Kommunstyrelsens sammanträde

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum 2017-05-10 Sida 1 (2) Kommunstyrelsens sammanträde Tid: onsdagen den 17 maj 2017 kl. 09:00 Plats: Carl August-rummet Direkt i samband med kommunstyrelsens sammanträde hålls sammanträde med kommunstyrelse som förvaltare för fonderna. Handlingarna till dessa ärenden skickas tillsammans med handlingarna till kommunstyrelsen. Annicki Oscarsson ordförande Maria Blomberg kommunsekreterare 0144-350 12 Upprop Val av protokolljusterare Ändring av föredragningslistan Ärendelista 1. Rekrytering av ny kommunchef Dnr 2016/00375 Kerstin Karlsson 2. Regional livsmedelstrategi för Östergötland Dnr 2017/00178 ca kl 9.15 Helena Stolt Olsson, Madeleine Söderstedt Sjöberg Länsstyrelsen Peter Borring Espen Rognstad, Peter Kenell, Ingmar Unsosson, Ingmar Unosson 3. Samarbete Ödeshög, Boxholms och Vadstena kommuner kring närproducerade livsmedel samt implementering av konceptet Food for Life Dnr 2017/00135 Espen Rognstad

Ödeshögs kommun Datum 2017-05-10 Sida 2(2) Ärendelista Kl 11.00 Paus - Information ang kommunchef till personalen 4. Nedläggning av skolenheterna Boets skola och Trehörna skola Dnr 2017/00153 Ca kl 11.15 Ingmar Unosson 5. Biblioteksplan 2017 Dnr 2017/00147 Ingmar Unosson 6. Information - Synpunkter på interkommunal ersättning kommunala skolor Dnr 2017/00086 7. Svar på motion - Motion för att skapa trygghet för personal inom hemtjänsten Dnr 2016/00325 Ca kl 11.40 Jörgen Nielsen 8. Aktualitetsprövning av översiktsplan för Ödeshögs kommun Dnr 2015/00112 Ca kl 11.50 Rebecka Bäck 9. Revidering av miljö- och byggnämndens reglemente Dnr 2017/00157 Rebecka Bäck Lunch 12.15 13.15 10. Årsredovisning 2016 - Kommunalförbundet ITSAM Dnr 2017/00130 Marie Holstensson 11. Revidering av punkt 6.1.1 i ITSAM-avtalet Dnr 2017/00177 12. Information - Ny hemsida gällande Företagspark E4 Dnr 2017/00155 Ca kl 13.30 Gunnel Lago 13. Anmälan av delegationsbeslut 2017 Dnr 2016/00322

Kommunledningsförvaltningen Kerstin Karlsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-05-09 Sida 1(1) Diarienummer 2016/00375-022 Rekrytering av ny kommunchef Förslag till beslut Ingmar Unosson 1969-08-20-3596 anställs som kommunchef. Kommunstyrelsens ordförande får i uppdrag att förhandla anställningsvillkor och tillträdesdag. Sammanfattning av ärendet Ödeshögs kommun behöver rekrytera en ny kommunchef då nuvarande går i pension. Ett rekryteringsföretag har tillsammans med kommunledningsförvaltningen tagit fram ett förslag till kravprofil och annons. Arbetet med rekryteringen började i januari år 2017. Rekrytering av kommunchef har skett i samråd med förtroendevalda, tjänstemän och fackliga organisationer. Central samverkan 2017-05-08 har genomfört förhandling med de fackliga organsatinerna vilka tillstyrker förslaget. I tjänsten Kerstin Karlsson Personalchef Beslutet ska skickas till Personal- och löneenheten

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-03 Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 72 Dnr 2016/00375 022 Rekrytering av ny kommunchef Sammanfattning På dagens sammanträde informerar personalchef Kerstin Karlsson och rekryteringskonsult Conny Besterman om rekrytering av kommunchef. ----- Justerandes sign

Regional Livsmedelsstrategi Östergötland Våren 2017

Anta regional livsmedelsstrategi Vår ambition är att ni er kommun ska ställa er bakom den regionala livsmedelsstrategin i sin helhet och att ni verkar för att strategin ska genomsyra ert arbete på flera olika plan. Regionala Livsmedelsstrategin är antagen i Regionfullmäktige. Livsmedelsstrategin är ett utvecklingsfråga som är en del av er kommuns näringsliv. Vi vill bidra med inspiration och kunskap! Vi vill även fånga upp behov i er kommun som eventuellt kan finnas i fler kommuner/regionalt angående styrkor och förutsättningar i kommunen. Gärna en bred diskussion!

Bakgrund till strategin En del av bakgrunden är att den globala utvecklingen ställer allt högre krav på hållbar livsmedelsförsörjning. Förutsättningarna för livsmedelsproduktion förändras och behovet av mat ökar. I Östergötland finns goda förutsättningar för matproduktion och förädling av mat. Konkurrenskraften i hela värdekedjan behöver dock stärkas. Lantbruket och livsmedelsindustrin är viktiga för Östergötlands utveckling, tillväxt och sysselsättning. Maten från Östergötland är hållbart producerad på ett sätt som är bra både för folk- och djurhälsa, aspekter som blir allt viktigare.

Regionala strategin Livsmedelsstrategin beskriver en gemensam färdriktning för hur vi i Östergötlands län ska ta tillvara livsmedelsbranschens utvecklings- och tillväxtpotential och därigenom bidra till en positiv utveckling i länet

Faktaläge och statistik för länet som helhet 42500 Totalt antal arbetsställen i Östergötland 42000 41500 41000 40500 Östergötland 40000 39500 39000 2012 2013 2014 2015 2016

Faktaläge och statistik för Ödeshögs kommun 914 Totalt antal arbetsställen i Ödeshögs kommun 912 910 908 906 904 902 900 2012 2013 2014 2015 2016

Faktaläge och statistik för Ödeshögs kommun 160 Sysselsatt dagbefolkning Ödeshögs kn, index 2007=100 150 140 130 120 110 100 Livsmedelssektorn Hela ekonomin 90 80 70 60 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

150 Sysselsatt dagbefolkning Östergötland, index 2007=100 140 130 120 110 100 90 Primärproduktion av livsmedel Livsmedelsindustri Handel med livsmedel Restaurangverksamhet mm Livsmedelssektorn Hela ekonomin 80 70 60 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Faktaläge och statistik för Ödeshögs kommun Livsmedelssektorns andel av arbetsställena 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 2012 2013 2014 2015 2016 0509 Ödeshög Östergötland

Antal arbetsställen i livsmedelssektorn Ödeshögs kommun 300 250 200 150 100 50 0 2012 2013 2014 2015 2016 Primärproduktion av livsmedel Livsmedelsindustri Handel med livsmedel Restaurangverksamhet mm

Regionala strategin Fyra strategiskt viktiga fokusområden; Kund och konsument Offentlig upphandling Konkurrenskraft Trygghet

Regionala strategin Kund och konsument Mål: Ökad medvetenhet om svenska mervärden genom att skapa dialog mellan producent, grossist, detaljhandel, restaurangbranschen och konsument 1. Öka kunskapen om svenska mervärden genom utbildning till handeln, besöksnäringen, restauratören och konsumenten 2. Öka utbudet av svensk- och lokalproducerade livsmedel i handeln, på restaurangen och genom grossisten 3. Öka informationsflödet i värdekedjan från tallrik till produktion

Regionala strategin - Kund och konsument

Regionala strategin Offentlig upphandling Mål: I Östergötland serveras Sveriges bästa offentliga måltider på svenska och lokala råvaror 1. Region och kommuner har en antagen och kontinuerligt uppdaterad kost- måltidspolicy eller motsvarande 2. Till år 2025 upphandlas > 80 %* livsmedel som är producerade i Sverige med delmål att till år 2020 upphandlas > 60 % livsmedel som är producerade i Sverige 3. Till år 2025 upphandlas > 50 % lokalproducerade** livsmedel med delmål att till år 2020 upphandlas > 30 % lokalproducerade livsmedel * I procentsatserna exkluderas summan av de inköp som avser kolonialvaror (kaffe, kakao, kryddor, konserver etc ** Med lokalproducerat avses här livsmedel producerat, förädlat och paketerat i Östergötland och/eller angränsande landskap

Regionala strategin - Offentlig upphandling Visioner och mål: ett exempel Satsning på Vreta Kluster Fastighetsägare: Sankt Kors Fastigheters AB Basfinansiärer Klusterverksamheten: Linköpings kommun Region Östergötland Utöver basfinansieringen finansieras många aktiviteter och projekt genom projektfinansiering av andra finansiärer, däribland EU:s strukturfonder. Nu är det snart fullt i Vreta Kluster, och Sankt Kors vill bygga en ny etapp. I det nya huset ska det finnas plats att visa, testa och demonstrera saker, produkter och tjänster bl.a. tema Mat

Regionala strategin Konkurrenskraft Mål: 2030 är livsmedelssektorn i Östergötland ett ekonomiskt draglok genom produktion av både volym- och nischprodukter 1. Samtliga aktörer med koppling till livsmedelssektorn i Östergötland har ett tydligt tillväxtfokus. 2.Livsmedelssektorn är en attraktiv och välkänd näring i Östergötland. 3.Vreta Kluster är ett kunskapscentrum för affärsutveckling inom de gröna näringarna.

Regionala strategin Konkurrenskraft Mjölkkorna har minskat med 30% i Norge, Finland och Sverige sedan 1995. Företagen blir färre och större. Största delen av mjölken ska konkurrera på världsmarknaden. 30 % av Arlas svenskproducerade mjölk blir pulver ut på världsmarknaden, 20 % blir dryckesmjölk. 54 % av osten, 45 % av yoghurten 40% av smöret är importerat.

Regionala strategin Konkurrenskraft Källa: Jordbruksverket

Igenväxning utan betande djur

Regionala strategin Trygghet Mål: Tryggad produktionskapacitet och robusta produktionssystem för minskad sårbarhet 1. Öka kunskapen om behovet av försörjningsberedskap 2.Minska användningen av fossil energi i livsmedelskedjan 3.Öka konsumtionen av livsmedel som producerats med hänsyn till djurens välfärd och hälsa samt med en ansvarsfull och restriktiv antibiotikaanvändning.

Nationell strategi

Koppling mellan regional strategi och nationell strategi Mycket är gemensamt! Nationell livsmedelsstrategi utgörs av en proposition och en handlingsplan. Långsiktigt mål: en konkurrenskraftig livsmedelskedja mot slutåret 2030. Beredskaps- och försörjningstrygghetsfrågor hanteras nationellt i huvudsak i det utvecklingsarbete som sker avseende samhällets krisberedskap och totalförsvar

Koppling mellan regional strategi och nationell strategi Nationellt Svensk livsmedelsproduktion ska öka Bidra till relevanta miljömål nås Tillväxt, sysselsättning och hållbarhet i hela landet Möta konsumenternas efterfrågan Bidra till ökad självförsörjningsgrad Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska Regionalt Kund och konsument Konkurrenskraft Offentlig upphandling Trygghet

Ekologiskt kontra regionalt Regeringens inriktningsmål är att 30% av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030 och 60% av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030. Vår regionala livsmedelsstrategi har inte specificerat andel ekologisk mat, vi skiljer inte på lokal mat och ekologiskt producerad mat. Olyckligt om det uppstår konkurrens mellan Östgötsk mat och importerad ekologisk mat.

Mail från skolelev i Östergötland ang märkning av köttets ursprungsland:

Mail från skolelev i Östergötland ang märkning av köttet ang. ursprungsland: Ett krav som vi som beställare ställer på vår utförare Kost & Restaurang är att de endast får servera kött som når upp till baskraven för animaliska livsmedel. Detta innebär tex att köttet ska vara: fritt från salmonella att djuret endast ska ha fått antibiotika när det är veterinärmedicinskt motiverat att antalet timmar djuret har färdats till slakt är begränsat. När vi tidigare ställde dessa krav fick vi endast svenskt kött på anbud men idag är det många producenter i andra länder som arbetar på samma sätt och deras kött finns därmed på anbud. Kort sagt vi serverar inte endast svenskt kött men vi serverar bara kött som når upp till dessa krav. Att endast servera svenskt kött är inte heller en möjlighet för oss då vi enligt lag inte får välja bort en leverantör pga. nationalitet. Att göra det anses vara diskriminerande.

Det finns mycket att göra i länet! 1. Stort informationsbehov till politiker, konsumenter, krögare, skolor, myndigheter m fl. 2. Turné till länets 13 kommuner för att få ett kvitto på att man arbetar utifrån den regionala livsmedelsstrategin 3. Gemensamma aktiviteter för att visa upp och sprida kunskap om den östgötska maten 4. Bearbetning av restauranger och myndigheter att gå före med goda exempel 5.

För att få effekt av strategin behöver vi Bestämma oss för att vi vill ha en stark inhemsk livsmedelsproduktion Riks, regional och lokal nivå Hjälpas åt att förbättra och sprida argumenten om varför vi vill ha en stark livsmedelsproduktion i Östergötland Internt inom våra organisationer och externt mot östgötarna Bli bättre på att se primärproduktionen som en näringslivsgren som bl a är viktig för sysselsättning

Nästa steg Att välja lokal- och närproducerad mat påverkar länet på många olika sätt. Regionens utveckling Arbetstillfällen inom livsmedel och lantbruk Attraktivt turistlän (mat och natur) Värna biologisk mångfald Attraktivt boende i en levande landsbygd Livsmedelstrygghet Pedagogik i skolor (besöka gårdar, kunskaper).

Diskutera styrkor/förutsättningar i kommunen. Hur ser framtiden ut för livsmedelsproduktion i er kommun? Vad kan ni som politiker och tjänstemän göra för att öka intresset och motivationen hos livsmedelsproducenterna och medborgarna i kommunen? Vad kan vi på regional nivå göra?

Teknik- och näringslivsförvaltningen Kostenheten Espen Rognstad TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-05-04 Diarienummer 2017/0013535 Sida 1(2) Förslag till samarbete mellan Ödeshögs, Vadstena och Boxholms kommuner gällande upphandling av närproducerade livsmedel samt implementering av konceptet Food for Life Förslag till beslut 1. Kostchefen ges i uppdrag att fortsätta arbeta för en ökad användning av närproducerade livsmedel inom kommunens offentliga måltider. Riktlinjen ska vara att nå upp till 30 procent närproducerade livsmedel till år 2020, i enlighet med den regionala livsmedelsstrategin. 2. Kostchefen ges i uppdrag att tillsammans med kostcheferna i Boxholms och Vadstena kommuner att utreda hur man även fortsättningsvis kan upphandla närproducerade råvaror. 3. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen senast i februari 2018. 4. Kostchefen ges i uppdrag att verka för att konceptet Food for Life implementeras i kommunens arbete med offentliga måltider. 5. Finansiering 2017av implementering av konceptet sker genom att 25.000 kronor får disponeras ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov 6. Finansiering för fortsatt implementering 2018 (50.000 kronor) hänskjuts till budgetberedningen för 2018 års budget Sammanfattning Ödeshögs kommun och Vadstena kommun har sedan år 2012 haft avtal med lokala producenter. Avtalen har resulterat i cirka 20 procent närproducerade livsmedel inom de offentliga måltiderna i våra kommuner. I avtalen ingår också en pedagogisk koppling, vilket har inneburit att studiebesök har gjorts på gårdarna och att livsmedelsproducenter har besökt skolor och äldreboende. Detta har hjälpt till att tydliggöra var maten kommer ifrån. Arbetet med närproducerade livsmedel har varit mycket uppskattat i kommunerna och också gett uppmärksamhet i det offentliga matsverige. Den regionala livsmedelsstrategin som arbetats fram under 2016 av Region Östergötland och Länsstyrelsen anger att 30 procent av de livsmedel som upphandlas till offentliga måltider ska vara närproducerade till år 2020. Avtalen med lokala producenter som Ödeshögs- och Vadstena kommun har idag går ut i september 2017. Det är värdefullt om samarbetet mellan Ödeshögs och Vadstena kommun fortsätter i denna fråga samt även inkluderar Boxholms kommun som är intresserade av att arbeta med samma inriktning. Kostcheferna från ovan nämnda kommuner var hösten 2016 på studieresa till England där konceptet Food för Life studerades. Konceptet har sin utgångspunkt i närproducerade råvaror i de offentliga måltiderna men har också kopplat på ett lärande om hållbara- och hälsosamma matvanor. Det finns också en tanke om att mycket lärande finns att hämta från odling, produktion och förädling av livsmedel (måltidspedagogik). Kopplingar går att göra till läroplan i många ämnen. Genom att knyta an Food for Life konceptet till våra offentliga måltider skulle en bra grund finnas för att integrera måltiden i verksamheten, något som berörda myndigheter och den kommunövergripande kostpolicyn anger att vi ska arbeta för. Vi vet att många föräldrar och anhöriga har ett stort intresse av god kvalitet i de måltider som kommunen serverar. Mycket av det arbete som ryms inom Food for Life görs

Sida 2(2) redan idag i kommunerna. Med ett namn/koncept för arbetet med närproducerade livsmedel är det lättare att kommunicera ut mervärden och marknadsföra detta arbete. Den pedagogiska kopplingen med bland annat möjligheter till studiebesök har ett stort mervärde och har också visat sig vara viktig ur ett upphandlingsperspektiv. Finansiering Ingen merkostnad ser i nuläget ut att finnas i samband med fortsatt upphandling och användning av närproducerade livsmedel. Inte heller finns en merkostnad för att använda Food for Life konceptet. Däremot finns kostnader för implementeringen under 2017 och 2018. Kostnaden beräknas till 25.000 kronor under 2017 och 50.000 kronor under 2018. Samråd Samråd har skett med kommunstyrelsens ordförande. Beslutsunderlag Kostchefens tjänsteskrivelse 2017-05-04. Promemorian Mer närproducerade livsmedel i våra offentliga måltider daterad 2017-05-04. En skrivelse i samarbete med Vadstena och Boxholms kommuner. Ödeshög som ovan Espen Rognstad Kostchef Beslutet expedieras för kännedom till Barn och utbildningsnämnden Socialnämnden

Teknik- och näringslivsförvaltningen Kostenheten Espen Rognstad PROMEMORIA Datum 2017-05-04 Kommunstyrelsen Diarienummer 2017/135 Sida 1(5) Mer närproducerade livsmedel i våra offentliga måltider Underlag till förslag till samarbete mellan Ödeshögs, Vadstena, och Boxholms kommuner gällande närproducerade livsmedel. Bakgrund Ödeshög och Vadstena har sedan 2012 haft avtal med lokala leverantörer. Avtalen är ett resultat av direktupphandlingar som genomförts av kommunerna med hjälp av konsultstöd. Vid samma tidpunkt gjorde Länsstyrelsen och dåvarande Östsam en satsning för mer närproducerad mat i de offentliga köken. Genom denna satsning gavs ekonomisk hjälp till konsultstödet. Inköpssamverkan var inte engagerade i dessa upphandlingar. Arbetet med närproducerade livsmedel, är förankrat i respektive kommuns kostpolicy, och har resulterat i mer närproducerad mat på tallrikarna samt möjligheter till studiebesök och kunskap om hur maten produceras. Båda kommunerna hade cirka 20 procent närproducerade livsmedel i sina offentliga måltider under 2016. Det är färskvaror som kött, potatis, ägg och bär för att nämna några av de råvaror som köps in och serveras. Det här är en satsning som varit mycket uppskattad och vi har fått mycket positiv feedback både från matgäster med också från vår egen personal som uppskattat att arbeta med de fina råvarorna. De lokala leverantörerna har tagit emot oss på studiebesök samt besökt skolor och berättat om sina verksamheter. Leverantörerna har också uttryckt stolthet över att få leverera till kommunen. Arbetet har gett uppmärksamhet i det offentliga matsverige där våra kommuner på flera olika sätt lyfts fram som föregångare. Nuläge Avtalen med de lokala producenterna har förlängts två gånger sedan starten 2012. De nuvarande avtalen går ut 2017-09-30. Under flera år har man arbetat med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Region Östergötland och Länsstyrelsen i Östergötland har parallellt med detta arbetat fram en regional livsmedelsstrategi som blev färdig i juni 2016. Den innehåller målsättningar för hur mycket närproducerade respektive svenska råvaror som kommunerna ska köpa. Målsättningen är 30 procent närproducerade och 60 procent svenskproducerade livsmedel till år 2020. Till år 2025 är målet 50 procent närproducerade livsmedel och 80 procent svenskproducerade livsmedel.

Sida 2(5) Länsstyrelsen planerar att besöka alla länets kommuner under våren 2017 för att diskutera denna fråga. I november 2016 var kostcheferna från kommunerna Ödeshög, Boxholm, Vadstena och på en studieresa till England för att studera hur man där arbetar med närproducerade livsmedel. De kallar konceptet för Food for Life vilket förutom närproducerade råvaror i de offentliga måltiderna också inkluderar ett lärande om hållbara- och hälsosamma matvanor och om hur maten odlas/produceras. Mat är påtagligt och konkret för barnen och därför lätt att knyta an kunskap till. Grundsynen är att ta tillvara all kunskap som finns kring odlande, livsmedelsproduktion och matlagning. Vi fick se exempel på att det inom i princip alla ämnen i skolan går att knyta an kunskap och arbeta med måltidspedagogik. Alla som var med på resan blev både imponerade och förtjusta i Food for Life konceptet och såg mycket positivt på hur det skulle kunna appliceras även i våra kommuner. Integrering av måltiden i verksamheten är något som Livsmedelsverket och Skolverket anger att vi ska arbeta med, liksom måltidspedagogik. Att ta tillvara den resurs som måltiden utgör för ett ökat lärande och för att skapa trivsel och gemenskap. Genom Food for Life konceptet får man många verktyg till det arbetet. Studieresan arrangerades av Länsstyrelsen tillsammans med Ödeshögs kommun. Den 13:de februari i år träffades kommunstyrelseordförandena och kostchefer från ovan nämnda tre kommuner och diskuterade hur vi skulle kunna samarbeta i ett koncept liknande Food for life med utgångspunkt från vårt arbete med närproducerade livsmedel. Kostcheferna ombads att komma med en redogörelse för vilka merkostnader som kan uppstå och hur kommunerna ska kunna upphandla närproducerade livsmedel. Snittkostnaden för råvaror till en portion skollunch i Sverige ligger på 10.47 kr (2015) enligt Livsmedelsverket. Ödeshögs, Vadstena och Boxholms kommuner ligger alla strax under denna nivå. Under förra året ökade kostnaderna för livsmedel i och med det nya grossistavtal som trädde i kraft i juni. I det förfrågningsunderlaget ställdes krav motsvarande Upphandlingsmyndighetens baskrav. Grossistavtalet upphandlades tillsammans med övriga kommuner i Inköpssamverkan. De närproducerade varor som Ödeshög och Vadstena idag har avtal på genom direktupphandling medför ingen fördyring mot om man jämför med grossistavtalet. Några varor är dyrare, andra är billigare. Däremot kan det bli en merkostnad när det gäller närproducerad mjölk och andra varugrupper. Storleken på merkostnaden beror på om man i kommunen tidigare har använt ekologiska varor eller inte. Vad gäller själva möjligheten att upphandla närproducerade livsmedel så kan man utreda förutsättningarna för att fortsätta direktupphandla, upphandla tillsammans med stöd av inköpssamverkan eller någon annan form av innovativ upphandling. Vi behöver studera ytterligare hur andra kommuner som upphandlar närproducerat har gått tillväga. Ett framgångskoncept i de tidigare direktupphandlingarna har varit kopplingen till kunskap/pedagogik. Att producenterna har erbjudit möjlighet till studiebesök på gårdarna och att de även har kommit till våra verksamheter. Att hålla fast vid det kan förbättra möjligheterna vid upphandling. Genom att utöka den tanken och ta till sig konceptet Food for Life så blir kommunikationen enklare.

Sida 3(5) Framtid Genom att ha en profilering mot närproducerade råvaror i de offentliga måltiderna och genom att använda konceptet Food for Life, så möjliggör man att god mat med hög kvalitet blir tillgänglig för våra matgäster i kommunerna. Företag inom de gröna näringarna omkring oss involveras och människor kan ges kunskap om var maten kommer ifrån, hur den odlas och sedan tillagas. Vår mat är en otrolig källa till kunskap och kan integreras i många ämnen. Genom att använda Food for life konceptet skulle måltiden integreras på ett naturligt sätt i verksamheten och den resurs som måltiden utgör skulle tas tillvara på ett bra sätt. Det skulle också bli lättare att kommunicera ut och marknadsföra alla dessa mervärden om man kopplar det till ett koncept och samlar arbetet under ett gemensamt namn. De offentliga måltiderna är av intresse för många människor, framförallt befintliga kommuninvånare som berörs varje dag men också potentiella inflyttare har frågor kring offentliga måltider när de inför flytt vänder sig till kommunen. Nedan är en beskrivning av hur Food for Life konceptet skulle kunna fungera, utifrån det vi fick till oss på studieresan. Men det går såklart att forma utifrån hur vi anser att det passar våra kommuner. Flera delar av det som nämns nedan görs redan idag i kommunerna men vi kan bli bättre på att kommunicera ut det. Konceptet presenteras utifrån Livsmedelsverkets måltidsmodell: Hållbar: Livsmedel till de offentliga måltiderna upphandlas i så stor utsträckning som möjligt regionalt. Det gynnar en hållbar utveckling och att vi arbetar för att uppfylla nationella miljömål. Det gynnar också företagandet i länet, ger fler arbetstillfällen, ökar skatteintäkterna och bidrar till bättre offentliga måltider och bättre folkhälsa. Detta arbete stödjs av den regionala livsmedelsstrategin. Närproducerade råvaror, som mål 30 procent till år 2020 Krav på miljöhänsyn och god djuromsorg i alla upphandlingar Aktivt arbete för att minska matsvinn i våra kök och serveringar Ekologiska råvaror, i enlighet med den politiska ambition som finns En grön dag/vecka till förskola och skola (meatfree Monday), vilket också gör ekonomiskt utrymme för bättre kvalitet på köttet vid köttserveringar Salladsbord och grönsaker som serveras är i säsong Kunskap om hållbar utveckling kopplat till den mat vi äter

Sida 4(5) Integrerad: Återknyta kontakten mellan maten på tallriken och hur den produceras/odlas/lagas. Ta vara på allt lärande som finns i den processen och arbeta med aktivt med måltidspedagogik. En viktig grundförutsättning är att så många som möjligt av livsmedelsproducenterna finns i regionen/närområdet. Schemalagda, obligatoriska, pedagogiska luncher Regelbunden praktik i skolköken Kunskap utifrån livsmedel, mat och hållbar livsstil integreras i skolarbetet och kopplas till läroplaner i varje årskurs Studiebesök hos producenter regelbundet Producenter kommer till förskola/skola och äldreboende Odlingar i större el mindre skala på förskolor/skolor/äldreboende Barn deltar i köket på förskolan Äldre deltar i köksarbete inom omsorgen i mån av förmåga och intresse Arbeta för att vårda och utveckla vår matkultur Detta är ett förslag på en bas av aktiviteter. Man kan sedan bygga på med mer exempelvis; Matlagningskurser för föräldrar, matlagning som en del i integration, temadagar med fokus på mat och hållbar livsstil, skördefester, kontraktsodlingar, Sapere i förskolan mm. Det går att samla mycket i ett Food for Life koncept. Vi bestämmer själva vad vi tycker ska ingå, vad som passar i respektive kommun. Livsmedelsproducenten/Livsmedelsgrossisten ska ses som en partner som stödjer vägen mot mer närproducerade råvaror och som kan bidra till integrering och kunskapsöverföring. Näringsriktig och God: Maten smakar bra när man vet ursprung. Att råvaror håller en hög kvalitet och att maten lagas med omsorg. De offentliga måltiderna har sin grund i Livsmedelsverkets rekommendationer Genom högt ställda krav i upphandling, håller råvarorna som köps in en hög kvalitet Maten lagas till största delen från grunden av utbildad personal Trivsam: Måltiderna intas gemensamt i skolrestauranger och matrum där barn/eleverna/äldre är delaktiga i att skapa trivsamma miljöer. Schemaläggning av luncher i skolan prioriteras för att uppnå en lugn och trivsam matstund utan köer och höga ljudvolymer. Måltidsmiljöer placeras om möjligt centralt i verksamheterna för att skapa trivsel och gemenskap.

Sida 5(5) Säker: All hantering av livsmedel, i alla led, ska följa gällande lagstiftning och verksamheternas uppsatta rutiner i egenkontrollen. Espen Rognstad Anna Lundstedt Eva-Lott Blixt Kostchef, Ödeshög Kostchef, Vadstena Kostchef, Boxholm

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-03 Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 80 Dnr 2017/00153 Nedläggning av skolenheterna Boets skola och Trehörna skola Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Skolenheten Boets skola läggs ned. 2. Skolenheten Trehörna skola läggs ned. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har låtit utreda skolverksamheten F - 5 utifrån följande perspektiv: -landsbygdsperspektiv -utbildningskvaliteten -ekonomiska förutsättningar -barnperspektiv -föräldraperspektiv -lärarperspektiv Utredningen har särskilt belysa vilka förutsättningar som finns för att, utifrån utredningens specificerade perspektiv, långsiktigt bedriva skolverksamhet vid Boets skola. Utifrån resultatet av utredningen föreslår barnoch utbildningsnämnden att skolenheterna Boets skola och Trehörna skola ska läggas ner. Beslutsunderlag BUN 25/17 ----- Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(3) Sammanträdesdatum 2017-04-10 Barn- och utbildningsnämnden 25 Dnr 2017/00011-611 Utredning av skolverksamheten F - 5 i Ödeshögs kommun Barn- och utbildningsnämndens beslut Röks skola ska bedriva undervisning i årskurserna F - 3. Fridtjuv Bergs skola ska bedriva undervisning i årskurserna F - 5. Fritidshem ska bedrivas på alla samtliga platser där det idag bedrivs fritidshem. Förvaltningen ska aktivt arbeta med att säkerställa en hög kvalité i verksamheten. Förvaltningen ges i uppdrag att utreda en utökning av verksamheten vid Röks skola till en F - 5 skola. Underlag för beslut ska lämnas till nämnden i god tid innan läsårsstart 2018-2019. Förvaltningen ges i uppdrag att utreda hur Boets skolas lokaler kan användas utöver fritidshemsverksamheten. Särskild vikt ska läggas vid att få regelbunden användning av lokalerna. Förvaltningen ges i uppdrag att se över skolskjutsarna i syfte att minska elevernas restid. Barn- och utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige Skolenheten Boets skola läggs ned. Skolenheten Trehörna skola läggs ned. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden fattade 2016-03-23 10 beslut om en utredning av skolverksamheten årskurs F - 5. Arbetsutskottet beslutade 2016-05-11 5 att utredningen skulle påbörjas först då ny förvaltningschef var anställd. Då ny chef rekryterats är det lämpligt att utredningen snarast startas upp. Tiden för utredningens genomförande är anpassad så att föräldrar som ska placera sina barn i förskoleklass kan göra val utifrån hur skolan ska organisera sin verksamhet. Förvaltningschefen gavs 2017-02-06 4 i uppdrag att utreda skolverksamheten F - 5 utifrån följande perspektiv: Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-10 Sida 2(3) Barn- och utbildningsnämnden -landsbygdsperspektiv -utbildningskvaliteten -ekonomiska förutsättningar -barnperspektiv -föräldraperspektiv -lärarperspektiv Förvaltningschefen gavs även i uppdrag att i utredningen särskilt belysa vilka förutsättningar som finns för att, utifrån utredningens specificerade perspektiv, långsiktigt bedriva skolverksamhet vid Boets skola. Allmänheten bjöds in till möten under vecka 11 2017 med syfte att ge information om hur utredningen fortlöper samt möjligheter till diskussion och synpunkter. Vid sammanträdet 2017-03-27 presenterade bildnings- och kulturchef Ingmar Unosson utredningen för barnoch utbildningsnämnden. Vid dagens sammanträde presenterades nuvarande, och eventuellt förändrat, skolskjutsunderlag som förvaltningen, inför beslutet, fick i uppdrag att utreda. Beslutsunderlag BUN 10/2016 BUNAU 5/2016 BUNAU 4/2017 BUN 4/2017 Tjänsteskrivelse, 2017-01-16 Rapport Skolutredning Rapport Upptagningsområde Öppet brev angående beslut om Boets skola Yrkanden Robert Wahlström (KD), Börje Lindholm (S) och Gunni Karlsson (C): Röks skola ska bedriva undervisning i årskurserna F - 3. Fridtjuv Bergs skola ska bedriva undervisning i årskurserna F - 5. Fritidshem ska bedrivas på alla samtliga platser där det idag bedrivs fritidshem. Förvaltningen ska aktivt arbeta med att säkerställa en hög kvalité i verksamheten. Förvaltningen ges i uppdrag att utreda en utökning av verksamheten vid Röks skola till en F - 5 skola. Underlag för beslut ska lämnas till nämnden i god tid innan läsårsstart 2018-2019. Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-04-10 Sida 3(3) Barn- och utbildningsnämnden Förvaltningen ges i uppdrag att utreda hur Boets skolas lokaler kan användas utöver fritidshemsverksamheten. Särskild vikt ska läggas vid att få regelbunden användning av lokalerna. Förvaltningen ges i uppdrag att se över skolskjutsarna i syfte att minska elevernas restid. Skolenheten Boets skola läggs ned. Skolenheten Trehörna skola läggs ned. Propositionsordningar Ordföranden ställer proposition på förslaget och finner att barnoch utbildningsnämnden beslutar i enlighet med Robert Wahlströms (KD), Börje Lindholms (S) och Gunni Karlssons (C) förslag. Reservation Christina Bryntesson (MP) reserverar sig mot beslutet. ----- Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(2) Sammanträdesdatum 2017-05-03 Kommunstyrelsens arbetsutskott 81 Dnr 2017/00147 880 Biblioteksplan 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Förslag till Biblioteksplan 2017 godkänns. Sammanfattning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas och antas av Kommunfullmäktige. Den föreslagna Biblioteksplanen gäller för 2017 och omfattar all kommunal biblioteksverksamhet i Ödeshögs kommun folkbibliotek, skolbibliotek samt medieförsörjning för andra kommunala institutioner. Biblioteken i kommunen fungerar väl var och en för sig men det finns potential att utveckla biblioteksverksamheten ytterligare genom t.ex. ett tydligare samarbete mellan folkbibliotek och skolbibliotek. Det behövs också en tydligare strategi för biblioteksverksamheten på F-5 skolorna. Det har också framförts önskemål från båda de nämnder som berörs av biblioteksfrågan att se över möjligheterna att ytterligare utveckla biblioteksverksamheten. Ett sådant utvecklingsarbete är lämpligt att det mynnar ut i en ny biblioteksplan inför 2018. Den nu framtagna planen föreslås därför gälla för enbart år 2017. Beslutsunderlag Biblioteksplan 2017 KFN 23/17 Barn- och utbildningsnämndens yttrande Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-03 Sida 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Yrkanden Roger Silfver (C): Bifall till kultur- och fritidsnämndens förslag. ----- Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(2) Sammanträdesdatum 2017-03-22 Kultur- och fritidsnämnden 23 Dnr 2016/00064 - Biblioteksplan med läsfrämjandeplan 2017 Kultur- och fritidsnämndens förslag till kommunfullmäktige Förslag till Biblioteksplan 2017 godkänns. Kultur- och fritidsnämndens beslut Bildnings- och kulturförvaltningen ges i uppdrag att arbeta fram en Biblioteksplan med läsfrämjandeplan 2018-2019. Den nya planen ska tas fram i samverkan mellan kultur- och fritidsnämnden och barnoch utbildningsnämnden. Sammanfattning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas och antas av Kommunfullmäktige. Den föreslagna Biblioteksplanen gäller för 2017 och omfattar all kommunal biblioteksverksamhet i Ödeshögs kommun folkbibliotek, skolbibliotek samt medieförsörjning för andra kommunala institutioner. Biblioteken i kommunen fungerar väl var och en för sig men det finns potential att utveckla biblioteksverksamheten ytterligare genom t.ex. ett tydligare samarbete mellan folkbibliotek och skolbibliotek. Det behövs också en tydligare strategi för biblioteksverksamheten på F-5 skolorna. Det har också framförts önskemål från båda de nämnder som berörs av biblioteksfrågan att se över möjligheterna att ytterligare utveckla biblioteksverksamheten. Ett sådant utvecklingsarbete är lämpligt att det mynnar ut i en ny biblioteksplan inför 2018. Den nu framtagna planen föreslås därför gälla för enbart år 2017. Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-03-22 Sida 2(2) Kultur- och fritidsnämnden Beslutsunderlag Biblioteksplan 2017 ----- Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign

Bildnings- och kulturförvaltningen Ingmar Unosson Tjänsteskrivelse Datum 2017-03-09 Sida 1(1) Diarienummer 2017/00032-880 Biblioteksplan 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott har inga synpunkter på Kultur- och fritidsnämndens förslag till Biblioteksplan 2017. Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden har remitterat förslag på Biblioteksplan 2017. I sitt beslut konstaterar nämnden att ett gemensamt utvecklingsarbete mellan BUN och KFN är önskvärt inför framtagande av Biblioteksplan 2018-2019. Barn och utbildningsnämnden delar denna uppfattning varför det inte finns något behov för nämnden att lämna särskilt yttrande gällande förslag till Biblioteksplan 2017. Med tanke på att ärendets brådskar fattar arbetsutskottet beslut i detta ärende så att yttrandet kan komma Kultur- och fritidsnämnden till del innan deras sammanträde den 22 mars. Beslutsunderlag Biblioteksplan 2017 I tjänsten Ingmar Unosson Bildnings- och kulturchef Beslutet ska skickas till Kultur- och fritidsnämnden

Bildnings- och kulturförvaltningen Ingmar Unosson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-24 Diarienummer 2016/00064- Sida 1(2) Biblioteksplan med läsfrämjandeplan 2017 Förslag till beslut Förslag till biblioteksplan 2017 remitteras till Barn- och utbildningsnämnden Förvaltningen ges i uppdrag att arbeta fram en Biblioteksplan med läsfrämjandeplan 2018-19. Den nya planen ska tas fram i samverkan mellan Kultur- och fritidsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden. Sammanfattning av ärendet Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas och antas av Kommunfullmäktige. Den föreslagna Biblioteksplanen gäller för 2017 och omfattar all kommunal biblioteksverksamhet i Ödeshögs kommun folkbibliotek, skolbibliotek samt medieförsörjning för andra kommunala institutioner. Biblioteken i kommunen fungerar väl var och en för sig men det finns potential att utveckla biblioteksverksamheten ytterligare genom t.ex. ett tydligare samarbete mellan folkbibliotek och skolbibliotek. Det behövs också en tydligare strategi för biblioteksverksamheten på F-5 skolorna. Det har också framförts önskemål från båda de nämnder som berörs av biblioteksfrågan att se över möjligheterna att ytterligare utveckla biblioteksverksamheten. Ett sådant utvecklingsarbete är lämpligt att det mynnar ut i en ny biblioteksplan inför 2018. Den nu framtagna planen föreslås därför gälla för enbart år 2017. Beslutsunderlag Biblioteksplan 2017 I tjänsten Ingmar Unosson Bildnings- och kulturchef

Beslutet ska skickas till Barn- och utbildningsnämnden Sida 2(2)

Bildnings- och kulturförvaltningen Ingmar Unosson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-03-16 Diarienummer 2016/00064- Sida 1(1) Biblioteksplan med läsfrämjandeplan 2017 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige anta Biblioteksplan med läsfrämjandeplan 2017 Sammanfattning av ärendet Biblioteksplan med läsfrämjandeplan 2017 har remitterats till Barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden har inga synpunkter utan håller med Kultur- och fritidsnämnden att ett gemensamt utvecklingsarbete bör genomföras inför ny Biblioteksplan för perioden 2018-19 Beslutsunderlag Biblioteksplan 2017 I tjänsten Ingmar Unosson Bildnings- och kulturchef Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas och antas av Kommunfullmäktige. Biblioteksplanen ska gälla för perioden 2017 och omfatta all kommunal biblioteksverksamhet i Ödeshögs kommun folkbibliotek, skolbibliotek samt medieförsörjning för andra kommunala institutioner. Biblioteksplanen ligger till grund för det arbete som bedrivs på biblioteket och ska vara uppföljningsbar. Den ska ha en tydlig förankring till Bibliotekslagen. Ödeshögs biblioteksplan utgår från flera styrdokument som berör demokrati, läsfrämjande och digital delaktighet. Biblioteksplanen för Ödeshögs kommun har följande uppdelning: Tillgänglighet Läs- och kunskapsfrämjande Digital delaktighet och MIK Barn och unga Kulturarv Ett meröppet bibliotek Skolbibliotek Biblioteksplanen beskriver både kortsiktiga och långsiktiga mål inom ramen för bibliotekets olika verksamhetsområden. Detta görs utifrån aspekterna tillgänglighet, läs- och kunskapsfrämjande, digital delaktighet samt medie- och informationskunnighet (MIK). Planen är styrande på en övergripande nivå. Övergripande riktlinjer Biblioteket är ett välkomnande rum i den offentliga miljön där människor i alla åldrar och med olika bakgrund kan mötas och ta del av litteratur, kultur och information. Biblioteket ska vara ett kultur- och informationscentrum och genom sin allsidiga kulturella verksamhet vara en naturlig social träffpunkt. Biblioteket ska bistå med information, främja utbildning, faktaoch kunskapsinhämtande, arbeta läsfrämjande, stimulera till läslust och uppmuntra till annan kulturverksamhet. Biblioteket ska främja ett aktivt medborgarskap och minska den digitala klyftan i samhället.

Tillgänglighet Tillgänglighet berör allt ifrån lokalens utformning, anpassade medier och information till att möta personer utifrån deras behov. Bibliotekets lokaler ska vara lättillgängliga och anpassade till alla människor, med olika bakgrunder och fysiska och psykiska förutsättningar. Anpassade medier såsom talböcker, storstilsböcker och lättlästa böcker ska finnas tillgängliga. Medier på andra språk än svenska ska också tillhandahållas. Boken kommer -verksamhet och bokdepositioner på servicehus ska också erbjudas. Information om bibliotekets olika utbud och tjänster ska aktivt synliggöras och spridas. Ödeshögs bibliotekspersonal ska utveckla sin kompetens i de tjänster för särskilda behov som erbjuds på biblioteket. Läs- och kunskapsfrämjande Ödeshögs bibliotek ska vara ett stöd i det livslånga lärandet. Biblioteket är centralt för både det formella och det informella lärandet, för språk- och läsutvecklingen, kunskap och information samt digital delaktighet. Biblioteket har en kunskapsutvecklande roll och ska användas som en lärandemiljö för olika grupper i samhället. Biblioteket ska bistå SFI- och vuxenstuderande och andra studerande med kurslitteratur, studieplatser, informationssökning samt tentamöjlighet. Medieanslaget ska därför nyttjas för ett föryngrat mediebestånd, inköp av Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Unescos Folkbiblioteksmanifest kurslitteratur och digitala informationskällor. Digital delaktighet och MIK Biblioteket ska arbeta för att minska den digitala klyftan i samhället genom att erbjuda kostnadsfria individuella handledningar och studiecirklar i data och MIK (medie- och informationskunnighet). MIK omfattar den kunskap och de färdigheter som behövs för att ta del av samt utöva de demokratiska rättigheterna i dagens digitala samhälle. Digital kompetens, förmågan att aktivt kunna söka, hitta, kritiskt granska och använda digitala informationskällor hör till dessa färdigheter. Barn och unga Enligt Biblioteksplanen är barn och unga en prioriterad målgrupp för folkbibliotekens verksamhet. Tidigt stöd och uppmuntran till läslust och språkutveckling lägger god grund för Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom Bibliotekslagen 2013:801, 7 att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Bibliotekslagen 2013:801, 8 båd e läsu tvec

kling och kunskap. Ödeshögs bibliotek ska samverka med BVC, förskolor och skolor för att arbeta läs- och språkfrämjande. Biblioteket ska tillsammans med skola och förskola utforma och genomföra läsfrämjande projekt för att skapa nyfikenhet och intresse för läsning och berättande. Målet är att nå alla 6-årsgrupper, barn i årskurs 3 och årskurs 5 minst en gång om året. Biblioteket ska erbjuda teater eller annan kulturaktivitet för förskolebarn minst 4 gånger per år. Depositioner av boklådor, bokprat och biblioteksvisningar ska anordnas till alla förskolor och skolor samt BVC. Biblioteket ska aktivt söka närmare samarbete med Lysingskolan. Samordning mellan Ödeshögs kommunbibliotek och Lysingskolans skolbibliotek ska eftersträvas. Katalogisering av skolbibliotekets mediebestånd i Götabibliotekens katalogsystem är ett första steg för att uppnå mer samordning biblioteken emellan. Bistå med informationsresurser till skolarbete Erbjuda passande media för barn och unga med särskilda behov Fortsätta arbetet med att göra om barnoch ungdomsavdelningen till att bli mer inbjudande Skapa aktiviteter för barn och unga på deras fritid Kulturarv Dokumentation Erbjuda hembygdsforskning Ge tillgång till släktforskning Samarbeta med Kulturarv Östergötland Introducera den nya digitala hembygdsboken Utökat antal digitala informationskällor Digitalisera lokalsamlingen Visningar från den digitala hembygdsbokens fotosamling Erbjuda föreläsningar Kartläggning av kommunens konst Utbilda bibliotekets personal i släkt- och hembygdsforskning Skolbibliotek Mål för skolbiblioteken i Ödeshögs kommun Eleverna ska ha tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket. Skolbiblioteket ska vara ett stöd för lärarna i deras verksamhet och bidra till skolans pedagogiska verksamhet.

Biblioteket har en lärande roll och ska vara en integrerad del i undervisningen. Alla elever ska ges möjlighet att ta del av bibliotekets resurser utifrån vars och ens egna förutsättningar. Utöka utbudet av talböcker Inredningen på våra bibliotek ska stimulera till läsning Biblioteksråd ska upprättas i de yngre åren Aktiv gallring Integrera mediebeståndet i Lysingskolans skolbibliotek med Götabibliotekens gemensamma biblioteksdatasystem Utbildad bibliotekspersonal på alla enheter

Från: Annicki Oscarsson Skickat: den 17 maj 2017 08:18 Till: Maria Blomberg Ämne: VB: Synpunkter på interkommunal ersättning kommunala skolor Med vänlig hälsning Annicki Oscarsson Kommunstyrelsens ordf/kommunalråd Ödeshögs kommun Telefon: 0144-350 17 Mobil: 073-083 50 17 annicki.oscarsson@odeshog.se Från: Annicki Oscarsson Skickat: den 28 februari 2017 22:18 Till: Cecilia.Burenby@mjolby.se Kopia: Ödeshög Kommunen <kommun@odeshog.se> Ämne: Synpunkter på interkommunal ersättning kommunala skolor Hej Cecilia! Efter de diskussioner vi haft internt i Ödeshögs kommun och de samtal jag haft med kommunalrådskollegor skriver jag till dig med anledning av Mjölby kommuns aviserade prishöjning på gymnasieprogrammen fr o m 2017-01-01. Problembilden med denna avgiftshöjning har Kommunstyrelsens ordförande i Boxholm på ett bra sätt beskrivit i en skrivelse till dig och eftersom Ödeshög drabbas på liknande sätt som Boxholm så väljer jag att citera skrivelsen nedan. Interkommunal ersättning kommunala skolor. I december 2016 presenterar Mjölby skolförvaltning de priser som De vill att Vi ska ersatta Er med för våra gymnasieelever. Av gemensam prislista 2017-01-01 Gymnasieskolan framgår att Mjölby avser att höja sina priser med i snitt med 19,4 %. Naturvetenskapsprogrammet höjs med 34 % och Samhällsvetenskapsprogrammet med 35 %. Detta sker samtidigt som andra kommuner inte höjer priserna överhuvudtaget eller med ytterst blygsamma belopp. Som exempel kan nämnas Tranås kommun som bara höjer ett enda program, Bygg- och anläggningsprogrammet, och då endast med 3 %. Kostnaden för Boxholm, om en elev väljer Bygg- och anläggningsprogrammet i Tranås framför Mjölby är 43 286 kr lägre eller 30 % mindre per år. En skillnad som Mjölby rimligtvis bör reflektera över och se vilka konsekvenser det kan få på sikt.

Mjölbys orimligt höga priser beror på, som jag förstår det, att Mjölby inte justerat kostnaderna i förhållande till ett beräknat minskat elevunderlag. Detta sätt att bedriva gymnasieskolan drabbar inte bara Mjölby kommuns kostnader utan också era grannkommuner. Med denna skrivelse vill jag uppmärksamma högsta kommunledningen i Mjölby på de problem vi ser och på de konsekvenser det kan få för Mjölby och gymnasieelevernas möjlighet att i framtiden hitta konkurrenskraftig gymnasieutbildningar på nära håll. När det gäller Mjölbys sätt att räkna har vi inga synpunkter på om det är formellt rätt eller fel och ser detta som en ickefråga. Vi hoppas istället att fokus kommer att ligga på vad som är rimligt och vilken hållning som är gångbar i mellankommunal samverkan. Avslutningsvis anser jag att denna fråga bör diskuteras och lösas på en politisk nivå för att säkra upp att det mellankommunala samarbetet, inte minst inom utbildningsområdet, kan fortsätta på ett bra sätt för alla inblandade. Vänliga hälsningar Britt-Mari Johansson KSO Boxholm. Jag ställer mig helt bakom vad Britt-Mari skriver och hoppas att vi kan komma fram till en konstruktiv lösning på det uppkomna problemet. För Ödeshög är Mjölby en mycket viktig samarbetspartner vad gäller gymnasieskolan och vi vill att det ska fortsätta så. Med vänlig hälsning Annicki Oscarsson Kommunstyrelsens ordf/kommunalråd Ödeshögs kommun Telefon: 0144-350 17 Mobil: 073-083 50 17 annicki.oscarsson@odeshog.se

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(2) Sammanträdesdatum 2017-05-03 Kommunstyrelsens arbetsutskott 74 Dnr 2016/00325 732 Svar på motion - Motion för att skapa trygghet för personal inom hemtjänsten Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Motionen anses besvarad då socialnämnden redan vidtagit åtgärder för att öka tryggheten för personalen inom hemtjänsten. Sammanfattning Johan Tegnert (SD) har inkommit med en motion där han föreslår att Ödeshögs kommun ser över möjligheten att upphandla och förse hemtjänstens personal med någon form av överfallslarm. Socialnämnden fick 2016-12-27 ärendet på remiss. Vid kontakt med ansvarig chef för kommunens hemtjänst framkom att verksamheten sedan en tid tillbaka diskuterat behovet av ett bärbart larm. Enhetschefen fick då i uppdrag att tillsammans med kommunens IT-samordnare utreda frågan ytterligare och initiera en kontakt med Unit Security Sweden. Detta har nu resulterat i att hemtjänstorganisationen sedan 2017-02-07 har ett bärbart överfallslarm med GPS/GSM-funktion. Larmet är kopplat till Unit Security Sweden som har beredskap för att dygnet runt rycka ut på larm inom Ödeshögs kommun. På väg till platsen informerar larmcentralen om vad som hörs hos den larmade och kan på så sätt förbereda väktaren om läget. Beroende på vad som hörs kan larmcentralen också ta beslut om att direkt skicka räddningstjänst, ambulans, polis eller annat till platsen. Larmet nyttjas av primärt av hemtjänstpersonal under kvälls- och nattjänstgöring. Då larmet är bärbart kan det komma att nyttjas av andra personalkategorier under dagtid. Socialnämnden bedömer att förvaltningen genom vidtagna åtgärder tillgodosett de behov som påtalats av motionären. Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-03 Sida 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag Räddningschefens tjänsteskrivelse Remiss 2016-12-27 SNAU 20/2017 ----- Justerandes sign

Kommunledningsförvaltningen Jörgen Nielsen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-04-24 Sida 1(2) Diarienummer 2016/00325-732 Motion för att skapa trygghet för personal inom hemtjänsten Förslag till beslut Socialnämnden har i sitt remissvar redogjort för åtgärder som redan vidtagits för att öka tryggheten för personalen inom hemtjänsten, således föreslås kommunfullmäktige anse motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Johan Tegnert (SD) har inkommit med en motion där han föreslår att Ödeshögs kommun ser över möjligheten att upphandla och förse hemtjänstens personal med någon form av överfallslarm. Socialnämnden fick 2016-12-27 ärendet på remiss. Vid kontakt med ansvarig chef för kommunens hemtjänst framkom att verksamheten sedan en tid tillbaka diskuterat behovet av ett bärbart larm. Enhetschefen fick då i uppdrag att tillsammans med kommunens IT-samordnare utreda frågan ytterligare och initiera en kontakt med Unit Security Sweden. Detta har nu resulterat i att hemtjänstorganisationen sedan 2017-02-07 har ett bärbart överfallslarm med GPS/GSM-funktion. Larmet är kopplat till Unit Security Sweden som har beredskap för att dygnet runt rycka ut på larm inom Ödeshögs kommun. På väg till platsen informerar larmcentralen om vad som hörs hos den larmade och kan på så sätt förbereda väktaren om läget. Beroende på vad som hörs kan larmcentralen också ta beslut om att direkt skicka räddningstjänst, ambulans, polis eller annat till platsen. Larmet nyttjas av primärt av hemtjänstpersonal under kvälls- och nattjänstgöring. Då larmet är bärbart kan det komma att nyttjas av andra personalkategorier under dagtid. Socialnämnden bedömer att förvaltningen genom vidtagna åtgärder tillgodosett de behov som påtalats av motionären. Beslutsunderlag Räddningschefens tjänsteskrivelse Remiss 2016-12-27 SNAU 20/2017

Sida 2(2) I tjänsten Jörgen Nielsen Räddningschef Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(2) Sammanträdesdatum 2017-03-21 Socialnämnden 42 Dnr 2016/00107-732 Svar på remiss - Motion för att skapa trygghet för personal inom hemtjänsten Socialnämndens beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad med motiveringen att personalen inom hemtjänsten sedan 2017-02- 07 har ett bärbart överfallslarm med GPS/GSM-funktion. Sammanfattning Johan Tegnert (SD) har inkommit med en motion där han föreslår att Ödeshögs kommun ser över möjligheten att upphandla och förse hemtjänstens personal med någon form av överfallslarm. Socialnämnden fick 2016-12-27 ärendet på remiss. Vid kontakt med ansvarig chef för kommunens hemtjänst framkom att verksamheten sedan en tid tillbaka diskuterat behovet av ett bärbart larm. Enhetschefen fick då i uppdrag att tillsammans med kommunens IT-samordnare utreda frågan ytterligare och initiera en kontakt med Unit Security Sweden. Detta har nu resulterat i att hemtjänstorganisationen sedan 2017-02-07 har ett bärbart överfallslarm med GPS/GSM-funktion. Larmet är kopplat till Unit Security Sweden som har beredskap för att dygnet runt rycka ut på larm inom Ödeshögs kommun. På väg till platsen informerar larmcentralen om vad som hörs hos den larmade och kan på så sätt förbereda väktaren om läget. Beroende på vad som hörs kan larmcentralen också ta beslut om att direkt skicka räddningstjänst, ambulans, polis eller annat till platsen. Larmet nyttjas av primärt av hemtjänstpersonal under kvälls- och nattjänstgöring. Då larmet är bärbart kan det komma att nyttjas av andra personalkategorier under dagtid. Socialnämnden bedömer att förvaltningen genom vidtagna åtgärder tillgodosett de behov som påtalats av motionären. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-02-21 Motion för att skapa trygghet för personal inom hemtjänsten, 2016-11-18 Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-03-21 Sida 2(2) Socialnämnden Remiss, 2016-12-27 SNAU 20/2017 ----- Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-03 Sida 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott 76 Dnr 2015/00112 212 Aktualitetsprövning av översiktsplan för Ödeshögs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Aktualitetsprövningen av översiktsplaner i Ödeshögs kommun godkänns. 2. Följande översiktsplaner ska fortsätta att gälla: - Ödeshögs kommunomfattande översiktsplan Framtid Ödeshögs kommun, Översiktsplan 2010-2030 antagen i oktober 2010. - Tematiskt tillägg till översiktsplanen Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden antagen i september 2014. 3. Följande översiktsplan ska upphöra att gälla: - Översiktsplan för vindkraftverk antagen i februari 2002. 4. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Ödeshögs kommun. Sammanfattning Översiktsplanerna ska uttrycka kommunens vilja och fungera som viktiga styrdokument för markanvändning och bebyggelseutveckling. Det är därför viktigt att de är aktuella. Att en gång under mandatperioden pröva om den kommunomfattande översiktsplanen är aktuell är också ett krav enligt planoch bygglagen. Eftersom översiktsplanerna ska visa kommunens långsiktiga inriktning är det normala att de stora dragen gäller under flera mandatperioder. Kommunstyrelsen gav byggenheten i uppdrag att inleda en aktualitetsprövning i mars 2015. Aktualitetsprövningen visar att den kommunövergripande översiktsplanen Framtid Ödeshögs kommun, Översiktsplan 2010-2030, trots vissa brister, ändå kan anses vara aktuell och fortsätta gälla. Men, ett inledande arbete bör redan nu påbörjas för att ta fram en ny översiktsplan som kan antas under nästkommande mandatperiod. Detta med tanke på att det kan ta ca 2-3 år att arbeta fram en ny översiktsplan. Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-03 Sida 2(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tillägget Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden bedöms i stort vara aktuell och kan fortsatt gälla. Men, arbete med ett tematiskt tillägg för vindkraft för hela kommunens yta bör påbörjas inom kort alternativt att frågan inarbetas i en ny översiktsplan. I praktiken har planen Översiktsplan för vindkraftverk från år 2002 ersatts av den kommunomfattande översiktsplanen från 2010 och tillägget för vindkraft från 2014. I och med detta har planen spelat ut sin roll och bedöms ej längre vara aktuell. Planen föreslås därmed formellt upphävas. Beslutsunderlag Aktualitetsprövning av översiktsplaner Plan- och byggchefens tjänsteskrivelse 2017-04-24 ----- Justerandes sign

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Byggenheten Rebecka Bäck TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-04-24 Diarienummer KS 2015/00112 Sida 1(2) Aktualitetsprövning av översiktsplaner i Ödeshögs kommun Förslag till beslut Aktualitetsprövningen av översiktsplaner i Ödeshögs kommun godkänns. Följande översiktsplaner ska fortsätta att gälla: Ödeshögs kommunomfattande översiktsplan Framtid Ödeshögs kommun, Översiktsplan 2010-2030 antagen i oktober 2010. Tematiskt tillägg till översiktsplanen Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden antagen i september 2014. Följande översiktsplan ska upphöra att gälla: Översiktsplan för vindkraftverk antagen i februari 2002. Sammanfattning av ärendet Översiktsplanerna ska uttrycka kommunens vilja och fungera som viktiga styrdokument för markanvändning och bebyggelseutveckling. Det är därför viktigt att de är aktuella. Att en gång under mandatperioden pröva om den kommunomfattande översiktsplanen är aktuell är också ett krav enligt planoch bygglagen. Eftersom översiktsplanerna ska visa kommunens långsiktiga inriktning är det normala att de stora dragen gäller under flera mandatperioder. Kommunstyrelsen gav byggenheten i uppdrag att inleda en aktualitetsprövning i mars 2015. Aktualitetsprövningen visar att den kommunövergripande översiktsplanen Framtid Ödeshögs kommun, Översiktsplan 2010-2030, trots vissa brister, ändå kan anses vara aktuell och fortsätta gälla. Men, ett inledande arbete bör redan nu påbörjas för att ta fram en ny översiktsplan som kan antas under nästkommande mandatperiod. Detta med tanke på att det kan ta ca 2-3 år att arbeta fram en ny översiktsplan. Tillägget Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden bedöms i stort vara aktuell och kan fortsatt gälla. Men, arbete med ett tematiskt tillägg för vindkraft för hela kommunens yta bör påbörjas inom kort alternativt att frågan inarbetas i en ny översiktsplan.

Sida 2(2) I praktiken har planen Översiktsplan för vindkraftverk från år 2002 ersatts av den kommunomfattande översiktsplanen från 2010 och tillägget för vindkraft från 2014. I och med detta har planen spelat ut sin roll och bedöms ej längre vara aktuell. Planen föreslås därmed formellt upphävas. Beslutsunderlag Aktualitetsprövning av översiktsplaner Plan- och byggchefens tjänsteskrivelse 2017-04-24 I tjänsten Rebecka Bäck Plan- och byggchef Beslutet ska skickas till Länsstyrelsen

KS 2015/00112 Aktualitetsprövning av översiktsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2017-xx-xx xx 1

Innehåll Underlag:... 3 Inledning... 4 Bakgrund och syfte... 4 Process... 4 Ändrad lagstiftning nya förutsättningar... 5 Länsstyrelsens synpunkter... 6 Bedömning av översiktsplanernas aktualitet... 7 Översiktsplan Framtid Ödeshögs kommun Översiktsplan 2010-2030... 7 Är förutsättningarna, strategi och inriktning aktuella?... 7 Tillägg till översiktsplan Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden... 8 Är förutsättningarna, strategi och inriktning aktuella?... 8 Översiktsplan för vindkraftverk... 8 Är förutsättningarna, strategi och inriktning aktuella?... 8 Slutsats... 8 Fortsatt översiktsplanearbete... 9 Medborgardialog... 9 Fördjupning av frågor... 9 Processbild... 13 2

Underlag Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse, 2015-09-14 o Länsstyrelsen redovisning av statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet, 2015-09-09 o Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) yttrande, 2015-05-05 o Sveriges geologiska undersöknings (SGU) yttrande, 2015-05-08 o Trafikverkets yttrande, 2015-05-08 o Försvarsmaktens yttrande 2015-05-08 o Energimyndighetens yttrande, 2015-05-04 Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse, 2012-12-21 Länsstyrelsens granskningsyttrande över tematiskt tillägg, 2014-08-20 PM. Aktualitetsprövning av översiktsplanen för Ödeshögs kommun 2010-2030 - Synpunkter och förslag, Jonathan Turner, 2015-09-28 3

Inledning Bakgrund och syfte Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som har en viktig roll i kommunens utveckling. Enligt planoch bygglagen ska kommunen ha en aktuell översiktsplan som täcker hela kommunens yta. Det är vanligt att kommunerna även gör fördjupade översiktsplaner över de större tätorterna eller ett tematiskt tillägg för någon specifik fråga, till exempel vindkraft. I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill främja en långsiktig god utveckling när det gäller bebyggelse och mark- och vattenanvändning i övrigt. Planen ska vägleda kommunens vardagsbeslut när det gäller detaljplanering, planbesked, bygglov och andra tillståndsprövningar. Den används på liknande sätt av andra myndigheter som prövar eller överprövar bygg- och tillståndsärenden. Genom att redovisa den långsiktiga strategin för utvecklingen av den fysiska miljön fungerar den som plattform för kommunens medverkan i den regionala utvecklings- och infrastrukturplaneringen. Därför är det viktigt att översiktsplanen är aktuell. Aktualitetsprövning av översiktsplanen är också obligatorisk enligt planoch bygglagen. Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell. Aktualitetsprövningen innebär att kommunfullmäktige fattar beslut om vilka översiktsplaner som i huvudsak är aktuella och ska fortsätta att gälla och vilka som är inaktuella och ska upphöra att gälla. Ödeshögs kommunomfattande översiktsplan Framtid Ödeshögs kommun, Översiktsplan 2010-2030 antogs i oktober 2010. Det finns också ett tematiskt tillägg till översiktsplanen Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden som antogs i september 2014. I samband med aktualitetsprövningen har länsstyrelsen påpekat att det även finns en översiktsplan för vindkraft som antogs i februari 2002 och som kommunen formellt aldrig har upphävt. I arbetet med aktualitetsprövningen har en genomgång gjorts av översiktsplanerna. Följande frågeställningar har behandlats: Finns det nya viktiga förutsättningar som påverkar översiktsplanerna? Är översiktsplanerna i huvudsak aktuella? Vilket är behovet av fortsatt översiktsplanearbete? Denna rapport har tagits fram av planoch byggchef Rebecka Bäck och sammanfattar synpunkter på gällande planer, redogör för ändrade förutsättningar, utgör ett beslutsunderlag om översiktsplanernas aktualitet samt ger rekommendationer om fortsatt arbete. Process En aktualitetsprövning och beslutsunderlaget för en sådan kan utformas på olika sätt. De formella kraven är endast att beslutet ska fattas av kommunfullmäktige och att länsstyrelsen före beslutet ska ges tillfälle att redovisa sina synpunkter angående statliga intressen. Kommunstyrelsen gav byggenheten i uppdrag att inleda en aktualitetsprövning i mars 2015. Följande har gjorts sedan dess: - Begäran har skickats till länsstyrelsen om en sammanfattande redogörelse där deras synpunkter redovisas. 4

- En utomstående sakkunnig har läst igenom kommunens översiktsplaner och har sammanställt synpunkter i en PM. - Information har hållits i kommunstyrelsens arbetsutskott om process, översiktsplanens roll och nytta samt dess aktualitet. Ledamöterna har också tagit del av Boverkets webutbildning om översiktsplaner. - Information har hållits i kommunfullmäktige av process, översiktsplanens roll och nytta samt dess aktualitet. Ändrad lagstiftning nya förutsättningar Under senare år har det skett ett antal lagändringar som påverkar fysisk planering. Nedan beskrivs kortfattat de lagändringar som bedöms ha särskilt stor betydelse för den översiktliga planeringen. Sedan år 2010 kan kommunerna i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser och upphäver strandskyddet. Syftet är att långsiktigt stimulera den lokala och regionala utvecklingen på landsbygden. Redovisningen i översiktsplanen ska vara vägledande när man prövar ansökningar om dispenser från strandskyddet och upphävande av strandskyddet i detaljplaner. Den 2 maj 2011 började en ny planoch bygglag att gälla. Översiktsplanen får i och med den nya lagen en tydligare strategisk funktion. Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Sedan 2014-01-01 är bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet ett allmänt intresse enligt 2 kap 3 planoch bygglagen. Sedan 2014-07-01 finns det även en bestämmelse som innebär att det av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder (PBL 3 kap 5 5). Det generella strandskyddet är 100 meter. Länsstyrelsen fattade i december 2014 ett förnyat beslut om att vissa områden ska omfattas av ett utökat strandskydd. Beslutet innebär att strandskyddet utmed Vättern i Ödeshög, med några undantag, är utvidgat till mellan 150-300 meter. Under år 2014 genomfördes lagändringar, som innebär att miljöbalkens och planoch bygglagens bestämmelser om trafikbuller samordnas. En av regeringen beslutad förordning om trafikbuller trädde i kraft den 1 juni 2015. Regeringen tillsatte 2013 en utredning med uppdrag att se över riksintressesystemet. Riksintressekommittén lämnade sin slutrapport till Miljö- och energidepartementet 2015-12-02. Utredningen kan komma att få långtgående konsekvenser för synen på riksintressen och leda till ändringar i miljöbalkens hushållningsbestämmelser. 5

Länsstyrelsens synpunkter Innan kommunen beslutar om en översiktsplans aktualitet ska länsstyrelsen ges tillfälle att redovisa sina synpunkter angående statliga intressen. Länsstyrelsen har i skrivelser daterade 2015-09-14, 2014-08-20 och 2012-12-21 lämnat sina synpunkter på aktualiteten av Ödeshögs kommuns översiktsplaner. Länsstyrelsen uppmärksammar att en rad olika nationella och regionala mål successivt tillkommit sedan 2010 och att kommunen i och med detta har ett ökat ansvar för att beakta klimataspekterna i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen ser det därför som mycket viktigt att slutsatserna för samhällsplanering med anledning av klimatförändringarna inarbetas i de kommunala översiktsplanerna. Översiktsplanen har en viktig roll i att klargöra och tillgodose förekommande riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken. Länsstyrelsen redogör för de riksintressen som finns i kommunen. Nedanstående punkter har uppmärksammats av länsstyrelsen som förändringar/brister som påverkar den översiktliga planeringen: Riksintresse för vindbruk har utgått i Ödeshög enligt beslut från Energimyndigheten. Förslag på ny avgränsning av riksintresse friluftsliv Omberg Tåkern har lämnats in till Naturvårdsverket i februari 2014. Riksintresset riksväg 50 är upphävt i samband med att gamla riksväg 50 har bytt vägnummer till länsväg 919. Riksintresse för värdefulla ämnen eller material enligt 3 kap 7 MB (Norra kärr) finns inte redovisat i planhandlingarna. En liten del av Ödeshögs kommun omfattas av Försvarsmaktens stoppområde för vindkraft kring Malmens Flottiljflygplats. Stoppområdet hävdas som riksintresse enligt MB 3:9, Malmens Flottiljflygplats. Länsstyrelsen har bildat två nya biotopskyddsområden, Alvastra klosters kalkkärr, och Alvastra klosters ädellövshage. Skogsstyrelsen kan ha bildat nya skogliga biotopskyddsområde, information om sådana områden finns i verktyget Skyddad natur. Objektsdelen av det kommunala naturvårdsprogrammet är uppdaterad, och ny kunskap har tillkommit inom flera områden. Länsstyrelsen har beslutat om ny avgränsning av det utvidgade strandskyddet vid Vättern vilket ger ett behov av att uppdatera översiktsplanen. Beslut om Vattenskyddsområde för Vätterns dricksvattentäkt vilket ger ett behov av att uppdatera översiktsplanen. Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen att kommunens kommunövergripande översiktsplan Framtid Ödeshögs kommun, Översiktsplan 2010-2030 vad avser statliga och mellankommunala intressen, i huvudsak kan anses vara aktuell. Länsstyrelsen konstaterar samtidigt att den kommuntäckande översiktsplanen, i vissa avseende har ett behov av komplettering och bearbetning. De främsta behoven är att fullfölja en ansvarsfull och strategisk planering av framtida markanvändning utmed Vättern, en helhetssyn på vatten- och 6

avloppsplaneringen kopplat till miljökvalitetsnormer för vatten och ett tydligare förhållningssätt till landsbygdsutveckling i strandnära läge, sk LIS-områden. Ur ett utvecklingsperspektiv bör aktualitetsprövningen av översiktsplanen hantera ekoturism och upplevelseturism kopplat till kultur- och naturvärden i kommunen som en högre grad strategisk fråga. Inom en VA-planeringsprocess kan frågor som upprättande av vattenskyddsområden, utsläpp i ytvattenrecipienter, dagvattenhantering och enskilda avlopp hanteras. Även tänkbara utvecklingsområden kan relateras till VA-hanteringen. Vad gäller Tillägg till översiktsplanen Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden ser Länsstyrelsen ett behov av att kommunen, enligt kommunens eget utlåtande, beaktar de synpunkter om revidering av det tematiska tillägget som framfördes av Energimyndigheten respektive Försvarsmakten under granskningen av tillägget under år 2014. Länsstyrelsen påpekar att det finns en Översiktsplan för vindkraftverk antagen av kommunfullmäktige i februari 2002 registrerad som gällande översiktsplan. Vad länsstyrelsen kan bedöma, har planen i praktiken ersatts i och med antagandet av den kommuntäckande översiktsplanen 2010. Länsstyrelsen anser därför att det vore klargörande ifall kommunen i samband med aktualitetsförklaringen tar formellt beslut om upphävande av planen. Bedömning av översiktsplanernas aktualitet Syftet med översiktsplanerna är att ge uttryck för kommunens vilja och att ge inriktning för kommande detaljplaner och bygglov. Det bästa är naturligtvis om översiktsplanerna är helt aktuella i alla delar. Men omvärlden, och därmed förutsättningarna i den översiktliga planeringen, förändras ständigt och att vart fjärde år ersätta kommunens översiktsplaner med nya, är inte rimligt. Om planernas huvudstrategier och huvuddelen av inriktningarna i övrigt stämmer med kommunens aktuella syn, är bedömningen att planerna bör fortsätta att gälla även om de är inte är helt uppdaterade i alla avseenden. Översiktsplaner är ofta till nytta vid detaljplaneläggning och bygglovgivning även om vissa förutsättningar ändrats eller inriktningarna i enstaka frågor blivit inaktuella. Översiktsplan Framtid Ödeshögs kommun Översiktsplan 2010-2030 Kommunens kommunövergripande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2010-10-25, 87. Är förutsättningarna, strategi och inriktning aktuella? I del 3 och 4 i översiktsplanen redovisas styrande lagar, riksintressen mm samt planeringsförutsättningarna för natur, kultur, rekreation, vatten, samhällsservice, handel, verksamhetsområden, näringsliv, kommunikationer, teknisk försörjning, areella näringar, värdefulla ämnen och mineral, försvarsfrågor samt tätorter och kyrkbyar, områden kring sjöar samt vätternstranden. Vad gäller förutsättningarna så har en del förändringar i både lagstiftning och ändrade riksintressen skett. I stort kan förutsättningarna dock fortfarande anses aktuella. I del 1 och 2 i översiktsplanen redovisas planförslaget. Översiktsplanens övergripande strategi anges vara: 7

- Tillväxt av boende och verksamheter såväl i centralorten som i byarna och på landsbygden. - Planberedskap för nya bostäder i attraktiva lägen. - Öka befolkningen i centralorten Ödeshög och Hästholmen för att bibehålla underlaget för serviceutbud. - Skapa långsiktigt hållbar möjlighet för boende, handel, verksamheter, utbildning, turism, fritid. - Värna om kommunens värdefulla natur- och kulturvärden. Ovanstående strategier är fortfarande aktuella men fungerar mer som målsättningar. Behov finns av att vidareutveckla strategier och formulera strategiska ställningstaganden och inriktningar. Det finns också frågor som är litet beskrivna eller helt saknas i nuvarande översiktsplan, bland annat Ödeshög i regionen, miljö- och risker och landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Tillägg till översiktsplan Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden Tillägget antogs av kommunfullmäktige 2014-09-29, 43. Är förutsättningarna, strategi och inriktning aktuella? I del 1 i tillägget redovisas förutsättningarna, generellt om vindkraft samt specifikt för planområdet. Tillägget gäller endast för del av kommunen, skogsbygden och övergångsbygden. Förutsättningarna har förändrats bl.a. avseende riksintresse för vindbruk samt stoppområde från Malmen. I del 2 och 3 i tillägget redovisas förslag och prövningsmanual som kan anses utgöra strategi och inriktning. En ansökan om vindkraftsetablering ska enligt tillägget bedömas i varje enskilt fall huruvida de är lämpliga. Hänsyn ska tas till riktlinjer som finns för bebyggelse, riksintressen och Natura 2000-områden, natur, kultur, friluftsliv, miljöpåverkan, säkerhet, avveckling av vindkraftverk och mellankommunala frågor. Det finns inga särskilda områden utpekade som lämpliga för vindkraftverk. Översiktsplan för vindkraftverk Planen antogs av kommunfullmäktige 2002-02-11 4. Är förutsättningarna, strategi och inriktning aktuella? Planen behandlar etableringar av vindkraftverk inom hela kommunen. Vindkraftverken har utvecklats sedan planen antogs 2002 och förutsättningarna anses inte längre vara aktuella. I praktiken har planen ersatts av den kommunomfattande översiktsplanen från 2010 och tillägget för vindkraft från 2014. I och med detta har planen spelat ut sin roll. Slutsats Sammanfattningsvis kan den kommunövergripande översiktsplanen Framtid Ödeshögs kommun, Översiktsplan 2010-2030, trots vissa brister, ändå anses vara aktuell och fortsätta gälla. Men, ett inledande arbete bör redan nu påbörjas för att ta fram en ny översiktsplan som kan antas under nästkommande mandatperiod. Detta med tanke på att det kan ta ca 2-3 år att arbeta fram en ny översiktsplan. Under rubriken Fortsatt översiktsplanearbete (sid 9) beskrivs vad som bör ingå i arbetet med en ny översiktsplan. 8

Vad gäller tillägget Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden är det en brist att det endast omfattar en del av kommunen. Policyn Översiktsplanering för vindkraftutbyggnad (slättplanen) som antogs av miljötekniska nämnden 2006, behandlar övriga områden. Denna plan är dock inte en formell översiktsplan. Sammanfattningsvis kan tillägget till översiktsplanen ändå anses vara aktuell och fortsatt gälla men arbete med ett tematiskt tillägg för vindkraft med aktuella ställningstaganden vad gäller vindkraft för hela kommunens yta bör påbörjas inom kort alternativt att frågan inarbetas i en ny översiktsplan. Översiktsplan för vindkraftverk från år 2002 bedöms ej längre vara aktuell och bör därmed formellt upphävas. Fortsatt översiktsplanearbete Arbete med en ny översiktsplan föreslås påbörjas så snart det är möjligt. För att kunna påbörja arbetet behöver resurser tillsättas vilket måste inarbetas i budget. Det är vanligt att det tar ca två-tre år att arbeta fram en översiktsplan. Processen med samråd och utställning är styrd i planoch bygglagen. För bäst nytta av planen, som ett styrdokument, är det viktigt med en bred politisk samsyn samt att tjänstemän från alla förvaltningar deltar i arbetet från start då planen kan komma att påverka alla områden inom kommunen: skola, omsorg, kultur och fritid, näringsliv, tekniska, miljö och hälsa. Varje förvaltning är expert på sitt område och måste därför involveras och bidra med sina kunskaper. Att ta fram en ny plan, som är brett förankrad, är en investering som kommunen kan ha nytta av i många år då den kan gälla under flera mandatperioder. En ny utvecklingsorienterad översiktsplan ger både vägledning och underlättar efterföljande processer vilket kan bidra till en positiv utveckling av kommunen. Nedan beskrivs ett antal frågor som är viktiga att ha med i det fortsatta arbetet. Medborgardialog Vid upprättande av en ny översiktsplan är det alltid bra att genomföra en tidig dialog med medborgarna, d.v.s. innan man har upprättat ett planförslag. Detta skapar ett intresse för planarbetet och ett engagemang på ett helt annat sätt än om kommunen först upprättar ett planförslag och sedan går ut till medborgarna och begär synpunkter. Medborgarna kan bidra med mycket faktaunderlag och värdefull lokalkunskap till planen och även bidra med idéer om hur man kan utveckla orten, byn eller kommundelen som man bor i om t.ex. lämpliga områden för bostadsbebyggelse, turistanläggningar, ökad tillgänglighet till stränder mm. Medborgardialoger kan ordnas i varje kommundel. Byalag, hembygdsföreningar och liknande kan engageras för att hjälpa kalla till mötena, boka lokaler mm. Fördjupning av frågor Hållbar utveckling I modern samhällsplanering är den viktigaste utgångspunkten att den framtida utvecklingen ska vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. På vilket sätt kan Ödeshögs kommun utvecklas hållbart och vad innebär detta? 9

Ödeshög i regionen Regional utveckling, framtida utveckling med hänsyn till den starka tillväxten i Linköping- Norrköping samt Jönköping, förhållandet till andra orter bl.a. Mjölby och Tranås, konsekvenser av en utbyggnad av höghastighetståg m.m är viktiga frågor för Ödeshög. Vilken är Ödeshögs roll i regionen? Miljö- och risk På senare år har klimatanpassning samt miljö- och riskfrågor uppmärksammats allt mer och det är viktigt att dessa frågor belyses i den översiktliga planeringen. Avsnittet bör utvecklas och kompletteras med kommunens ställningstaganden i vissa frågor. Lämpligast vore om kommunen utarbetar ett tillägg till översiktsplanen som handlar om miljö- och riskfaktorer. Som ett tillägg till översiktsplanen är det enklare att revidera och komplettera avsnittet utan att hela översiktsplanen måste revideras. En kortfattad sammanfattning av tillägget kan så småningom lyftas in i nya översiktsplanen. Vatten och avlopp En mycket viktig fråga är vattenkvalitén i sjöar och vattendrag. EU:s vattendirektiv ställer krav på att kommuner ska behandla vatten i sin fysiska planering och vidta åtgärder så att vattenkvalitén inte försämras, utan helst förbättras. Vattenfrågor är extra viktiga för en kommun som ligger vid Vättern, som är så viktig som dricksvattentäkt, en tillgång för attraktivt boende samt en grund för utveckling av turistnäringen i kommunen. Vätterns och vätternstrandens naturvärden är också mycket viktiga. Kommunen har flera andra sjöar samt vattendrag. Översiktsplanen bör innehålla ett avsnitt som handlar om vatten. Riktlinjer bör tas fram om hur vattnet i kommunen ska skyddas och hur man ska uppnå långsiktigt hållbara vatten- och avloppslösningar. Permanentning av fritidshus kan leda till övergödning och andra problem om inte krav ställs på goda vatten- och avloppslösningar. En särskild va-plan för kommunen bör upprättas. Den kan tas fram separat och sedan inarbetas i en ny översiktsplan. Detta är komplexa frågor som kan få ekonomiska konsekvenser båda för kommunen och för enskilda. Kommunala ställningstaganden och en handlingsplan behövs. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Sedan 2010 kan kommunerna i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser och upphäver strandskyddet. Syftet är att långsiktigt stimulera den lokala och regionala utvecklingen på landsbygden. Redovisningen i översiktsplanen ska vara vägledande när man prövar ansökningar om dispenser från strandskyddet och upphävande av strandskyddet i detaljplaner. LIS-områden i översiktsplanen ger möjligheter att utveckla strandnära lägen som annars inte är möjligt. Ett avsnitt om landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) bör upprättas. LIS-områden kan tas fram som ett tillägg till nuvarande översiktsplan för att sedan inarbetas i en ny översiktsplan. 10

Natur och kultur Natur- och kulturvärden i Ödeshögs kommun är en mycket viktig resurs som bör lyftas och få större utrymme i översiktsplanen. Vackra och intressanta natur- och kulturmiljöer är en del av kommunens attraktionskraft och bör beskrivas i översiktsplanen med utgångspunkt från att dessa miljöer är en grund för skapande av nya attraktiva boendemiljöer samt en grund för en utveckling av turistnäringen i kommunen. Turism Översiktsplanen bör innehålla ett avsnitt om turism där potentialen beskrivs. Vättern, Tåkern, Omberg och Hålaveden utgör en stark grund för en utveckling av turism i kommunen. En viktig fråga är vilka mark- och vattenreservationer för turism som ska göras i översiktsplanen, t.ex. nya campingplatser? Vilka områden bör reserveras för en utveckling av båt- och fisketurism? Hur kan man göra Ödeshögs kommun attraktiv för naturturism nya övernattningsmöjligheter, vandringsleder, turistcykelvägar, ställplatser för husbilar, grillplatser, nya badplatser, bättre förutsättningar för fiske, bryggor för båtuthyrning? Vilka av dessa områden ska redovisas som LIS-områden? Ödeshög har kanske Östergötlands bästa golfbana hur kan golfturism utvecklas i kommunen? Avsnittet bör ha ett regionalt perspektiv, d.v.s. Ödeshög finns i en region och med grannregioner med många intressanta turistmål Vättern, Göta kanal, Kolmården, Flygplansmuseet, Astrid Lindgrens Värld. Kommunikationer Förbättrade kommunikationer är en mycket viktig fråga för Ödeshög, bl.a. att skapa bättre förbindelser till större orter för att underlätta pendling. Detta avsnitt behöver utvecklas. Vilka framtida infrastruktursatsningar ser Ödeshög behov utav? En övergripande inriktning bör vara att kommunen ska arbeta för hållbara transporter i kommunen i framtiden. Man ska arbeta för att fler resor görs med gång- och cykel eller med kollektivtrafik, och att en del av vissa resor kan vara med bil eller cykel och en del med kollektivtrafik. Markreservationer för pendlaroch samåkningsparkeringar bör redovisas. Vilka framtida gång- och cykelvägar ser kommunen behov av? Bra gång- och cykelförbindelser till pendlar-/samåkningsparkeringar bör utredas när lägen för sådana har bestämts. Avsnitt om kollektivtrafik behöver utvecklas. Förbättrade kollektivtrafikförbindelser till Jönköping och Linköping/Norrköping bör preciseras. Likaså mellan Ödeshög och Mjölby station. Hur kommer Ödeshög påverkas av Götalandsbanan med stationsläge i Linköping, Jönköping och Tranås? En politisk vision är pendeltåg till Ödeshög. Frågan bör utredas och eventuellt kan en korridor läggas in i översiktsplanen. Näringsliv/verksamheter En viktig fråga för Ödeshög är hur man kan få nya arbetsplatser. Här behövs en strategi, men även markreservationer i översiktsplanen. Det bör finnas ett resonemang om vilka typer av företag som skulle kunna vara intresserade av en etablering i Ödeshög, t.ex. inom logistik och turism och vilka lokaliseringar och markbehov som dessa företag kommer att behöva. 11

Vindkraft Aktuella ställningstaganden och strategier för vindkraftsetableringar bör tas fram som gäller hela kommunens yta. Detta kan göras som ett tillägg eller inarbetas i en ny kommunövergripande plan. Utveckling av tätorter och byar För Ödeshögs tätort bör en fördjupad översiktsplan tas fram. Planen bör ta ett helhetsgrepp på markanvändningen i orten och redovisa såväl utvecklingsmöjligheter som bevarandeområden. Trafikfrågor behöver behandlas ingående i planen. För Hästholmen bör en fördjupning av översiktsplanen på sikt upprättas där även frågor som trafik, grönområden, idrott och sociala frågor behandlas. Närheten till Tranås innebär att Trehörna kan vara en alternativ boendeort för de som vill bo lantligt men ändå relativt nära en ort med ett större serviceutbud. Den långsiktiga utvecklingen för Trehörna behöver studeras med ett helhetsgrepp och därför bör en fördjupning av översiktsplanen för Trehörna upprättas i vilken utvecklingsmöjligheter redovisas i form bl.a. av nya områden för bostadskompletteringar. Även grönområden, sociala- och trafikfrågor kan behandlas i fördjupningen. Utveckla utvecklingsskisser för byarna. I dessa kan även andra frågor än bebyggelse behandlas, t.ex. trafikfrågor, grönområden, områden för verksamheter, idrottsområden mm. Hur ska vatten- och avlopp lösas? I vissa fall bör utvecklingsskisser kunna utgöra ett underlag för beslut om bygglov, d.v.s. detaljplan behövs inte. Lämplighetsprövning görs i översiktsplanen. Riktlinjer för boende på landsbygden Hur ser kommunen på bebyggelse på rena landsbygden? Riktlinjer/inriktningar för hur ny bebyggelse ska anpassas till landskapet? Finns undantag till att det inte får byggas på jordbruksmark? Konflikter med jordbruksnäringen? Åretruntboende i fritidshusområden Det finns i kommunen områden som är eller har varit för fritidshusbebyggelse. Vilka är kommunens ställningstagande vad gäller omvandlingen av fritidshus till åretruntbostäder? I det sammanhanget är vatten- och avlopp en mycket viktig fråga att behandla i planen. Nischboende Det finns olika typer av boende där ett antal familjer eller hushåll samlas kring något gemensamt intresse eller nyttighet. Exempelvis hästboende, ekobyar, äldreboende, boende i anslutning till golfbanor etc. Lämpliga områden för nischboende bör utvecklas och skisser upprättas. Idéer kan komma fram på medborgardialoger. 12

Processbild (Bild från Boverkets hemsida, www.boverket.se, 2017-04-24) 13

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum 2017-05-03 Kommunstyrelsens arbetsutskott 77 Dnr 2017/00157 003 Revidering av miljö- och byggnämndens reglemente Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Reviderat reglemente för miljö- och byggnämnden antas. Sammanfattning Nu gällande reglemente för miljö- och byggnämnden antogs av kommunfullmäktige 2007-09-24, 83 och reviderades senast 2011-05-02 - KF 37. Nu har ett reviderat förslag till reglemente arbetats fram av förvaltningen som bättre stämmer överens med den verksamhet som bedrivs idag. Bland annat har tillsyn inom djurskyddsområdet tagits bort då det övergått till länsstyrelsen. Det redovisas också tydligare vilka verksamhetsområden nämnden har ansvar för och i en bilaga ges exempel på ärendetyper. Texten under rubrik Ansvar och rapporteringsskyldighet har utvecklats och en rubrik Personal har lagts till. Beslutsunderlag MBN 42/17 Reviderat förslag till reglemente Gällande reglemente ----- Justerandes sign

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum 2017-04-18 Miljö- och byggnämnden 42 Dnr 2016/00066-003 Revidering av miljö- och byggnämndens reglemente Miljö- och byggnämndens förslag till kommunfullmäktige Reviderat reglemente för miljö- och byggnämnden antas. Sammanfattning Nu gällande reglemente för miljö- och byggnämnden antogs av kommunfullmäktige 2007-09-24, 83 och reviderades senast 2011-05-02 - KF 37. Nu har ett reviderat förslag till reglemente arbetats fram av förvaltningen som bättre stämmer överens med den verksamhet som bedrivs idag. Bland annat har tillsyn inom djurskyddsområdet tagits bort då det övergått till länsstyrelsen. Det redovisas också tydligare vilka verksamhetsområden nämnden har ansvar för och i en bilaga ges exempel på ärendetyper. Texten under rubrik Ansvar och rapporteringsskyldighet har utvecklats och en rubrik Personal har lagts till. Beslutsunderlag Reviderat förslag till reglemente Gällande reglemente Tjänsteskrivelse 2017-04-11 ----- Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Mari Bäckström TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-04-11 Sida 1(1) Diarienummer 2016/00066-003 Miljö- och byggnämnden Revidering av miljö- och byggnämndens reglemente Förslag till beslut Miljö- och byggnämndens förslag till kommunfullmäktige Reviderat reglemente för miljö- och byggnämnden antas. Sammanfattning av ärendet Nu gällande reglemente för miljö- och byggnämnden antogs av kommunfullmäktige 2007-09-24, 83 och reviderades senast 2011-05-02 - KF 37. Nu har ett reviderat förslag till reglemente arbetats fram av förvaltningen som bättre stämmer överens med den verksamhet som bedrivs idag. Bland annat har tillsyn inom djurskyddsområdet tagits bort då det övergått till länsstyrelsen. Det redovisas också tydligare vilka verksamhetsområden nämnden har ansvar för och i en bilaga ges exempel på ärendetyper. Texten under rubrik Ansvar och rapporteringsskyldighet har utvecklats och en rubrik Personal har lagts till. Beslutsunderlag Reviderat förslag till reglemente Gällande reglemente Tjänsteskrivelse 2017-04-11 I tjänsten Henrik Hendeby Kommunchef Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen

Reglemente för Miljö- och byggnämnden Fastställt av kommunfullmäktige 2017-XX-XX, XX

2 (5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Miljö- och byggnämndens uppgifter... 3 Verksamhetsområden... 3 Ansvar och rapporteringsskyldighet... 4 Personal... 4 Uppgifter delegerade från kommunfullmäktige... 4 Miljö- och byggnämndens sammansättning... 5 Bilaga: Exempel på ärendetyper för miljö- och byggnämnden

3 (5) Miljö-och byggnämndens reglemente Inledning Huvudreglemente för Ödeshögs kommuns nämnder innehåller bestämmelser som är gemensamma för kommunens nämnder utom kommunstyrelsen. Utöver huvudreglementet för kommunens nämnder och särskild speciallagstiftning gäller detta reglemente för miljö- och byggnämnden. Miljö- och byggnämndens uppgifter 1 Miljö- och byggnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, livsmedelsområdet samt planoch byggväsendet beträffande ärenden och andra uppgifter som avser myndighetsutövning. Miljö- och byggnämnden ansvarar för tillsyn och kontroll enligt lagstiftning, förordningar och föreskrifter som styr nämndens verksamhet. Miljö- och byggnämnden ansvarar för kommunens myndighetsutövning inom räddningstjänstens område. Miljö- och byggnämnden ansvarar för vissa trafikfrågor. Miljö- och byggnämnden får besluta om kvarters- och gatunamn. Verksamhetsområden 2 Miljö- och byggnämnden ska svara för prövning och tillsyn samt i övrigt handlägga och granska ärenden inom nämndens område: o Plan- och bygglagen (2010:900) och dess följdlagstiftningar o Fastighetsbildningslagen (1970:988) o Anläggningslagen (1973:1149) o Ledningsrättslagen (1973:1144) o Lag om lägenhetsregister (2006:378) o Lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. (1992:1574) o Miljöbalken (1998:899) och dess följdlagstiftningar o Livsmedelslagen (2006:804) samt EG förordningar och dess följdlagstiftningar o Smittskyddslagen (2004:168) o Trafikförordningen (1998:1276) o Lagen (1998:814) och förordningen (1998:929) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning o Strålskyddslagen (1988:220) o Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) o Lagen om skydd mot brandfarliga och explosiva varor (2010:1011)

4 (5) o övriga tillämpliga lagar, förordningar och föreskrifter för verksamhetsområdet Ansvar och rapporteringsskyldighet 3 Miljö- och byggnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelserna i detta reglemente. Miljö- och byggnämnden skall regelbundet rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas. Miljö- och byggnämnden skall fortlöpande ta upp frågor som är av kommunövergripande intresse i kommunstyrelsens samrådsgrupp KS/MBN Nämnden har ansvar för kommunens dialog med företag, andra kommuner, myndigheter, organisationer och medborgare inom nämndens verksamhetsområde. Därutöver ska miljö- och byggnämnden: medverka i planering där miljöbalksfrågor och andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs utarbeta de förslag till åtgärdsprogram och åtgärdsplaner som kan krävas av kommunen svara för provtagning som ålagts kommunen med anledning av miljökvalitetsnormer i övrigt verka för en god utveckling inom verksamhetsområdet Personal 4 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen svarar för sakkunnigstöd, sekreterarstöd och administrativ service. Uppgifter delegerade från fullmäktige 5 Miljö- och byggnämnden får besluta att anta, ändra eller upphäva detaljplaner som inte är av principiell betydelse och som har stöd i översiktsplan. Miljö- och byggnämnden får också godkänna exploateringsavtal tillhörande planer enligt första stycket ovan efter samråd med kommunstyrelsen. Besluta om sådan avvikelse från av fullmäktige fastställda taxor och avgifter som i det enskilda fallet kan anses påkallad med hänsyn till särskilda omständigheter. Besluta om utdelning av i donationsfond (Sven Sunds donationsfond).

5 (5) Beslut får, på sätt som framgår av 16 i huvudreglementet, på nämndens vägnar fattas i ärenden, som nämnden särskilt anger enligt beslut i miljöoch byggnämnden eller dess delegationslista. Miljö- och byggnämndens sammansättning 7 Miljö- och byggnämnden består av 5 ledamöter och 5 ersättare.

Bilaga: Exempel på ärendetyper för miljö- och byggnämnden Miljöenheten Miljöskydd Tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet som industrier, lantbruk, bilskrotare, kemiska produkter m.m. Tillsyn och prövning av enskilda avlopp Tillsyn olyckor och utsläpp Tillsyn förorenad mark Tillsyn av kommunalt avloppsreningsnät, dagvattenhantering, gemensamhetsanläggningar, pumpstationer m.m. Prövning värmepumpar Klagomål miljöskyddsärenden Hälsoskydd Prövning och tillsyn, skola, förskola, vårdlokaler, hygienlokaler, allmänna badanläggningar m.m. Tillsyn boendemiljö Tillsyn tillfälliga boenden, camping, motell, asylboenden m.m. Prövning av nedgrävning av häst Prövning djur inom detaljplanelagt område Provtagning badvatten, radiak m.m. Klagomål hälsoskyddsfrågor Renhållning Prövning av dispenser för slamtömning, latrintömning och sophämtning Tillsyn skrotbilar och nedskräpning Tillsyn och prövning transporter farligt avfall m.m. Klagomål renhållningsfrågor Livsmedel Tillsyn livsmedelsanläggning Tillsyn dricksvattenanläggning Misstänkta matförgiftningar Provtagning livsmedel och dricksvatten Klagomål livsmedel och dricksvatten Smittskydd Byggenheten Upprätta detaljplaner Förhandsbesked Bygglov, rivningslov m.m. Anmälan (eldstad, attefallsåtgärder m.m.) Strandskyddsdispens Tillsyn olovligt byggande m.m. Tillsyn strandskydd Mätning, beräkning, kartframställning (MBK) Ansvara för GIS (geografiskt informationssystem) Ajourhållning av fastighets- och adressregister och lägenhetsregister Lämna yttranden i fastighetbildningsärenden Bostadsanpassningsbidrag Utfärdande av parkeringstillstånd Adressättning Besluta i ärenden enligt lagen om lägenhetsregister Räddningstjänsten Prövning gällande brandfarlig och explosiv vara Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor Brandskyddskontroll och brandskyddstillsyn Tekniska enheten Trafikföreskrifter, trafiksäkerhet Övrigt Handlägga remisser, interna och externa Framtagning och ajourhållning av verksamhetsplaner, behovsutredningar, tillsynsplaner m.m.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-03 Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 73 Dnr 2017/00130 049 Årsredovisning 2016 - Kommunalförbundet ITSAM Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. I enlighet med revisorernas bedömning beviljas direktionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016. 2. Kommunalförbundet ITSAM:s årsredovisning 2016 godkänns. Sammanfattning Direktionen för kommunalförbundet ITSAM har översänt förslag till årsredovisning för år 2016. De av respektive kommunfullmäktige utsedda revisorer för kommunalförbundet ITSAM har i revisionsberättelse, daterad 13 mars 2017, föreslagit att årsredovisningen godkänns samt att direktionen beviljas ansvarsfrihet. Jäv Annicki Oscarsson (KD) deltar inte i hanteringen av ärendet på grund av jäv. Beslutsunderlag Sammanträdesprotokoll, Kommunalförbundet ITSAM, 10/2017 Kommunalförbundet ITSAM:s årsredovisning 2016 Revisionsberättelse för år 2016, daterad 13 mars 2017 Revisionsrapport, daterad mars 2017 ----- Justerandes sign

Kommunledningsförvaltningen Marie Holstensson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-04-06 Sida 1(1) Diarienummer 2017/00130-049 Årsredovisning 2016 - Kommunalförbundet ITSAM Förslag till beslut 1. I enlighet med revisorernas bedömning beviljas direktionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016 2. Kommunalförbundet ITSAM:s årsredovisning 2016 godkänns Sammanfattning av ärendet Direktionen för kommunalförbundet ITSAM har översänt förslag till årsredovisning för år 2016. De av respektive kommunfullmäktige utsedda revisorer för kommunalförbundet ITSAM har i revisionsberättelse, daterad 13 mars 2017, föreslagit att årsredovisningen godkänns samt att direktionen beviljas ansvarsfrihet Beslutsunderlag Sammanträdesprotokoll, Kommunalförbundet ITSAM, 10/2017 Kommunalförbundet ITSAM:s årsredovisning 2016 Revisionsberättelse för år 2016, daterad 13 mars 2017 Revisionsrapport, daterad mars 2017 I tjänsten Marie Holstensson Ekonomichef Beslutet ska skickas till ITSAM Ydre kommun Vimmerby kommun Kinda kommun Boxholms kommun Åtvidabergs kommun

Kommunalförbundet ITSAM årsredovisning 2016 ~ 1 ~

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 ITSAM:s syfte... 3 Sammanfattande kommentarer och måluppfyllelse... 3 Viktiga händelser under året... 3 Viktiga händelser efter periodens utgång... 3 Kommunalförbundets ekonomi...4 Periodens resultat och jämförelse med budget för helåret 2016... 4 Investeringar... 4 balanskrav... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Ekonomisk ställning... 4 personal...5 Redovisning av sjukfrånvaro... 5 Verksamheterna...6 Bredband - Fysiska nät... 6 Tjänsteid-kort... 7 SÄKERHET... 7 Aktiva nät... 7 ITSAM-Arkiv... 8 Telefoni... 7 Utveckling... 8 Service... 9 Servicedesk... 10 Upphandling... 10 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER... 11 Resultaträkning... 11 Noter och tilläggsupplysningar till resultaträkningen... 11 kassaflödesanalys... 12 Balansräkning... 13 Noter och tilläggsupplysningar till Kassaflödesrapporten och balansräkningen... 13 Redovisningsprinciper... 14 investeringar... 15 Måluppfyllelse... 16 ~ 2 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunalförbundet ITSAM avlämnar här årsredovisning för verksamhetsåret 2016. Årsredovisningen syftar till att ge läsaren en översiktlig redogörelse för utvecklingen av ITSAM:s verksamhet. Kostnader och intäkter har periodiserats. ITSAM:s syfte ITSAM ska leverera största möjliga verksamhetsnytta inom IT-området till sina medlemskommuner. Detta syfte konkretiseras i följande punkter: 1. ITSAM ger medlemskommunerna en gemensam ITorganisation med bred och djup kompetens. 2. ITSAM ska leverera funktion och vara en betjänande och informerande stödverksamhet. 3. ITSAM ska på uppdrag bygga ut fibernätet till medlemskommunernas invånare. 4. ITSAM ska agera som en juridisk part mot leverantörer. 5. ITSAM ska vara medlemskommunernas beställarkompetens när det gäller IT-relaterade frågor. 6. ITSAM ska vara medlemskommunernas spjutspets vad det gäller IT-strategiska frågor. 7. ITSAM ska medverka till och möjliggöra fördjupad samverkan på andra verksamhetsområden. Sammanfattande kommentarer och måluppfyllelse Verksamheten har under perioden arbetat vidare utifrån de fyra övergripande målsättningarna från ITSAM-avtalet innefattande 1) en effektiv gemensam IT-driftsorganisation, 2) en god samordning av IT-verksamheten på kommun- och förvaltningsnivå, 3) beställarkompetens inom IT-området samt 4) IT-strategikompetens. I enlighet med direktionsbeslut från hösten 2015 har ITSAMavtalet under perioden varit föremål för en översyn av en extern konsult. Rapport över detta arbete överlämnades till direktionen i början av året och har efter detta varit ute på remiss till medlemskommuner och vidare till partigrupper. Samtliga kommuner har inkommit med svar och under hösten 2016 inleddes ett visionsarbete för kommunalförbundets framtida uppdrag. Inledningsvis är det kommunchefer och direktion som påbörjat processen. Parallellt med översyn av verksamheten har det interna arbetet inom ITSAM fortsatt med fokus på att hitta en resursfördelningsmodell för IT som bättre stödjer de kommunala förvaltningarna i den digitala utvecklingen. I det avseendet är det tidigare åtagandet enligt ITSAM-avtalet tidsenligt eftersom nuvarande anslagsfinansiering har en suboptimerande effekt i fråga om framförallt server- och systemdrift i och med att kostnaderna inte hamnar hos den förvaltning som nyttjar aktuellt system/tjänst. ITSAM tar inte längre in några nya system inom ramen för anslagsfinansieringen. Driften av nya system levereras därmed enbart som tjänst. Måluppfyllelsen utifrån de i direktionen fastlagda verksamhetsmålen bedöms som god, verksamhetsmässigtoch ekonomiskt. Undantaget är målet om fiberredundans och säkerhetshöjande åtgärder. Ärendet har återremitterats av direktionen under året med hänsyn till att fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna inte varit helt klarlagd. I väntan på att ärendet kommer upp igen är de kommunala fibernäten fortfarande sårbara i fråga om redundanta förbindelser i stamnäten. Viktiga händelser under året Teknisk implementation av e-tjänsteplattform är klar. Två e-tjänster finns framtagna däribland beställning av fiberanslutning för invånare i Kinda kommun. Utbyggnaden av fibernät i Österbymo och Kisa tätorter har påbörjats under året. ITSAM investerade vid årsskiftet 2015/2016 i blåsutrustning för fiber och kan numera blåsa fiber i egen regi, i första hand kundfiber (s.k. återetableringar). Under 2016 blåstes 25 kilometer fiber med egen utrustning. Avvecklingen av virtuella datorskrivbord (VDI) har genomförts. Kostnaderna har belastat tidigare bokslut. Viktiga händelser efter periodens utgång I januari 2017 sade förbundsdirektören upp sig från sin tjänst. En interimslösning är beslutad av direktionen där kommunchefen i Åtvidaberg går in som chef under en övergångsperiod tills en ny förbundsdirektör rekryterats. För att möta medlemskommunernas behov av e-tjänster ska en e-tjänstsamordnare anställas. Under de två kommande åren kommer ITSAM att förbereda och anpassa verksamheterna till de krav som följer av den nya dataskyddsförordningen, GDPR. Kommunalförbundet behöver arbeta med att förbättra och höja medvetenheten om att informationssäkerhet är varje användares ansvar. Förberedelser inför implementationen av ett verktyg för hantering av mobila enheter (MDM) har påbörjats. I och med att smarta telefoner alltmer liknar datorer skärps också säkerhetskraven, bland annat utifrån GDPR. En ny tjänst behöver därför också tas fram för säkerställande av att den information som finns tillgänglig genom mobila enheter hanteras korrekt. En anslagsreduktion på totalt 3 475 tkr avseende kontohantering har genomförts med start i januari 2017. I och med detta återstår enbart fyra delar av det anslag som kommunerna årligen betalar till ITSAM. De ingående delar som återstår av anslaget är: Systemdrift, förbundsadministration, central nätverksdrift samt förhyrda förbindelser för Vimmerby Kommun (Vimmerby enbart). ~ 3 ~

KOMMUNALFÖRBUNDETS EKONOMI Under årens lopp har ITSAM:s ekonomi ramjusterats och överförts till finansiering i form av tjänst. Det finns en uttalad ambition från medlemskommunerna att detta ska fortsätta även framöver och under året har förberedelser gjorts för att ytterligare minska det fasta anslag som kommunerna betalar till ITSAM. Siffror inom parantes avser föregående år. Periodens resultat och jämförelse med budget för helåret 2016 Periodens resultat uppgår till 839 tkr vilket är 292 tkr bättre än prognosen från tertial 2. Den totala omsättningen återspeglar ITSAM:s ordinarie verksamhet och den fiberutbyggnad som ITSAM utför för medlemskommunernas räkning. Under året har ekonomin fortfarande påverkats positivt av ett ökande antal datorer i verksamheterna, vilket ökar supportintäkterna utifrån nuvarande finansieringsmodell. Antalet mobiltelefoner fortsätter också att öka vilket leder till stora påfrestningar på den underliggande ITinfrastrukturen. Till följd av en alltför försiktig reservation avseende pensionskostnader i bokslut 2015 har istället 2016 års resultat påverkats negativt med en post på totalt 683 tkr. Totalt har avsättningar för pensionskostnader gjorts med 1 758 tkr (inkl löneskatt). Årets resultat har även tyngts av uppbyggnaden av en organisation för drift och förvaltning av kommunernas fibernät. Nyanställd personal och arbete med att förbättra rutiner under inledningen av året har lett till att intern tid inte kunnat påföras korrekt i alla ärenden och därmed inte heller gett en korrekt debitering mot de kommunala verksamheterna. Detta är nu åtgärdat och från och med 2017 finns en ny taxa/resursfördelningsmodell för åtgärder som ITSAM genomför i de kommunala fibernäten. Avskrivningskostnaderna sjunker för tredje året i rad till följd av bland annat en låg investeringstakt under föregående år. En annan påverkande är att avskrivningar på ursprungsinvesteringen (2 064 tkr) för den kommungemensamma Follow-printlösningen sedan inledningen av 2016 inte längre påverkar resultatet. Investeringar Kommunalförbundet har två typer av investeringar i verksamheten. De investeringar som genomförs för medlemskommunernas räkning och de investeringar som görs i syfte att klara befintlig eller utökade driftsåtaganden för befintliga tjänster. Investeringar för medlemskommunernas räkning har under året ökat kraftigt i omfattning vad gäller utbyggnaden av trådlöst nätverk i de kommunala verksamheterna. Kommunalförbundet har under året byggt ut trådlösa nätverk i verksamheterna för ca 800 tkr. Upphandling av lagring har även genomförts under året, detta efter ett omfattande förberedelsearbete. Investeringssammanställning i sin helhet redovisas på sidan 15. balanskrav Kommunallagens balanskrav definieras som att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år sett över en treårsperiod. Avstämningen nedan visar att kommunalförbundet åter uppfyller balanskravet. Årets resultat Tidigare års underskott Balanskravsresultat 839 tkr 0 tkr 839 tkr God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär i korthet att planering och hantering av ITSAM:s verksamheter och ekonomi ska ske så att kommunalförbundet långsiktigt har förmåga till god och konkurrenskraftig service åt medlemskommunerna för att stödja den digitala utvecklingen. En utgångspunkt historiskt har även varit att verksamheten ska ge ett överskott för att bygga upp det egna kapitalet. Måluppfyllnaden redovisas i tabell på sidan 16 och 17 och bedöms i sin helhet som god. För verksamhetsåret 2016 har finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppställts i enlighet med vad som redovisas nedan. ITSAM når inte upp till det 3 procentiga överskottsmålet från budget och ITSAM-avtalet. Arbetet med långsiktiga finansiella mål för kommunalförbundet ITSAM är slutfört och efter återremiss av ärendet finns ett färdigt förslag för fastställande av direktionen. Ekonomiska mål 2013 2014 2015 2016 Resultat som del av omsättning exkl. kostnader för fiberutbyggnad (mål 3 %) Eget kapital som andel av anläggningstillgångarna (mål 100 %)* 0 % 4,4 % 4,8 % 1,0 % 2 % 26 % 56 % 54 % *enligt förslag till långsiktiga finansiella mål enligt ovan. Ekonomisk ställning Det egna kapitalet uppgår efter årets slut till 8 431 tkr vilket ger en soliditet på 17 % (17). Under året har det upptagits en kredit hos Kommuninvest på totalt 9 mnkr för att tillgodose kapitalbehovet för investeringar i nätutbyggnad, servrar/lagring samt de av kommunerna avropade modulerna till journalsystemet Procapita. Storleken på anläggningstillgångarna har under året ökat med 1,8 mnkr. Det är en utveckling som beräknas fortsätta i och med att fler kommungemensamma system tas i drift och där ITSAM tar investeringskostnaderna. Rörelsekapitalet finansieras i enlighet med tidigare genom betalningar i förskott från kommunerna. Fiberutbyggnaden påverkar normalt inte kapitalbehovet under året eftersom förfakturering görs till kommunerna. ~ 4 ~

PERSONAL Kommunalförbundet har under året haft en sjunkande och fortsatt låg sjukfrånvaro. Totalt nio personer har under året avslutat sin anställning i kommunalförbundet, åtta av dessa tjänster har återbesatts under året. Den nionde tjänsten har återbesatts efter verksamhetsårets utgång genom en internrekrytering. Som ett led i att förbättra arbetsmiljön och personalens delaktighet och inflytande i verksamheten har ett arbete påbörjats med att ta fram förslag på ett fackligt samverkansavtal. Redovisning av sjukfrånvaro I Lagen om kommunal redovisning föreskrivs att kommunen ska lämna upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro i sin förvaltningsberättelse. Med begreppet långtidssjukfrånvaro avses 60 sjukdagar eller mer. Generellt har kommunalförbundet haft en sjukfrånvaro på 2,7 % för helåret 2016 vilket är 1 % lägre än tidigare år. Ett arbete pågår, i samverkan med personalklubben Trivsam, med att öka de personalvårdande aktiviteterna och skapa trivsel på arbetet. Indikator / nyckeltal (I förhållande till) 2016 2015 Total sjukfrånvarotid: 305 dagar Summa tid med långtidssjukfrånvaro: 0 dagar Summa sjukfrånvarotid för kvinnor: 132 dagar Summa sjukfrånvarotid för män: 173 dagar Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre: 71 dagar Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30 49 år: 179 dagar Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre: 55 dagar Sammanlagd ordinarie arbetstid: 11 476 dagar 2,7 % 3,7 % Total sjukfrånvarotid: 305 dagar 0 % 18 % Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor: 3 655 dagar Sammanlagd ordinarie arbetstid för män: 7 821 dagar Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre: 1 687 dagar Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30 49 år: 5 815 dagar Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre: 3 974 dagar 3,6 % 5,5 % 2,2 % 3,0 % 4,2 % 9,0 % 3,1 % 4,0 % 1,4 % 1,1 % ~ 5 ~

VERKSAMHETERNA Bredband - Fysiska nät Stamnätsutbyggnad och kundanslutningar pågår i alla medlemskommuner. Riksmålet om att 90 % av medborgarna ska ha tillgång till 100/100 MB/s till 2020 gör att kraven ökar. Allmänhetens intresse, kunskap och behov ökar också. Många eldsjälar vill medverka till utbyggnad i kommunerna. Åtvidabergs kommun I projekt Åtvidaberg tätort pågår byggnation med ett fantastiskt gensvar från fastighetsägarna. ITSAM projektleder kommunens satsning och projektet förbereder för 100 % anslutning i tätorten. Under 2016 har 348 anslutningar genomförts. Flerfamiljshus och bostadsrättsföreningar erbjuds anslutning via offert. 39 företag har offererats under perioden 2016. Företagsanslutning genomförs löpande. Samarbetet med upphandlade entreprenörer fungerar bra. Under 2016 påbörjades även en omläggning av drift till kommunikationsoperatör itux. Projekt Grebo har planerats och förberetts för att färdigställ fibernätet. Det är både nybyggnation och förtätning med möjlighet för 160 kunder att ansluta sig under 2017. Projekt Redundans har åstadkommit redundans för sträckan Åtvidaberg Gistad Linköping Rimforsa Kisa vilket motsvarar cirka 200 km. Ödeshögs kommun Projekt Siggerydsvägen Ödeshög har slutförs under hösten. 23 fastigheter har nu stabil och framtidssäkrad uppkoppling tack vare fiberanslutning. Kinda kommun Projekt Kisa tätort. Kommunfullmäktige i Kinda tog den 20 juni beslut om att tillföra 20,6 miljoner kronor för fiberutbyggnad i Kisa tätort. Projektet startade direkt med folderutskick och informationsmöten. Initialt fanns konkurrerande privata aktörer, men båda drog efter en tid tillbaka sina marknadsföringsaktiviteter. Projektet omfattar alla villahushåll, hyresfastigheter (förutom Kindahus) och företag inom Kisa tätort (900 1000 anslutningar). Under 2016 har 653 villahushåll anmält sig för anslutning, vilket utgör 75 % av villahushållen. Projektet har mottagit 42 offertförfrågningar från företag och bostadsrättsföreningar. Fiberutbyggnaden har påbörjats i området Mjällerum och kommer sedan fortsätta medurs genom tätorten. Alla som beställer fiberanslutning inom anmälningstiden ska få fiber ansluten under 2017. Projekt Krågedal i Kinda kommun har genomfört svetsning av stamfiber. Fastigheterna är insvetsade och förberedda för aktivering av tjänst efter årsskiftet. Ydre kommun Projekt Hestra Torpön är slutfört och avrapporterat till nätägaren och är överlämnat till drift och förvaltning. Projektet resulterade i 145 anslutningar. Projekt Österbymo tätort har haft informationsmöten om fiberutbyggnaden i tätorten. Arbetet med fiberutbyggnaden är igång i Österbymo tätort. Vimmerby kommun Projekt Vimmerby Fiber har under perioden anslutit 155 fastigheter, vilket innebär att projektet anslutit 801 kunder. I februari 2016 beslutade kommunen att stoppa projektet. Pågående utbyggnad i Södra Vi, Storebro och Rumskulla har slutförts. Projekt Södra industriområdet har förberett fiberutbyggnad under förutsättning att man når 80 % i anslutningsgrad. Projektering och direktiv är framtagna och när erforderliga beslut är fattade startar projektet. Övrigt I Kinda och Åtvidabergs kommun har ITSAM:s projektavdelning ansvarat för migrering vilka påbörjats som en effekt av byte av kommunikationsoperatör från Vökby till itux. I alla sex kommuner finns fortsatt stort intresse och ett uppdämt behov av att vilja anlägga områdesnät av fiber för vidare anslutning till det kommunala stamnätet. Länsstyrelser, nätägare, utförare, kommersiella aktörer och ideella krafter har fortsatt möjlighet att kunna hantera, samordna och söka medel från EU:s stödprogram. Det finns ett stort tryck på samtliga aktörer i genomförandet. ITSAM följer utvecklingen och kommer att stötta nätägare och byalag i att hitta en modell för anslutning med eller utan stödmedel. Projektavdelningen har arbetat med ansökningar om stöd för satsningar på fiberutbyggnad i landsbygden. Av tre Vimmerbyansökningar har en erhållit sökta medel sedan Jordbruksverket sagt ja. En Ödeshögsansökan för sträckan Ingvaldstorp Stora Åby har beviljats medel. Kinda kommun har lämnat in tio ansökningar för hela landsbygden. Bredband - 2016 års anslutningar* Kommun 2016 2015 2014 Boxholm 18 41 45 Kinda 34 10 44 Vimmerby 159 559 10 Ydre 34 120 21 Åtvidaberg 391 1168 49 Ödeshög 52 9 31 Totalt 688 1 907 200 * Tabellen visar nya anslutningar via projekt och individuella /enskilda (s.k. återetableringar). ITSAM har i årsskiftet 2015/2016 investerat i utrustning och kan numera blåsa fiber i egen regi i första hand kundfiber (s.k. återetableringar). Det är ett led i att kunna säkra leveranser och få kontinuitet i hanteringen av infrastruktur. Under 2016 blåstes 25 kilometer fiber. Utrustning har kapacitet för sträckor upp till 500 meter. ~ 6 ~

Tjänsteid-kort Under 2016 gjordes förändringar gällande beställning och avbeställning av tjänsteid-kort. För att säkerställa leverans och spårbarhet i hanteringsprocessen kompletterades den blankettbaserade hanteringen med e-tjänster för ändamålet. Under 2016 fortsatte arbetet med avveckling av s.k. SISmärkta SITHS-kort i våra medlemskommuner. Ydre kommun är först ut med att ha ersatt samtliga SIS-kort med s.k. företagskort. Avvecklingsarbetet är ett steg i att effektivisera och hålla nere kostnader kopplade till korthanteringen. I tabellen anges 2015 år antal kort inom parentes. Kommun SIS-kort Företagskort med foto Förtagskort utan foto Totalt Kinda 45 (54) 7 (8) 55 (16) 107 (78) Åtvidaberg 148 (210) 29 (33) 84 (48) 261 (291) Boxholm 16 (24) 1 (5) 13 (9) 30 (38) Ödeshög 23 (37) 4 (9) 14 (6) 41 (52) Ydre 0 (30) 1 (9) 38 (21) 39 (60) Vimmerby 110 (236) 24 (25) 95 (47) 229 (308) Totalt 342 (591) 66 (89) 299 (147) 707 (827) Telefoni Alla kommuner utom Vimmerby har en gemensam växel och året har präglats av arbetet med att utreda möjligheterna att införliva Vimmerby kommun i det befintliga växel- och hänvisningssystemet Alcatel/Trio. ITSAM tillhandahåller precis som förut växeltjänster till Vadstena kommun i enlighet med särskilt samverkansavtal. Vimmerby kommun har genomfört en uppgradering av sin Trio-lösning som är gemensam för kommuner inom Kalmar län. Precis som tidigare år ökar antalet mobila enheter såväl som antalet abonnemang. Eftersom fler och fler beställningar görs av surfmobiler, smartphones ökar även antalet ärenden där användaren önskar sin telefon synkroniserad med e-post och kalender. Detta samtidigt som belastningen på trådlösa nätverk ökar. Under 2016 arbetades för inköp av verktyg för hantering av mobila enheter, ett så kallat MDM, och implementering kommer att ske första halvåret 2017. Tabell: Antal mobilabonnemang i medlemskommunerna inklusive ITSAM för tiden 2013-2016. SÄKERHET Säkerhetsområdet med både informationssäkerhet och ITsäkerhet ska möta de kommunala verksamheternas såväl som kommunalförbundets krav för att leva upp till lagar och förordningar. Under 2016 har strategi och arbete för säkerhetshöjande åtgärder påbörjats för att bland annat möta den kommande dataskyddsförordningen, GDPR. Nytt skalskydd i form av brandväggar, central hantering av aktiva komponenter etc. planerades och kommer implementeras under första halvan av 2017. Under 2016 utförde PWC en extern granskning av kommunalförbundets IT-säkerhet. I rapporten fick ITSAM bra betyg. Antal fasta anknytningar Antal mobilabonnemang Aktiva nät Gruppen för aktiva nät, telefoni och säkerhet har under 2016 genomfört ett antal uppdrag inom områdena trådlös och trådbunden infrastruktur. Behovet av tillgängliga och stabila nät ökar när antalet mobila enheter ökar inom alla verksamhetsområden. Antalet trådlösa accesspunkter som installerats har ökat under året och vi närmar oss 900 trådlösa accesspunkter fördelade på de sex kommunerna. Mot bakgrund av denna utökning ser ITSAM tillsammans med verksamheterna över befintliga fastighetsnät och byter de delar av fastighetsnäten som inte uppfyller kraven på hastighet och svagströmsförsörjning (PoE) till aktiva enheter såsom nätutrustning, telefoner m.m. Det planerade utbytet av äldre plattform för wifi att ersätta den Cisco-baserade plattformen med HP Aruba är genomförd enligt plan. Kommun 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 Kinda 466 443 658 598 Boxholm 194 182 230 214 Vimmerby 774 719 727 811 Ydre 162 144 177 165 Åtvidaberg 356 349 539 512 Ödeshög 208 202 285 236 Totalt 2 160 2 039 2 616 2 536 ~ 7 ~

ITSAM-Arkiv Fokus under året har legat på råd och stöd till de kommunala verksamheterna i deras arbete med uppordnande av sina pappersarkiv och samordningsarbete om gemensam dokumenthanteringsplan. Arbetet med ett förslag till gemensam dokumenthanteringsplan, som utgår från framtagen klassificeringsstruktur, har intensifierats. En grund till plan för central förvaltning blev i stort sett klar till årsskiftet. Förberedelser inför införandet av system för långsiktigt digitalt bevarande har skett i form av en e-arkivkonferens med 52 deltagare, där bakgrund, dagsläge och tankar om framtiden inom området e-arkiv togs upp. Vimmerby och Åtvidaberg beslutade under våren om avsiktsförklaring om medlemskap i kommunalförbundet Sydarkivera, som erbjuder e-arkivslösning för långsiktigt bevarande. Vimmerby kommun är medlem i Sydarkivera från 2017 medan Åtvidabergs kommun blir medlem från år 2018. ITSAM Arkiv har bemannats av två arkivarier, men till följd av Vimmerby och Åtvidabergs kommuners avsiktsförklaringar avslutade en av arkivarierna sin tjänst hos ITSAM och övergick till Sydarkivera den 1 september. Arkivverksamheten har flera spännande samarbeten. De möjliggör ett utbyte av resurser, metoder och arbetssätt mellan ITSAM och Sydarkivera samt i de nationella nätverken webbgruppen E-arkiv på Yammer och Knytgruppen. Utveckling Avdelningen har fått nya medarbetare under året och föryngringen har tagit kraft och tid i anspråk. Vi började 2016 med att på allvar avveckla miljön för Virtual Desktop Infrastructure (VDI) och vid årets slut återstår avveckling för en förvaltning med några få VDI-er. Året fortsatte med att byta från traditionella mekaniska diskar till betydligt snabbare SSD (Solid-State Drive) för IT- SAM:s centrala lagring. Förhoppningsvis ska det visa sig prestandamässigt genom att lagringen är till 95 procent virtualiserad och endast fem procent består av fysiska servrar. En av våra serverhallar i Kisa (kommunkontoret) är i stort sett avvecklad och vi har flyttat ut ifrån den gamla hallen i Vimmerby, vilket medför säkrare drift. Ett projekt med stor arbetspåverkan på avdelningen har under 2016 varit det skoladministrativa systemet en ersättning av fyra gamla system mot ett nytt. Året avslutades med ADA (Active Directory Assimilering). Projektets mål är att införliva Vimmerbys gamla struktur i den gemensamma ITSAM-strukturen och därmed även ge Vimmerby kommun förutsättningen att använda sig mer av de kommungemensamma resurserna. Detta projekt skall slutföras under början av 2017. Datorhall Servrar 2016-12-31 Fysiska Totalt Kisa (hall 1) 14 209 223 Vimmerby (hall 2) 2 93 95 Totalt antal servrar 16 302 318 Datorhall Servrar 2015-12-31 Fysiska Virtuella Virtuella Totalt Kisa (hall 1) 19 190 209 Vimmerby (hall 2) 3 86 89 Totalt antal servrar 22 276 298 ~ 8 ~

Service Serviceteknikerna är våra på-platsen-tekniker. De hanterar felavhjälpning och förfrågningar som kräver fysisk tillgång till arbetsplatsen och de lokaler som utrustningen är placerad i. Hur verksamheten uppfattats från den enskilde användaren är, precis som för Servicedeskfunktionen, en nyckelfaktor för kvaliteten. Serviceteknikerna hjälper även till med hela klientarbetsplatsens livscykel, från planering, inköp, leverans, drift och förvaltning till slutlig avveckling. Detta bildar sammantaget en effektiv och flexibel hantering av IT-utrustning, vilket förutom sänkta livscykelkostnader (TCO) även ger ökad effektivitet och produktivitet för kommunernas verksamheter. Info om klientarbetsplatsens livscykel: Planering: strategi, standardisera hårdvara, upphandla, tjänstekatalog Beställning: inköpsfunktion, kundstöd Datorarbetsplatser per den 2016-12-31: Kommun Bärbara Stationära Tunna klienter Politikerdator Summa Boxholm 243 112 0 26 381 190 572 145 Kinda 525 237 0 86 848 593 1441 233 Totalt Surfplattor 880 564 0 0 1444 674 2118 309 Ydre 159 81 0 0 240 105 345 94 1-1 elevdatorer Vimmerby Åtvidaberg 466 224 0 42 732 1178 1910 197 Ödeshög 265 81 0 0 346 515 861 268 Totalt 2538 1299 0 154 3991 3255 7247 1246 Fg. år 2307 1345 186 154 3992 2924 6916 1000 Logistik/Leverans: lagerhållning, konfigurering, registrering i inventariesystem, avemballering, transport, på platsen installation Förvaltning/support: servicedesk, hårdvaruservice, drift, på platsen support Förvaltning/Plattform: imagehantering, applikationsdistribution/sccm Förvaltning/ekonomi: inventariehantering, licenshantering, finansiering, kostnadsfördelning Fördelning mellan olika typer av datorarbetsplatser: Recycling: informationssäkerhet, certifierad radering, återanvändning internt, miljövänlig återvinning, rapportering Den 31 december 2016 fanns det totalt 7 247 datorer i medlemskommunerna att jämföra med 6 916 enheter året innan. Datorerna följer en livscykel som innebär att de byts ut vart tredje till fjärde år och har garantier kopplade till sig under hela denna tid. Detta för att maskinparken ska vara uppdaterad och fungera så bra som möjligt med få avbrott. Genom att kommunerna nyttjar datorerna som en funktion blir detta ett sätt att renodla och förenkla ITdriften för verksamheterna. Trenden fortsätter med att bärbara enheter och surfplattor ökar och stationära minskar. Under 2017 kommer ITSAM att göra en ny klientupphandling. Några nya projekt under 2017 är Active Directory Assimilering (ADA) för Vimmerby, som innebär att användarna förs över i den gemensamma AD-katalogen, Windows 10 och Mobile Device Management (MDM) ett verktyg för hantering av mobila enheter. ~ 9 ~

Servicedesk Servicedesk svarar för support till medlemskommunerna och är användarnas primära kontaktyta för ITrelaterade frågor. Ärenden dokumenteras i ärendehanteringssystemet där servicedesk äger ärendet från start till verifierat avslut med återkoppling till användaren. Servicedesk har erfarenheten och bemanningen för att ta emot samtliga ärenden från användare via telefon, e-post eller webbportal, registrera dessa i ärendehanteringssystemet och koordinera dem till övriga grupper inom ITSAM. Vissa ärenden tas vidare i s.k. lösningsgrupper inom verksamheternas organisation och även externa lösningsgrupper som levererat både tjänster och produkter till verksamheterna. Med hjälp av e-post och webbportal kan verksamheten felanmäla dygnet runt. Anmälningarna efter klockan 17 hanteras nästa arbetsdag. Det är enkelt att anmäla och inga öppettider att passa. Ärendena kan sedan följas via servicedesksidan. Sedan en tid ansvarar servicedesk även för ITSAM:s växelfunktion. Nedan lämnas statistik på alla avslutade ärenden till ITSAM under 2016 jämfört med föregående år. Per år Antal ärenden Lösta ärenden i % (ITSAM) Inom 1 timme Inom 2 timmar Inom 1 dag Inom 3 dagar Inom 1 vecka 2010 12 608 35 42 61 75 81 2011 16 411 39 45 60 72 76 2012 22 637 43 49 63 76 81 2013 22 265 43 50 66 78 83 2014 26 327 50 55 69 79 84 2015 25 862 49 54 60 79 84 2016 28 015 47 % 53 % 68 % 80 % 84 % Servicedesk består av åtta personer som arbetar både som First- och Second-Line. Second-Line fångar upp ärenden med större komplexitet och längre hanteringstid samt ger tätare återkoppling till användarna. Under 2016 har servicedeskpersonalen börjat att arbeta på fältet som servicetekniker. Detta fortsätter vi med även under 2017. En förändring är att Servicedesk har börjat arbeta mer proaktivt i de projekt och förändringar som genomförs. Service har arbetat med att utveckla servicedesksidan ytterligare så att den mer fungerar som en självserviceportal, där det bl. a. ska vara enkelt att hitta guider som kan hjälpa användarna direkt. För perioden konstateras att servicedesken nått 73 procents lösningsgrad inom en timme från det att ärendet registrerats. Med detta uppfylls målet från budget 2016 om en 65-procentig lösningsgrad. Upphandling Under 2016 har 15 större upphandlingar samt ett antal mindre direktupphandlingar gjorts. Den största var upphandling av en helhetslösning av ett administrativt system för skolan på drygt 25 miljoner kronor för tioårsperiod. Majoriteten av övriga upphandlingar rör fiberområdet med allt från material till olika tjänster som behövs vid fiberutbyggnaden i de sex medlemskommunerna. Servicedesk strävar alltid efter att arbeta med utbildning och kunskapsspridning för att på så sätt kunna filtrera gentemot övriga grupper i organisationen och lösa fler ärenden snabbare direkt i desken. En kundnöjdhetsenkät har genomförts i början av perioden och under Servicedesk Forum den 26:e maj 2016 presenterades vinnarna av årets Servicedesk Awards och vi vann priset som Årets Servicedesk med motiveringen: Man blir alltid bra bemött av trevlig och kompetent personal hos Kommunalförbundet ITSAM. År efter år visar deras servicedeskenkät hur uppskattade de är. De har 94 % nöjdhet i kompetens, 97 % nöjdhet i bemötande, 84 % i återkoppling och 93 % nöjdhet kring öppettiderna. Deras servicedesksida har blivit allt mer levande efter att de numera även har många bra och pedagogiska guider. ~ 10 ~

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER RESULTATRÄKNING Belopp i Tkr 2016 2015 2016 BUDGET* Verksamhetens intäkter Not 1 109 378 106 422 82 816 Verksamhetens kostnader Not 2, 3-103 797-97 731-73 503 Av- och nedskrivningar Not 4-4 562-5 188-6 239 Verksamhetens nettokostnader 1 019 3 503 3 074 Finansiella intäkter Not 5 60 158 - Finansiella kostnader Not 6-240 -386-414 Resultat före extraordinära poster 839 3 275 2 660 Extraordinära intäkter - - Extraordinära kostnader - - Årets resultat 839 3 275 2 660 *Exkl kostnader/intäkter för fiberutbyggnad Noter och tilläggsupplysningar till resultaträkningen Not 1 Verksamhetens intäkter 2016 2015 Verksamhetens intäkter 109 378 106 422 Varav Bredbandsprojekt ( in-ut ) 27 223 32 852 Summa 109 378 106 422 Not 2 Verksamhetens kostnader 2016 2015 Verksamhetens kostnader -103 797-97 731 Varav kostnader för huvudverksamhet -67 371-63 029 Varav kostnader för personal 1-27 059-24 036 Varav övriga verksamhetskostnader -9 367-10 666 I verksamhetens kostnader ovan ingår Bredbandsprojekt ( in-ut ) - 27 223-32 852 med Summa -103 797-97 731 1. Inkl individuella delen pensioner -2 873-1 034 Not 5 Finansiella intäkter 2016 2015 Ränta på likvida medel 7 3 Realisationsvinst, försäljning fordon 53 155 Summa 60 158 Not 6 Finansiella kostnader 2016 2015 Räntor, banklån* 232 378 Övriga finansiella kostnader 8 8 Summa 240 386 *Samtliga lån är bundna med en oviktad genomsnittlig räntebindningstid på 5,7 år. Genomsnittlig viktad upplåningsränta uppgår till 1,23 %. Se även not 17. Not 3 Leasing 2016 2015 Datorer -13 795-12 956 Fordon -263-248 Övrigt -467-1 415 Summa -14 525-14 619 Not 4 Av- och nedskrivningar 2016 2015 Tekniska anläggningar -1 619-2 512 Maskiner & inventarier -2 452-2 224 Fordon -134-95 Förbättringsåtgärder i annans fastighet -357-357 Summa -4 562-5 188 ~ 11 ~

KASSAFLÖDESANALYS Belopp i Tkr 2016 2015 Löpande verksamhet Periodens resultat 839 3 116* Avsättning pensioner o löneskatt 1 185 Justering för av- och nedskrivningar 4 562 5 188 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 6 586 8 304 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar -408 1 495 Ökning (-) / minskning (+) förråd, varulager och exploatering -12-272 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder - 82-1 129 Kassaflöde från löpande verksamheten 6 084 8 398 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar -6 463-2 575 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 288 Investering pågående projekt Not 10 0-86 Ianspråktagande pågående projekt 86 224 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -6 377-2 149 Finansieringsverksamhet Långfristig upplåning, förändring 1 868-4 243 Kortfristig skuld av långfristig upplåning, förändring 1 607-1 448 Ökning (-) / minskning (+) av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 3 475-5 691 Årets kassaflöde 3 182 558 Likvida medel vid årets början 528-31 Likvida medel vid periodens slut Not 7,15 3 710 528 *Justerat för realisationsvinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. ~ 12 ~

BALANSRÄKNING Per den 2016-12-31 Belopp i Tkr 2016 2015 Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 8 3 998 2 838 Maskiner och inventarier (inkl fordon) Not 9 10 092 8 994 Pågående investeringar/arbeten Förbättringsåtgärder i andras fastighet Not 10 Not 11 0 1 302 86 1 659 Summa anläggningstillgångar 15 392 13 577 Omsättningstillgångar Kundfordringar Not 12 21 430 19 668 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 13 8 805 10 184 Övriga kortfristiga fordringar Not 14 28 3 Förråd 284 272 Kassa och bank Not 15 3 710 528 Summa omsättningstillgångar 34 257 30 655 Summa tillgångar 49 649 44 232 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående balans 7 592 4 317 Årets resultat 839 3 275 Summa eget kapital 8 431 7 592 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Not 16 1 758 573 Summa avsättningar 1 758 573 Skulder Långfristiga skulder Not 17 11 061 9 193 Checkräkningskredit Not 7 0 0 Kortfristiga skulder Not 7, 17, 18 28 399 26 874 Summa skulder 39 460 36 067 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 49 649 44 232 NOTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESRAPPORTEN OCH BALANSRÄKNINGEN Not 7 Checkräkningskredit 2016 2015 Checkräkningskredit 5 000 5 000 Varav utnyttjad 0 0 Not 14 Kortfristiga fordringar 2016 2015 Fordringar hos staten 28 0 Moms 0 Övrigt 3 Summa 28 3 ~ 13 ~

Not 8 Tekniska anläggningstillgångar 2016 2015 Ingående redovisat anskaffningsvärde 9 893 8 832 Periodens inköp 2 779 1 061 Utgående redovisat anskaffningsvärde 12 672 9 893 Ingående avskrivningar -7 055-4 542 Årets avskrivningar -1 619-2 513 Utgående ackumulerade avskrivningar -8 674-7 055 Utgående redovisat värde 3 998 2 838 Not 15 Likvida medel 2016 2015 Checkkonto 3 710 528 Övriga bankkonton 0 Summa 3 710 528 Not 16 Pensioner och liknande förpliktelser* 2016 2015 Not 9 Maskiner och inventarier (inkl. fordon) 2016 2015 Kompletterande ålderspension 1 415 382 Årets löneskatt 343 191 Summa 1 758 573 *periodens Ingående redovisat anskaffningsvärde 14 827 13 529 Periodens inköp 3 684 1 427 Periodens avyttringar -166-129 Utgående redovisat anskaffningsvärde 18 345 14 827 Ingående avskrivningar -5 833-3 603 Återlagda värdeminsknings avdrag 166 0 Periodens avskrivningar -2 586-2 230 Utgående ackumulerade avskrivningar -8 253-5 833 Utgående redovisat värde 10 092 8 994 Not 10 Pågående projekt 2016 2015 Ingående redovisat värde 86 224 Periodens avslutade projekt -86-224 Periodens pågående projekt 0 86 Utgående redovisat värde 0 86 Not 11 Förbättringsåtgärder i andras fastighet 2016 2015 Ingående redovisat anskaffningsvärde 2 919 2 919 Periodens investeringar Utgående redovisat anskaffningsvärde 0 2 919 0 2 919 Ingående avskrivningar -1 260-903 Periodens avskrivningar -357-357 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 617-1260 Utgående redovisat värde 1 302 1 659 Not 12 Kundfordringar 2016 2015 Enligt reskontra 21 430 19 682 Nedskrivningar kundfordringar 0-14 Summa 21 430 19 668 Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2016 2015 Förutbetalda kostnader 7 104 6 434 Upplupna intäkter 1 701 3 750 Summa 8 805 10 184 Not 17 Lån i bank- och kreditinstitut 2016 2015 *Banklån, löptid 7 år 6 061 8 082 *Banklån, löptid 3 år 5 000 1 111 Summa 11 061 9 193 *Långfristig del. Skuld avseende lån med löptid 7 år förfaller 2019-11-30 (3 000 tkr) samt 2020-01-02 (4 071 tkr). Skuld avseende lån med löptid 3 år (7 500) tkr förfaller 2019-07-18. Not 18 Kortfristiga skulder 2016 2015 Leverantörsskulder 7 856 8 031 Kortfristig del av lån i bank 3 510 1 903 Semesterlöneskuld, upplupna löner 1 501 1 200 Förutbetalda intäkter 11 048 11 189 Övrigt 4 484 4 551 Summa 28 399 26 874 REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunalförbundet ITSAM:s redovisning har fullgjorts enligt god redovisningssed. Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal redovisningslag (SFS1997:614) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kostnader och intäkter har periodiserats. Korrigering har gjorts gällande personalomkostnaderna som redovisas i sin helhet på kostnadssidan och inte som en intäktsreduktion enlig tidigare. Justering ur jämförelsesyfte är gjord mot föregående år. Avskrivningar görs planenligt, linjär metod baserat på den ekonomiska livslängden för tillgångarna. För tekniska anläggningar bedöms denna som grundregel till tre år medan för kommungemensamma system är avskrivningstiden satt efter avtalstiden, inklusive ev. optionsår. Förbättringsåtgärder i annans fastighet skrivs av under avtalstiden för hyresavtalet. Avskrivningarna görs på anskaffningsvärdet. ITSAM tillämpar från och med verksamhetsåret 2015 ett prisbasbelopp för att ett inköp skall räknas som investering. Kommunalförbundet bedömer att inga finansiella leasingavtal förekommer i verksamheten. Upplupna semesterlöner liksom avsättningar till pensioner finns upptagen som personalkostnad. ~ 14 ~

INVESTERINGAR Investeringsredovisning Projekt för medlemskommunernas räkning, införandekostnader Ingående Budget 2016 Utfall Status Nyckelfri hemtjänst Boxholm (Phoniro Lock samt LifeCare mob hemtjänst) 85 500-414 000 Genomförd Lifecare mobil Kinda hemtjänst 0-297 000 Genomförd Phoniro Lock Åtvidaberg 0-209 000 Genomförd Licenser Print EQT ver4 0-262 171 Genomförd Skoladministrativt system 2016 0-434 306 Genomförd Vimmerby AD assimilering 0-0 Uppskjuten till 2017 Nätutbyggnad T2 2016 0-628 504 Genomförd Nätutbyggnad T3 2016 0-170 831 Genomförd Investeringsredovisning Enligt plan, kommunalförbundet Ingående Budget 2016 Utfall Status SAN Vimmerby servrar/lagring 1 000 000 2 023 236 Samredovisas SAN mm Bexhuset servrar/lagring 1 000 000 Enl ovan Kapacitetsförbättring 1 000 000 - Lastbalansering e-post 120 000 - Servrar för virtuell servermiljö, A-Site servrar/lagring 600 000 Enl ovan Backupsystem, licenser (1 år) 400 000 158 276 Novell IDM licenser, 1 år 600 000 954 010 VM-Ware, serverlicenser 900 000 1 211 363 Lokalanpassningar Bexhuset 250 000 43 990* Teknikerfordon, personbilar* 720 000 Kan ej anges. Wifi, plattform- ny central kontroller samt access 924 000 1 330 290 Uppgrad central routing- & switchfunktion DC2, hårdvara 373 000 - Uppgrad central routing- & switchfunktion DC2, supportavtal 135 000 - Samredovisas som servrar/lagring, rad 1 Flyttad till 2017 i direktionsbeslut 161006 29 Flyttad till 2017 i direktionsbeslut 161006 29 Samredovisas som servrar/ lagring, rad 1 Utfall avser support och underhåll. Nyinvestering flyttad till 2017 i direktionsbeslut 161208 32 Redovisat som driftskostnad. Resterande medel överflyttade i direktionsbeslut 161006 29 Fordonen leasas Flyttad till 2017 i direkionsbeslut 161208 32 Flyttad till 2017 i direktionsbeslut 161208 32 Uppgradering brandväggsmiljö, DC1 35 000 Ej genomfört *teknikerfordon leasas men tas upp här med anledning av att de fanns med i investeringsplanen för 2016. Kostnaden för billeasing redovisas i resultaträkningen som årets leasingkostnad. ~ 15 ~

MÅLUPPFYLLELSE Utifrån fastställd ekonomisk budget 2016 samt tilläggsuppdrag i enlighet med direktionsbeslut. HUVUDMÅL DELMÅL AKTIVITET MÅLUPPFYLLELSE* KOMMENTAR Största kundnytta för medlemskommuner och användare Strukturera leveransåtagandet för IT-tjänster samt skapa förutsättningar för avvecklande av anslag Arbeta fram grund SLA-för tjänsteleveranser 4 Färdigt förslag finns framtaget. Avvaktar översyn av ITSAMavtal. Ta fram IT-strategi 3 Förberedande arbete genomfört tillsammans med all personal. Avvaktar visionsarbete och översyn av ITSAM-avtal. Stödja och samordna användningen av IT för effektivisering i de kommunala verksamheterna Ta fram riktlinjer för molntjänster Förbereda och genomföra upphandling av CMS-system 5 5 Riktlinjer fastslagna Upphandlingsprojekt pågår enligt plan. Driftsäkra den kommunala IT-leveransen Förbereda och genomföra upphandling av verksamhetssystem för utbildningsförvaltningarna i enlighet med direktionsbeslut Upphandling ISP (Internetleverantör) 5 5 Upphandling klar och implementationsprojekt inlett. Genomförd. Fiberredundans för samtliga kommuner Kan ej anges Projektdirektiv framtaget. Återremitterat av direktionen i juni 2016. Upprätta informationssäkerhetsplan 3 Påbörjat, dokument på remiss hos medlemskommunerna Förbättra kommunikation externt och internt Implementera Skype for business ( Lync ) 5 Implementation klar. Ny taxa fastställd i direktionsbeslut 161208 33 Bygga nytt intranät Kan ej anges Flyttat till 2017 i direktionsbeslut 161209 32 Skapa en kostnadseffektiv och rationell hantering av befintliga IT-tjänster Upphandling klienter 5 Genomfört. ITSAM har valt förlängning av nuvarande ramavtal. Utredning gällande ev. outsource av telefoniplattform 1 Ej påbörjat. Skapa förutsättningar för avvecklande av grundanslag vad gäller systemdrift Förteckna och kategorisera ITsystem på gemensam yta Kan ej anges Ingår i projekt intranät flyttat till 2017. ~ 16 ~

Förbättra och tydliggöra interna rutiner och arbetssätt Bygga ut fiber för medlemskommunernas räkning Införa standardiserad projektmetodik för alla projekt Fiberutbyggnad i Åtvidabergs kommun enligt fastslagen handlingsplan 5 Infört. Samtliga projektledare certifierade enligt Prince2-metodik. 5 Projekt löper på med gott resultat. Anslutningsmål överträffat. Fiberutbyggnad i Ödeshögs kommun enligt uppdrag 5 Projekt Siggaryd löper enligt plan. Skapa förutsättningar för samverkan genom gemensamma tekniska lösningar Nöjda användare i kommunerna Förbättra personalens inflytande i verksamheten Fiberutbyggnad i Kinda kommun enligt uppdrag AD-konsolidering samtliga kommuner samt anslutning av Vimmerby till metakatalog Intensifiera och formalisera dialog med användare i kommunerna Formalisera facklig samverkan utifrån befintligt samverkansavtal 5 Beslut fattat i Kinda kommunfullmäktige om projektstart. E-tjänst framtagen för beställningar. 2 Uppskjutet till 2017 p.g.a. tekniska problem som uppmärksammades vid projektstart. 4 Nytt förslag på samverkansmodell framtagen med systemägarträffar, systemförvaltarmöten och användarmöten som ersätter de tidigare kundgrupperna. Återstår att formalisera praktiska arbetssätt. 4 Förslag på samverkansavtal finns framtaget. Facklig samverkan hålls en gång per månad. En stabil ekonomi Uppnå budgetmål 3 Resultatutvecklingen svarar inte upp mot den planerade uppbyggnaden av det egna kapitalet enligt budget. *Måluppfyllelse anges som ett betyg mellan 1 och 5 där följande menas: 1. Dålig - Ej påbörjat 2. Otillfredsställande påbörjad ej avslutad eller delrapporterad 3. Måttlig delrapporterad 4. God arbete fortgår enl plan 5. Hög genomfört/rapporterat ~ 17 ~

0T5Hmf 311 Inn (Hgmnszxtunxsnumnn Revisionsberättelse för år 2016 Till kommunfullmäktige i: Boxholms kommun Kinda kommun Vimmerby kommun Ydre kommun Åtvidabergs kommun Odeshögs kommun Vi av respektive kommunfullmäktige utsedda revisorer i Kommunalförbundet ITSAM, har granskat den verksamhet som bedrivits av direktionen för Kommunalförbundet ITSAM under år 2016. I vårt arbete har vi biträtts av PwC. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den svarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt för återredovisning till medlemmarnas kommunfullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och att pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med uppdraget. Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Som underlag för vårt uttalande har vi utöver vår granskning av årsredovisning, delårsrapport och kommunalförbundets IT-säkerhet granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet. Vår övergripande bedömning är att direktionen har bedrivit sin verksamhet på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredställande sätt. Direktionen har beslutat om mål för verksamheten och de tillsammans ska bidra till en god ekonomisk hushållning för kommunalförbundet ITSAM. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som låg. Vi rekommenderar att fortsatt arbete sker för att nå målsättningen i sin helhet. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som god. Vi bedömer att balanskravet uppnåtts. Kommunzllffirbundct ITSAM,.\ LI>I f\x1.1fl m \_ SW 36 l\[s,\ j H-4 )- --I )? HH l IH )4-I )? W 1 r: 222! Il H 1-2534

i 'lc1h-l )4 I )7HH i lån' (T'TsI=1m < f Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, Verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och i allt väsentligt är upprättad enligt god redovisningssed. Vid vår samlade bedömning av direktionens arbete under år 2016 rekommenderar vi kommunfullmäktige enligt nedan: - Vi tillstyrker att direktionen bevilj as ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016. - Vi tillstyrker att kommunalförbundets årsredovisning för verksamhetsåret 2016 godkänns. Bilagor: Granskningsrapport delår Granskningsrapport IT-säkerhet Granskningsrapport årsredovisning Kisa den 13 mars 2017 "X k 'K Pe1éAg i1e L" 'ng...u _.. I / A 5' v' s / 4" " ',JJ r/l' 1. r z' Q /J c. mia K, W295? 6 J' Z' Gustaf Malmström Revisor utsedd av Boxholms kommun Revisor utsedd av Kinda kommun 72m. @w /M Ulf Svensson Eilert Revisor utsedd av Vimmerby kommun Revisor/utsedd av Ydre kommun 4 Revisor utsedd av Åtvidabergs kommun Revisor utsedd av Ödeshögs kommun 't ~ ~~ K0mmun;1lf(")rbundct ITSAM, Smrgaxtkm M. \_ SUU ` ( lxls \ l l IJ W4 1 )7 W l ( l1'_4:1n $.1n<vnsnuwnmcr: 222UlNJ Z5N4

~ www.pwc.se Re 'sionsrapport Anita Agefiéill Mattias Wittbom Mars 2017

Granskning av årsredovisning Innehåll 1. Sammanfattning..... 2 2. Inledning........ 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor.....3 2.2. Revisionskriterier.....4 3. Granskningsresultat.....5 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning..... 5 3.1.1. Iakttagelser..... 5 3.1.2. Revisionell bedömning..... 6 3.2. God ekonomisk hushållning..... 6 3.2.1. Iakttagelser..... 6 3.2.2. Revisionell bedömning..... 7 3.3. Rättvisande räkenskaper..... 7 3.3.1. Iakttagelser..... 7 3.3.2. Revisionell bedömning..... 8 Mars 2017 1 av 9 šäråmunalförbundet ITSAM yy»

Granskning av årsredovisning 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunalförbundet IT SAM lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi balans (KL 8:5 a b). Det finns Vad gäller balanskravsresultatet inga underskott att återställa från tidigare år. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de verksamhets- och finansiella mål som direktionen har beslutat i budget 2016. Bedömning av måluppfyllelse Visar att det finansiella målet inte uppfylls under året. Måluppfyllelsen av verksamhetsmålen visar att målen mestadels uppnår nivåerna Bra och Hög" enligt de bedömningsskalor som förbundet tillämpar. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som låg. Vi rekommenderar att fortsatt arbete sker för att nå målsättningen i sin helhet. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som god. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och i allt väsentligt är upprättad enligt god redovisningssed. Mars 2017 2 av 9 Kommunalförbundet ITSAM PwC [MHJ

Granskning av årsredovisning 2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är direktionen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. 2.1. Syfte och revisionsfrågor Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3-8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9 a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål direktionen beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: o Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? o År årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god o ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Granskningen av årsredovisningen omfattar: o o o o förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunalförbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som direktionen beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt Mars 2017 3 av 9 Kommunalförbundet ITSAM PwC MM/

Granskning av årsredovisning beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då Vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med personal på administrativa enheten. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av Vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2017-02-23. Direktionen fastställer årsredovisningen 2017-03-02. Respektive fullmäktige behandlar årsredovisningen vid olika datum. Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomikontoret. 2.2. Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: o Kommunallagen (KL) o Lag om kommunal redovisning (KRL) o Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) o Fullmäktiges beslutade mål om god ekonomisk hushållning Mars 2017 4 av 9 Kommunalförbundet ITSAM PwC M WV,

Granskning av årsredovisning 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Iakttagelser Utveckling av kommunalförbundets verksamhet I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat både under året och efter räkenskapsårets slut. Av årsredovisningen framgår i tillräcklig omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamhetsområden. En anslagsreduktion om 3 475 tkr avseende kontohantering har genomförts med start i januari 2017. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Jämförelser görs mellan år 2016 och år 2015. I övrigt lämnar den personalredovisningen ett flertal uppgifter om personalen i löpande text. Förvaltningsberättelsen innehåller även information om andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Investeringsredovisning Årets investeringar redovisas samlat i förvaltningsberättelsen samt i investeringsredovisningen. I text framgår att det finns två typer av investeringar i verksamheten. Dels är det investeringar som genomförs för medlemskommunernas räkning och dels de investeringar som görs i syfte att klara befintlig eller utökade driftsåtagande för befintliga tjänster. I tabellredovisningen presenteras för varje investering en avstämning mot budget. Det redovisas även aktuell status för respektive projekt. Årets totala budget för investeringar uppgår till 9 107 tkr mot utfallet 8 137 tkr. Det är främst de interna investeringarna som inte har genomförts. Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Balanskravsresultat Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser ska ske enligt kapitel 4 i lag (1997:614) om kommunal redovisning. Förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutredning i enlighet med KRL. I balanskravsutredningen framgår att kommunalförbundet inte har underskott att återställa från tidigare år. Vi instämmer i bedömningen att balanskravet har uppfyllts. Några reavinster eller andra justeringar av resultatet har inte gjorts, vilket innebär att årets balanskravsresultat är likvärt årets resultat motsvarande 839 tkr. Mars 2017 5 av 9 Kommunalförbundet ITSAM PwC vill

J' z Granskning av årsredovisning Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunala redovisningslagen 4:5 skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunalförbundets ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns en utvärdering av den ekonomiska ställningen. 3.1.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunalförbundet lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans och det finns inga underskott från tidigare år. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. 3.2. God ekonomisk hushållning Kommunalförbundet har enligt budget 2016 som syfte och mål att: Leverera största möjliga kundnytta inom I T-området till medlemmarna. För att nå syftet och det övergripande målet har ett antal delmål formulerats. Samtliga delmål beskrivs och utvärderas i årsredovisningen. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån skala 1 till 5. 914>99NH Dålig Ej påbörjat Otillfredsställande ~ påbörjad ej avslutad eller delrapporterad Måttlig - delrapporterad God - arbete fortgår enligt plan Hög - genomfört/ rapporterat 3.2.1. I akttagelser Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunalförbundets finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fastställts i budget 2016: i En stabil ekonomi - Uppnå Budgetmål iresultatutvecklingen svarar šinte upp mot den planerade ~~ uppbyggnaden av det egna kapitalet enligt budget. ~ ~~ 3. Måttlig delrapporterad ~ ~~ AV redovisningen framgår att det finansiella målet inte uppfylls. Mål för Verksamheten I årsredovisningen görs en avstämning av verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning som fastställts i budget 2016. Av den framgår att 10 av 20 Verksamhetsmål når måluppfyllelse hög och därmed är genomfört och rapporterat. Vi noterar att tre delmål inte kan bedömas. Mars 2017 6 av 9 Kommunalförbundet ITSAM PwC

Granskning av årsredovisning 1. Dålig -.Ejpåbörjat 1 2. Otillfredsstéillande påbörjad ej avslutad eller delrapporte- 1 rad 3. Måttlig - delrapporterad 2 4. God - arbete fortgår enligt plan 3 5. Hög - genomjört/rapporterat 10 Kan inte bedömas 3 Totalt 20 3.2.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att årets resultat inte är förenligt med fastställt mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Det finansiella målet för år 2016 är inte uppfyllt. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall i huvudsak är förenligt med fastställda Verksamhetsmål. Det verksamhetsmässiga målen för 2016 är mestadels uppfyllda. Vi noterar att det inte görs någon bedömning av måluppfyllelsen på tre Verksamhetsmål. 3.3. Rättvisande räkenskaper 3.3.1. I akttagelser Resultaträkning Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter. Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt kommunalförbundets intäkter och kostnader för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med föregående år lämnas för varje delpost. Årets resultat är positivt och uppgår till 839 tkr (föregående år 3 275 tkr). Resultatet medför därför en negativ avvikelse mot budget med ca 1 821 tkr. I jämförelse med föregående år har verksamhetens intäkter ökat med ca 3 000 tkr, likväl verksamhetens kostnader har ökat med ca 6 000 tkr. Av lämnade upplysningar framgår orsakerna till ökningen. I årsredovisningen redogörs för resultaträkningens delar. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och budget 2016. Mars 2017 7 av 9 Kommunalförbundet ITSAM PwC W/

Granskning av årsredovisning ksete ~~ Verksamhetens kostnader -103 797-73 503 30 294-97 731 Avskrivningar -4 562-6 239-1 677-5 188 Verksamhetens nettokoslnader 1 019 3 074 r 2 055 3 503 Finansiella intäkter 60 0-60 158 Finansiella kostnader -240-414 -174-386 Årets resultat 839 2 660 1 821 3 275 Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Balansräkning Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Kommunalförbundet har inga materiella anläggningstillgångar som är föremål för komponentavskrivning. Vi har noterat att intäkter och kostnader för bredbandsutbyggnad inte har periodiserats. Kostnader som avser december 2016 har bokförts i januari i samband med vidarefakturering där även intäkten tas. Intäkt och kostnad har därmed matchats, men för 2017 istället för 2016. Vidare har vi noterat, vid stickprov av förbrukningsinventarier, en felaktigt kostnadsförd investering om ca 120 tkr som belastar resultatet. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna i huvudsak existerar, är fullständigt redovisade, i huvudsak rätt periodiserade och har huvudsakligen värderats enligt principerna i KRL. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Den omfattar tillräckliga noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns. Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: o o Tillämpade redovisningsprinciper beskriver Varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. 3.3.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Räkenskaperna är upprättade enligt god redovisningssed. Mars 2017 8 av 9 Kommunalförbundet ITSAM PWC MW

Granskning av årsredovisning 2017-03-08 ~~ *,/ _ å z,, AnitaAgefiy. Projektleda Mattias/Wfftbom Prgiefcfmedarbetare Mars 2017 Kommunalförbundet ITSAM PWC 9av9

H sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(15) I l Sammanträdesdatum 2017-03-02 Kommunalförbundet f S y ä? I I Direktionen 10 Dnr 2017/00002 Bokslut 2016 Direktionen beslutar att fastställa årsredovisning för verksamhetsåret 2016, samt att resultatet på + 839 tkr överförs i ny räkning. Sammanfattning Jörgen Nord, administrativ chef, presenterar årsbokslutet för 2016. Kommunalförbundet ITSAM har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2016. Årets resultat blev + 839 tkr vilket är 292 tkr bättre än prognosen för tertial 2. Beslutsunderlag Kommunalförbundet ITSAM Årsbokslut 2016 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Henrik Hendeby Datum 2017-05-08 Diarienummer 2017/00177- Kommunstyrelsen Revidering av punkt 6.1.1 i ITSAM-avtalet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen i Ödeshögs kommun godkänner direktionen för kommunalförbundet ITSAMs förslag i 13/17 gällande ITSAM-avtalet med ny lydelse avseende punkten 6.1.1 Stadsnät, stamnät och annan fiber. Sammanfattning av ärendet Medlemskommunerna och kommunalförbundet har i frågan om tolkningen och tillämpningen av ITSAM-avtalets paragraf 6 haft olika uppfattningar. Med anledning av detta har frågan om en ny lydelse i paragraf 6.1.1 av avtalet från 2013 varit aktuell under en längre tid. Under visionsdagarna med medlemskommunerna den 22 september 2016 och den 8 februari 2017 har frågan om en revidering diskuterats och att en eventuell ändring bör göras snarast för att det fortsatta arbetet mellan medlemskommunerna och kommunalförbundet kan fortsätta. Under direktionens sammanträde 2017-03-02 13 föreslog man således ändringar i ITSAM-avtlalet och paragraf 6.1.1. Förslaget på ny lydelse ska behandlas av respektive medlemskommuns kommunstyrelse. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse 2017-05-08 Revidering av punkt 6.1.1 ITSAM-avtalet. Kommunalförbundet ITSAMs direktionsbeslut 2017-03-02, 13 I tjänsten Henrik Hendeby Kommunchef Beslutet ska skickas till Kommunalförbundet ITSAM Kommunalförbundets medlemskommuner

Kommunledningsförvaltningen Marie Holstensson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-05-12 Diarienummer 2017/00106- Sida 1(1) Budgetuppföljning KS 2017 Förslag till beslut Redovisningen godkänns Sammanfattning av ärendet Prognosen som är framtagen efter april pekar på ett underskott för kommunstyrelsens alla verksamheter på 1.050 kkr. Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett underskott på -200 kkr. Tekniska förvaltningen prognostiserar ett underskott på -850 kkr. Finansförvaltningen väntas göra ett överskott mot budget på ca +2.547 kkr. Detta härrör sig till skatter och utjämning. Det råder osäkerhet avseende kapitaltjänst och pensioner men i dagsläget förväntas inga budgetavvikelser. Löneöversyn pågår vilket gör det svårt att bedöma om medel kommer att räcka. När det gäller investeringar har 3,5 mnkr redovisats fram till april mot en total nettobudget för 2017 på 26,2 mnkr Beslutsunderlag Kommunstyrelsens budgetuppföljning per april 2017, daterad 2017-05-05 I tjänsten Marie Holstensson Ekonomichef Beslutet ska skickas till "[Skriv text här]"

Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen 2017-05-05 Budgetuppföljning per april 2017 Budgetavvikelser Nedan sammanställs 2017 års förväntade driftbudgetutfall för den tekniska förvaltningen. Ansvar Benämning Års- Ackumulerad Förbrukat Period- Prognos Not budget budget t.o.m. april t.o.m. april Avvikelse april helårsavvikelse 1501 Näringslivsbefrämjande -1 029-347 -302 +45 0 1 åtgärder 1502 Marknadsplan -387-129 -123 +6 0 2 1505 Informationsplatser -64-6 -71-65 0 3 1506 Framtidsfrö -53 0 0 0 0 4 1508 Pylon -175-58 -46 +12 0 5 1510 Riddarsalen -221-74 -193-119 0 6 1532 Turism -659-194 -196-2 0 7 1533 Vätternrummet -150-50 -26 +24 0 8 1600 Adm tekniska enheten -10-3 -1 +2 0 9 1601 Tekniska enheten -5 766-1 922-1 820 +102 0 10 1602 Vägbidrag -315 0 0 0 0 11 1621 Vatten och 0-13 -57-44 -250 12 avloppshantering 1622 Renhållning 0-13 -272-259 0 13 1630 Skog 0 0-23 -23 0 14 Fastighetsskötsel ÖBO Måltidskostnader ÖBO -600 0 15 16 TOTALT -8 829-2 810-3 130-319 -850 Not Kommentar 1 Näringslivsbefrämjande åtgärder: Ingen förväntad avvikelse 2 Marknadsplan: Ingen förväntad avvikelse 3 Informationsplatser: Ingen förväntad avvikelse 4 Framtidsfrö: Ingen förväntad avvikelse 5 Pylon: Ingen förväntad avvikelse 6 Riddarsalen: Ingen förväntad avvikelse 7 Turism: Ingen förväntad avvikelse 8 Vätternrummet: Ingen förväntad avvikelse 9 Adm tekniska enheten: Ingen förväntad avvikelse 10 Gator, vägar, parker och anläggningar: Den positiva avvikelsen tom april beror på verksamheten är säsongsbaserad. Utökad skötsel, nya områden ger ökade kostnader. Vi sänker ambitionsnivån på utförandet vilket bl.a. innebär begränsning av blomplanteringar samt prioriterar ytor för gräsklippning för att kunna hålla helårsprognos. 11 Vägbidrag: Ingen förväntad avvikelse 12 Vatten- och avlopp: Verksamheten dras med ökade driftkostnader efter ombyggnationen då anläggningen nu är mer komplex och avancerad. Driftoptimering samt ökade lönekostnader och kompetensutveckling av nyrekryterad personal pga. av årets pensionsavgång syns just nu men kostnaden fasas ut under 2017. Sida 1 av 2

13 Renhållning: Utökning av kostnader för transporter när grön påse införs. Ökade kostnader för kompetensutveckling samt information ska kompenseras genom höjd renhållningstaxa. 14 Skog: Ingen förväntad avvikelse 15 Kommunens fastigheter: Ökade taxor i VA/renhållning/el. Ökade myndighetsavgifter t.ex. obligatoriska ventilationskontroller och elrevisionsbesiktningar mm. 16 Kostverksamheten: Nuvarande underskott kommer att justeras, då ökade medel från skolan kommer att skjutas till enl. överenskommelse med skolchef. Peter Kenell Förvaltningschef Teknik och näringslivsförvaltningen Sida 2 av 2

Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen 2017-05-05 Budgetuppföljning per april 2017 Budgetavvikelser Nedan sammanställs 2017 års förväntade driftbudgetutfall för kommunledningsförvaltningen inom kommunstyrelsen, finansförvaltningen samt en sammanställning över redovisad investering. Kommunstyrelsen Ansvar Benämning Års- Ackumulerad Förbrukat Period- Prognos Not budget budget t.o.m. april t.o.m. april Avvikelse april helårsavvikelse 1011 Vänort -50-18 -6 +12 0 102 Kommunstyrelse -1 732-503 -400 +103-225 1 110-113 Kommunledning -4 594-1 552-1 319 +233 +440 2 114 Medlems- o -295-98 -142-43 +30 3 årsavgifter 115 Förenings- o övr -111-29 -47-19 0 4 bidrag 116 Medfinansiering -615-450 -162 +288 0 5 117 Bevakning -100-33 -60-27 -260 6 118 Fastigheter +176 +113-72 +185 0 7 119 Trafikenhet -758-322 -257 +65 0 8 120 Kanslienhet -2 616-1 099-799 +300 +440 9 130 Ekonomienhet -4 739-1 530-1 479 +51 +100 10 140 Personalenhet -4 433-1 534-1 530 +4 +275 11 150 Näringsliv -2 738 12 Ingår i tekniska förvaltningen 160 Tekniska enheten -6 081 13 180 Räddningstjänst -5 831-2 074-2 588-514 -1 000 14 190 191 Gemensamma system ITSAM Bredband -1 895-1 438-1 088-511 -734-392 +354 +119 0 0 15 16 TOTALT -37 850-13 294-12 895 +770-200 Sida 1 av 3

Not Kommentar 1 Kommunstyrelsen: Ingen förväntad avvikelse på styrelsen. Barnbonusens andra utbetalning avseende barn födda 2016 finns ej budgeterad då denna åldersgrupp enligt KS-beslut ska få sin andra utbetalning enligt det äldre regelverket. Detta ger ett underskott på -335 kkr. Felperiodiserad borgensavgift 2016 ger ett överskott på +110 kkr 2017. 2 Kommunledning: Kommunledning överskott 250 kkr pga vakanser/konsultstöd. Planarbete och GIS förväntas hålla budget. Vakanser/konsultstöd inom utveckling Utveckling förväntas ge ett överskott på 250 kkr. Leasingbilen förväntas ge ett underskott på -60 kkr. 3 Medlems- o årsavgifter: Ingen förväntad avvikelse vid årets slut. 4 Förenings- och övriga bidrag: Ingen förväntad avvikelse vid årets slut. 5 Medfinansiering: Mindre avvikelse. 6 Bevakning: Extrabevakningar av bevakningsföretag förväntas ge ett underskott på 260 kkr. 7 Fastigheter: Under förutsättning att förvaltningskostnaden från ÖBO håller sig inom tilldelad budget förväntas ingen avvikelse. 8 Trafik: Ingen förväntad avvikelse vid årets slut. 9 Kansli. På grund av förskjutning av införande av e-arkiv, + 250 kkr, partiell föräldraledighet + 190 kkr. 10 Ekonomi: Ett överskott förväntas då vikarier inte satts in fullt ut vid föräldraledighet 11 Personalenhet: Budgetöverskott kan förväntas på ca +275 kkr. Det finns en mindre negativ avvikelse för företagshälsovård medan positiva avvikelser visas på anslagen för personalbefrämjande åtgärder, fackliga företrädare samt chefsutbildningar. Den senare beror bl.a. på sjukdom hos föreläsare mm. 12 Näringsliv: Ingår i teknisk förvaltning 13 Tekniska enheten: Ingår i teknisk förvaltning Renhållning: Ingår i teknisk förvaltning 14 Räddningstjänst: Tendensen senare år har varit att räddningstjänsten visat negativt resultat mot budget, orsaken är ökade fasta kostnader för nödvändiga serviceavtal samt ökade personalkostnader då personalomsättningen medfört stora utbildningskostnader. 15 Kommungemensamma IT-system: Ingen förväntad avvikelse vid årets slut. 16 Bredband: Ingen förväntad avvikelse vid årets slut. Henrik Hendeby Förvaltningschef Kommunledningsförvaltningen Sida 2 av 3

Finansieringen FINANSIERINGEN, inkl TA (kkr) Budget Prognos KS oförutsedda -1.013 +- 0 KS anslag för löneökningar -4.373 +- 0 Drift HH -500 +-0 Skatter och utjämning, varav: Skatteintäkter 208.385 +1.779 Välfärdsmiljarden 6.500-1.389 Strukturbidrag 0 +-0 Inkomstutjämning 66.103 +4.276 Kostnadsutjämning 9.979-1.564 Regleringsavgift -970 +918 LSS-utjämning -5.451-125 Slutavräkning skatt 16 0 +434 Slutavräkning skatt 17 0-1.841 Fastighetsavgift 9.263 +59 Pensioner -9.000 +-0 Finansiell kostnad/intäkt -4.800 +-0 Kapitalkostnad/intäkt 5.184 +-0 TOTALT 263.452 +2.547 Finansieringen väntas göra ett överskott mot budget på ca 2.547 kkr. Detta härrör sig till skatter och utjämning enligt tabell ovan. Prognosen avseende slutavräkning på 2015 och 2016 års preliminära skatteintäkter kommer från prognosen som SK presenterade i april. Det råder osäkerhet avseende kapitaltjänst och pensioner men i dagsläget förväntas inga budgetavvikelser. Löneöversyn pågår vilket gör det svårt att bedöma om budgeterade medel kommer att räcka. Investeringar Beslutad investeringsbudget för 2017 på 16,4 mnkr har kompletterats med överföringar från 2016 med 7,8 mnkr. (3,8 mnkr fullmäktigeprojekt samt 4,0 mnkr beslutad överföring). Budgeten har även utökats med 2,0 mnkr avseende komponentavskrivning. Totalt beslutad investeringsbudget uppgår efter det till 26,2 mnkr. Till och med april månad har 3,5 mnkr. redovisats netto. Sida 3 av 3

Kommunledningsförvaltningen Marie Holstensson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-05-12 Diarienummer 2017/00187- Sida 1(1) Budgetuppföljning 2017 - Kommunövergripande Förslag till beslut 1. Redovisningen av budgetuppföljning per april 2017 godkänns 2. Uppföljningen delges kommunfullmäktige för kännedom Sammanfattning av ärendet Sammanställningen av budgetuppföljning för de första fyra månaderna 2017 grundar sig på de bedömningar som kommer från nämnderna. Finansförvaltningens prognos är framtagen av ekonomikontorets personal. Kommunens budgeterade resultat för 2017 uppgår till 7.664 kkr. Prognosen för helår visar en resultat på 9.011 kkr. Det ger en positiv budgetavvikelse på 1.347 kkr. Sammantaget visar nämndernas prognoser en negativ budgetavvikelse på - 1.200 kkr vid årets slut. Miljö- och byggnämnden prognostiserar ett mindre överskott mot budget. Överförmynderiet och kommunstyrelsen prognostiserar budgetunderskott medan övriga nämnder förväntas hålla sig till tilldelad ram. Finansförvaltningens prognostiserar en budgetavvikelse på + 2.547 kkr. inklusive slutavräkning av kommunalskatten Beslutsunderlag Ekonomisk uppföljning per april 2017, daterad 2017-05-12 I tjänsten Marie Holstensson Ekonomichef Beslutet ska skickas till "[Skriv text här]"

Kommunstyrelsen Diarienummer 187/17 2017-05-12 Ekonomisk uppföljning per april 2017 Prognostiserat resultat Kommunens budgeterade resultat för 2017 uppgår till 7.664 kkr. Prognosen för helår visar en resultat på xx kkr. Som helhet förväntas kommunfullmäktiges utfall bli enligt budget. Även Fullmäktiges revisorer förväntas hålla tilldelad budgetram. Valnämnden har inga val att hantera under året. Om inget oförutsett inträffar kommer valnämnden att hålla sig inom tilldelad budget. Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner samverkar i en gemensam överförmyndarnämnd. Då migrationsverkets bidrag görs om efter 1 juli råder mycket stor osäkerhet om utfallet för överförmynderiet. Prognosen för helåret är ett underskott på ca 250 kkr. Kommunstyrelsen är från 1 januari 2017 indelad i två förvaltningar, kommunledningsförvaltning och teknisk förvaltning. Inom kommunledningsförvaltningen finns både positiva och negativa avvikelser men totalt beräknas ett underskott på -200 kkr under förutsättning att förvaltningskostnaden från ÖBO håller sig inom tilldelad budget. Underskott prognostiseras för barnbunusen då barn födda 2016 behandlas enligt det gamla regelverket. Räddningstjänsten förväntas även 2017 göra ett kraftigt underskott mot budget. Extrabevakning på olika platser i kommunen som utförs av bevakningsföretag kommer att generera underskott. Överskott förväntas p.g.a. vakanser, föräldraledighet och ej genomförda chefsutbildningar. Införandet av e-arkiv har förskjutits vilket ger ett överskott under 2017. Inom den tekniska förvaltningen ingår Näringsliv, tekniska enheten, vatten och avlopp samt renhållning. Avvikelser förväntas inom VA samt osäkerhet inom renhållningen. Mycket av driften inom den tekniska förvaltningen genomförs av Ödeshögsbostäder AB. Den tekniska förvaltningen prognostiserar ett underskott på -850 kkr. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar en budget i balans. Miljö- och byggnämnden förväntas göra ett mindre överskott på bygglovsavgifter. Barn- och utbildningsnämnden förväntas hålla sig inom beslutad budgetram. Socialnämnden siktar som helhet mot ett 0- resultat. De stora orosmolnen är: - kostnaderna för integration, i vilken utsträckning lyckas nämnden anpassa kostnaderna på HVB och stödboende? - LSS, Försäkringskassans omprövningar av LASS (sker kontinuerligt sedan årsskiftet) kan innebära att några av brukarna inte når upp till grundläggande behov = första 20 timmarna, då utgår ej statlig ersättning. - Hur väl semestervikarierna fungerar kan också vara en viktig faktor. De senaste åren har nämnden haft ökande kostnader pga många avhopp från tjänstgöring samt att man inte varit beredda att jobba mer än en period etc. Detta kan bli kostsamt pga extra introduktionsdagar, övertid etc. Finansieringen väntas göra ett överskott mot budget på ca 2.547 kkr. Detta härrör sig till skatter och utjämning enligt Tabell 2. Prognosen avseende slutavräkning på 2016 och 2017 års preliminära skatteintäkter kommer från SKL:s cirkulär 17:18 som presenterade i april. Det råder osäkerhet avseende kapitaltjänst och pensioner men i dagsläget förväntas inga budgetavvikelser. Löneöversyn pågår vilket gör det svårt att bedöma om budgeterade medel kommer att räcka. Tabell 1 DRIFTREDOVISNING (budgetavvikelser, kkr) Prognos Kommunfullmäktige 0 Fullmäktiges revisorer 0 Valnämnd 0 Överförmyndare -250 Kommunstyrelsen -1.050 Kultur- o fritidsnämnden 0 Miljö- och byggnämnd +50 Barn- och utbildningsnämnd 0 Socialnämnd 0 Summa nämnderna -1.200 Finansförvaltningen +2.547 Beräknad budgetavvikelse +1.347 Budgeterat resultat +7.664 Beräknat resultat +9.011 Sida 1 av 2

Investeringar Beslutad investeringsbudget för 2017 på 16,4 mnkr har kompletterats med överföringar från 2016 med 7,8 mnkr. (3,8 mnkr fullmäktigeprojekt samt 4,0 mnkr beslutad överföring). Budgeten har även utökats med 2,0 mnkr avseende komponentavskrivning. Totalt beslutad investeringsbudget uppgår efter det till 26,2 mnkr. Till och med april månad har 3,5 mnkr. redovisats netto. Mkr 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Investeringar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2017 2017 2016 2016 Tabell 2 FINANSIERINGEN, inkl TA (kkr) Budget Prognos KS oförutsedda -1.013 +- 0 KS anslag för löneökningar -4.373 +- 0 Drift HH -500 +-0 Skatter och utjämning, varav: Skatteintäkter 208.385 +1.779 Välfärdsmiljarden 6.500-1.389 Strukturbidrag 0 +-0 Inkomstutjämning 66.103 +4.276 Kostnadsutjämning 9.979-1.564 Regleringsavgift -970 +918 LSS-utjämning -5.451-125 Slutavräkning skatt 16 0 +434 Slutavräkning skatt 17 0-1.841 Fastighetsavgift 9.263 +59 Pensioner -9.000 +-0 Finansiell kostnad/intäkt -4.800 +-0 Kapitalkostnad/intäkt 5.184 +-0 TOTALT 263.452 +2.547 Marie Holstensson Ekonomichef

Kommunledningsförvaltningen Marie Holstensson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-05-15 Sida 1(1) Diarienummer 2017/00159-042 Årsredovisning 2016 - Samordningsförbundet Västra Östergötland Förslag till beslut I enlighet med revisorernas tillstyrkan, bevilja styrelsen för Samordningsförbundet Västra Östergötland ansvarsfrihet för 2016 års verksamhet. Sammanfattning av ärendet Styrelsen har godkänt årsredovisningen och överlämnar nu revisionsberättelsen till medlemmarna för frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. Medlemmarna skall var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas. Lag (2007:411) Beslutsunderlag Revisionsberättelse för år 2016, daterad 6 april 2017 Samordningsförbundet Västra Östergötland, Årsredovisning 2016, beslutad av styrelsen 2017-03-31 I tjänsten Marie Holstensson Ekonomichef Beslutet ska skickas till Samordningsförbundet Västra Östergötland

Org.nr 222000-1750 Årsredovisning 2016 Beslutad av styrelsen 2017-03-31 Sida 1