sipprar fram och en friskare naturtyp har bildats. I de friskare partierna förekommer en hel del vide (Salix spp.), liksom längs stranden, bl.a. lappvide (Salix lapponum), och björk. Den mest avvikande naturtypen finner man strax norr om Kungsleden ovanför den så kallade Kungsplatån. Här växer förutom en del grövre fjällbjörk, relativt talrikt med sälg och gråal med en stamdiameter på ca 25 cm eller grövre med ett fältskikt som domineras av örter, gräs och ormbunkar (fig. 6). Här förekommer också död ved och döende träd, vilket är viktigt substrat för vedlevande svampar, insekter och lavar, liksom för Figur 6. Grova fjällbjörkar och sälgar i södersluttningen fågellivet. norr om Kungsleden och Kungsplatån. Inga speciella biotoper med avseende på djurlivet noterades, dock är de fuktiga partierna med de öppna vattensamlingar som förekommer i myrmarkerna sannolikt tillhåll för djur som gynnas av sådana miljöer, t.ex. groddjur. Stora flockar med rödvingetrast (Turdus iliacus) och björktrast (T. pilaris) förekom i hela det inventerade området. 5 Slutsatser och naturvärdesbedömning Inga speciellt skyddsvärda eller sällsynta arter påträffades vid inventeringen. I pist- och liftområdet förekommer generellt den vanliga naturtypen fjällbjörkskog av risgrästyp. Naturvärdet i sig är begränsat, då denna typ är väldigt frekvent i fjällkedjan och i det aktuella området. Dock förekommer det en hel del sälg och rönn, som bör sparas i så stor mån

6(7) som möjligt vid exploatering. Död eller döende sälg är viktigt substrat för vedlevande svampar, insekter och lavar, liksom för fågellivet. Sälg är också viktig på våren då den blommar tidigt och utgör en viktig födokälla för tidiga insekter som humlor och bin. På flera nivåer längs pistområdet bildas mindre platåer med mer eller mindre utvecklad myrmark. Detta ytliga markvatten innebär andra förutsättningar och ställvis påträffades en frisk marktyp med högörtsflora (dock utblommad). Dessa områden erbjuder en rikare naturmiljö, vilken dock är vanligt förekommande när dessa förutsättningar uppkommer. Naturvärdet är högre än för de fattigare lav-ris, ris-grästyperna som beskrivs ovan, och ambitionen bör vara att bevara naturtypen vid eventuell exploatering. Avgörande för detta är att bevara de hydrologiska förutsättningarna genom att inte skära av det ytliga markvattenflödet, utan tillse att man via en genomsläpplig grundläggning eller annan teknisk lösning i pist och vid korsande vägar bibehåller flödet. I södersluttningen ovanför Kungsplatån förekommer relativt grov fjällbjörkskog med stort inslag av sälg som också är grov och med en del döda eller döende träd. Då detta är viktiga substrat för vedlevande svampar, insekter och lavar, liksom för fågellivet, bör ambitionen vara att bevara så mycket som möjligt av denna skog, helst i form av större dungar och med trädkorridorer mellan dessa, så att sammanhållna grönstrukturer bibehålls inom planområdet. Detta gynnar såväl ekologiska som rekreativa aspekter, liksom rent tekniska aspekter i form av vindfång och stabilisering av marken. 6 Referenser Linkowski, W. I. och Lennartsson, T. 2005. Biologisk mångfald i fjällbjörkskog en kunskapssammanställning. Centrum för Biologisk Mångfald.

7(7) Bilaga 1. Översiktskarta.