Ett fartyg från 1600-talet Arkeologi i Marstrands hamn 11 Arkeologisk förundersökning RAÄ 107 Marstrands socken, Kungälvs kommun Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2015: 19
Ett fartyg från 1600-talet Arkeologi i Marstrands hamn 11 Arkeologisk förundersökning RAÄ 107 Marstrands socken, Kungälvs kommun Bohusläns museum Rapport 2015 :20
ISSN 1650-3368 Författare Thomas Bergstrand Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Utsnitt från ett danskt situationskort som visar den danska flottans angrepp på Marstrand och Carlstens fästning i juli 1719. Upphovsrätt : Det Kgl Biblioteket Köpenhamn, Danmark. Nr XVII 4.1 Tryck Bording AB, Borås 2015 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se
Innehåll Innehåll...3 Sammanfattning...6 Bakgrund...8 Fornlämningen...8 Fornlämningsmiljön...11 Syfte och frågeställningar...11 Metod...11 Resultat...12 Slutsatser samt åtgärdsförslag...15 Referenser...16 Litteratur...16 Otryckta källor...16 Tekniska och administrativa uppgifter...17 Bilagor...18
4 Bohusläns museum Rapport 2015 :20 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.
Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med översikt över förundersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 :5 000. Ett fartyg från 1600-talet 5
6 Bohusläns museum Rapport 2015 :20 Sammanfattning Med anledning av tillbyggnad av färjeläget på Koön, i Marstrands samhälle, Kungälvs kommun, har Bohusläns museum genomfört en marinarkeologisk förundersökning av fartygslämningen RAÄ Marstrand 107 i avgränsande syfte. Förundersökningen genomfördes den 10 februari 2015 och omfattade ett cirka 25 kvadratmeter stort undersökningsområde. Resultatet visar att det planerade arbetsföretaget inte kommer i konflikt med viktiga delar av fornlämningen. Aktuell fartygslämning skyddstäcktes 1999. Vid en besiktning av skyddets kondition, i samband med aktuell förundersökning, kunde vi konstatera åtgärdsbehov. Bohusläns museum bedömer det som nödvändigt att så snart som möjligt åtgärda de presenterade behoven. Figur 3 (nedan). Situationsplan för arbetsföretaget. Den planerade dykdalben ska placeras mellan kajnocken och den befintliga dykdalben. Illustration tillhandahållen av uppdragsgivaren. Figur 4 (motsatt sida). Fartygslämningens lokalisering vid färjeläget på Koön i Marstrand. Notera att lämningen är överbyggd av en arm med dykdalber, och att en telekabel är dragen tvärs över. Illustration Bohusläns museum.
Ett fartyg från 1600-talet 7
8 Bohusläns museum Rapport 2015 :20 Bakgrund Kungälvs kommun planerar att göra en tillbyggnad av färjeläget på Koön ( figur 1 2 ). Färjan är en linfärja och trafikerar det smala hamnsundet mellan Koön och Marstrandsön. Tillbyggnaden i fråga är en dykdalb på den södra sidan av färjans tilläggning. Den faktiska exploateringsytan uppgavs till en cirka 2 2 meter stor bottenyta, lokaliserad på en linje mellan kajnocken och den befintliga dykdalben ( figur 3 ). Inom området för färjeläget finns en större fartygslämning som påträffades 1997 och skyddstäcktes 1999 ( RAÄ Marstrand 107 ). Eftersom lämningens utsträckning är dåligt känd beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län om en avgränsande förundersökning i förhållande till det planerade exploateringsområdet. Ansvarig undersökare var Bohusläns museum, enligt beslut Länsstyrelsens beslut 2015-02-09. Fältarbetet genomfördes den 10 februari 2015 på uppdrag av Gatukontoret, Kungälvs kommun. Fornlämningen Fartygslämningen, med arbetsnamnet Färjevraket, påträffades i samband med en särskild marin utredning 1997, och är lokaliserad i direkt anslutning till färjeläget på Koön, Marstrand ( figur 4 ). Vattendjupet inom området varierar mellan 4 och 5,5 meters djup. Lämningen är de facto inte avgränsad men uppskattas omfatta ett område som är cirka 25 15 meter stort ( NO SV ). Fartyget är kravellbyggt, tätspantat och förefaller att ha eldhärjats. En dendr okronologisk datering anger att fartyget byggdes under andra hälften av 1600-talet. Dessvärre finns ingen data gällande virkets ståndort. Den synliga delen av skrovkonstruktionen dokumenterades i plan under 1999 ( bilaga 1 ). Dessutom finns fotodokumentation och en del skeppsteknisk data ( arkiv Bohusläns museum ). Till saken hör emellertid att man i samband med muddringsarbeten på 1950-talet påträffade en fartygslämning ( arkivhandlingar Bohusläns museum ). Fynden bestod av konstruktionstimmer ( roder och del av köl ) och en järnkanon, varav den senare omhändertogs och idag fyndfördelad till Sjöhistoriska museet, Stockholm ( figur 5 ). Den är en handsmidd typ och med löst kammarstycke, och kan generellt dateras till perioden 1500 1600-tal. Huruvida det här rör sig om två fartygslämningar eller ett och samma är inte glasklart. Positionsuppgifterna för den äldre fyndigheten är svävande och gör det svårt att komma till en säker slutsats. Säkert är dock att bottenområdet längs med den så kallade Handelskajen är muddrat, vilket då skulle tala för att det rör sig om två olika fartygslämningar. När lämningen Marstrand 107 påträffades 1997 stod det snart klart att den var utsatt för stark erosion och att dess bevarande var starkt hotat. Eftersom lämningen till delar ligger under färjan vid tilläggning utsätts lämningen kontinuerligt för starka
Ett fartyg från 1600-talet 9 Figur 5. Den handsmidda kanon som påträffades vid muddring på 1950-talet i Marstrands hamn. Bild Sjöhistoriska museet, id O 11764. propellerströmmar. På basis av denna insikt beslutade Länsstyrelsen om en skyddstäckning av fartygslämningen. Under 1999 genomfördes skyddstäckningen på uppdrag av Kungälvs kommun. Skyddet utformades enligt instruktioner från sakkunniga på Studio Västsvensk Konservering och Nationalmuseum, Danmark. I huvudsak består skyddet av finsand, geotextil ( markduk ) och viktsten. Skyddstäckningen omfattade en yta om drygt 300 kvadratmeter ; 30 meter långt och cirka 11 meter brett. På uppdrag av Länsstyrelsen genomförde Bohusläns museum i maj 2011 en besiktning av skyddet och gjorde en bedömning av dess kondition. Resultatet finns i en internrapport till Länsstyrelsen ( von Arbin 2011 ) men kan summeras till följande : vid tillfället var skyddstäckningen väl påväxt med alger, och geotextilen var till övervägande grad täckt med sediment med varierande mäktighet. Kanten på geotextilen kunde iakttas längs den nordvästra långsidan ( ut mot hamnsundet ), och i någon mån även längs den nordöstra kortsidan. Inga skador på duken kunde påvisas. Visserligen iakttogs ett mindre område med exponerade skeppstimmer inom det allra mest nordvästra delen av området, men detta låg redan ursprungligen utanför skyddstäckningen. Rapportens slutsats var att skyddet var i god ordning men att tillsyn dock fortsatt är nödvändig med hänsyn till den turbulenta miljön.
10 Bohusläns museum Rapport 2015 :20 Figur 6. En komplicerad arbetsmiljö för marinarkeologer. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum.
Ett fartyg från 1600-talet 11 Fornlämningsmiljön Marstrands hamnområde är det vattenområde på Västkusten som har den, i förhållande till yta, största kända koncentrationen av fornlämningar under vatten ( figur 2 ). Förutom Carlstens fästning, som är statligt byggnadsminne, utgör även en stor del av samhället på Marstrandsön fornlämning ( Marstrand 32 ) av typen stadslager. Utifrån arkeologiska undersökningar i hamnområdet under den senaste tioårsperioden vet vi att stora bottenavsnitt rymmer historiska kulturlager ( Bergstrand 2009 ). Den totala utbredningen är dock ännu inte helt känd men kunskapen växer i takt med varje ny arkeologisk insats. Förutom att det förekommer omfattande kulturlager så finns det idag sjutton stycken antikvariskt kända fartygslämningar, vilka alla är fast fornlämning. Fyra av dessa Halmstad, Stettin, Fredricus och Kalmar var svenska flottans fregatter som sänktes år 1719 ( Marstrand 80, 92, 93, 85 ). De övriga fartygslämningarna är»kölvraket«( FMIS-registrering saknas men är troligen identisk med Marstrand 84, om än felpositionerad ),»Färjevraket«( Marstrand 107 ),»Brännaren«( Lycke 196 ),»Stävvraket«( Marstrand 101 ) samt åtta lämningar i Muskeviken ( Marstrand 94, 95, 96, 97, 98, 102, 104, 105 ). Kölvraket är dendrokronologiskt daterat till andra hälften av 1500-talet, Färjevraket till andra hälften av 1600-talet, Stävvraket till 1610 1624 medan»brännaren«är odaterad. Den senare bedöms dock vara från 1600 1700-talen eftersom det kan sammankopplas med angreppet på Marstrand år 1719. Ytterligare en större fartygslämning förstördes genom muddring 1981 ( Marstrand 82 ) och endast en översiktlig dokumentation gjordes då av bevarade konstruktionstimmer ( Lisberg Jensen 1981 ). I Muskeviken är tre lämningar daterade : Marstrand 97 och 94 till första respektive andra hälften av 1600-talet, medan Marstrand 96 är daterad till andra hälften av 1500-talet. Syfte och frågeställningar Enligt Länsstyrelsens direktiv var syftet med förundersökningen att avgränsa fornlämningen i relation till den planerade exploateringen. Förundersökningsområdet angavs vara en cirka 25 kvadratmeter stor bottenyta. Centrum på den planerade dykdalben ska placeras 7 10 meter från fartygslämningens södra kända utsträckning. Metod Förundersökningen genomfördes genom okulär avsökning, sondering av bottensedimenten och provgropsgrävning. Miljön dokumenterades med stillbild och video. Provgroparnas position mättes in med RTK-GPS. Även fornlämningens skyddstäckning besiktigades översiktligt och dokumenterades till delar med video och stillbild. All dykning planerades och genomfördes enligt AFS 2010 :16 ( figur 6 ).
12 Bohusläns museum Rapport 2015 :20 Figur 7 (ovan). Provgroparnas lokalisering inom förundersökningsområdet. Skala 1 :200. Figur 8 (ovan motsatt sida). Havsbottnen inom förundersökningsområdet. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Figur 9 (nedan motsatt sida). Karaktäristiska sållmassor från provgroparna. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Resultat Havsbottnen inom förundersökningsområdet består huvudsakligen av siltiga sediment med stort inslag av svart grus. Det finns anledning att tro att de regelbundna propellerströmmarna från färjetrafiken har omdanat den översta sedimentföljden. Området in mot fartygslämningen i nord-nordöst består delvis av exponerad berggrund och delvis av utfyllnadsmassor utanför rampen vid färjeläget.
Ett fartyg från 1600-talet 13
14 Bohusläns museum Rapport 2015 :20 Figur 10. Eroderad geotextil längs den nordvästra delen av skyddstäckningen på Marstrand 107. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Den okulära avsökningen resulterade i fynd av några små eroderade träfragment. Provgropsgrävningen gav några enstaka keramikskärvor och tegelfragment ( bilaga 2 ). Sammantaget gjordes inga fynd som bedöms komma i konflikt med viktiga delar av fornlämningen ( figur 7 9 ). Besiktningen av skyddstäckningen på fartygslämningen resulterade i en viktig uppdatering om skyddets kondition. Överlag är skyddet bra bibehållet men det finns också två allvarliga anmärkningar : Längs den nordvästra långsidan, där geotextilen är som mest exponerad, finns flera ställen där geotextilen är hårt eroderad. En saklig bedömning är att dessa partier kommer fläkas upp inom ett års tid ( figur 10 ). Vid skyddets sydöstra hörn har uppskattningsvis fyra kvadratmeter av duken slitits loss från viktstenen, och svävar fritt i vattenpelaren ( figur 11 ). Närmre bestämt är detta parti i höjd med
Ett fartyg från 1600-talet 15 Figur 11. I skyddstäckningens sydöstra hörn är ett kantstycke av geotextilen lossdragen från viktstenen, och ligger löst i vattenpelaren ständigt påverkad av färjans propellerströmmar. Wiren i bildens hörn är densamma som färjan löper på. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. färjans vajer. Risken är överhängande att skyddet försämras ytterligare om man inte åtgärdar skadan. Slutsatser samt åtgärdsförslag Arbetet med att avgränsa fartygslämningen Marstrand 107 i förhållande till det planerade arbetsföretaget har genomförts. Bohusläns museum bedömer att den aktuella lokaliseringen för den planerade dykdalben inte kommer i konflikt med viktiga delar av fornlämningen. Besiktningen av skyddstäckningen var av stor betydelse eftersom man kunde konstatera åtgärdsbehov. Bohusläns museum bedömer att skyddstäckningen måste åtgärdas enligt beskrivningen ovan för att bibehålla sin funktion.
16 Bohusläns museum Rapport 2015 :20 Referenser Litteratur Bergstrand, T. 2009. Stadslager i Marstrands hamn. Arkeologi i Marstrands hamn 5. Arkeologisk undersökning och förundersökning. Marstrands 32. Marstrands socken, Kungälvs kommun. Rapport 2009:44. Bohusläns museum. Uddevalla. Otryckta källor Arkivhandlingar Bohusläns museum gällande uppgifter om uppmuddrad fartygslämning och järnkanon vid Arvidsvik/Koön på 1950-talet. von Arbin, S. Uppföljning av vårdinsatser för hotade fornlämningar under vatten i Västra Götalands län. 2011-12-19. Dnr VA 927-2010. Internrapport Bohusläns museum. Lisberg Jensen, O. 1981. Dokumentation av uppmuddrad fartygslämning i Arvidsvik, Marstrand. Göteborgs sjöfartsmuseum.
Ett fartyg från 1600-talet 17 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-4469-2015 Västarvet dnr : VA 97-2015 Västarvet pnr : 12100 Fornlämningsnr : 107 Län : Kommun : Socken : Fastighet : Västra Götalands län Kungälv Marstrand Marstrands hamn Ek. karta : 7B5a Läge : X 6421206 Y 297744 Vattendjup : 4 6 meter Koordinatsystem : Sweref 99 TM Höjdsystem : RH2000 Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Kungälvs kommun Bohusläns museum Thomas Bergstrand Thomas Bergstrand, Matthew Gainsford, Staffan von Arbin Fältarbetstid : 10 februari 2015 Arkeologtimmar : 24 Undersökt yta : 25 m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs
18 Bohusläns museum Rapport 2015 :20 Bilagor Bilaga 1. Plandokumentation av Marstrand 107 från år 1999. Bohusläns museum Bilaga 2. Tabell över provgropar
Bilaga 1. Plandokumentation av Marstrand 107 från år 1999. Bohusläns museum
Bilaga 2. Tabell över provgropar PG Delområde Storlek (m) Lager Djup (m) Anl Fynd 1 FU-område 0,5 0,5 Skalblandad grusig stenig silt 0,6. 0,5 0,6 - En större flinta, troligen del av ballast. 2 FU-område 0,5 0,5 Mjukare sediment som går över mot mer inslag av mindre sten 0,4, gyttjig silt 0,5, fint grus 0,7. 0,7 - Enstaka tegelfragment. 3 FU-område 0,5 0,5 Fin grå sand 0,1, siltigt grus 0,7. 0,7 - Enstaka stengodsskärva. Mindre antal träfragment, hårt eroderat.
I Marstrands hamn döljer sig en mängd fartygslämningar och rika hamnkulturlager som berättar om Marstrands långa och spännande historia. Resultaten av de marinarkeologiska undersökningarna omfattar en tidsperiod från senmedeltid fram till idag och ger en inblick i det vardagliga livet likväl som storpolitiska konflikter och europeiska kontaktnät. Rapporten ingår i serien Arkeologi i Marstrands hamn och berättar om en mindre marinarkeologisk förundersökning av en fartygslämning från 1600-talet. Övriga rapporter i denna serie finns att hämta på www.samla.raa.se.