Vaxholms kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Vaxholms kommun
2(10) Tillsyn i Vaxholms kommun har genomfört tillsyn av Vaxholms kommun under hösten 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Måluppfyllelse och resultat Det finns ingen nationellt sammanställd statistik över resultaten i förskolorna. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan 2. Utveckling av utbildningen i förskolan i 2017-02-28 Ingen brist konstaterad I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Vaxholms kommun behöver utveckla sitt arbete med att stödja språkutvecklingen för barn med ett annat modersmål än svenska. Vidare behöver Vaxholms kommun säkerställa att alla signaler om kränkande behandling av barn, som framkommer i eller i samband med förskoleverksamheten, skyndsamt anmäls till förskolechef och till huvudmannen. Huvudmannen ska även genomföra en analys av de anmälningar om kränkande behandling som inkommer, för att säkerställa att det i förekommande fall kan vidtas de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
3(10) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Vaxholms kommun att senast den 28 februari 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist konstaterar att Vaxholms kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen tar emot anmälningar från förskolechefer om angivna kränkningar mot barn, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Säkerställa att alla signaler om kränkande behandling av barn, som framkommer i eller i samband med förskoleverksamheten, skyndsamt anmäls till förskolechef och till huvudmannen. Huvudmannen ska även genomföra en analys av de anmälningar om kränkande behandling som inkommer, för att säkerställa att det i förekommande fall kan vidtas de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
4(10) Motivering till bedömning av brist bedömer att det finns brister i Vaxholms kommuns rutiner gällande anmälan av signaler om kränkande behandling i förskoleverksamheten. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att rutinerna fungerar, både på enhetsnivå och på huvudmannanivå. s bedömning är att rutinerna brister både på enhetsnivå och på huvudmannanivå. Utredningen visar att inga anmälningar om kränkande behandling har inkommit till huvudmannen från förskolan under det senaste året. Vidare framkommer att personalen på förskolorna gör en bedömning av signaler om kränkningar innan de anmäler dessa till förskolechefen. I och med att en sållning av signaler om kränkningar görs på enheterna kan huvudmannen inte få en bild av vilka kränkningar som sker på kommunens förskolor. Huvudmannen kan heller inte göra någon analys av kränkningarna för att i förekommande fall säkerställa att de åtgärder som skäligen kan krävas vidtas för att förhindra kränkande behandling. Enligt skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:10) med kommentarer om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling framgår bland annat att huvudmannen bör ha system och upprätta rutiner för hur en anmälan om kränkande behandling ska göras så att den kommer huvudmannen till del. Huvudmannen ska alltid informeras när rektorn eller förskolechefen får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för kränkande behandling. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls.
5(10) Av s intervju med pedagoger i förskolan framgår att det sker kränkningar på förskolorna men att pedagogerna löser de flesta på plats och därför sällan gör en anmälan till förskolechefen. En pedagog uppger att om det sker upprepade kränkningar så är det mobbing och då ska det anmälas. En annan pedagog säger att hen är osäker på när kränkningar ska anmälas till huvudmannen. I intervju med förskolecheferna framkommer att det sker kränkningar på förskolan, men att personalen agerar direkt och reder ut situationen och därför anmäls inte kränkrun ' garna vidare till huvudmannen. Skolchefen berättar att anmälan om kränkningar från förskolan är få och att en person på förvaltningen har i uppgift att ta emot anmälningarna och direkt rapportera dem till nämnden. Skolchefen har inte reflekterat över att det är så få anmälningar som kommer in från förskolorna. Förvaltningschefen uppger att det i dagsläget inte görs någon analys av de anmälningar som kommer in till förvaltningen. I fortsättningen kommer det att ske en analys av de anmälningar som kommer in, men skolchefen vet inte hur analysen kommer att genomföras. Motivering till föreläggande som ingripande Då Vaxholms kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Vaxholms kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Anmärkning tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Vaxholms kommun en anmärkning. Vaxholms kommun ska senast den 28 februari 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. Ide fallen
6(10) utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist konstaterar att Vaxholms kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (8 kap. 10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska se till att förskolan medverkar till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Motivering till bedömning av brist s bedömning är att Vaxholms kommun behöver utveckla förskolans arbete med att stödja barn med ett annat modersmål än svenska i sin språkutveckling. Barn med ett annat modersmål än svenska behöver få möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Utredningen visar att kommunen visserligen har en handlingsplan för hur arbetet med att utveckla barns modersmål ska genomföras i förskolan. Pedagogerna i förskolan känner dock inte till denna plan och arbetar därför heller inte enligt den. Utredningen visar även att det i varierande utsträckning genomförs ett sådant språkstödjande arbete i förskolorna. Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, I förarbetena till skollagen anges att forskning visar att barn med utländsk bakgrund som har goda kunskaper i sitt modersmål samt god kännedom om sin bakgrund och som vistas i flerspråkiga miljöer, har bättre möjligheter att lära sig svenska och även inhämta och utveckla färdigheter inom andra områden. Vidare anges i förarbetena att arbetet med att stödja barns språkutveckling i första hand är en pedagogisk fråga för förskolan. Barn lär i de vardagliga aktiviteterna, i lek och i skapande verksamhet. I varje förskola där det finns barn med annat modersmål än svenska eller som hör till någon av de
7(10) nationella minoriteterna ska aktiviteter, arbetssätt, miljö och material anpassas till barnens behov (prop. 2009/10:165, s. 351). I läroplanen för förskolan anges att ett mål som förskolan ska sträva mot är att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. I s intervju med förskolecheferna framkommer att det finns förskolor i kommunen som inte har barn med ett annat modersmål än svenska, men att det kommit några nyanlända barn till en förskola i kommunen nyligen. Det finns även barn på förskolorna med en förälder som har ett annat modersmål än svenska. Förskolecheferna uppger att kommunen har en plan, "Handlingsplan för mottagande och arbete med barn med annat modersmål och kulturell bakgrund i Vaxholms stads kommunala förskolor" för arbetet. I s intervjuer ger flera pedagoger i förskolan exempel på hur de arbetar för att utveckla barns modersmål och det svenska språket. En pedagog berättar att de kan låna böcker både på barnets modersmål och på svenska. En annan pedagog berättar att barn med samma modersmål kan få använda sitt modersmål när de leker, men att de annars ska prata svenska på förskolan. Ingen av de pedagoger som intervjuat känner till att det finns en handlingsplan för arbetet med utveckling av barns modersmål. Förvaltningschefen bekräftar i intervju med att arbetet med utveckling av barns modersmål kan utvecklas och att det främst beror på att kommunen inte har så stor erfarenhet av barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska. Enligt förvaltningschefen har förskolorna prioriterat arbetet med att ta emot barnen på förskolan och att hitta metoder för att kunna kommunicera med vårdnadshavarna. Motivering till anmärkning som ingripande Mot bakgrund av att huvudmannen själv har identifierat bristen, och att ett visst arbete med att utveckla både barns svenska språk och deras modersmål ändå genomförs, bedömer skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och stannar därför vid en anmärkning. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande:
Utveckling av utbildningen i förskolan Beslut 8(10) Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. På s vägnar Andreas Mehnert Beslutsfattare csxubs3,132 Madelen Kling Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Vaxholms kommun
Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Vaxholms kommun Bilaga I Vaxholms kommun finns sju kommunala förskolor med 458 barn. Förskolorna leds av tre förskolechefer. Det finns fem fristående förskolor i kommunen.