Skogsstyrelsen Årsredovisning 2014

Skogsstyrelsen Årsredovisning 2014

Skogsstyrelsen, 2015 Ansvarig Lars-Erik Tärnåsen Projektledare Göran Eklöf Projektgrupp Johan Eriksson Kennet Kristiansson Jimmy Lundblad Erik Sollander Johan Wester Foto Omslag Michael Ekstrand öv, öh, nv Mattias Sparf nh Grafisk produktion Annika Fong Ekstrand Upplaga 100 ex Tryckeri Taberg Media Group AB, Taberg

Innehållsförteckning Förord... 2 1 Skogspolitiken och Skogsstyrelsens uppdrag... 5 2 Bruka utan att förbruka... 6 3 Skogsriket...12 4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen...15 5 Skogsstyrelsens mål och resultat... 27 6 Skogsstyrelsens miljöarbete... 33 7 Policyutveckling och extern samverkan... 37 8 Rådgivning...49 9 Områdesskydd... 57 10 Ekonomiskt stöd... 59 11 Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden...64 12 Inventering, uppföljning, utvärdering... 70 13 Uppdragsverksamhet... 73 14 Ledning och styrning... 77 15 Den goda arbetsplatsen...80 16 Finansiell redovisning...84 17 Sammanställningar... 87 Innehållsförteckning 1

Dialogen i skogssektorn börjar ge resultat i skogen Framgångsrika samtal i skogssektorn har stått i fokus för Skogsstyrelsen under 2014. Internt har vi startat ett processorienterat arbetssätt och målstyrning i hela myndigheten, och arbetat med att förbereda oss för ett ekonomiskt knappare 2015. Under 2014 har Skogsstyrelsens prioriterade mål varit att öka förtroendet för att vårt arbete ger effekter i skogen. Till stöd för målet har vi arbetat med och följt upp tre fokusområden: Skarpare tillsyn, där vi på helhetsnivå har ökat antalet beslut om förbud och förelägganden gällande miljöhänsyn jämfört med 2013. Extern kommunikation om miljöhänsyn, där 40 procent av Skogsstyrelsens nettoräckvidd i massmedierna har berört miljöhänsyn Driva och följa upp skogspolitisk aktivitet kring miljöhänsyn, där vi mött ett stort antal företag inom skogssektorn, motsvarande totalt 90 95 procent av den avverkade arealen. När vi talar om effekter i skogen menar vi såväl hållbar produktion av skogsråvara som utvecklingen för viktiga miljöfaktorer. Det senare kan handla om biologisk mångfald, skogens vatten, kultur- och fornlämningar och skogens sociala värden. Övergripande handlar det om att begränsa klimatförändringarna. Föryngringsavverkning inkluderande uttag av grenar och toppar (grot) ligger på en i stort sett stabil nivå jämfört med de senaste åren. Föryngring genom plantering ligger på en fortsatt hög nivå, vilket ger förutsättningar för hög kvalitet i föryngringarna. När det gäller utvecklingen för viktiga miljöfaktorer har skogsbruket genomfört flera förbättringsinsatser. Det återstår dock en hel del till dess att vi kan konstatera helt tillfredsställande resultat av det miljöarbete som görs. Även om det är svårt att fullt ut se effekterna av det redan nu, är det tydligt att skogsbruket strävar i rätt riktning. Ett exempel på det är de utbildningar som nu genomförs kring målbilder för miljöhänsyn, som tagits fram gemensamt av Skogsstyrelsen och skogsbruket. Skonsammare körsätt vid avverkning och samarbetet mellan skogsbruk och myndigheter för att minska skador på kultur- och fornlämningar i norra Sverige, är andra exempel på områden där utvecklingen går åt rätt håll. Den skogspolitiska dialog vi har bedrivit de senaste åren börjar ge resultat. De gemensamma målbilderna som sektorn varit med om att utarbeta är ett exempel. Skogsstyrelsen för nu också systematiska uppföljande samtal med skogsbruket för att följa deras utvecklade arbetssätt. Via samtalen får vi också en bättre bild av hur långt olika företag har kommit med sitt förbättringsarbete. Inom ramen för regeringens satsning Skogsriket med värden för världen har Skogsstyrelsen under året stöttat satsningar för att med skogen som bas förbättra möjligheterna att bo och leva på landsbygden. Ett sätt har varit att fördela medel ur stödet Väx med skogen. Den 2 Dialogen i skogssektorn börjar ge resultat i skogen

största effekten inom Skogsriket ser vi inom de samarbeten inom skogssektorn där också länsstyrelserna har engagerat sig. Inom Skogsriket har en rad utbildningsinsatser och kreativa skogsträffar hållits. Den förstudie om ett nationellt skogsprogram som Skogsstyrelsen lämnade till regeringen hösten 2013 har under 2014 lett fram till att regeringen beslutat att inrätta ett sådant program. Under 2015 och kommande år ser vi fram emot att stötta regeringskansliet i arbetet med att skapa en samlad och långsiktig strategisk inriktning för hur skogen kan komma till största möjliga nytta. I takt med att yrkesverksamma inom skogsbruket och skogsägarnas organisationer tar ett större ansvar för att de skogspolitiska målen uppfylls, kan också Skogsstyrelsens arbete med individuell rådgivning i fält minska till förmån för e-tjänster och andra elektroniska kanaler. Detta syftar också till att effektivisera vår egen resursanvändning, och maximera den skogspolitiska nyttan i förhållande till nedlagd arbetsinsats. Under 2014 har vi fortsatt att utveckla bland annat Mina sidor, som vänder sig till privata skogsägare. Vid årsskiftet hade 76 561 skogsägare loggat in på tjänsten, och antalet inloggningar per månad har ökat med 30 procent. Vi ser också en ökad efterfrågan av Skogsstyrelsens utbildningar inom ramen för vår uppdragsverksamhet. Vi har även arbetat med regelförenklingar, bland annat inom ramen för regeringsuppdraget En märkbar positiv förändring i företagens vardag. Skogsdataportalen tillhandahåller nu geografiska data, och vi har tillsammans med länsstyrelserna påbörjat arbetet med en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare. De senaste åren har vi arbetat med att införa ett processorienterat arbetssätt i hela myndigheten. Processorienteringen syftar till att effektivisera, kvalitetssäkra och utveckla våra arbetssätt och skapa förutsättningar för att vi arbetar likartat oavsett var i landet vi verkar. Vi har också infört målstyrning på nationell nivå för att åstadkomma en tydligare och mer fokuserad styrning av verksamheten. Inför 2015 har vi planerat för målstyrning på alla nivåer inom Skogsstyrelsen. Syftet med målstyrningen är dels att skapa en större tydlighet om vad som är vårt övergripande mål för året, dels inom vilka områden vi ska fokusera vårt arbete för att nå målet. Målstyrningen syftar också till att alla medarbetare ska känna en större delaktighet och förståelse för hur vars och ens insatser bidrar till att uppfylla det övergripande målet och Skogsstyrelsens verksamhetsstrategi. Vi befinner oss i införandet både vad gäller processorientering och målstyrning. Vi är redan är en god bit på väg, men en så här pass genomgripande förändring internt bygger på förståelse hos alla. Det tar därför tid och kräver uthållighet från ledningen för att genomföra. Skogsstyrelsens ekonomi har varit i balans under 2014. Till 2015 tar vi med oss ett anslagssparande om 7,4 mnkr. Under året har vi lagt ned mycket kraft på att möta en minskad ekonomisk ram inför 2015 arbetsmarknadsprojektet SAFT fasas ut under året, vi har inget nytt landsbygdsprogram för skogen igång under 2015 och en del regeringsuppdrag med vidhängande medel upphör. Vi räknar med att Skogsstyrelsen vid utgången av 2015 har 88 färre årsarbetskrafter än vid utgången av 2014. Jag är glad över att vi nu ser ut att klara omställningen utan uppsägningar med hjälp av de besparings- och effektiviseringsåtgärder som har utarbetats och successivt genomförs. Alla delar av organisationen har bidragit till detta, liksom de scenarier för ekonomins utveckling som har tagits fram för de kommande åren. Vi har under 2014 förbättrat vår förmåga till framförhållning och hur vi kan möta kommande svängningar i ekonomin. Det löpande verksamhetsresultatet för vår uppdragsverksamhet blev 3,4 mnkr. Totalt nådde vi dock på ett överskott på 9,9 mnkr, beroende på en engångsintäkt i form av återbetalning Dialogen i skogssektorn börjar ge resultat i skogen 3

av pensionspremier. Verksamhetsvolymen höll sig mycket nära budget. En stor del av underskottet i den löpande verksamheten härrör från området planer och planläggning (-5,1 mnkr). Vårt stora arbetsmarknadsprojekt tillsammans med Arbetsförmedlingen, SAFT, där vi under projektperioden har utökat antalet anställda med som mest 1 200 personer, har lett till goda resultat. Förutom en mängd genomförda åtgärder i skogen som annars inte skulle blivit gjorda, till förmån för bland annat friluftsliv och naturvård, har deltagarna ökat sin kompetens och självkänsla. Det har också medfört en stor utveckling av ledarkompetensen inom Skogsstyrelsen. Under senhösten genomfördes en medarbetarundersökning. Deltagandet var högt (svarsfrekvens 86 procent), och resultaten är generellt goda. 2014 blev också året för ett omtag med vårt värdegrundsarbete. Vi kopplar samman statens värdegrund med Skogsstyrelsens (beslut i början av 2015) och varje medarbetares personliga värderingar. Monika Stridsman Generaldirektör 4 Dialogen i skogssektorn börjar ge resultat i skogen

1 Skogspolitiken och Skogsstyrelsens uppdrag Skogsstyrelsen är förvaltningsmyndighet under regeringen och har i uppgift att verka för att landets skogar sköts på ett sådant sätt att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan uppnås. De skogspolitiska styrmedlen inkluderar bland annat kunskapsöverföring/rådgivning, tillsyn, inventeringar, ekonomiskt stöd och uppdragsverksamhet. Skogsstyrelsen följer skogarnas och skogsbrukets utveckling. Skogsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och har även ansvar för att samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar. Den gällande skogspolitiken, En ny skogspolitik (proposition 1992/93:226), beslutades i stora drag år 1993 och bekräftades år 2008 genom propositionen En skogspolitik i takt med tiden (proposition 2007/08:108). De skogspolitiska målen utgörs sedan år 1993 av ett miljömål och ett produktionsmål. Målen ska vara jämställda. MILJÖMÅLET: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. PRODUKTIONSMÅLET: Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. Det skogliga sektorsansvaret från år 1993 medför att åtgärder som krävs för att bevara skogslandskapets natur- och kulturmiljövärden är ett gemensamt ansvar för skogsbruket och myndigheterna. I En skogspolitik i takt med tiden slås också fast att de två målen och det delade ansvaret mellan samhället och skogsägarna förutsätter en tydligt definierad och långsiktig äganderätt. Sammanfattningsvis beskrivs skogspolitiken ofta som frihet under ansvar. För att politikens mål ska kunna uppnås krävs stora frivilliga insatser från skogsbruket utöver de krav som ställs i lagstiftningen. Skogsstyrelsen ska föra dialog med skogssektorn i vid bemärkelse och skogsnäringen i synnerhet om vilka åtgärder som behöver vidtas för att målen ska kunna nås, och för att få veta vilket stöd som behövs från staten för att mäkta med åtagandena. Verksamheten regleras av Myndighetsförordningen (2007:515), Skogsstyrelsens instruktion (2009:1393) samt regleringsbrev för 2014 L2010/3622/LB, L2011/763/LB, L2012/2616/ LB, L2012/3453/LB, L2013/953/LB, L2013/1516/LB, L2013/2756/LB, L2013/2773/LB, L2013/3171/LB, L2013/3387/EV (delvis), samt ändringsbesluten L2014/1363/LB och L2014/3006/EV och L2014/2277/L. 1 Skogspolitiken och Skogsstyrelsens uppdrag 5

2 Bruka utan att förbruka Regeringens vision Bruka utan att förbruka innehåller fyra övergripande mål: 1. Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. 2. De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. 3. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. 4. De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Skogsstyrelsen bidrar på många sätt till målen i sin helhet, eller med delar som tillsammans med andra aktörer i skogssektorn och Sverige, leder mot målen. Nedan finns en schematisk redovisning av Skogsstyrelsens bidrag. Mörkt brunmarkerade fält indikerar de verksamhetsområden som har starkast påverkan på respektive mål. Något ljusare brun färg visar en inte så stark påverkan och den ljusaste färgen visar svag påverkan. Figur 1. Relationen mellan de övergripande målen i Bruka utan att förbruka och Skogsstyrelsens huvudsakliga verksamhetsområden Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. De gröna näringarna är miljö-och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden. Rådgivning, Skogsriket, SkogsEko, e-tjänster, webbsida. Systematisk skogspolitisk dialog. Externa fasta forum. Regional utveckling. Renbruksplaner, samverkan och dialog skogsbruk rennäring med mera. Internationell verksamhet. Skogliga konsekvensanalyser 2015, (SKA-15). Adaptiv skogsskötsel. Skogliga skattningar från laserdata. Uppdragsverksamhet. Landsbygdsprogrammet. Biotopskydd och naturvårdsavtal, inklusive Kometprogrammet. Väx med skogen samt Nokås och Ädellöv. 6 2 Bruka utan att förbruka

Nedan ges korta beskrivningar av verksamhetsområdena. Samtliga beskrivs mer utförligt på andra ställen i årsredovisningen. Flertalet av Skogsstyrelsens verksamheter bidrar till mer än ett av de övergripande målen, därav vissa upprepningar i framställningen. Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden Skogsstyrelsen utövar tillsyn av skogsvårdslagen, delar av miljöbalken, virkesmätningslagen och timmerförordningen. Tillsyn enligt skogsvårdslagen utgår till stor del från de avverkningsanmälningar som myndigheten handlägger. Merparten av anmälningarna kommer in via Skogsstyrelsens e-tjänster, eavverka och Mina sidor. Tillsynen kan grovt delas in i två delar, före respektive efter avverkning. Före avverkning prioriteras tillsyn till ärenden där planeringen kan innebära risk för bristande hänsyn eller dåliga återväxtresultat. Efter avverkning gäller tillsynen främst kontroll av utförd avverkning och vidtagna återväxtåtgärder. Sedan 2011 har Skogsstyrelsen ökat tillsynen av 30 skogsvårdslagen (miljöhänsyn). Målet för år 2014 har varit att öka antalet beslut om förbud och föreläggande gällande miljöhänsyn jämfört med år 2013, vilket också skett. Totalt fattades 212 sådana beslut under året. Parallellt har antalet vägledningar om ny skog minskat, liksom antalet förelägganden om skogsvård. Tillsynen enligt miljöbalken avser främst samråd enligt 12 kap 6. Under år 2014 ökade antalet samråd med 29 procent jämfört med år 2013. Under året har tillsynen av biotopskyddsområden prioriterats. Under år 2014 presenterades resultat från den effektutvärdering som gjorts av tillsynen av skogsvårdslagen och miljöbalken. Utvärderingen har medfört förändringar i rutiner och administrativa system. Under hösten har en ny effektutvärdering initierats. Möjligheten att införa systemtillsyn har utretts under året och har konkretiserats i en införandeplan, i ett första steg för tiden 2014 2017. De första aktiviteterna har påbörjats. Tillsyn enligt virkesmätningslagen sker i huvudsak genom kontroller av virkesmätningsföreningarnas interna kvalitets- och kontrollverksamhet. Tillsyn enligt timmerförordningen kan sedan den 1 augusti 2014 bedrivas genom skarpa kontroller av importörer och virkesköpare. Under hösten har 15 kontroller genomförts, med blandat resultat. Kontrollurvalet görs utifrån en riskbaserad tillsynsplan. Under året har en rad regelförenklingar i främst skogsvårdsförordningen trätt i kraft. (Se Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden, kapitel 11). Rådgivning: Skogsriket, SkogsEko, e-tjänster, webbsida Förmedling av kunskaper från skoglig forskning till skogsägare och andra aktörer i skogen genom olika former av rådgivning är en huvuduppgift för Skogsstyrelsen. Verksamheten har till stor del bedrivits med medel från landsbygdsprogrammet. Tidningen SkogsEko som ges ut av Skogsstyrelsen fyra gånger om året är ett viktigt instrument, liksom nya och utvecklade digitala kanaler och e-tjänster. Den totala omfattningen av fältrådgivning till skogsbruket har minskat. Gruppen yrkesverksamma är överrepresenterad i förhållande till skogsägare, vilket motiveras av deras större direkta inverkan på hur skogliga åtgärder utförs. Andelen kvinnor i fältrådgivningen är fortsatt underrepresenterad, trots riktade insatser att öka intresset hos kvinnliga skogsägare. 2 Bruka utan att förbruka 7

Inom landsbygdsprogrammet har Skogsstyrelsen under året bedrivit verksamhet inom sju olika kompetensutvecklingsprojekt; Skogsbruk och vatten, Klimatanpassat Skogsbruk och vatten, Bioenergi från skogen, Skogsbruk i ett förändrat klimat, Skogens mångfald 2, Ädellöv 2 samt Skogligt informationsmaterial. I samband med branden i Västmanland medverkade Skogsstyrelsen i en stor andel av de artiklar och inslag som publicerades i riksmedier. (Se Rådgivning, kapitel 8). Systematisk skogspolitisk dialog I slutfasen av Skogsstyrelsens Dialogprojekt genomfördes under år 2012 ett tjugotal företagsoch organisationsbesök, vilket visade på en stor potential i arbetssättet. Under 2014 har ett 80-tal besök till de företag och organisationer som lämnar in flest avverkningsanmälningar genomförts. De utvalda företagen står för drygt 90 procent av anmäld areal. Frågor som prioriterades var miljöhänsyn; kulturmiljövärden; skog och vilt; regelförenkling/e-tjänster och hantering av avverkningsanmälningar. Erfarenheterna har varit mycket goda. I nästa steg analyseras var skogssektorn står idag när det gäller ambitioner, drivkrafter, utmaningar och behov av samverkan med Skogsstyrelsen. (Se Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7). Externa fasta forum Skogsstyrelsen har inrättat flera forum i form av rådgivande grupper med det övergripande syftet att få in råd och synpunkter på myndighetens verksamhet från olika intressenter samt att riktat informera om olika frågor. Grupperna är tänkt att vara långsiktiga, men ses kontinuerligt över för att uppfylla kravet att ge mervärden både till Skogsstyrelsen och till de intressenter som inbjuds att delta. De övergripande grupperna, som sektorsråden, är brett sammansatta med företrädare för näringsliv, myndigheter, forskning och ideella organisationer. De mer specialiserade råden är sammansatta av de intressenter som har intresse i de olika frågorna. Under 2014 har tre nationella rådgivande grupper skapats för att täcka in behovet av dialog. Dessa är Expertkommittén för skogliga uppföljningar; Samverkansgrupp för förvaltning av målbilder för god miljöhänsyn; samt Beredningsgrupp för adaptiv skogsskötsel. (Se Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7). Regional utveckling Skogsstyrelsen bidrar genom sin regionala och lokala förankring till regional tillväxt och utveckling i hela landet, i linje med den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 och det regeringsuppdrag inom området som myndigheten har. Skogsstyrelsens interna strategi har fått en tydligare inriktning på extern samverkan. Myndigheten medverkar i en nationell analysgrupp för regional tillväxt och attraktionskraft och håller kontakt med de regionalt tillväxtansvariga i länen. Under året har Skogsstyrelsen medverkat i tre större LIFE+ Natur projekt samt i ett par större LIFE + Natur projektansökningar. Nivån är lägre än tidigare då flera EU-program blir inte sökbara förrän 2015. Ett antal projektinitiativ på pilotnivå har tagits fram och projektansökningar för ett femtontal projektinitiativ har initierats. (Se Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7). Skogliga konsekvensanalyser 2015, (SKA15) Scenarier över utvecklingen av framtida virkesresurser och skogstillstånd har länge varit viktiga beslutsunderlag för aktörer i skogssektorn. Under 2013 initierades arbetet med nya skogliga konsekvensanalyser. I juni 2015 ska projektet presentera scenarier för de nya beräkningarna, väl genomarbetade och förankrade med den sektorsövergripande referensgrupp som är knuten till arbetet. Projektet genomförs i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Energimyndigheten. (Se Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7). 8 2 Bruka utan att förbruka

Adaptiv skogsskötsel Under 2014 har Skogsstyrelsen, i samverkan med SLU, fortsatt arbetet med införandet av adaptiv skogsskötsel. Arbetet har i huvudsak följt de förslag som lades i Skogsstyrelsens Meddelande 3/2013. Grundmodellen i arbetet, baserad på två teoretiska ramverk om beslutsteori respektive adaptiv förvaltning av naturresurser, har vidareutvecklats. Hyggesfritt skogsbruk är pilotåtgärd i projektet och satsningen har gjort att vi nu har förbättrat vårt kunskapsunderlag. SLU/Future Forests har lagt ut en ny försökserie vilket kommer att ge ytterligare kunskaper kommande år. Skogsägarens försöksportal, där enskilda skogsägare kan redovisa de försök man på eget initiativ gör, har lanserats under året och är under utveckling. Flera kunskapsunderlag håller på att ta fram, bland annat en Kunskapsplattform skogsproduktion, som ger en sammanhållen översikt över skogsproduktionsfrågorna. (Se avsnittet Regeringsuppdrag under Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7). Skogliga skattningar från laserdata Uppdraget genomförs i samarbete med SLU med målet att nyttja den nationella laserskanningen för att få fram rikstäckande data om Sveriges skogsresurser. Under 2014 har fokus legat på produktion av skogliga grunddata (i huvudsak skogens volym, grundyta, biomassa, medeldiameter och medelhöjd). Dessa grunddata plus ett flertal andra uppgifter finns nu tillgängliga på Skogsstyrelsens hemsida. Under hösten har media visat stort intresse för resultaten. (Se avsnittet Regeringsuppdrag under Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7). Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten utförs inom områden som är angelägna för den skogspolitiska måluppfyllelsen eller andra samhällspolitiska mål. Uppdragen består av skogliga produkter och tjänster åt skogsbruket och uppdrag åt andra statliga myndigheter och kommuner. Bland de skogliga produkterna märks kunskapsförmedling, avverkningsplanering vid föryngringsavverkning och målklassning i grön plan. Under 2014 har Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen fortsatt genomföra arbetsmarknadsprojektet SAFT (Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans). Totalt under projekttiden, från 2013 till 10 september 2015 omfattar insatsen maximalt 1 500 deltagarplatser. Responsen från både deltagare och Arbetsförmedlingen är sammantaget mycket positiv. (Se Uppdragsverksamhet, kapitel 13). Landsbygdsprogrammet Visst efterarbete avseende programperioden 2007 2013 har genomförts under år 2014. Dock har inga ansökningar om stöd hanterats utan arbetet har fokuserat på att hantera ansökan om utbetalningar från kompetensutvecklingsprojekt och skogliga åtgärder. Arbetet ska vara avslutat senast den 10 september 2015. För programperiod 2014 2020 har Skogsstyrelsen deltagit i Jordbruksverkets arbete med att förbereda ett nytt landsbygdsprogram. Enligt planen ska stöd till kompetensutveckling och rådgivningstjänster öppna för ansökan under hösten 2015, medan stöd till skogens miljövärden och infrastruktur beräknas starta 1 januari 2016. (Se Ekonomiskt stöd, kapitel 10). Väx med skogen samt Nokås och Ädellöv Intresset för stödet Väx med skogen har varit stort. De beviljade medlen har fördelat sig ungefär lika mellan grenarna upplevelse/rekreation och förädling/innovation och är väl geografiskt spridda över landet. Av de 22 slutrapporter som hitintills godkänts, och som omfattar cirka 4 mnkr, framgår att stödet bidragit till att bevara 23 arbetstillfällen och skapa 11 nya. Dessutom 2 Bruka utan att förbruka 9

förväntas ytterligare 13 arbetstillfällen skapas inom ett år och ytterligare 25 inom fem år. Det mediala intresset för stödet har varit relativt stort. Efterfrågan av stöden till Nokås och Ädellövskogsbruk är hög, men ökningen av beviljade stöd 2013 syns fortfarande inte i utbetalda stöd. Troligen beror detta på att många av åtgärderna tar lång tid att utföra, alternativt att de inte blir utförda. (se Skogsriket, kapitel 3 samt Ekonomiskt stöd, kapitel 10). De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion Verksamheterna Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden till och med Landsbygdsprogrammet Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Biotopskydd och naturvårdsavtal, inklusive Kometprogrammet Intresset för ekonomisk ersättning för formellt skydd av skog är fortsatt mycket stort, vilket ställer stora krav på urval och prioritering av områden. Prioriteringen görs i enlighet med den myndighetsgemensamma strategin för formellt skydd av skog och utifrån tilldelade medel. Naturvärdeskvaliteten i arealer med naturvårdsavtal och biotopskyddsområden ligger på en hög nivå. Under året har insatser gjorts för att öka omfattningen av naturvårdande skötselåtgärder inom biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, i form av förenklad handläggning, utbildningsinsatser och upphandling av entreprenörer. Målet att öka omfattningen av naturvårdande skötselåtgärder i södra Sverige har trots detta inte nåtts. Kometprogrammet (Samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av skog), i samverkan med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Skåne har slutredovisats. Programmet har utvecklats positivt i flera avseenden med bland annat minskade administrativa kostnader och ökad areal skyddad skog. Fortfarande är dock kostnaderna höga och metoden behöver utvecklas ytterligare innan den kan ge ett effektivt och väsentligt bidrag till måluppfyllelsen. (Se Områdesskydd, kapitel 9 samt avsnittet Regeringsuppdrag under Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7). Väx med skogen samt Nokås och Ädellöv Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik Verksamheterna Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden till och med Regional utveckling Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Renbruksplaner, samverkan och dialog skogsbruk rennäring med mera Stora delar av skogsbruket inom renskötselområdet samråder med rennäringen före avverkning, föryngring och byggande av skogsbilväg. Samråden upplevs fungera relativt bra. Ren- 10 2 Bruka utan att förbruka

näringen framhåller dock att man ser stora problem med den långsiktiga förändringen av skogslandskapet och det bortfall av betesmöjligheter som det medför. Arbetet med renbruksplaner har fortsatt i 50 samebyar. En första grundversion av samebyarnas beteslandsindelning finns nu och kan levereras till andra markanvändande aktörer. Under året har ett nytt förslag till långsiktigt arbete med renbruksplan presenterats, bland annat med innebörd att huvudmannaskapet flyttas från Skogsstyrelsen till Sametinget. Några beslut är ännu inte fattade. (Se Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen, kapitel 4 samt Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7). Uppdragsverksamhet Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Biotopskydd och naturvårdsavtal, inklusive Kometprogrammet Se ovan, målet om De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling Internationell verksamhet Skogsstyrelsen har under året stött Regeringskansliet i en rad processer både inom EU och internationellt. I samarbete med andra myndigheter har vi bidragit till utvecklingen av Sveriges politik för global utveckling (PGU). På EU nivå har Skogsstyrelsen medverkat med underlag till det svenska inspelet till EU:s nya skogsstrategi och bidragit med expertstöd till Landsbygdsdepartementet i arbetet med hållbarhetkriterier och EU-förordningarna för växtförökningsmaterial och offentlig kontroll liksom för förordningen för invasiva arter. I arbetet med Östersjöstrategin har vi bidragit till utveckling av internationella och tvärsektoriella samarbetsformer och stött genomförandet av aktiviteter för att vidareutveckla olika projektinitiativ. Skogsstyrelsen har också deltagit i och stött landsbygdsdepartementet i ett flertal andra internationella skogspolitiska processer, bland andra förhandlingarna om ett legalt bindande avtal för skogar i Europa; genomförandet av Oslo Ministerbeslutet om Europeiska skogar 2020; UNECE Committee on Forests and Forest industry; FAO/UNECE:s gemensamma arbetskommitté för skoglig statistik, ekonomi och skötsel, Barents skogsgrupp; det boreala samarbetet, COFO och UNFF. 2 Bruka utan att förbruka 11

3 Skogsriket Skogsstyrelsen har verkat för att visionen Skogsriket med värden för världen uppnås, bland annat genom att bidra till att nya arbetstillfällen med anknytning till skog skapas. Därmed bidrar Skogsstyrelsen till utvecklingen på landsbygden. Skogsriket bygger på ett hållbart brukande och skogspolitikens jämställda mål för miljö och produktion. Arbetet bedrivs bland annat i form av rådgivningsinsatser inom olika områden, stödet Väx med skogen, riktat till företagare, samt aktiviteter på det internationella området. Andra insatser som kopplar till regeringens handlingsplan är projekt som Skogliga skattningar laserdata och Adaptiv skogsskötsel (se Regeringsuppdrag, kapitel 11). Skogsstyrelsen medverkar aktivt i de etablerade samarbeten som etablerats i några län och i de förberedande diskussioner som pågår i andra. Information om Skogsriket och stödet Väx med skogen har löpande förmedlats i SkogsEko och via www.skogsstyrelsen.se. En bilaga till SkogsEko har gjorts inom ramen för Skogsriket, med tema Ny i skogen. Väx med skogen Intresset för stödet Väx med skogen har varit stort. Den geografiska fördelningen har varit spridd över landet. Exempel på åtgärder som fått stöd finns inom områdena träbearbetning, naturnära upplevelseturism och produktutveckling. Stödet utökades 2014 med 3 mnkr. De medlen riktades specifikt mot exportfrämjande åtgärder och jämställdhet för att gynna kvinnor och kvinnligt företagande. Två ansökningsomgångar utlystes. Totalt kom det in 218 ansökningar, med ett sökt belopp på totalt 125 mnkr varav 45 ansökningar beviljades. Tabell 1. Fördelning av beviljade stöd 2014 utifrån län och grupp, tkr Län Förädling /Innovation Upplevelser/Rekreation Totalt Blekinge 111 273 384 Dalarna 883 50 933 Gotland 105 105 Gävleborg 1 796 458 2 254 Halland 882 882 Jämtland 898 898 Jönköping 200 241 441 Kalmar 216 216 Norrbotten 947 947 Skåne 985 195 1 180 Stockholm 849 849 Södermanland 67 67 Värmland 307 176 483 Västerbotten 207 207 Västernorrland 1 626 1 626 Västra Götaland 107 192 299 Uppsala 69 69 Örebro 51 51 Östergötland 307 198 505 Summa 9 330 3 066 12 396 12 3 Skogsriket

12,4 mnkr betalades ut i stöd, varav 2,4 mnkr inom den riktade satsningen mot exportfrämjande och jämställdhet. Den utökade budgeten utnyttjades inte fullt på grund av brist på lämpliga projekt. Satsningen ingick bara i den andra ansökningsomgången. Stödet betalas ut i förskott och stödmottagarna ska lämna in en slutrapport efter åtgärdens utförande. Flertalet av beviljade projekt pågår fortfarande. Hittills har 22 slutrapporter godkänts. Utifrån dessa, som omfattar ett totalt stödbelopp på 4 mnkr, framgår att åtgärderna i dessa projekt direkt efter åtgärdens genomförande bidragit till att bevara 23 arbetstillfällen och skapa 11 nya. Rådgivning Rådgivningsverksamheten bedrivs inom grenen hållbar skogsproduktion och områdena miljöhänsyn, föryngring, röjning, viltskador, och ett koncept som vi kallar framtidens rådgivning. Framtidens rådgivning Vi har riktat oss till nya skogsägare där projektet har stöttat Skogsstyrelsens distrikt med digitalt utbildningsmaterial och användandet och spridningen av kunskaperna via Mina sidor (webplats för skogsägare). På distrikten har under året 1 252 personer, varav 339 kvinnor, deltagit i träffar om e-tjänster (se kapitel 8) och hjälp till självhjälp för skogsägare. Projektet har producerat en bilaga till SkogsEko, med fokus på e-tjänster. Skogsstyrelsen har informerat om de system som finns för lagstiftning, miljöhänsyn, skogsskötsel och kulturminnesvård. En röd tråd var att visa på möjligheter för kvinnliga skogsägare. Projektet har tagit fram en intern jämställdhetsutbildning i form av ett självstudiematerial. Utbildningen är, efter tester, tillgänglig och nås då via Skogsstyrelsens Digitala lärplattform. Miljöhänsyn Under året har arbetet med att ta fram faktablad för de målbilder som togs fram gemensamt med skogssektorn inom projektet Dialog om miljöhänsyn slutförts. Samtliga målbilder finns nu att hämta på Skogsstyrelsens hemsida. En folder om sektorsansvar är framtagen och publiceras inom kort. Under 2014 har korta informationsfilmer om hänsynskrävande biotoper, rekreation och friluftsliv, mark och vatten, kulturmiljöer samt planering av miljöhänsyn, kopplat till de målbilder som tog fram inom dialogprojektet producerats. Totalt ska elva informationsfilmer finnas tillgängliga på Skogsstyrelsens hemsida. Föryngring Arbetet har inriktats på att ta fram underlag och stöd för objektsanknuten återväxtrådgivning via e-tjänster. Information och råd om föryngring presenteras på webtjänsten Mina Sidor. Skogsbruk och vilt De huvudsakliga aktiviteterna inom detta delområde har varit skogsträffar och exkursioner, med skador orsakade av vilt som tema. Totalt har drygt 2 200 deltagare nåtts genom dessa aktiviteter. Många av aktiviteterna har varit kopplade till presentationen av de inventeringsresultat för viltskador som samlats in och analyserats under året. Under året har broschyren Tänk vilt när du sköter skog producerats. Den visar hur man genom anpassningar i skogens skötsel kan öka möjligheterna att förebygga och minska problem kopplade till högt betestryck. 3 Skogsriket 13

Röjning Skogsträffar med röjningstema har anordnats på många håll och det har genomförts individuella rådgivningar i fält även om det varit förhållandevis lågt prioriterad under 2014. Antalet personer som nåddes var totalt 1 187, varav 1 130 i träffar och 57 i individuell rådgivning. Ägarna till 13 110 brukningsenheter fick brev med information om att det fanns röjningsbehov på deras fastigheter. Röjningsbehovet hade tagits fram genom analys av satellitbilder. Informationen som skickats ut har även presenterats på Mina Sidor. Våra insatser i år har bidragit till en ökning av röjningsaktiviteten med ungefär 11 000 hektar, vilket gett en ökad arbetsinsats på 4 000 dagsverken utförda av yrkesverksamma och 13 000 dagsverken utförda av skogsägarna själva och deras familjemedlemmar. Internationellt Se avsnittet Internationellt arbete i kapitel 7. Policyutveckling och extern samverkan. 14 3 Skogsriket

4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen Tillståndet i skogen och skogsbruksaktiviteterna förändras normalt inte så mycket mellan enskilda år. Undantag är exempelvis när kraftiga stormar påverkar eller när politiska beslut eller svängningar i ekonomin ändrar förutsättningarna. Det är över längre tid förändringar blir påtagliga och visar på trender och nya mönster. I detta kapitel beskrivs skogens ekosystemtjänster och utifrån tillgänglig statistik ges en översikt av hur utvecklingstrenderna i skogen sett ut över tiden. Utvecklingen kan kopplas till de skogspolitiska målen, miljöpolitikens generationsmål och berörda miljökvalitetsmål. Därför görs också kvalitativa bedömningar av utvecklingen och skogstillståndet. Skogens ekosystemtjänster Begreppet ekosystemtjänster synliggör de samband och processer i ekosystemen som bidrar till ökad nytta och ökat välbefinnande för människor. Ekosystemtjänster kan delas in i kategorierna: Försörjande ger varor/nyttigheter såsom mat, träfiber och bioenergi. Kulturella ger upplevelsevärden för till exempel rekreation och skönhetsupplevelser och är hälsofrämjande. Reglerande påverkar eller styr ekosystemens naturliga processer, såsom översvämningsskydd, näringstillförsel, klimatreglering, pollinering och biologisk kontroll av skadegörare. Stödjande är underliggande förutsättningar för att de övriga ekosystemtjänsterna ska kunna fungera, till dem hör biologisk mångfald, fotosyntesen, biogeokemiska kretslopp och jordmånsbildning. Figur 2. Exempel på ekosystemtjänster i skogen Stadig och säker mark Livsmedel Pollinering Trädvara och bioenergi Skadedjursbekämpning Naturupplevelser Klimatreglering Översvämningsskydd Näringstillförsel Källa: Regeringskansliet, 2014 4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen 15

Denna indelning är användbar för att åskådliggöra målkonflikter som uppstår vid förvaltning av ekosystem. Den gör också att det blir enklare att upptäcka hur de olika tjänsterna hänger ihop och samverkar. Den biologiska mångfalden anses ofta ha ett eget värde som bakgrund till och förutsättning för ekosystemtjänster. Av figuren ovan framgår att skogen bidrar med många olika nyttor och tjänster. Träråvara och bioenergi är centrala ekosystemtjänster som också bidrar till viktiga exportinkomster. Under senare år har naturturismen ökat och fått större ekonomisk betydelse. För flera ekosystemtjänster saknas dock relevanta uppgifter. Situationen skiljer sig mellan olika delar av landet (naturgeografiska skillnader) och mellan tätortsnära och mer glesbefolkade områden (kulturgeografiska skillnader). Under år 2014 har två rapporter om skogens ekosystemtjänster tagits fram. Dels har Svenska Miljöinstitutet tagit fram rapporten Ekosystemtjänster i svenska skogar. Den visar att det är en stor utmaning att göra en fullständig analys av ekosystemtjänster för en så komplex miljö som skogen, men att det finns potential för att ge en överblick över ekosystemet och dess nyttor. Därutöver har Naturvårdsverket publicerat rapporten Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services the Swedish Forest Pilot. MAES-projektet visar att det finns en stora möjligheter att använda befintliga data och kombinera dessa för en enhetlig och integrerad bedömning av ekosystemtjänster. Utvecklingen i skogen Avverkning och tillväxt Under de senaste åren har den årliga avverkningen legat inom intervallet 85 90 miljoner skogskubikmeter brutto. Nivån kan jämföras med den högsta hållbara avverkningsnivån som år 2008 bedömdes vara 95 miljoner skogskubikmeter per år. Inom projektet SKA15 (Skogliga konsekvensanalyser) kommer nya bedömningar att göras. Figur 3. Årlig avverkning och tillväxt, femårsmedeltal 1 Milj m 3 sk 140 120 100 Årlig tillväxt Årlig avverkning 80 60 40 20 0 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Den areal som årligen föryngringsavverkas har legat stabilt runt 200 000 hektar de senaste 30 åren. För avverkningssäsongen åren 2012/13 var arealen 183 000 hektar. Den genomsnittliga åldern (grundytevägd medelålder) på den skog som föryngringsavverkas har knappt förändrats alls under de senaste 60 åren och ligger nu på drygt 100 år. Arealen som gallras varierar mer mellan åren men motsvarar vanligen ungefär dubbla arealen föryngringsavverkning. 1 Källa Skogsstatistisk årsbok (SKÅ) 2014, figur 7.2. 16 4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen

Tabell 2. Areal utförd slutavverkning och gallring 2 Avverkning, hektar 2012/13 2011/12 2010/11 Föryngringsavverkning 183 000 204 000 191 000 Gallring 394 000 338 000 392 000 Skogsstyrelsens undersökningar om åtgärder i stor- och småskaligt skogsbruk visar att uttag av grenar och toppar (grot) görs på närmare 100 000 hektar. Huvuddelen av uttaget sker i samband med föryngringsavverkning, en mindre del av volymen kommer från gallring. Volymen som togs ut år 2013 motsvarar drygt åtta terawattimmar. Tabell 3. Uttag av grenar och toppar 3 2013 2012 2011 Areal (hektar) 99 376 85 282 91 282 Volym (1 000 m 3 ) 10 664 8 722 11 932 År 2012 användes hyggesfritt skogsbruk på 17 000 hektar inom storskogsbruket, år 2013 på 78 000 hektar. Det saknas uppgift om areal hyggesfritt skogsbruk för enskilda ägare och från tidigare år i storskogsbruket. Föryngring Vid föryngring av skog finns olika metoder att välja på. Förutsättningarna i form av så kalllade ståndortsfaktorer samt skogsägarens målsättningar avgör vilken metod som, inom lagens krav, kan vara bäst lämpad i det enskilda fallet. Över tid har användningen av olika föryngringsmetoder varierat. Resultaten från Skogsstyrelsens återväxtuppföljning 4 visar att arealandelen med naturlig föryngring har minskat stadigt från mitten av nittiotalet. Istället ökar andelen plantering och i vissa delar av landet även såddandelen (främst i norra Sverige). Ingen åtgärd innebär att markägaren inte vidtagit några aktiva åtgärder för att föryngra marken, vilket är fallet på cirka två procent av föryngringsarealen. Figur 4. Föryngringsmetod, andel av avverkad areal Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Plantering Naturlig föryngring Sådd Ingen åtgärd 2 Källa SKÅ 2014, tabell 7.11. 3 Källa SKÅ 2014, tabell 7.6b. 4 Föryngringarnas (återväxtens) kvalitet följs upp genom en inventering på 1 000 objekt jämnt fördelade över landet. Uppföljningen görs i södra Sverige fem år efter avverkning och i norra Sverige sju år efter avverkning. 4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen 17

Föryngringarnas kvalitet har för landet som helhet förbättrats sedan uppföljningarna inleddes år 1999. Då bedömdes drygt 70 procent av föryngringarna ha godtagbar kvalitet 5, jämfört med runt 80 procent vid de senaste årens uppföljningar. Den positiva utvecklingen kan sannolikt förklaras med att plantering, som är en säkrare metod, används i större omfattning och att naturlig föryngring har minskat i omfattning, samtidigt som de naturliga föryngringarna i högre grad förekommer på för metoden lämpliga marker. I Götaland utgör andelen tall cirka tio procent av huvudplantorna vilket innebär att tallandelen på sikt kommer att minska om trenden håller i sig. För att komplettera bilden bör man även studera hur svaga de underkända föryngringarna egentligen är. Av figur 5 nedan framgår exempelvis att det på cirka 3 procent av arealen finns färre än 50 procent av det plantantal som krävs enligt skogsvårdslagen. Figur 5. Procentuella andelen huvudplantor i Skogsstyrelsens återväxttaxeringar i förhållande till skogsvårdslagens minimigräns vid senaste tidpunkt för hjälpplanering. Data från åren 1999 2009/10 25% 20% 15% 10% 5% 0% <=24% 25-49% 50-74% 75-99% 100-124% 125-149% 150-174% 175-199% >= 200% Röjning Röjningens omfattning och utförande har varierat relativt mycket genom åren. Under det senaste decenniet har omfattningen ökat kraftigt men utförs samtidigt senare i ungskogarnas utvecklingsfas. I figur 6 redovisas såväl Skogsstyrelsens som Riksskogstaxeringen uppföljning av röjningens omfattning. Resultaten skiljer sig åt beroende på att olika undersökningsmetoder används. Trenderna är dock samstämmiga. Figur 6. Röjningens utveckling sedan 1955, areell omfattning 1 000 ha 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2015 Riksskogstaxeringen Skogsstyrelsen Den årliga föryngringsavverkningen (årsytan) i landet uppgår till cirka 200 000 hektar. Merparten av den arealen kommer att röjas minst en gång i ungskogsfasen och i många fall anses två, eller ibland tre, röjningar behövas. Utebliven eller otillräcklig röjning kan innebära 5 Motsvarar uppföljningens tolkning av skogsvårdslagens krav på tryggad återväxt. 18 4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen

ett ackumulerat röjningsbehov. År 2002 var arealen som bedömdes ha ett omedelbart röjningsbehov en miljon hektar vilket kan kopplas till den minskade röjningsaktiviteten under 1990-talet. Även om de årliga röjningsarealerna ökat kontinuerligt från mitten av 1990-talet har arealen med bedömt omedelbart röjningsbehov fortsatt att stiga. År 2010 uppgick den arealen till drygt 1,5 miljoner hektar, den högsta siffra som redovisats. Resultaten från de senaste åren tyder på ett möjligt trendbrott. Arealen med omedelbart röjningsbehov är nu under 1,4 miljoner hektar. 6 Skogsgödsling I merparten av svensk skogsmark är tillgången på kväve en tillväxtbegränsande faktor. Därför kan skogsgödsling med kväve på relativt kort sikt höja skogens tillväxt. Gödsling utförs vid något eller några enstaka tillfällen under den senare delen av en omloppstid. Skogsgödsling började praktiskt tillämpas under 1960-talet, för att nå sin största omfattning i mitten av 1970-talet. Intensiteten var fortsatt hög under 1980-talet, för att drastiskt avta under 1990-talet till följd av lågkonjunktur och kritik över gödslingens negativa miljöpåverkan. Gödslingens omfattning var som lägst i början av 2000-talet. Därefter ökade intresset, för att på senare år avta kraftigt. År 2010 gödslades 80 000 hektar. Tre år senare, år 2013, gödslades 24 000 hektar. 7 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning natur- och kulturmiljövärden I de flesta skogsområden finns natur- och/eller kulturmiljövärden som kräver särskild hänsyn i samband med olika skogsbruksåtgärder. Under 2014 har arbetet med att implementera de målbilder för miljöhänsyn som togs fram 2013 påbörjats. Dessutom pågår arbete med att utveckla förbättrade uppföljningsmetoder utifrån dessa målbilder. I detta avsnitt redovisas resultaten från befintliga uppföljningar av miljöhänsyn. Hänsyn till naturvärden Skogsstyrelsen genomför årliga uppföljningar av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Uppföljningen görs via stickprov. Avverkningsområdet besöks två gånger, en gång före avverkning och en andra gång ett år efter avverkning. Årligen inventeras cirka 1 200 områden före avverkning. Under år 2014 har det utifrån bättre informationsunderlag från delar av skogsbruket visat sig att hänsynsarealen är större än vad tidigare uppföljningar visat. Tabell 4. Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning (SKÅ tabell 6.27, 6.28 och 6.32). Avser föryngringsavverkningar utförda 2010/2011 2012/2013 Miljöfunktion Andel avverkningar med hänsynsbehov, procent Varav ingen negativ påverkan, procent Varav liten negativ påverkan, procent Varav stor negativ påverkan, procent Hänsynskrävande biotoper 48 64 19 17 Skyddszoner 36 68 23 9 Körning över vattendrag 24 64 19 17 Resultaten i tabell 4 visar att det på varannan avverkning har funnits anledning att ta hänsyn till en eller flera hänsynskrävande biotoper inom avverkningsytan, eller i direkt anslutning till den. God hänsyn har tagits till två tredjedelar av biotoperna. I 17 procent av biotoperna bedöms avverkningen haft stor negativ påverkan, hela eller större delen av biotopen är avver- 6 Källa SKÅ 2014, tabell 6.13 och 6.14. 7 Källa SKÅ 2014, tabell 6.15. 4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen 19

kad. Behov av skyddszoner till vattendrag, sjöar, åkermark och myrar finns på 36 procent av avverkningarna. God hänsyn har tagits i två tredjedelar av dessa skyddszoner. För 9 procent av skyddszonerna bedöms avverkningen haft stor negativ påverkan, hela eller större delen av zonen är avverkad. Vid var fjärde avverkning har ett vattendrag korsats. Av dessa överfarter medför 17 procent stor negativ påverkan på vattendraget. Detta motsvarar närmare 2 000 passager med stor negativ påverkan för vattendraget. Uppföljning av sparade hänsynsträd görs i samband med återväxtuppföljning fem eller sju år efter avverkning (se figur 7). Under perioden 1993 2004 syns en ökning i sparad volym för hänsynsträd, död ved och tillskapade högstubbar. Den minskade volymen frö-/skärmträd kopplas till minskad användning av naturlig föryngring som föryngringsmetod. Ingen bedömning görs av trädens naturvärde. Här anges enbart om de är lämnade i hänsynssyfte. Figur 7. Sparad volym i samband med föryngringsavverkning (SKÅ tabell 6.23). 12 Frö-/skärmträd 10 8 6 Hänsynsträd Död ved Skapad högstubbe 4 2 0 Hänsyn till forn- och kulturlämningar Forn- och kulturlämningar är vanliga i skogslandskapet. De kända lämningarna med tillhörande områden bedöms omfatta drygt 500 000 hektar. Skillnaderna i kända förekomster och omfattning är stora mellan olika landsdelar, vilket bland annat kan förklaras med att stora delar av skogsmarken inte är inventerad. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen medan kulturlämningar omfattas av skogsvårdslagen. 8 I Hänsynsuppföljning kulturmiljö inventerades under åren 2012 och 2013 närmare 700 objekt efter avverkning och föryngringsåtgärder. 9 Sammanlagt innehöll dessa områden 1979 forn- och kulturlämningar vilket ger ett medeltal på tre lämningar per avverkning (se tabell på sidan 22). Resultaten från inventeringarna visar att full hänsyn till forn- och kulturlämningarna har tagits i drygt hälften av fallen medan en fjärdedel av de inventerade lämningarna har påverkats negativt. Den negativa påverkan utgörs av nedrisning, plantering samt lättare kör- och tryckskador. Resterande 22 procent av lämningarna har skador eller grova skador orsakade framför allt av kör- och markberedningsskador, med betydande påverkan på lämningarna. Skillnaden i resultat mellan de två åren är liten. 8 Den nya kulturmiljölagen trädde i kraft 2014-01-01 och innebär bland annat att fornlämningsbegreppet förändrats. Det medför att många av de övriga kulturhistoriska lämningarna nu klassas som fornlämningar. 9 Se Skogsstyrelsens rapport 4/2014 Hänsynen till forn- och kulturlämningar. 20 4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen