Varför flyttar åringar från Bodens kommun?

Varför flyttar 3-39 åringar från Bodens kommun? Resultat av enkätundersökning till personer som flyttat från Boden under 27-28 och vid utflyttningen var 3-39 år Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 29-8-21

Innehållsförteckning Förord 1 Sammanfattning och slutsatser 2 Bakgrund 4 Flyttningar under åren 24-28 och 1999-28 4 Utvecklingen i Bodens arbetsmarknad Undersökningsmetod 6 Utflyttningskommuner 6 Urval och svarsfrekvens 6 Analys 8 Resultatens tillförlitlighet och tolkning 8 Resultat av undersökningen 1 De svarande 1 Utbildning 1 Bransch 1 Anknytning 11 Flyttorsaker 12 Livet före och efter flytten 13 Boende och bostad 13 Typ av bostad 13 Med vem? 1 Sysselsättning 17 Förändringar i och med flytten 19 Förklaring till figurerna 19 Förändringar i personliga förutsättningar 19 Förändringar i serviceutbud 2 Nöjda med att bo i Boden 21 Dags att flytta tillbaka till Boden igen? 23

Bilaga 1: Svarsfrekvens i antal och andel på frågorna om förändringar i och med flytten (frågorna 4 och ) 2 Bilaga 2: Övriga kommentarer och synpunkter 26 Bilaga 3: Utflyttningskommuner och län 29 Bilaga 4: Enkät 3

Förord Denna rapport redovisar resultaten av en enkätundersökning Bodens kommun genomfört under år 29. Syftet med enkäten är att få reda på mer om vilka som väljer att flytta från Boden i åldern 3-39 år och orsakerna till flytten. Frågorna handlar bland annat om orsaker till flytten och upplevelsen av boendet i kommunen. Undersökningen är huvudsakligen en telefonenkät med kompletterande brevutskick för att få in tillräckligt många svarande. Samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kansli- och informationskontoret har utformat enkäten och hållit i genomförandet. Samhällsservicekontoret i Gunnarsbyn har utfört telefonenkäten och skött om brevutskicken för den kompletterande brevenkäten. Samhällsbyggnadskontoret har slutligen sammanställt alla svaren och skrivit denna rapport. 1

Sammanfattning och slutsatser Rapporten redovisar svaren för de personer i åldern 3-39 år som flyttat från Boden under 27-28, undantaget de som invandrat och som sedan valt att flytta vidare till annan kommun i Sverige. De sistnämnda ingår inte i sammanställningarna som redovisas på grund av för låg svarsfrekvens, men svaren som inkommit kommenteras separat. Tungt vägande motiv till att en majoritet flyttat ut är arbets- eller studierelaterat med koppling till ekonomi och personliga utvecklingsmöjligheter. Den vanligaste orsaken till utflyttning är förändring i arbets- eller studiesituationen. 36 procent uppger det som det som främsta orsak. Drygt procent av flyttorsakerna kan relateras till arbete och studier, när förändring i partnerns arbets- /studiesituation och att flytta närmare arbete/studier inkluderas. Det skiljer sig inte mot vad som brukar framkomma i liknande undersökningar för andra kommuner. Den näst vanligaste orsaken är förändring i familjesituationen, cirka 2 procent uppger att de flyttat från Bodens kommun på grund av att de flyttat ihop eller isär. Tillsammans med orsaken att flytta närmare släkt och vänner blir det närmare 3 procent där flyttorsakerna kan sägas ha sociala motiv. En majoritet svarade att familjeekonomin blev bättre efter flytten mot 2 procent som tyckte den blev sämre. Cirka 7 procent ansåg att deras egna och partnerns utvecklingsmöjligheter blivit bättre. Denna nivå motsvarar andelen som förvärvsarbetade efter flytten. 68 procent hade förvärvsarbete när de flyttade ut och 72 procent efter flytten. 7 procent förvärvsarbetade både före och efter flytten. Drygt hälften av dem som före flytten var arbetssökande (14 procent) hade förvärvsarbete efter flytten. Totalt flyttade 2 personer till Luleå. 2 procent av dessa svarar att främsta orsaken var att flytta närmare arbete/studier, vilket överensstämmer med anknytning, det vill säga att de hade sin arbetsplats i Luleå. En klar majoritet upplevde att kulturutbud, restauranger, barer, caféer och butiker för sällanköpsvaror förbättrats. Det är cirka 7 procent för dessa typer av service. Endast cirka 1 procent upplever en försämring. Även barnomsorg, grundskola och gymnasieskola väger över mot upplevelsen av förbättring. De som flyttade till Luleå upplever i ännu högre grad, än totalt för den redovisade gruppen, att de fått ett bättre utbud i nästan alla slag av service. Av upplevelserna av serviceutbudet efter flytten kan uttolkas att det finns underliggande orsaker till flytten. De har innan flytten även räknat med att den service de vill ha blir bättre på den nya orten. Dock har totalt sett inte det sociala livet förbättrats, där väger det relativt jämt mellan de som upplever en förbättring och de som tycker det försämrats. 2

73 procent flyttade till kommuner med fler än 3 invånare. Anknytning har också stor betydelse vid val av ny bostadsort. Cirka 8 procent hade någon typ av anknytning till sin nya bostadskommun. De vanligaste typerna av anknytning är att släktingar bor/bodde där, de har sin arbetsplats där eller har bott där tidigare. Av dem som flyttade till Luleå hade 3 procent bott där tidigare. Hälften ansåg att deras bostad blivit bättre mot drygt 3 procent som svarade att den blivit sämre. En stor grupp av utflyttarna utgjordes av invandrare, vars första mantalsskrivningsort var Boden, som flyttade vidare inom Sverige. Mellan 6-7 procent väljer att flytta vidare inom två till tre år. De som svarade på enkäten uppgav som skäl till utflyttningen att de ville komma närmare släkt och vänner (2 procent) och förändring i arbets- eller studiesituationen (2 procent). Utflyttarna var nöjda med att bo i Bodens kommun. 8 procent av alla var mycket eller ganska nöjda. Endast 7 procent var missnöjda. 73 procent kan tänka sig att rekommendera sina vänner att flytta till Bodens kommun, trots det är det endast 1 procent tror att de kommer att flytta tillbaka till Bodens kommun inom de närmaste två åren. En majoritet anger att främsta orsaken till en eventuell återflytt skulle vara att det sker en förändring i deras arbets- eller studiesituation. 3

Bakgrund Under år 28 hade Bodens kommun ett förhållandevis stort negativt flyttnetto för de i åldern 3-39 år. De utflyttande hade medflyttande barn i åldern -17 år, vilket även medförde negativt flyttnetto i de åldrarna. Eftersom det avvek från tidigare års flyttnetto i de åldersklasserna ville kommunen få reda på mer kring orsakerna till flytten. Innan vi går in på enkätundersökningen ges en kort bakgrund om de flyttningar som skett till och från kommunen under de senaste åren. Flyttningar under åren 24-28 och 1999-28 Under år 24 hade Boden ett positivt flyttnetto på 8 personer. I åldersklassen 3-39 år var överskottet 83 personer. Därefter har flyttnettot successivt försämrats. Under 28 blev flyttnettot oroväckande -4 personer i åldern 3-39 år och -46 i åldern -17 år. Se Figur 1. Under åren 27-28 flyttade det ut barn, varav hälften flyttade med vårdnadshavare i ålder 3-39 år (88 under år 27 och 19 under år 28). Figur 1 Flyttnetto till Bodens kommun 24-28 i åldersklasser År 24 År 2 År 26 År 27 År 28 1 Antal - -1 46 38 24 18-46 -7-99 -14 83 38 32 11-4 31-1 -1 3 7 8-38 -121-124 -1-2 -167-16 -197-2 -17 18-29 3-39 4-w Totalt Ålder Under samma period har Boden haft en stor inflyttning från utlandet och relativt få har flyttat till utlandet, vilket resulterat i ett stort flyttnetto gentemot utlandet. Utan invandringen skulle det totala flyttnettot för Bodens kommun ha varit sämre. En majoritet av de invandrade väljer dock att flytta vidare inom Sverige. En av orsakerna till att det blev ett negativt flyttnetto i åldern 3-39 år under år 28 är att många invandrare valde att flytta vidare till andra kommuner. Av de utflyttade var det 142 personer som invandrat till Sverige där första mantalsskrivningsort var Boden, efter att de fått permanent uppehållstillstånd. Under tidsperioden 24-28 har Boden haft ett flyttningsöverskott på 11 personer i ålder 3-39 år. Ser vi på en 1-årsperiod, 1999-28, har flyttningsöverskottet varit 62 4

personer. I genomsnitt har cirka 1 män flyttat ut varje år och cirka 9 kvinnor, för båda tidsperioderna. Se Tabell 1. Tabell 1 Flyttningar 3-39 år under tidsperioderna 24-28 och 1999-28. Könsuppdelat Tidsperiod 24-28 Inflyttade Utflyttade Flyttningsöverskott 3-39 år Män 91 18 73 Kvinnor 49 43 37 Totalt 181 971 11 Tidsperiod 1999-28 Inflyttade Utflyttade Flyttningsöverskott 3-39 år Män 17 142 33 Kvinnor 99 88 29 Totalt 1984 1922 62 Utvecklingen i Bodens arbetsmarknad Flyttningar är ofta relaterade till arbete och studier. År 1996 hade Bodens kommun cirka 13 arbetsplatser. Mellan åren 1996-2 minskade antalet arbeten i Bodens kommun med cirka 2. Den främsta förklaringen till den stora minskningen av arbetstillfällen är att centrallasarettet lades ned samt att försvaret genomfört besparingar. Efter år 2 har antalet arbetstillfällen inte minskat sett över tiden och i slutet av år 27 var antalet cirka 11. Under 2-talet har Bodens beroende av den offentliga sektorn minskat mycket. Antalet arbeten inom offentlig förvaltning och service har minskat med drygt 1, men under samma period har det skapats lika många arbeten inom näringslivet. Fördelningen av arbetsplatser mellan offentlig sektor och näringslivssektorn var 4 procent respektive 46 procent i slutet av år 27. Under högkonjunkturåren 24-27 har det i Boden inte skapats arbetstillfällen i samma utsträckning som i övriga Sverige. Boden har haft en nolltillväxt, medan antalet arbeten ökat med,6 procent i Norrbottens län och i riket med,7 procent. Antalet bodensare som arbetar vid Sunderby sjukhus har gradvis minskat sedan sjukhuset byggdes. Under samma tid har antalet luleåbor som arbetar där ökat. I början av år 28 arbetade 93 bodensare vid Sunderby sjukhus och 1 3 luleåbor. Arbetsmarknaderna i Luleå och Boden är väl integrerade. Det sker en omfattande arbetspendling mellan Luleå och Boden. Drygt 3 personer pendlar från Boden till arbetet i Luleå och knappt 1 personer pendlar från Luleå till arbetet i Boden. Det är mot bakgrund av denna utveckling som många flyttningar skett under de senaste åren.

Undersökningsmetod Undersökningen genomfördes som en telefonenkät under mars år 29. Under marsapril gjordes ett brevutskick med enkäten till dem som inte kunde nås för att svara på frågorna per telefon. Brevutskicket gjordes främst för att få tillräckligt många svarande. Undersökningen avslutades i mitten av maj. Telefonintervjuerna inleddes med att säga att undersökningen var frivillig att delta i, att uppgiftslämnarna är anonyma och att resultaten ska sammanställas som statistik där enskilda svar inte går att utläsa. Denna upplysning fanns också med i ett följebrev vid brevutskicket. I allmänhet var de som besvarade telefonenkäten mycket tillmötesgående och positiva till att svara på frågorna. Tyvärr lyckades vi inte nå tillräckligt många invandrare. Språksvårigheter gjorde att många invandrare hade svårt att förstå frågeställningarna och svarsalternativen, vilket gjorde att många av invandrarnas enkäter blev ofullständigt besvarade. De svarande har också frivilligt fått uppge sitt namn och sin adress för utskick av informationsmaterial från Bodens kommun. Totalt är det 88 personer som har uppgett sitt namn och sin adress. Listan på dessa personer har lämnats till kansli- och informationskontoret. I slutet av enkäten fanns möjlighet för de svarande att lämna övriga kommentarer och synpunkter, dessa redovisas i bilaga 2. Enkäten i sin helhet återfinns i bilaga 4. Utflyttningskommuner De svarande har fått uppge vilken kommun de flyttade till efter flytten från Boden. Vilka dessa kommuner är och antal av den redovisade gruppen som flyttat dit, finns i bilaga 3. 73 procent flyttade till kommuner med en kommunstorlek på mer än 3 invånare, följaktligen 27 procent till kommuner med mindre än 3 invånare. Urval och svarsfrekvens Enkätundersökningen riktade sig till 38 personer i åldern 3-39 år som flyttade från Boden under 27 och 28, av totalt 438 utflyttade 3-39 åringar. De som flyttat till utlandet och för dem vi inte kunde få fram adresser till ingick inte i urvalet, vilket var 3 personer. Totalt svarade 181 personer, eller 47 procent. I Tabell 2 finns sammanställning på antal utflyttare, urval och svar uppdelat på olika kategorier av utflyttare. Tyvärr lyckades vi inte nå tillräckligt många invandrare, som flyttat vidare inom Sverige. Svarsfrekvensen blev därför mycket låg och de enkätsvar vi fick var huvudsakligen ofullständiga. Ofullständigheten berodde troligtvis många gånger på språksvårigheter, att de inte förstod frågan eller svarsalternativen. Invandrarnas svar ingår därför inte i sammanställningarna i rapporten, eftersom det inte är tillförlitligt att 6

dra allmänna slutsatser utifrån de inkomma svaren. Dock kommenteras inkomma svar för en del av frågorna. Sammanställningar av svar och slutsatser som redovisas i rapporten kommer från svarande som inte invandrat till Sverige. Där var urvalet 243 personer och antalet svarande 147. Det gav en svarsfrekvens på 6 procent, vilket kan sägas vara lite mer än normal svarsfrekvens. Fler män än kvinnor ingick i urvalet, men kvinnornas svarsfrekvens är högre än männens. Urvalet och svarsfrekvensen har även grupperats i dem som flyttade till Luleå respektive till övriga Sverige. Av de 147 svarande flyttade 2 personer till Luleå och 9 till övriga Sverige. Bortfallet utgörs av personer som inte var anträffbara, de som inte vill besvara frågorna, de vi inte hade telefonnummer till och de som inte svarade på brevenkäten. Tabell 2 Beskrivning av utflyttade, urval och svarsfrekvens, i antal och andelar Beskrivning av antal utflyttade, antal i urval och svarsfrekvens, angivet i antal och andelar, uppdelat på kön, invandrare, ej invandrare, utflyttade till Luleå och uflyttade till övriga Sverige Typ utflyttare Antal Andel Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Utflyttade totalt 27-28 24 198 438 % 4% 1% Utflyttade urval totalt 27 178 38 4% 46% 1% Svar enkät totalt 11 8 181 49% 4% 47% Urval utflyttade invandrare* 72 7 142 1% 49% 1% Svar enkät invandrare 2 9 34 3% 13% 24% Urval utflyttade Ej invandrare 13 18 243 6% 44% 1% Svar enkät Ej invandrare 76 71 147 6% 66% 6% Urval utflyttade Luleå 4 37 77 2% 48% 1% Svar enkät utlyttade till Luleå 22 3 2 % 81% 68% Urval utflyttade övriga Sverige 9 71 166 7% 43% 1% Svar enkät utflyttade till övriga Sverige 4 41 9 7% 8% 7% * Det är personer som invandrat till Sverige där första mantalsskrivningskommun var Boden, efter att de fått pemanent uppehållstillstånd. Under 27-28 har de flyttat ut från Boden till annan kommun i Sverige 7

Figur 2 De svarande utflyttarnas geografiska fördelning efter kön 6% % 1% 49% 4% 37% 3% 2% 1% 2% 28% Män Kvinnor 1% % Svarande totalt, ej invandrare* Varav utlyttade till Luleå Varav utflyttade till övriga Sverige Av de svarande flyttade 3 procent till Luleå och 6 procent till andra kommuner. Se Figur 2. Analys Resultaten har analyserats genom frekvenstabeller. För att klargöra att skillnader mellan olika grupper inte beror på slumpmässiga avvikelser har χ 2 -metoden (Chi2test) använts med bakgrundsvariabler enligt Tabell 3. Tabell 3 Bakgrundsvariabler Bakgrundsvariabel Värden Kön Man / Kvinna Utbildning Universitets- eller höskoleutbildning / Övriga Intressanta signifikanta (tydliga/klara) skillnader utifrån bakgrundsvariablerna redovisas på fem-procentsnivån. Det vill säga att vi med 9-procents säkerhet vet att det verkligen föreligger en skillnad mellan de jämförda grupperna. Diagram och tabeller visar svarsfördelningen bland dem som har en uppfattning om aktuell frågeställning, det vill säga exklusive dem som besvarat frågan med svarsalternativet inte relevant. Antal och andelar redovisas för dessa frågeställningar i bilaga 1, tabellerna 7-1. Resultatens tillförlitlighet och tolkning Samtliga resultat ska ses som ungefärliga, eftersom de är behäftade med vissa fel. Detta gäller allmänt vid urvalsundersökningar. Slumpmässiga fel uppkommer på grund av att det är ett urval och inte hela populationen som undersökts. Bortfallet kan ge upphov till systematiska fel om personer som ingår i urvalet, men inte besvarat enkäten, skiljer sig från dem som svarat när det gäller de undersökta frågeställningarna. 8

I denna undersökning ingick så gott som hela populationen i urvalet (utflyttade 3-39 åringar under 27-28). Det är dock ett bortfall på 4 procent i den redovisade gruppen, och ett så stort bortfall i gruppen med invandrare att den inte är relevant att redovisa. 9

Resultat av undersökningen De svarande Utbildning Av de svarande utflyttarna är en hög andel högutbildade. Totalt sett har knappt hälften universitets- eller högskoleutbildning. Kvinnorna är i högre grad högutbildade. Som jämförelse kan nämnas att år 27 hade 41 procent av alla 3-39 åringar i Bodens kommun eftergymnasial utbildning. Figur 3 visas utbildningsnivån för de utflyttade. Figur 3 De svarandes högsta utbildning 7 6 Män Kvinnor Totalt 8 48 4 39 39 % 3 2 1 8 7 16 1 13 21 3 1 3 2 Folkskola/grundskola Fackskola/2-årigt gymnasium 3- eller 4-årigt gymnasium Universitets- eller högskoleutbildning Annan utbildning Bransch Totalt 111 personer svarade på frågan, inom vilken bransch de arbetar. Förutsättningen var att endast de som var förvärvsarbetande eller företagare skulle svara på frågan. Nästan 2 procent är verksamma inom offentlig förvaltning och 1 procent inom vård och omsorg. Inom båda dessa branscher dominerar kvinnorna. Tio procent arbetar inom försvar och sex procent med företagstjänster och konsultverksamhet. Branscher där i stort sett bara män är verksamma. Se figur 4. 1

I Figur 4 Inom vilken bransch är du verksam?. Könsuppdelat Jordbruk, skogsbruk 2 Offentlig förvaltning 4 14 Försvar 9 1 Utbildning och forskning 2 Vård och omsorg 4 11 Parti- och detaljhandel 3 4 Hotell och restaurang 2 4 Företagstjänster, konsultverksamhet 6 Byggindustri Transport och magasinering Tillverkningsindustri 4 6 1 Män Kvinnor Annan bransch 1 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 % Anknytning I frågan om anknytning till den nya bostadskommunen kunde respondenterna svara ja på flera alternativ. Se sammanställningen i Figur. Cirka 8 procent hade någon typ av anknytning till sin nya bostadskommun. De vanligaste typerna av anknytning är att släktingar bor/bodde där, de har sin arbetsplats där eller har bott där tidigare. Hälften av dem som uppgett att de har sin arbetsplats i nya bostadskommunen flyttade till Luleå. Det är 1 personer eller 2 procent av alla som flyttade till Luleå. 3 procent av dem som flyttade till Luleå svarade att de bott där tidigare. En fjärdedel av alla kvinnor uppger släktanknytning till nya bostadskommunen. Det är en cirka 1 procent mer än för männen, medan männen har en högre andel vänner som bor/bodde där. Drygt 4 procent av invandrarnas svar anger anknytningen släktskap och vänner. 11

Figur Vilken anknytning hade du till din nya bostadskommun innan du flyttade dit? Släktingar som bor/bodde där 16 2 Vänner som bor/bodde där 4 1 Fritidsboende där sedan tidigare Har din arbetsplats där 17 19 Har haft din arbetsplats där tidigare 1 Har studerat där Har bott där tidigare Annat 9 12 17 21 Män Kvinnor Ingen anknytning 19 21 1 1 2 2 3 % Flyttorsaker Den vanligaste orsaken till utflyttning är en förändring i personens arbets- eller studiesituation. 36 procent av alla uppger det som främsta orsak, med en högre andel för män än för kvinnor. Ekonomiska orsaker är en tungt vägande orsak till att flytta. Det skiljer sig inte mot vad som brukar framkomma i liknande undersökningar för andra kommuner. Drygt procent av flyttorsakerna kan relateras till arbete och studier, när förändring i partnerns arbets-/studiesituation och att flytta närmare arbete/studier inkluderas. Förändring i familjesituationen är den näst vanligaste orsaken, cirka 2 procent uppger att de flyttat från Bodens kommun på grund av att de flyttat ihop eller isär. Tillsammans med orsaken att flytta närmare släkt och vänner blir det närmare 3 procent, som kan sägas ha sociala motiv. Miljömotiven, byta boende och byta miljö, utgör cirka 1 procent. Det är inga tydliga skillnader mellan män och kvinnor vad gäller flyttorsak. Sannolikheten är större att högutbildade flyttar närmare arbete/studier än för övriga. 2 procent av dem som flyttade till Luleå svarar att främsta orsaken var att flytta närmare arbete/studier, vilket överensstämmer med anknytning, det vill säga att de hade sin arbetsplats i Luleå. Förändring i arbets- eller studiesituation anges i 2 procent av svaren. 2 procent av invandrarna anger arbets- eller studiesituation som främsta orsak och drygt 2 procent tycke det viktigaste var att komma närmare släkt och vänner. 12

Figur 6 Vilken var den främsta orsaken till att du flyttade från Bodens kommun? Förändring i din arbets-/studiesituation 3 36 42 Förändring i din partners arbets-/studiesituation 3 8 Flytta närmare släkt/vänner 7 1 Flytta närmare arbete/studier 12 11 12 Förändring i din familjesituation (flytta ihop eller isär) 2 21 2 Byta miljö Byta boende 3 3 3 9 7 8 Män Kvinnor Totalt Annat 7 1 8 1 1 2 2 3 3 4 4 % Livet före och efter flytten Oftast sker en flytt i samband med en förändring i livet, exempelvis att man byter jobb, påbörjar en utbildning eller bildar familj. I detta avsnitt ska vi studera vilken typ av förändringar som var förknippade med utflyttningen från Boden. Boende och bostad Typ av bostad Andelen som äger sin bostad är lägre efter flytten än före. 47 procent ägde bostaden före flytten i form av villa/radhus eller bostadsrätt och 38 procent efter. Följaktligen bor en större andel i hyresrätt efter utflyttningen än före. Se Figur 7. 13

Figur 7 Vilken typ av bostad hade du före och efter flytten från Boden? 6 Före flytten Efter flytten 6 4 33 % 3 28 2 14 1 1 3 6 Villa/radhus Lägenhet, hyresrätt Lägenhet, bostadsrätt Annat I Tabell 4 går det att utläsa att 14 procent bodde i villa/radhus både före och efter flytten och att 13 procent flyttade från villa/radhus till lägenhet med hyresrätt. Var tionde person flyttade från hyresrättslägenhet till villa/radhus. 3 procent flyttade från hyresrätt till hyresrätt. Tabell 4 Vilken typ av bostad hade du före och efter flytten från Boden? Före\Efter Villa/radhus Lägenhet, hyresrätt Lägenhet, bostadsrätt Annat, nämligen Totalt Villa/radhus 14 13 3 3 33 Lägenhet, hyresrätt 1 3 4 1 Lägenhet, bostadsrätt 4 6 3 1 14 Annat, nämligen 2 1 3 Totalt 28 6 1 6 1 I Figur 8 visas skillnader mellan könen och typ av boende före och efter flytten. Det skiljer sig mellan könen och boendetyp. Före flytten bodde 38 procent av kvinnorna i villa/radhus och efter flytten hade andelen sjunkit till 27 %. Männens boende före och efter flytten skiljer sig i stort sett inte. 14

Figur 8 Vilken typ av bostad hade du före och efter flytten från Boden?. Könsuppdelat 7 6 2 48 1 61 Män, före flytten Kvinnor, före flytten Män, efter flytten Kvinnor, efter flytten 4 38 % 3 28 3 27 2 1 16 13 14 6 4 1 Villa/radhus Lägenhet, hyresrätt Lägenhet, bostadsrätt Annat 7 Med vem? För flera av utflyttarna innebar flytten att man flyttade ihop med någon eller flyttade ifrån någon till ensamboende eller till en ny partner. Detta kan utläsas I Figur 9, som visar familjesituationen före och efter flytten. Flytten har inneburit att det är en större andel som är sammanboende efter flytten. Före flytten var cirka procent sammanboende med eller utan barn och efter flytten var 6 procent det. Det har lett till att andelen ensamstående minskat efter flytten - var femte person var ensamstående efter flytten mot var tredje före. Invandrarnas familjesituation före flytten skiljer sig inte mot den redovisade gruppen. Däremot efter flytten, där uppger drygt 8 procent att de var sammanboende, varav 7 procent med barn. 1

Figur 9 Hur var/är din familjesituation före och efter flytten från Boden? 4 4 42 Före flytten Efter flytten 3 33 3 3 % 2 2 1 16 16 21 16 18 1 Ensamboende med barn Ensamboende utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn 1 Annat 1 I Tabell kan utläsas, exempelvis, 32 procent var ensamboende utan barn före flytten. Efter flytten var drygt hälften av dessa personer sammanboende med eller utan barn. Tabell Hur var/är din familjesituation före och efter flytten från Boden? Före\Efter Ensamboende med barn Ensamboende utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Annat, nämligen Totalt Ensamboende med barn 8 1 7 1 16 Ensamboende utan barn 14 8 1 32 Sammanboende med barn 8 3 24 1 36 Sammanboende utan barn 1 3 4 8 1 16 Annat, nämligen 1 1 Totalt 16 21 42 18 1 1 Att flytten inneburit att fler är sammanboende efter utflyttningen visas också i Figur 1 som visar på skillnader mellan könen. Drygt 4 procent av männen var ensamstående utan barn före flytten och efter knappt 3 procent. Det skiljer sig markankt mot kvinnorna, där 2 procent var ensamstående utan barn före flytten och 14 procent efter. 42 procent av kvinnorna var ensamstående, med eller utan barn, före flytten och efter var 32 procent det. För männen var andelarna 4 procent före flytten och 43 procent efter. 16

Figur 1 Hur var/är din familjesituation före och efter flytten från Boden?. Könsuppdelat 6 4 43 41 36 49 Män, före flytten Kvinnor, före flytten Män, efter flytten Kvinnor, efter flytten % 3 28 3 2 21 21 18 1 14 16 1 21 1 1 11 Ensamboende med barn Ensamboende utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn 1 Annat 3 Sysselsättning I Figur 11 visas utflyttarnas huvudsakliga sysselsättning före och efter flytten. Två av tre var förvärvsarbetande före flytten, vilket är klart dominerande. Det kan tolkas som att brist på arbete för det stora flertalet inte är deras skäl att flytta från Boden. Däremot, att de går från ett arbete till ett annat som de personligen tycker är bättre. Efter flytten hade 72 procent förvärvsarbete. 14 procent var arbetssökande före flytten. Efter flytten hade andelen gått ner till 7 procent. Av de invandrare som svarat uppger endast 1 procent att de förvärvsarbetade eller var egna företagare före flytten. Övriga uppgav att de studerade, var arbetssökande eller annat. Den sistnämnda kategorin var andelen nästan 3 procent. Där har de svarande uppgett bland annat: praktikplats och asylsökning. Efter flytten förvärvsarbetade 3 procent. Nästan 8 procent av dem som flyttade till Luleå arbetade eller hade eget företag före flytten, detsamma efter flytten. 17

Figur 11 Vilken var din huvudsakliga sysselsättning före och efter flytten från Boden? 8 72 Före flytten Efter flytten 7 68 6 % 4 3 2 1 4 7 12 14 7 6 Egen företagare Förvärvsarbetande Studier Arbetssökande Annat 7 procent förvärvsarbetade både före och efter flytten. 8 procent gick från arbetslöshet till förvärvsarbete. Detta kan utläsas i tabell 6. Tabell 6 Vilken var din huvudsakliga sysselsättning före och efter flytten från Boden? Före\Efter Egen företagare Förvärvsarbetande Studier Arbetssökande Annat, nämligen Totalt Egen företagare 3 1 Förvärvsarbetande 1 7 8 2 1 68 Studier 4 3 7 Arbetssökande 8 1 4 1 14 Annat, nämligen 2 1 3 6 Totalt 4 72 12 7 1 Figur 12 visar sysselsättningen uppdelat på kön. Det skiljer sig inte mellan män och kvinnor i andelen som arbetade eller var arbetssökande före flytten. Efter flytten förvärvsarbetade en större andel män än kvinnor. Inga kvinnor var egna företagare vare sig före eller efter flytten, däremot så studerade en större andel kvinnor. 18

Figur 12 Vilken var din huvudsakliga sysselsättning före och efter flytten från Boden?". Könsuppdelat 8 7 7 68 67 7 Män, före flytten 6 Kvinnor, före flytten Män, efter flytten Kvinnor, efter flytten % 4 3 2 1 14 14 14 9 1 9 8 9 9 4 4 3 Egen företagare Förvärvsarbetande Studier Arbetssökande Annat 7 Förändringar i och med flytten En anledning till flytt är ofta att man vill förbättra något i tillvaron, som arbetet, boendet, det sociala livet eller tillgången till olika typer av service. I detta avsnitt ska vi studera hur utflyttarnas personliga förutsättningar förändrades i och med flytten, samt hur de upplevde serviceutbudet. Förklaring till figurerna Alla figurer som redovisas i detta avsnitt omfattar de som haft en uppfattning i frågeställningen och svarat mycket bättre - mycket sämre, det vill säga det är 1 % av dem som haft en uppfattning som redovisas i figurerna för respektive fråga. Hur många och hur stor andel, totalt sett, som svarat inte relevant på respektive fråga redovisas i bilaga 1, tabellerna 7-1. På vissa frågor är det en mycket stor andel som svarat inte relevant av naturliga skäl, exempelvis äldreomsorg, barnomsorg, grundskola och gymnasieskola. Förändringar i personliga förutsättningar Hur utflyttarna upplever sitt sociala liv efter flytten väger ungefär lika mellan en förbättring och en försämring, med en liten övervikt mot en förbättring. Hälften tycker att deras bostad blivit bättre och ungefär var tredje att den blivit sämre En majoritet anser att familjeekonomin förbättrats. Se Figur 13. Hela 7 procent upplever att deras egna och partnerns utvecklingsmöjligheter förbättrats. Denna nivå motsvarar andelen som förvärvsarbetade efter flytten. Endast 6-7 procent anser att utvecklingsmöjligheterna försämrats. 19

Nästan hälften tycker att möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter förbättrats och 38 procent att de är lika bra. Endast 1 procent tycker att de blivit sämre. Uppfattningen hos de som flyttat till Luleå skiljer sig i stort inte mot uppfattningen hos hela den redovisade gruppen. För invandrarna gäller att de framförallt upplever att deras sociala liv och sin egen och partnerns utvecklingsmöjligheter förbättrats. Inga tydliga skillnader mellan kön föreligger i upplevelsen av de olika faktorerna. Figur 13 Vad blev bättre och sämre efter flytten från Boden? Ditt sociala liv 21 16 33 22 7 Din bostad 26 24 18 22 9 Din familjeekonomi 23 32 2 1 6 Dina utvecklingsmöjligheter 3 37 22 1 Din partners utvecklingsmöjligheter 32 38 23 2 Möjligheten att utöva fritidsaktiviteter 27 2 38 11 4 % 2% 4% 6% 8% 1% Mycket bättre Något bättre Lika bra Något sämre Mycket sämre Förändringar i serviceutbud I Figur 14 finns svaren på hur utflyttarna upplevde förändringar i serviceutbud. En klar majoritet upplevde att kulturutbud, restauranger, barer, caféer och butiker för sällanköpsvaror förbättrats. Det är cirka 7 procent för dessa typer av service. Endast cirka 1 procent upplever en försämring. Detta ska dock ställas i relation till att 73 procent flyttade till kommuner med fler än 3 invånare. 4 procent anser att den dagliga servicen är lika bra. Här finns dock en övervikt på dem som anser att daglig service förbättrats. För barnomsorgen är det en differens på 1 procent mellan förbättring och försämring, till förmån för förbättring. Grundskolan upplever 48 procent att har förbättrats och 12 procent att den försämrats. Drygt 4 procent anser att gymnasieskolan förbättrats och 24 procent att den försämrats, av dem som ansåg frågan relevant. 2

Typer av service där det väger jämt mellan förbättring och försämring är vården och naturområden för rekreation. 17 procent upplever att kommunikationerna har försämrats. För äldreomsorgen var det endast 11 som fann det relevant att svara. De som flyttade till Luleå upplever i ännu högre grad, än totalt för den redovisade gruppen, att de fått ett bättre utbud i nästan alla slag av service, exempelvis mellan 86-92 procent i servicetyperna: kulturutbud, restauranger, barer, caféer, kommunikationer och butiker för sällanköpsvaror. För grundskolan var förhållandet 6 procent för förbättring mot 1 procent försämring. Invandrarnas upplevelser av serviceutbudet skiljer sig i stort inte mot den redovisade gruppen, men en något större andel har svarat lika bra och att servicen försämrats. Det är en tydlig skillnad mellan kön och upplevelsen av kulturutbudet, Det innebär att kvinnor har större sannolikhet än män att uppleva kulturutbudet som bättre efter flytten. För övriga typer av service finns det inga tydliga skillnader mellan kön. Figur 14 Vad i serviceutbudet blev bättre eller sämre efter flytten från Boden? Kulturutbud 37 34 18 7 4 Restauranger, barer och caféer 4 27 19 6 3 Daglig service* 2 22 4 1 3 Butiker för sällanköpsvaror** 3 36 17 7 Barnomsorgen 22 14 44 14 7 Grundskolan 29 19 4 4 8 Gymnasieskolan 19 24 33 1 14 Vården 11 18 16 Äldreomsorgen 27 18 18 18 18 Naturområden för rekreation 19 19 29 22 11 Kommunikationer 31 29 23 13 4 % 1% 2% 3% 4% % 6% 7% 8% 9% 1% Mycket bättre Något bättre Lika bra Något sämre Mycket sämre * t ex livsmedelsbutiker, apotek, bank, post ** t ex TV, elektronikprodukter, möbler Nöjda med att bo i Boden Utflyttarna var nöjda med att bo i Bodens kommun. 8 procent av alla var mycket eller ganska nöjda. Endast 7 procent var missnöjda. Se Figur 1. 21

Det är en klar skillnad mellan män och kvinnor om de var nöjda med att bo i Bodens kommun, det vill säga att det är större sannolikhet att män är nöjda än kvinnor. Det föreligger inga tydliga skillnader med avseende på utbildning. Figur 1 Hur nöjd var du med att bo i Bodens kommun totalt sett? Män 39 48 3 Kvinnor 39 32 21 6 1 Totalt 39 4 13 4 3 % 2% 4% 6% 8% 1% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd 73 procent av alla kan tänka sig att rekommendera sina vänner att flytta till Bodens kommun. En större andel av kvinnorna än männen svarar nej på frågan, 23 procent mot 13. Se Figur 16. Som anledningar till att man inte vill rekommendera Boden nämns främst arbetsmarknad. I enkäten ombads inte de som lämnat ett positivt svar till om de skulle rekommendera sina vänner att flytta till kommunen att utveckla varför, vilket var ett misstag. Ett stort antal har emellertid lämnat positiva omdömen under övriga kommentarer/synpunkter. Se Bilaga 2. 22

Figur 16 Skulle du kunna tänka dig att rekommendera dina vänner att flytta till Bodens kommun? Män 76 13 11 Kvinnor 7 23 7 Totalt 73 18 9 % 1% 2% 3% 4% % 6% 7% 8% 9% 1% Ja Nej Vet ej Dags att flytta tillbaka till Boden igen? Utflyttarna fick i enkäten frågan om de tror att de kommer att flytta tillbaka till Bodens kommun inom de närmaste två åren. Totalt sett svarar 1 procent ja. En större andel av kvinnorna än männen svarar ja på frågan, 13 procent mot 18. För övrig fördelning se Figur 17. 23

Figur 17 Tror du att du kommer att flytta tillbaka till Bodens kommun de närmaste två åren? Män 8 76 16 Kvinnor 13 82 6 Totalt 1 79 11 % 2% 4% 6% 8% 1% Ja, flyttar tillbaka inom 2 år Nej Vet ej Följdfrågan till dem som svarat ja var vilken den främsta orsaken är till att de tror att de kommer att flytta tillbaka. Främsta anledningen till eventuell återflytt är förändring i arbets- eller studiesituation. Se Figur 18. Figur 18 Vilken är den främsta orsaken till att du tror att du kommer att flytta tillbaka till Bodens kommun under de närmaste två åren? Förändring i din arbets- /studiesituation 7 Förändring i din partners arbets- /studiesituation Flytta närmare släkt/vänner 14 Flytta närmare arbete/studier Förändring i din familjesituation (flytta ihop eller isär) 7 Byta miljö Byta boende Annat 21 1 2 3 4 6 % 24

Bilaga 1: Svarsfrekvens i antal och andel på frågorna om förändringar i och med flytten (frågorna 4 och ) Tabell 7 Svarsfrekvens i antal på frågor om förändringar i personliga förutsättningar Svarade på alternativen: Mycket bättre - Mycket sämre Svarade på alternativet: Inte relavant Totalt Ditt sociala liv 14 14 Din bostad 143 2 14 Din familjeekonomi 142 2 144 Dina utvecklingsmöjligheter 136 1 146 Din partners utvecklingsmöjligheter 87 6 143 Möjligheten att utöva fritidsaktiviteter 141 4 14 Tabell 8 Svarsfrekvens i andel på frågor om förändringar i personliga förutsättningar Svarade på alternativen: Mycket bättre - Mycket sämre, % Svarade på alternativet: Inte relavant, % Totalt, % Ditt sociala liv 97 3 1 Din bostad 99 1 1 Din familjeekonomi 99 1 1 Dina utvecklingsmöjligheter 93 7 1 Din partners utvecklingsmöjligheter 61 39 1 Möjligheten att utöva fritidsaktiviteter 97 3 1 Tabell 9 Svarsfrekvens i antal på frågor om förändringar i serviceutbud Svarade på alternativen: Mycket bättre - Mycket sämre Svarade på alternativet: Inte relavant Totalt Kulturutbud 13 16 146 Restauranger, barer och caféer 143 3 146 Daglig service* 144 2 146 Butiker för sällanköpsvaror** 139 6 14 Barnomsorgen 9 8 144 Grundskolan 2 92 144 Gymnasieskolan 21 122 143 Vården 1 4 14 Äldreomsorgen 11 133 144 Naturområden för rekreation 139 8 147 Kommunikationer 14 6 146 Tabell 1 Svarsfrekvens i andel på frågor om förändringar i serviceutbud Svarade på alternativen: Mycket bättre - Mycket sämre, % Svarade på alternativet: Inte relavant, % Totalt, % Kulturutbud 89 11 1 Restauranger, barer och caféer 98 2 1 Daglig service* 99 1 1 Butiker för sällanköpsvaror** 96 4 1 Barnomsorgen 41 9 1 Grundskolan 36 64 1 Gymnasieskolan 1 8 1 Vården 72 28 1 Äldreomsorgen 8 92 1 Naturområden för rekreation 9 1 Kommunikationer 96 4 1 2

Bilaga 2: Övriga kommentarer och synpunkter I slutet av enkäten fanns möjlighet för de svarande att lämna övriga kommentarer och synpunkter, dessa redovisas här. Kommentarerna har i efterhand kategoriserats utifrån om de är positiva, negativa eller neutrala, samt grovt indelats tematiskt efter typ av kommentar. Tabell 11 Övriga kommentarer och synpunkter Synpunkt/kommentar/råd från utflyttade 3-39 åringar Typ av synpunkt Tema/Ämne för synpunkt Bra att skicka välkomstbrev Positiv Kommunalt bemötande av inflyttade Trevligt i Boden Positiv Allmänt Boden har bra priser på tomter Positiv Bostäder Jättenöjd med barnomsorg och skola Positiv Skola/Barnomsorg Tack för att gallerian inte har en koppling till försvaret i namnet Positiv Kommunprofil Hjärtat brinner för Boden Positiv Allmänt Öppen förskola bättre i Boden Positiv Skola/Barnomsorg Jättebra stad att bo i Positiv Allmänt Man satsar Positiv Allmänt Trevligt att bo i Boden Positiv Allmänt Bra kommun att bo i Positiv Allmänt Natur bra Positiv Natur Service bra Positiv Service Trevlig kommun Positiv Allmänt Glad att jag bott uppe i norr Positiv Allmänt Lite bättre service i Boden än ryktet säger Positiv Service Barnomsorgen bättre i Boden Positiv Skola/Barnomsorg Tyckte det var bra i Boden, men Migrationsverket flyttade dem. Positivt för mannen fick arbete på nya orten Positiv Allmänt Trivdes bra Positiv Allmänt Trevligt i Boden Positiv Allmänt Tycker bra om Boden Positiv Allmänt Sävast bra barnområde Positiv Boendemiljö Boden är bästa stad - som har utvecklats bra Positiv Allmänt Boden en otroligt trevlig kommun Positiv Allmänt Framtidstro i Boden Positiv Allmänt BEAB bra Positiv Energidistribution Jättenöjd med skolan i Sävast Positiv Skola/Barnomsorg Jättenöjd med bostadsanpassningen (synskadad dotter) Positiv Bostadsanpassning Bra minne av Boden Positiv Allmänt Gillar skogen i Boden Positiv Allmänt Boden är en bra sommarstad Positiv Allmänt Boden har småstadscharm och är mycket bättre än vad ryktet säger Positiv Allmänt 26

Synpunkt/kommentar/råd från utflyttade 3-39 åringar Typ av synpunkt Tema/Ämne för synpunkt Den här undersökningen vittnar om framåtanda inom kommunen, att ta reda på vad som kan förbättras Positiv Enkätundersökningen Migrationsverket behandlade oss väldigt bra Positiv Migrationsverket Tyckte att närheten till Luleå var en fördel Positiv Angränsande kommuner Flyttar gärna tillbaka om vi får ett jobb. Kände oss trygga i Boden Positiv Allmänt Trevligt att bo där uppe Positiv Allmänt Boden en bra kommun, flytten berodde på att jobbet inte fanns i Boden Positiv Allmänt Trivdes bra i Boden Positiv Allmänt Om jag fick arbete inom parkförvaltningen idag i Boden skulle jag flytta redan idag Positiv Jobbförfrågan Park Var i stort sett väldigt nöjd med Boden Positiv Allmänt Lysande att Boden profilerar och utvecklar sig inom ett huvudområde. Mycket bra för framtiden med Kommunprofil och upplevelse/turism Ibland saknar jag livet i Boden, t.ex. SFI-skolan och praktikplatsen på Nordpoolens restaurang var bra Positiv Positiv turismsatsningar Allmänt, SFI-skola och praktikplats Högsta betyg till Boden i allmänhet, men som högutbildad finns inte det jag vill ha inom kommunen Positiv och negativ Allmänt och kvalificerade arbeten Kände mig välkommen när jag flyttade till Boden. Människor är öppna och välkomnande. Boden kan dock inte erbjuda mig utvecklingsmöjligheter Positiv och negativ Människor och utvecklingsmöjligheter Jag tycker att Boden är väldigt bra. Bättre lekplatser till barnen vore bra, men Boden har intresse för barn. Jag kom ihåg att det fanns lekplatser där, men de behöver mer vård Positiv och negativ Allmänt och lekplatser Boden är en bra stad i Sverige. Det är bra lyft och bra människor, men vintern är lite kall. Positiv och negativ Staden/människorna och klimatet Många flyttar till Luleå från Boden för att slippa pendla Neutral Kommunikationer Besöker Boden ofta Neutral Allmänt Skola och barnomsorg bör få bättre struktur Neutral Skola/Barnomsorg Boden har svårt att tävla mot större orter, exempelvis kommunikationer Neutral Allmänt Få bort kopplingen till försvaret i nya satsningar Neutral Kommunprofil Dagisplatser nära där man bor i Luleå Neutral Skola/Barnomsorg Fortsätt utveckla kulturutbudet Neutral Kultur Samverka mellan organisationer angående flyktingar för att integrera flyktingar i samhället Neutral Integration Mer verksamhet för barn och ungdom för att stävja våldet på gatan Neutral Trygghet utomhus Kanske fler caféer och pubar Neutral Serviceutbud Kallt i Boden Negativt Klimatet Mardrömmar kring att få uppehållstillstånd Negativt Uppehållstillstånd Ojämn kvalitet på bostäder. Planera för bättre och attraktiva bostadsområden för nyinflyttade. Första intrycket är det viktigaste, för att få en bra start. Negativ Bostäder Inget nattöppet i Boden, butiker och bensinmackar Negativ Service Saknade vårdcentral i Sävast Negativ Vård/Service Bättre servive i Sävast, exempelvis apotek Negativ Service För lite turism Negativ Turism Få igång näringslivet Negativ Näringsliv Kändes som att Boden höll på att dö! Negativ Allmänt 27

Synpunkt/kommentar/råd från utflyttade 3-39 åringar Typ av synpunkt Tema/Ämne för synpunkt Hur länge ska det ta att bygga om Lule-Boden vägen. Stor orsak till flytten Negativ Kommunikationer Större flexibilitet inom barnomsorgen, ge föräldrar möjlighet till halvtidsplats Negativ Skola/Barnomsorg Ej bra mottagen i Boden som kommunanställd Negativ Kommun arbetsgivare Mycket asylsökande - känner sig otrygg komma till Boden Negativ Trygghet utomhus Barnskötare bör få arbete Negativ Skola/Barnomsorg Missnöjd med skolan - Brönjaskolan Negativ Skola/Barnomsorg Negativ till barnomsorgen i Boden och dess tappade resurser Negativ Skola/Barnomsorg Lokaltrafiken och kommunikationerna bättre i Luleå Negativ Kommunikationer Svårt med dagisplats i Boden Negativ Skola/Barnomsorg Ej bra relation mellan skolmyndigheten för förskola och kommunala förskolan Negativ Skola/Barnomsorg Önskar bättre kommunikationer med närliggande orter Negativ Kommunikationer Mycket bråk mellan 1-2 åringar. Brottsförebyggande rådet borde synas mer i skolorna Negativ Brottsförebyggande Hyrorna blir för höga i gallerian och Boden förlorar småstadscharmen Negativ Gallerian Önskar bättre restaurangutbud Negativ Serviceutbud Största anledningen till flytten är klimatet. Vill prova på att bo där vintern är kortare, längre golfsäsong och testa något nytt Negativ Klimatet Känns som att kommunen måste jobba hårdare för profileringen Negativ Kommunprofil Känns som att kommunen måste jobba hårdare för nybildandet av företag Negativ Näringsliv Jobbet inom försvaret gav inga utvecklingsmöjligheter främst på grund av dålig chef Negativ Arbetestrivsel Det är synd att skolan i Boden inte är villig att ge hjälp till de elever som verkligen behöver det. Som förälder var man verkligen maktlös. Det enda som man fick av skolan var skäll! Ingen hjälp! Tråkigt men sant! Negativ Skola/Barnomsorg Vi bodde tidigare i Irak. Det är varmt inte kallt. Vi har vant oss vid att leva i stora samhällen. Boden är kallt och har korta vinterdagar, så vi känner att att det är tråkigt och mår illa Negativ Stadsstorlek och klimat Bostadssituationen avgörande - inte roligt att sakna egen bostad Negativ Boende 28

Bilaga 3: Utflyttningskommuner och län Tabell 12 Utflyttningskommuner och län Antal kommun utflyttade Invånare Kommunstorlek utflyttade % Luleå 2 73 46 < 3 invånare 39 27 Stockholm 8 81 12 > 3 invånare 18 73 Piteå 7 4 92 Umeå 7 112 728 Kommunstorlek. Antal Utflyttnings- Jokkmokk 4 3 Utflyttningslän Antal utflyttade Kiruna 4 23 99 Norrbottens län 76 Kalix 3 17 162 Stockholms län 13 Skellefteå 3 71 862 Västerbottens län 1 Sollefteå 3 2 38 Västra Götalands län 9 Västerås 3 134 684 Västernorrlands län Växjö 3 81 74 Västmanlands län Arvidsjaur 2 6 66 Uppsala län 4 Göteborg 2 197 Östergötlands län 4 Haparanda 2 1 173 Kronobergs län 3 Hudiksvall 2 36 9 Skåne län 3 Järfälla 2 64 3 Örebro län 3 Linköping 2 141 863 Gävleborgs län 2 Motala 2 41 93 Jönköpings län 2 Nacka 2 8 661 Kalmar län 2 Sjöbo 2 18 93 Värmlands län 2 Uppsala 2 19 668 Dalarnas län 1 Älvsbyn 2 8 46 Gotlands län 1 Borlänge 1 48 18 Hallands län 1 Borås 1 11 487 Jämtlands län 1 Botkyrka 1 8 Summa: 147 Emmaboda 1 9 331 Gnosjö 1 9 68 Gotland 1 7 4 Halmstad 1 9 241 Håbo 1 19 22 Jönköping 1 12 14 Karlstad 1 83 994 Kristinehamn 1 23 98 Kumla 1 2 17 Ljusnarsberg 1 129 Mölndal 1 9 812 Mönsterås 1 12 96 Sala 1 21 36 Simrishamn 1 19 36 Strömstad 1 11 67 Surahammar 1 1 62 Tibro 1 1 662 Tidaholm 1 12 693 Vara 1 1 868 Ånge 1 1 323 Älvkarleby 1 9 64 Öckerö 1 12 2 Örebro 1 132 277 Örnsköldsvik 1 387 Östersund 1 8 914 Summa: 147 Andel utflyttade 29

Bilaga 4: Enkät 3

Hej, Jag heter XXXX och ringer från Bodens kommun. Jag söker (undersökningsperson, UP). Vi gör en undersökning bland alla som flyttade från Bodens kommun under 27 och 28 och som vid flytten var mellan 3 och 39 år. Syftet är att få reda på mer om vilka som väljer att flytta från Boden och orsakerna till flytten. Frågorna handlar bland annat om orsaker till flytten och upplevelsen av boendet i kommunen. Stämmer det att du flyttade från Bodens kommun under 27-28 och då var mellan 3 och 39 år? Om ja: Kan du tänka dig att svara på frågorna? Det tar ca 1 minuter. Om tveksam: Din medverkan är frivillig men ditt svar är mycket viktigt och bidrar till att undersökningen blir tillförlitlig. Du är helt anonym i undersökningen och dina svar kommer endast att redovisas som statistik där enskilda svar inte går att utläsa. Man eller kvinna 1 Man 2 Kvinna 1. Vilken kommun flyttade du till när du flyttade från Boden? 2. Vilken anknytning hade du till din nya bostadskommun innan du flyttade dit? Jag kommer att läsa upp ett antal alternativ som du kan välja bland. Du kan svara ja på flera alternativ. 1 Släktingar som bor/bodde där 2 Vänner som bor/bodde där 3 Fritidsboende där sedan tidigare 4 Har din arbetsplats där Har haft din arbetsplats där tidigare 6 Har studerat där 7 Har bott där tidigare 8 Annat: 9 Ingen anknytning 31

3. Vilken var den främsta orsaken till att du flyttade från Bodens kommun? (ange endast ETT alternativ) 1 Förändring i din arbets-/studiesituation 2 Förändring i din partners arbets-/studiesituation 3 Flytta närmare släkt/vänner 4 Flytta närmare arbete/studier Förändring i din familjesituation (flytta ihop eller isär) 6 Byta miljö 7 Byta boende 8 Annat: 4. Vad blev bättre eller sämre efter flytten från Boden? Jag kommer att läsa upp ett antal områden svara om du tycker det blivit bättre eller sämre, är lika bra, eller inte relevant. Mycket bättre Något bättre Lika bra Något sämre Mycket sämre Inte relevant Ditt sociala liv 1 2 3 4 6 Din bostad 1 2 3 4 6 Din familjeekonomi 1 2 3 4 6 Dina utvecklingsmöjligheter 1 2 3 4 6 Din partners utvecklingsmöjligheter 1 2 3 4 6 Möjligheten att utöva fritidsaktiviteter 1 2 3 4 6. Vad i serviceutbudet blev bättre eller sämre efter flytten från Boden? Jag kommer att läsa upp ett antal olika typer av service svara om du tycker det blivit bättre eller sämre, är lika bra eller inte relevant. Mycket bättre Något bättre Lika bra Något sämre Mycket sämre Inte relevant Kulturutbud 1 2 3 4 6 Restauranger, barer och caféer 1 2 3 4 6 Daglig service* 1 2 3 4 6 Butiker för sällanköpsvaror** 1 2 3 4 6 Barnomsorgen 1 2 3 4 6 Grundskolan 1 2 3 4 6 Gymnasieskolan 1 2 3 4 6 Vården 1 2 3 4 6 Äldreomsorgen 1 2 3 4 6 Naturområden för rekreation 1 2 3 4 6 Kommunikationer 1 2 3 4 6 * t ex livsmedelsbutiker, apotek, bank, post ** t ex TV, elektronikprodukter, möbler 32

Nu följer några frågor om din upplevelse av att ha bott i Boden 6. Hur nöjd var du med att bo i Bodens kommun totalt sett? 1 Mycket nöjd 2 Ganska nöjd 3 Varken nöjd eller missnöjd 4 Ganska missnöjd Mycket missnöjd 7. Tror du att du kommer att flytta tillbaka till Bodens kommun de närmaste två åren? 1 Ja, flyttar tillbaka inom 2 år 2 Nej Gå vidare till fråga 9 3 Vet ej Gå vidare till fråga 9 8. Vilken är den främsta orsaken till att du tror att du kommer att flytta tillbaka till Bodens kommun de närmaste två åren? (ange endast ETT alternativ) 1 Förändring i din arbets-/studiesituation 2 Förändring i din partners arbets-/studiesituation 3 Flytta närmare släkt/vänner 4 Flytta närmare arbete/studier Förändring i din familjesituation (flytta ihop eller isär) 6 Byta miljö 7 Byta boende 8 Annat: 9. Skulle du kunna tänka dig att rekommendera dina vänner att flytta till Bodens kommun? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej -Om nej, varför inte? - - 33

Nu följer några frågor om dig och din situation 1. Hur var/är din familjesituation före och efter flytten från Boden? Före flytten: Efter flytten: 1 Ensamboende med barn 1 Ensamboende med barn 2 Ensamboende utan barn 2 Ensamboende utan barn 3 Sammanboende med barn 3 Sammanboende med barn 4 Sammanboende utan barn 4 Sammanboende utan barn Annat, nämligen: Annat, nämligen: 11. Vilken var din huvudsakliga sysselsättning före och efter flytten från Boden? (Endast ett svar möjligt) Före flytten: Efter flytten: 1 Egen företagare 1 Egen företagare 2 Förvärvsarbetande 2 Förvärvsarbetande 3 Studier 3 Studier 4 Arbetssökande 4 Arbetssökande Annat, nämligen: Annat, nämligen: Om delvis tjänstledig/föräldraledig från förvärvsarbete/studier, ange förvärvsarbete/studier som huvudsaklig sysselsättning. Om delvis långtidssjukskriven från förvärvsarbete/studier, ange förvärvsarbete/studier som huvudsaklig sysselsättning.) 12. Vilken typ av bostad hade du före och efter flytten från Boden? Före flytten: Efter flytten: 1 Villa/radhus 1 Villa/radhus 2 Lägenhet, hyresrätt 2 Lägenhet, hyresrätt 3 Lägenhet, bostadsrätt 3 Lägenhet, bostadsrätt 4 Annat, nämligen: 4 Annat, nämligen: 13. Vilken är din högsta avslutade utbildning? 1 Folkskola/grundskola 2 Fackskola/2-årigt gymnasium 3 3- eller 4-årigt gymnasium 4 Universitets- eller högskoleutbildning Annan utbildning, nämligen: 34