KVALITETSBESTÄMNING AV SÅGTIMMER AV TALL OCH GRAN

Version 2018-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar KVALITETSBESTÄMNING AV SÅGTIMMER AV TALL OCH GRAN

Kvalitetsbestämning av sågtimmer Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 1.1. Nationella instruktioner för virkesmätning lagstiftning om virkesmätning... 3 1.2. Omfattning och tillämpning av denna instruktion... 3 1.3. Grundkrav för inmätning... 3 2. Kvalitetskrav för leveransgill sågtimmerstock av tall och gran... 4 3. Kvalitetsklassning vid stockmätning av sågtimmer av tall och gran... 4 3.1. Allmänt rörande kvalitetsklassning... 4 3.2. Kvalitetsklasser för tall och gran... 5 4. Bestämmelser vid travmätning av sågtimmer av tall och gran... 6 5. Bedömning av avverkningsskadeklass... 7 5.1. Kapsprickor... 7 5.2. Dubbskador... 7 5.3. Avverkningsskadeklasser... 7 6. Bedömning av andelen stockar med blånad... 7 6.1. Blånadsklasser... 8 7. Kontroll av utförd mätning... 8 8. Revisionshistorik... 9 2 (10)

Kvalitetsbestämning av sågtimmer 1. Inledning 1.1. Nationella instruktioner för virkesmätning lagstiftning om virkesmätning Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) samt VMK-nämnden. Beredningsarbetet gentemot RMR görs av SDC:s avdelning för virkesmätningsutveckling (VMU) i nära samarbete med regionala partsorgan företrädda genom landets tre virkesmätningsföreningar. De av VMKnämnden auktoriserade virkesmätningsföretagen rekommenderas att tillämpa de nationella instruktionerna. I vissa fall kompletteras de nationella instruktionerna med affärsrelaterade bestämmelser. Regler och anvisningar rörande kontroll och uppföljning beskrivs dels kortfattat i respektive mätningsinstruktion, dels i separata dokument. Aktuella instruktioner och kontrolldokument kan hämtas från www.sdc.se, fliken virkesmätning. Virkesmätningen regleras av en särskild lag, virkesmätningslagen. Lagen utgör tillsammans med Skogsstyrelsens föreskrifter för virkesmätning ett grundläggande regelverk för virkesmätning och virkesredovisning i Sverige. Lagstiftningen beskrivs mer ingående i Allmänt rörande nationella instruktioner för virkesmätning. 1.2. Omfattning och tillämpning av denna instruktion Denna instruktion är tillämplig vid vederlagsmätning av sågtimmer av tall (Pinus silvestris) och gran (Picea abies), såväl vid stockmätning som vid travmätning. Om så avtalats får lärk och douglasgran klassas som tallsågtimmer av klass 3 eller 4 samt silvergran och sitkagran som gransågtimmer av klass 1 eller 2. Instruktionen är tillämplig även för virkespartier med särskilda dimensionskrav, t.ex. klentimmer och sågbar kubb. Instruktionen omfattar endast kvalitetsbestämning. Regler rörande kvantitetsbestämning återfinns i andra instruktioner, exempelvis Mätning av stocks volym under bark och Travmätning av rundvirke. Definitioner och instruktioner rörande mätning av enskilda virkesegenskaper återfinns i Tillämpningsanvisningar rörande kvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran. 1.3. Grundkrav för inmätning Om så avtalats besiktas den aktuella leveransen innan mätning (vid travmätning) respektive innan den lossas från fordonet (vid stockmätning). Vid besiktningen undersöks att virkets egenskaper, t.ex. avseende färskhet, samt förutsättningarna för mätning, t.ex. säkerställd identitet och särhållning av partier, överensstämmer med gällande instruktioner och avtal. Om så ej är fallet vägras mätning. I de fall det avtalats att utföra bedömning av stockblånad, och tillåten mängd stockblånad reglerats enligt detta avtal, se kapitel 6, vägras mätning om denna gräns överskrids. Leveransen mätningsvägras, om särskilt avtal ej träffats: Om kol, sot, plast, sten eller metallföremål påträffas i leveransen. Med sten avses fraktionsstorlek > 20 mm. Om mer än 10 % av bruttovolymen bedöms utgöra ej leveransgilla stockar, se kap. 2. Mätningsvägran samt orsak meddelas omedelbart säljare och köpare av det aktuella virket. 3 (10)

Kvalitetsbestämning av sågtimmer Vid misstanke om att leverans innehåller gift eller radioaktivitet ska anmälan göras till köparen av partiet för undersökning. 2. Kvalitetskrav för leveransgill sågtimmerstock av tall och gran Leveransgill sågtimmerstock ska: Vara tillredd av levande stamdel samt kapad med såg. Vara fri från insektsskador och lagringsröta i veden. Vara fri från kol, sot, metall, plast, grus och sten i ved och bark. Med grus och sten avses mineralämnen med fraktionsstorlek > 2 mm. Vara fri från rotben med höjd > 15 cm. Ha max 5 % skogsröta i ändytan. På rotstockar ställs rötarean i relation till tvärsnittsarean 10 cm in från ändytan. Skogsröta orsakad av tallticka (Phellinus pini) tillåts ej. Uppfylla längd- och diameterkrav enligt avtal. Vara tillfredsställande rak. Max 120 cm utbytesförlust. Stockens raka del ska hålla minsta avtalade utbyteslängd. För sågtimmer i standardlängd 330 cm (kubb) tillåts max 30 cm utbytesförlust. Ej ha öppen lyra, slirskada, spjälkning eller annan stamskada (inkluderar ej rotveck) djupare in i sågcylindern än 20 % av dennas diameter. Vara fri från stam- och växtsprickor härrörande från det växande trädet. Dock tolereras märgsprickor. Ej ha sprötkvist större än 120 mm. Vara tillfredsställande kvistad eller, om annan kvistningsgrad avtalats, kvistad enligt avtalet. Stock som ej uppfyller dessa krav betecknas vrak eller ej leveransgill volym. 3. Kvalitetsklassning vid stockmätning av sågtimmer av tall och gran 3.1. Allmänt rörande kvalitetsklassning Sågtimmerparti där leveransgilla stockar indelas i kvalitetsklasser ska stockmätas. Stickprovsmetoder är tillåtna. Indelningen i kvalitetsklasser och vrak är synonymt med begreppet egenskapsklasser. Bestämning av stocks kvalitetsklass sker utifrån hela stockens mantelyta samt dess båda ändytor. Om stockens läge på transportör eller underlag ej är avsiktligt styrt får bedömningen av kvalitetsklass begränsas till stockens synliga del. Om parterna (säljare och köpare) så avtalat får kvalitetsklasser sammanslås eller uteslutas. Vid sammanslagning av alla klasser anges klass 0. 4 (10)

Kvalitetsbestämning av sågtimmer 3.2. Kvalitetsklasser för tall och gran Sågtimmer av tall indelas i fyra kvalitetsklasser. Sågtimmer av gran indelas i två kvalitetsklasser. Kvalitetsklasser för tall 1 2 3 4 Stocktyp Rotstock Ej rotstock Alla stocktyper Alla stocktyper Kvist, hela stocken Kvist inom 150 cm från rotändan Bulor, hela stocken Årsringar inom bedömningsområdet Max 20 mm, oavsett kvisttyp. Max 5 kvistar Max 5 st Minst 20 st Råkvist max 120 mm. Annan kvist max 60 mm. Minst två tydliga kvistvarv eller minst en råkvist Råkvist max 120 mm. Annan kvist max 60 mm. Minst 12 st Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsat. Rakhet Max 20 cm utbytesförlust Max 120 cm utbytesförlust Tvärkrök / toppbrott Tillåts ej Tillåts Skogsröta Tillåts ej Max 5 % av ändytan Diameteravdrag tall För stock med öppen lyra, barkdragande lyra eller rotveck som berör sågcylindern minskas diametern med 1 cm. Dock bortses från sådant fel som ryms inom 20 cm från stockändan (tolerans). Kvalitetsklasser för gran 1 2 Kvist hela stocken Max 60 mm oavsett kvisttyp Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsat. Årsringar inom bedömningsområdet Minst 12 st Minst 8 st Rakhet Max 20 cm utbytesförlust Max 120 cm utbytesförlust Tvärkrök/toppbrott Tillåts ej Tillåts Öppen lyra Lyra som berör sågcylindern Djup max 20 % in i sågcylindern tillåts ej Barkdragande lyra Längd max 2 x toppdiametern Tillåts Skogsröta Tillåts ej Max 5 % av ändytan 5 (10)

Kvalitetsbestämning av sågtimmer Tolerans: Kvist, bula, rotveck, lyra, och tvärkrök/toppbrott inom 20 cm från stockända (även vrakningsfel). Lyra och kvisturdrag kortare än 7 cm. Definitioner: För tall klass 1 räknas råkvist om dess diameter > 15 mm, annan kvist om dess diameter > 9 mm. För tall klass 2 beaktas råkvist oavsett diameter. Tydligt kvistvarv (tall klass 2) innebär att minst två kvistar med diameter > 15 mm ska finnas i kvistvarvet. Antalet årsringar bestäms i intervallet 2-8 cm från märgen i stocks grovända. För rotstock av gran görs bestämningen i stockens toppända. Bestämningen baseras på den radiella riktning som ger minsta antalet årsringar. Sågcylinder: rak cylinder baserad på (korsklavad) toppdiameter minus 15 mm. När diameter mäts i cm (klassbotten) baseras sågcylindern på toppdiameter minus 10 mm. Utbytesförlust: längd av sågcylindern som p.g.a. krök ej ryms i stocken. Slirskada, spjälkning och kvisturdrag jämställs med öppen lyra. Figur 1. Bestämning av utbytesförlust. 4. Bestämmelser vid travmätning av sågtimmer av tall och gran Vid travmätning av sågtimmer bestäms andelen ej leveransgilla stockar i traven. Vid mätningen betraktas synliga delar av traven som ett stickprov med vars ledning förekomsten av ej leveransgilla stockar i traven bedöms. Vid svårighet att korrekt bedöma andelen ej leveransgilla stockar eller om andelen sådana stockar är hög, d.v.s. i närheten av gränsen för mätningsvägran, får traven läggas ut för noggrannare bedömning. 6 (10)

Kvalitetsbestämning av sågtimmer 5. Bedömning av avverkningsskadeklass Med avverkningsskador avses kapsprickor samt dubbskador. Avverkningsskadebedömning utförs om parterna så avtalat. Om parterna så avtalat får avverkningsskadeklasser sammanslås eller uteslutas. Avverkningsskadeklass bedöms/mäts per leverans. Avverkningsskadeklassning kan utföras vid såväl stockmätning som travmätning. Med leverans avses den kvantitet som levereras och mäts in vid ett specifikt tillfälle (har ett unikt redovisningsnummer). 5.1. Kapsprickor För att betecknas som kapspricka ska sprickan 1) gå tangentiellt över ändytan, 2) beröra sågcylindern och 3) nå mantelytan i minst ena änden av sprickan. Frekvensen kapsprickor bedöms via visuell granskning. Frekvensen kapsprickor i leveransen graderas som: Inga stockar med kapsprickor Måttlig mängd kapsprickor, 1-5 % av stockarna Stor mängd kapsprickor, > 5 % av stockarna 5.2. Dubbskador En stock är dubbskadad om den av matarvalsarna eller mätanordningen orsakade skadan når djupare in i veden än 7 mm. Dubbskadans djup avser avbruten (avsliten) fibers djup i veden räknat från mantelytan under bark. Virket är dubbskadat om skadorna omfattar mer än 5 % av antalet stockar. 5.3. Avverkningsskadeklasser Avverkningsskadeklass Bedömning ej utförd Ej bedömd Dubbskador Nej ( 5 %) Ja (> 5 %) Inga kapsprickor 1 2 Måttlig mängd kapsprickor, 1-5 % 3 4 Stor mängd kapsprickor, > 5 % 5 6 6. Bedömning av andelen stockar med blånad Blånadsbedömning utförs om parterna så avtalat. I avtalet ska framgå om bedömningen avser ytblånad eller stockblånad. Om parterna så avtalat får blånadsklasser sammanslås eller uteslutas. Blånadsklass bedöms i andel stockar per leverans. Blånadsklassning kan utföras vid såväl stockmätning som travmätning. Med ytblånad avses blånad på stockens mantelyta eller på dess ändyta. Ytblånad bedöms via visuell besiktning av stockarna. Med stockblånad avses blånad djupare än 5 mm från mantelytan eller 50 mm från ändytan. För bedömning av andel stockar med stockblånad krävs att virkesmätaren hugger i en representativ andel av stockarna i leveransen. Eftersom blånad kan utvecklas snabbt i eller på stockar kan blånadsbedömning ej följas upp i kontrollen, se kapitel 7. 7 (10)

Kvalitetsbestämning av sågtimmer 6.1. Blånadsklasser Klassningsalternativ Benämning Andel blånadsskadade stockar i leveransen Blånadsklass Blånadsbedömning ej utförd - Ej bedömd Bedömning av ytblånad Ytblånad 5 % 0-5 % 1 Ytblånad 6-25 % 6-25 % 2 Ytblånad > 25 % > 25 % 3 Bedömning av stockblånad (gräns för mätningsvägran kan avtalas) Ingen stockblånad 0 % 4 Stockblånad 1-10 % 1-10 % 5 Stockblånad 11-25 % 11-25 % 6 Stockblånad 26-50 % 26-50 % 7 Stockblånad > 50 % > 50 % 8 7. Kontroll av utförd mätning Kontroll av kvalitetsbestämning ska utföras som manuell kontrollmätning av slumpmässigt utvalda stockar. Vid kontrollmätning ska kontrollmätaren kunna besikta hela stockens yta, t.ex. att stocken ligger på underlag så att den lätt kan rullas. Kontrollmätning bör utföras inom två veckor, och ska vara utförd inom sex veckor, efter ordinarie mätning. Resultaten från kontrollmätning ska, per mätplats, tidsperiod etc, kunna redovisas som: Träffprocent: Den andel stockar vars ordinarie klassning överensstämmer med kontrollmätningen. Kvalitetsvärdeavvikelse: Skillnaden i värde mellan ordinarie mätning respektive värde baserat på ordinarie mätningens volym och kontrollmätt kvalitet. I denna beräkning ingår således inte eventuella fel i bestämning av stockarnas volym. Värdeavvikelse: Skillnaden i värde vid ordinarie mätning och värde vid kontrollmätning när även avvikelser i kvantitetsbestämningen beaktas. För beräkning av kvalitetsvärdeavvikelse respektive värdeavvikelse ska en relativprislista användas. Undantag De leveransvisa bestämningarna av avverkningsskador respektive blånad kan ej följas upp via stockvis kontroll. Detta eftersom leveransen (kontrollobjektet) vid mätning/sortering delas upp och blandas med annat virke. Ett fåtal kontrollstockar utgör då för litet underlag för leveransvis kontroll. Dessutom kan blånad utvecklas snabbt i eller på stockar varför en efterhandskontroll kan bli missvisande. Vad gäller avverkningsskador kan, om så avtalats, stockvis kontroll utföras för att redovisas på högre aggregationsnivå än leverans, t ex säljare eller kollektiv. Kontrollmätning av avverkningsskador baseras på att hugga och/eller såga i stockarna varför en dold förhandskontroll ej kan göras. 8 (10)

Kvalitetsbestämning av sågtimmer 8. Revisionshistorik 2006-11-09 Instruktionen VMR 1-07 antagen av Rådet för mätning och redovisning med rekommenderad tillämpning från 2007-08-01. Instruktionen ersatte kapitel 2 och 3 i mätningsinstruktionen VMR 1-99. 2009 Utökning från fyra till sex avverkningsskadeklasser. Infördes 2009-05-01 inom VMF Qbera respektive 2009-08-01 inom VMF Syd och VMF Nord. 2014-01-01 Instruktionen får tillämpas enligt beslut av SDC:s styrelse. Införande sker efter beslut i respektive mätande företag. Namnändring från Mätningsinstruktion för sågtimmer av tall och gran till Kvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran. Tolerans vid stockända utökad till att även omfatta tvärkrök/toppbrott. Tolerans får tillämpas för båda stockändarna. Blånad borttagen ur stockvis bedömning och ersatt med möjlighet till leveransvis bedömning av ytblånad eller stockblånad. Avvikande kvalitetskrav vid travmätning borttagna. Istället införs särskilt rakhetskrav för sågtimmer i standardlängd 3,3 m. 2016-01-01 Om så avtalats får instruktionen tillämpas på andra barrträdslag. 2016-08-01 Namnbyte från SDC:s instruktioner till nationella instruktioner. 2017-01-01 Kapitel 7: Uppdaterade benämningar för kontrollresultat. 2017-08-01 Begreppet kvistansvällning utbytt mot bula. 2018-08-01 Krav på minst åtta årsringar inom bedömningsområdet för gran klass 2. 9 (10)

Kvalitetsbestämning av sågtimmer Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) samt VMK-nämnden. Beredningsarbetet gentemot RMR görs av SDC:s avdelning för virkesmätningsutveckling (VMU) i nära samarbete med regionala partsorgan företrädda genom landets tre virkesmätningsföreningar. Instruktionerna publiceras på www.sdc.se. SDC ek för VMF Nord ek för VMF Qbera ek för VMF Syd ek för Besöksadress: Skepparplatsen 1 Besöksadress: Skeppargatan 1 Besöksadress: Pelle Bergs backe 3 Besöksadress: Slottsgatan 14 Postadress: 851 83 SUNDSVALL Postadress: Box 4037 904 02 UMEÅ Postadress: Box 1935 791 19 FALUN Postadress: Slottsgatan 14 553 22 JÖNKÖPING Tel: 060-16 86 00 Tel: 090-77 82 15 Tel: 023-456 00 Tel: 036-34 17 00 E-post: info@sdc.se E-post: vmf@vmfnord.se E-post: info@vmfqbera.se E-post: info@vmfsyd.se Hemsida: www.sdc.se Hemsida: www.vmfnord.se Hemsida: www.vmfqbera.se Hemsida: www.vmfsyd.se 10 (10)

Version 2017-01-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar KVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED

Kvalitetsbestämning av massaved Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Nationella instruktioner för virkesmätning lagstiftning om virkesmätning... 3 1.2 Omfattning och tillämpning av denna instruktion... 3 1.3 Grundkrav för inmätning... 3 2 Kvalitetskrav rörande leveransgill trave... 4 2.1 Främmande material... 4 2.2 Färskhet... 4 2.3 Kvistning... 4 2.4 Andel vrak... 4 3 Kvalitetskrav rörande leveransgill stock... 5 3.1 Främmande material... 5 3.2 Dimensioner... 5 3.3 Tillredning... 5 3.3.1 Levande stamdel... 5 3.3.2 Kvistning... 5 3.3.3 Öppen klyka... 6 3.3.4 Rotben och annan ojämnhet... 6 3.3.5 Krökvidd... 7 3.4 Skogs- och lagringsröta... 7 3.4.1 Krav på leveransgill stock... 7 3.4.2 Avdrag för skogsröta i leveransgill stock... 7 4 Kontroll av utförd mätning... 7 5 Revisionshistorik... 8 2 (9)

Kvalitetsbestämning av massaved 1 Inledning 1.1 Nationella instruktioner för virkesmätning lagstiftning om virkesmätning Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) samt VMK-nämnden. Beredningsarbetet gentemot RMR görs av SDC:s avdelning för virkesmätningsutveckling (VMU) i nära samarbete med regionala partsorgan företrädda genom landets tre virkesmätningsföreningar. De av VMKnämnden auktoriserade virkesmätningsföretagen rekommenderas att tillämpa de nationella instruktionerna. I vissa fall kompletteras de nationella instruktionerna med affärsrelaterade bestämmelser. Regler och anvisningar rörande kontroll och uppföljning beskrivs dels kortfattat i respektive mätningsinstruktion, dels i separata dokument. Aktuella instruktioner och kontrolldokument kan hämtas från www.sdc.se, fliken virkesmätning. Virkesmätningen regleras av en särskild lag, virkesmätningslagen. Lagen utgör tillsammans med Skogsstyrelsens föreskrifter för virkesmätning ett grundläggande regelverk för virkesmätning och virkesredovisning i Sverige. Lagstiftningen beskrivs mer ingående i Allmänt rörande nationella instruktioner för virkesmätning. 1.2 Omfattning och tillämpning av denna instruktion Denna instruktion är tillämplig vid ersättningsgrundande mätning av massaved. Med massaved förstås rundvirke avsett för massatillverkning, vilket omfattar nedanstående sortimentsbeteckningar. Om så avtalats får sortiment, t.ex. lövmassaved, fördelas på trädslag eller trädslagsgrupper. Sortiment Granmassaved Barrmassaved Björkmassaved Aspmassaved Bokmassaved Almassaved Lövmassaved Blandmassaved Ingående trädslag Gran (Picea abies). Om så avtalats får sitkagran ingå Samtliga barrträdslag om inget annat avtalas Björk Asp och poppel Bok (Fagus silvatica) lönn, rönn och oxel Al och enstaka andra lövträd exkl. ek och alm Samtliga lövträdslag, exkl. ek och alm, om inget annat avtalas Trädslag enligt avtal Instruktionen omfattar endast kvalitetsbestämning. Regler rörande kvantitetsbestämning återfinns i andra instruktioner, exempelvis Mätning av stocks volym under bark och Travmätning av rundvirke. Med kvalitetsbestämning avses i första hand indelning i leveransgill respektive icke leveransgill volym. För färskhet och lagringsröta kan ytterligare indelning i leveransgilla klasser göras. Kvalitetsbestämningen kan avse enskild stock eller hela travar. 1.3 Grundkrav för inmätning Före mätning kontrolleras att leveransen uppfyller sortimentskraven samt att förutsättningarna för mätning, t.ex. säkerställd identitet och särhållning av partier, överensstämmer med gällande instruktioner och avtal. Om så ej är fallet vägras mätning. För enskild trave ska de kvalitetskrav som beskrivs i kapitel 2 vara uppfyllda. Mätningsvägran samt orsaken härtill meddelas omedelbart säljare och köpare av det aktuella virket. 3 (9)

Kvalitetsbestämning av massaved Vid misstanke om att leverans innehåller gift eller radioaktivitet ska anmälan göras till köparen av partiet för undersökning. 2 Kvalitetskrav rörande leveransgill trave Vid travmätning av massaved bestäms andelen ej leveransgilla stockar i traven. Vid mätningen betraktas synliga delar av traven som ett stickprov med vars ledning förekomsten av ej leveransgilla stockar i traven bedöms. Om nedan beskrivna krav ej uppfylls mätningsvägras aktuell trave. Parterna kan dock avtala om att, under särskild beteckning, tillåta ej färskt virke. 2.1 Främmande material Traven får ej innehålla kol, sot, plast, gummi, sten eller metall. Virket får ej heller innehålla i ved eller bark inträngt grus. Med grus avses fraktionsstorlek 2-20 mm, med sten avses fraktionsstorlek > 20 mm. Virket får ej vara impregnerat eller målat. Max 5 % av travens volym får utgöras av stockar som nedsmutsats av mineraljord på avlägg eller i skog. För att klassas som nedsmutsad ska stocken vara nedsmutsad mer än halva arean i någon ändyta och med en utbredning längre än stockens halva längd. 2.2 Färskhet Huvudkravet för att klassa virket som färskt är att det är lättbarkat och/eller håller specificerad fukthalt. Vid tveksamhet ska virket undersökas. Dock betraktas massaved som levererats inom tre veckor från fällningstidpunkten alltid som färsk. Färskhet bedöms per trave. För att klassas som färsk ska minst 90 % av travens volym bedömas som färsk. Granmassaved ska vara färsk. För övrig massaved kan färskhetskrav avtalas. Ej färsk massaved kan, om så avtalas och om den särredovisas, accepteras som leveransgill. 2.3 Kvistning I trave av massaved får finnas kvarhängande, brutna kvistar 16 mm och grövre på högst 10 % av stockarna i traven förutsatt att längden av den kvarhängande brutna kvistens fasta del understiger 12 cm för granmassaved respektive 16 cm för övrig massaved. 2.4 Andel vrak Volymandelen vrak får ej överstiga 15 % av bruttovolymen i enskild trave. Max 5 % får vara orsakat av fel trädslag. I granmassaved får enskild trave innehålla max 10 % skogsrötevrak. 4 (9)

Kvalitetsbestämning av massaved 3 Kvalitetskrav rörande leveransgill stock Om nedan beskrivna kvalitetskrav ej uppfylls vrakas aktuell stock. För skogsröta understigande vrakgränsen görs volymavdrag. Vid travmätning betraktas synliga delar av traven som ett stickprov med vars ledning förekomsten av ej leveransgilla stockar i traven bedöms. 3.1 Främmande material Massavedsstock får ej innehålla kol, sot, plast, gummi, sten eller metall. Stock får ej heller innehålla i ved eller bark inträngt grus. Med grus avses fraktionsstorlek 2-20 mm, med sten avses fraktionsstorlek > 20 mm. Stock får ej vara impregnerad, målad, bearbetad eller varaktigt använd för annat ändamål. Med bearbetad avses inte barkat virke. 3.2 Dimensioner Stock ska hålla följande minimi- och maximidimensioner: Minimidiameter: Maximidiameter: 50 mm under bark vid minimilängd 700 mm under bark (största enskilda diametermått) Minimilängd: För virke i standardlängd: standardlängd 30 cm För virke i fallande längder: 290 cm (270 cm inom VMF Nord) Maximilängd: För virke i standardlängd: standardlängd + 30 cm För virke i fallande längder: 580 cm Stock som ej uppfyller längdkraven redovisas som vrak med hela stockvolymen. Underdimension (ved klenare än 50 mm under bark vid minimilängd) redovisas som vrak med hela stockvolymen. För ved som håller 50 mm vid minimilängd men understiger 50 mm i topp redovisas ej den del där diametern understiger 50 mm. Stamved med diameter < 50 mm vid 150 cm längd räknas som grot, d.v.s. mäts och redovisas ej. Figur 1. För ved som håller 50 mm vid minimilängd men understiger 50 mm i topp redovisas ej den del där diametern understiger 50 mm. 3.3 Tillredning 3.3.1 Levande stamdel Massavedsstock ska vara tillredd av levande stamdel. En stamdel betraktas som levande om det förekommer näringstransport i mer än 50 % av stamtvärsnittets omkrets. 3.3.2 Kvistning Stocken ska vara tillfredsställande kvistad vilket innebär kvistad intill mantelytan. För kvarsittande kviststump gäller följande mått för tillåten diameter och längd (kvisthöjd): 5 (9)

Kvalitetsbestämning av massaved Kvistdiameter under bark Kvisthöjd - 15 mm Obegränsad 16 mm < 12 cm granmassaved < 16 cm övrig massaved Med kvisthöjd avses kvistens längd vinkelrätt mot stockens längdaxel. Avbruten kvarvarande gren/kvist räknas ej in i kviststumpens längd. Kvist/gren räknas som avbruten om den gör mindre motstånd vid böjning än en obruten kvist med diameter 15 mm under bark. Figur 2. Mätning av kvisthöjd. 3.3.3 Öppen klyka Öppen klyka tillåts om höjden understiger 12 cm för granmassaved respektive 16 cm för övrig massaved. Figur 3. Mätning av öppen klyka. 3.3.4 Rotben och annan ojämnhet Stockens största diameter på högkant under bark får inte överstiga rotdiametern ökad med 30 cm eller maximidiametern 70 cm. Rotdiametern mäts 10 cm från grovändan, på rotstock 50 cm från grovändan. Figur 4. Kvarsittande rotben eller andra ojämnheter som försvårar stockens hantering ska vara avjämnade i tillräcklig omfattning. 6 (9)

Kvalitetsbestämning av massaved 3.3.5 Krökvidd Stocks krökvidd får ej överstiga stockens största diameter ökad med 30 cm och ej heller maximidiametern ökad med 10 cm. Med krökvidd avses diametern i en tänkt minsta cylinder, vars längd är lika med stockens längd, genom vilken stocken kan passera. Figur 5. Mätning av krökvidd. 3.4 Skogs- och lagringsröta 3.4.1 Krav på leveransgill stock Sortiment Max skogsröta i ändytan under bark Max lagringsröta under bark i tvärsnitt 15 cm från änden Granmassaved 10 % 0 % Övrig massaved 67 % 10 % Stockar med rötandelar överstigande de ovan nämnda vrakas. Med undantag för granmassaved kan stock med mellan 10 och 33 % lagringsröta i tvärsnittet, om så avtalas, anges som lagringsrötad och redovisas med särskild sortimentskod. 3.4.2 Avdrag för skogsröta i leveransgill stock Vid stockmätning bestäms andel röta i stockändan. Vid travmätning bedöms andelen röta i travens ändyta. Denna ytandel kan via överenskomna tal omvandlas till volym röta. 4 Kontroll av utförd mätning Trave som mätenhet (travmätning, vägning) Kontroll avser travvis bedömd fördelning på leveransgill respektive ej leveransgill (vrak) volym. Kontrollmätningen ska utföras som stockmätning av slumpmässigt utvalda travar. Kontrollmätning får utföras i efterhand om virkets särhållning kan säkerställas. Stockmätning Kontroll av stockvis bedömd kvalitet ska utföras på slumpmässigt utvalda stockar. Resultaten från kontrollmätning ska, per mätplats, tidsperiod etc, kunna redovisas som: Volymavvikelse (trave som mätenhet): Skillnaden i volym mellan ordinarie mätning och kontrollmätning. Träffprocent (vid stockmätning): Den andel stockar vars ordinarie klassning överensstämmer med kontrollmätningen. Kvalitetsvärdeavvikelse: Skillnaden i värde mellan ordinarie mätning respektive värde baserat på ordinarie mätningens volym och kontrollmätt kvalitet. I denna beräkning ingår således inte eventuella fel i bestämning av stockarnas volym. 7 (9)

Kvalitetsbestämning av massaved Värdeavvikelse: Skillnaden i värde vid ordinarie mätning och värde vid kontrollmätning när även avvikelser i kvantitetsbestämningen beaktas. För beräkning av kvalitetsvärdeavvikelse respektive värdeavvikelse ska en relativprislista användas. 5 Revisionshistorik 2006-02-23 Instruktionen antagen av Rådet för mätning och redovisning med rekommenderad tillämpning från 2006-08-01 (VMR 1-06). Instruktionen ersatte kapitel 4 i mätningsinstruktionen VMR 1-99. 2014-01-01 Instruktionen får tillämpas enligt beslut av SDC:s styrelse. Införande sker efter beslut i respektive mätande företag. Namnändring från Mätningsinstruktion för massaved. till Kvalitetsbestämning av massaved. Avsnittet Kvantitetsbestämning flyttat till andra instruktioner. 2016-01-01 Tillägg: Inmätt sortiment, t.ex. lövmassaved får fördelas på trädslag eller trädslagsgrupper Grundkrav att informera berörda vid misstanke om att leverans av importerad rundved innehåller gift eller radioaktivitet Stock får ej vara impregnerad, målad, bearbetad eller varaktigt använd för annat ändamål Minimilängd 270 cm för fallande längder inom VMF Nord Begreppet tillfredsställande färsk struket. Ingående trädslag för granmassaved ändrat till att sitkagran får ingå om avtalat. 2016-08-01 Namnbyte från SDC:s instruktioner till nationella instruktioner. 2017-01-01 Kap 2.3: Textkorrigering längd av kvist understiger... Kap 4: Uppdaterade benämningar för kontrollresultat. 8 (9)

Kvalitetsbestämning av massaved Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) samt VMK-nämnden. Beredningsarbetet gentemot RMR görs av SDC:s avdelning för virkesmätningsutveckling (VMU) i nära samarbete med regionala partsorgan företrädda genom landets tre virkesmätningsföreningar. Instruktionerna publiceras på www.sdc.se. SDC ek för VMF Nord ek för VMF Qbera ek för VMF Syd ek för Besöksadress: Skepparplatsen 1 Besöksadress: Skeppargatan 1 Besöksadress: Pelle Bergs backe 3 Besöksadress: Slottsgatan 14 Postadress: 851 83 SUNDSVALL Postadress: Box 4037 904 02 UMEÅ Postadress: Box 1935 791 19 FALUN Postadress: Slottsgatan 14 553 22 JÖNKÖPING Tel: 060-16 86 00 Tel: 090-77 82 15 Tel: 023-456 00 Tel: 036-34 17 00 E-post: info@sdc.se E-post: vmf@vmfnord.se E-post: info@vmfqbera.se E-post: info@vmfsyd.se Hemsida: www.sdc.se Hemsida: www.vmfnord.se Hemsida: www.vmfqbera.se Hemsida: www.vmfsyd.se 9 (9)