Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2015

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2015 Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under 2015 till 790 mnkr att jämföra med 724 mnkr för år 2014. Jordbruksverkets hanteringskostnad har ökat med 15 mnkr vilket beror främst på ökad kostnad för ajourhållning av blockdatabasen på grund av det nya sättet att bedöma betesmarker. Kostnaderna för länsstyrelserna är 54 mnkr högre än 2014 men detta år var ett osedvanligt år vad gäller hanteringskostnader då länsstyrelserna hanterade ett minskat antal ärenden på grund av framflyttad start av framförallt projekt- och företagsstöd i det nya Landsbygdsprogrammet. Utvecklingen av hanteringskostnaderna under senare år visar att länsstyrelsernas kostnader i stort sett är oförändrade medan Jordbruksverkets kostnader har ökat. Värt att notera i sammanhanget är att utvecklingskostnaderna för de it-system som handläggningen sker i hos länsstyrelserna finansieras av Jordbruksverket. Rapport 2016:10

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2015 Denna rapport är en redovisning av uppdrag Kostnader för EU-stöd som återfinns i Jordbruksverkets regleringsbrev. Jordbruksverket ska till Regeringskansliet redovisa myndigheters totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöd. Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska även redovisa vilka kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som uppnåtts under året. Författare Ulrika Gotthardsson Eila Mårtensson Jenny Ameziane

Sammanfattning Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna under en följd av år bedrivit ett metodiskt kvalitetsarbete för att effektivisera administrationen av EU-stöden. Effekterna av de genomförda åtgärderna för att uppnå förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning har samtidigt inneburit en effektivare hantering och förbättring av kvaliteten i hanteringen. Under året har inte alla stöd vad gäller jordbrukarstöden för stödår 2015 kunnat att hanteras eftersom att regelverket fastställts sent och att it-systemen för utbetalningar därför inte kunde levereras före årsskiftet. Vad gäller landsbygdsstöden inom Landsbygdsprogrammet 2014-2020 så öppnades ansökan för många av stöden först vid årets slut och arbetet med landsbygdsstöden har därmed i första hand inneburit utbetalningar från Landsbygdsprogram 2007-2013. Jordbruksverket har genomfört ett antal åtgärder under 2015 för att minska administrationen och åstadkomma förenklingar, enhetlig regeltillämpning och därmed uppnå en effektivare och korrekt stödhantering i hela landet. Utveckling av e-tjänster och it-stöd för att hantera ansökningar, handläggning och uppföljning är de mest omfattande åtgärderna som Jordbruksverket har genomfört. Jordbruksverket har även arbetat med att förbättra och utveckla styr- och uppföljningssystemet (SUSS) för jordbrukarstöden för att korta handläggningstiderna och säkerställa att stöden i så hög grad som möjligt betalas ut i tid. Exempel på andra åtgärder som Jordbruksverket vidtagit är att förtydliga och renodla föreskrifter, ta fram och uppdatera rutiner, granska och uppdatera blockdatabasen, granska stödmyndigheter, genomföra förenklingsresa samt satsa på klarspråk, utbildning och information. Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden uppgår för 2015 till 790 mnkr. Hur kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter framgår av nedanstående tabell. I jämförelse med 2014 är det en ökning med 66 mnkr. (mnkr) 2013 2014 2015 Jordbruksverket, marknadsstöd 1) 12 11 10 Jordbruksverket, övriga EU-stöd exkl. 248 297 310 fiskestöd 1) Jordbruksverket, fiskestöd 1) 14 9 12 Länsstyrelserna, jordbrukarstöd 304 241 299 Länsstyrelserna, landsbygdsstöd 141 120 117 Länsstyrelserna, fiskestöd 7 5 4 Övriga myndigheter, landsbygdsstöd 46 37 32 Övriga myndigheter, fiskestöd 5 4 6 Summa 777 724 790 1) Kostnaderna för Jordbruksverket är omräknade för år 2013 och 2014, se förklaring under tabell 3.2 och 3.4. Jordbruksverkets hanteringskostnader har ökat med 15 mnkr. De största förändringarna jämfört med 2014 är att det förberedande arbetet med införandet av den nya jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken som har bedrivits inom huvudsak ProCAP-programmet, minskat från drygt 84 mnkr till 70 mnkr.

Jordbruksverkets utgifter för de nya reformerna för åren 2012-2015 har uppgått till 392 mnkr och av beloppet har 247 mnkr kostnadsförts under åren medan resterande belopp om 145 mnkr kommer att kostnadsföras och belasta verksamheten i form av avskrivningar under perioden 2016-2021. Ajourhållning av blockdatabasen har haft en kostnadsökning på ca 20 mnkr vilket främst beror på det nya sättet att bedöma betesmarker. Arbetet med lokalt ledd utveckling (LLU) har ökat med 7 mnkr. Övriga verksamheter inom hanteringen av EU-stöd har ökat med 2 mnkr vid Jordbruksverket. Kostnaderna inom länsstyrelserna har ökat med 54 mnkr och det innebär att de nu ligger närmare den nivå som gällde för 2013. År 2014 var ett osedvanligt år vad gäller hanteringskostnader då länsstyrelserna hanterade ett minskat antal ärenden på grund av framflyttad start av framförallt projekt- och företagsstöd i det nya Landsbygdsprogrammet. Utvecklingen av hanteringskostnaderna under den senaste sjuårs-perioden visar att länsstyrelsernas kostnader i stort sett är oförändrade (sett till löpande priser) medan Jordbruksverket kostnader har ökat med drygt det dubbla. Värt att notera i sammanhanget är att utvecklingskostnaderna för de it-system som handläggningen hos länsstyrelserna sker i tas av Jordbruksverket. För övriga myndigheter så har hanteringskostnaden minskat med 3 mnkr. Totalt uppgår hanteringskostnaderna 2015 för stöd ur jordbruksfonderna, regionala utvecklings- och socialfonden samt nationella stöd till jordbruket i norra Sverige (inkl. kadavertransport) till 769 mnkr. Under 2015 betalades det ut ca 8 869 mnkr för dessa stöd, hanteringskostnaden blir knappt 9 % per stödkrona. När det gäller stöd ur fiskerifonden uppgår hanteringskostnaden till 22 mnkr. De utbetalda stöden ur fiskerifonden uppgår till ca 64 mnkr, vilket ger en hanteringskostnad på ca 34 %.

Innehåll 1 Inledning... 1 2 Samråd... 1 3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2015... 2 3.1 Omfattning... 2 3.2 Avgränsning... 4 3.3 Tillvägagångssätt... 4 3.4 Redovisningsmodell... 5 3.5 Tillförlitlighet... 6 3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd... 6 3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2015... 7 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering... 9 3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2015...10 4 Redovisning av genomförda åtgärder...12 4.1 Lägesbeskrivning...12 4.1.1 Landsbygdsprogrammet...14 4.1.2 Havs- och fiskeriprogrammet...14 4.1.3 Regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling...14 4.1.4 Fondsamverkan...14 4.2 Åtgärder för att minska administrationen och åstadkomma förenklingar...15 4.2.1 Utveckling av e-tjänster och it-stöd...15 4.2.2 Styr- och uppföljningssystem i samverkan...16 4.2.3 Förändringsrådet...16 4.2.4 Översyn och förenkling av regelverk...17 4.2.5 Förenklingsresan...17 4.2.6 En väg in...17 4.2.7 Klarspråk...17 4.3 Åtgärder för att åstadkomma en mer enhetlig regeltillämpning...18 4.3.1 Uppdaterade regelträd och verksamhetsprocesser...18 4.3.2 Föreskriftsarbete...18 4.3.3 Rutiner och processtyrning...18 4.3.4 Kontrollverksamhet...19 4.3.5 Ajourhållning och uppdatering av blockdatabasen...19 4.3.6 Uppföljande verksamhet...19 4.3.7 Utbildnings- och informationsinsatser...20 4.4 Uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster...20 4.4.1 Utbetalningar i rätt tid...20 4.4.2 Användning av e-tjänster...21

4.4.3 It-support...22 4.4.4 Granskning av jordbruksblock...22 4.4.5 Nya föreskrifter...22 4.4.6 Förenklingar...22 4.4.7 En väg in...23 4.4.8 Resultat från granskning...23 5 Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden...24 5.1 Jordbrukarstöden...24 5.1.1 Volymer för jordbrukarstöden...25 5.1.2 Kostnader för jordbrukarstöden...26 5.1.3 Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden...31 5.2 Landsbygdsstöden...31 5.2.1 Handläggning av landsbygdsstöden för perioden 2007 2013...32 5.2.2 Kontroll av landsbygdsstöden för perioden 2007 2013...35 5.2.3 Landsbygdsstöden perioden 2014 2020...36 5.3 Stöd till fiskerinäringen...37 5.3.1 Volymer och kostnader stöd till fiskerinäringen 2007 2013...37 5.3.2 Kontrollfrekvenser stöd till fiskenäringen 2007 2013...38 5.3.3 Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020...38 5.4 Totalkostnad - länsstyrelsernas stödhantering till jordbruket, landsbygden och fiske...38 Bilaga 1.1 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder (inklusive landsbygdsfonden) per årsperson och per timma 2015...41 Bilaga 1.2 Länsstyrelsernas kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s fiskerifond per årsperson och per timma år 2015...42 Bilaga 1.3 Länsstyrelsernas direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) per utbetalningsärende, SAM-ansökan och län för år 2015...43 Bilaga 1.4 Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna år 2014 och 2015...44 Bilaga 1.5 Länsstyrelsernas kontrollfrekvenser 2013 2015...47

1 Inledning Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EU-stöd år 2015. Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska även redovisa uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2016. Kostnader för hantering av EU-stöden avseende år 2013 2015 vid berörda myndigheter redovisas i kapitel 3. I kapitel 4 redovisas Jordbruksverkets och länsstyrelsernas genomförda åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning. Kapitel 4 innehåller vidare en redovisning av åtgärder för att minska kostnaderna för administrationen av EU-stöd samt belyser genomförda kvalitetsförbättringar och effektiviseringar. Kapitel 5 redovisas länsstyrelsernas kostnader för handläggnings- och kontrollärenden m.m. vid hantering av EU-stöden. 2 Samråd Sammanställning av länsstyrelsernas kostnadsredovisningar samt övrigt sifferunderlag till rapporten har skickats ut till samtliga länsstyrelser för kvalitetsgranskning. Jordbruksverket har samrått om rapporten med samtliga länsstyrelser. 1

3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2015 Jordbruksverket har sedan år 1996 på regeringens uppdrag beräknat kostnaderna för handläggning av EU-stöd till jordbruket. Uppdraget har genomförts genom att uppgifter hämtats från de myndigheter som deltagit i hanteringen av stöd finansierade av EU: s jordbruksfonder och fiskerifond. Myndigheterna är samtliga läns styrelser, Skogsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket, Havs- och vatten myndigheten, Natur vårds verket samt Ekonomistyrningsverket. Dessutom har uppgifter hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar och räkenskaper. 3.1 Omfattning Med hantering menas i denna rapport information, handläggning, kontroll av stöd, marknadsbevakning, utveckling och drift av it-system. Jordbruksverket är Sveriges enda ackrediterade utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU: s jordbruksfonder och fiskerifond. Enligt instruktionen ska Jordbruksverket bl.a. samordna länsstyrelsernas handläggning av EU-stöd till jordbruket m.m. och verka för enhetlighet och lika behandling. Dessutom svarar Jordbruksverket för kostnader för utveckling och drift av gemensamma it-system som används för stödadministrationen. Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller deltar i hanteringen av EU-stöd samt vilka stöd som respektive myndighet hanterar. Jordbruksverket (JV) Svarar för utbetalningarna av samtliga EU-stöd finansierade av jordbruksfonderna (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling), fiskerifonden och stödet till jordbruket i norra Sverige inkl. kadavertransporter. Sedan 2015 svarar Jordbruksverket även för beslut om ansökan om stöd och beslut om ansökningar om utbetalningar vad gäller lokalt ledd utveckling finansierade av Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden. I nuvarande programperiod som pågår mellan 2014-2020 är det möjligt att jobba med lokalt ledd utveckling genom leadermetoden inom fyra fonder. Det är Jordbruksverket som ansvarar för samordningen av de fyra fonderna vad gäller lokalt ledd utveckling. Jordbruksverket är beslutande myndighet för åtgärder inom områdena för intervention, stödrätter kopplade till gårdsstödet, ersättning för utrotnings hotade husdjursraser, ersättning för djurvälfärd och nationella projekt inom axel 3 samt vissa nationella stöd. Inom Europeiska fiskerifonden är Jordbruks verket beslutande om stöd för åtgärderna investeringar ombord, socioekonomisk kompensation, åtgärder för folk- och djurhälsa, gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, avsättningsfrämjande, pilotprojekt och tekniskt stöd. I övriga åtgärder ansvarar Jordbruksverket för fördelning av medel till länsstyrelsen. Fördelning av medel görs till enskilda projekt inom ramen för de åtgärder som länsstyrelsen ansvarar för beslut om stöd inom. Jordbruksverket är även beslutande om offentlig medfinansiering för en del av havsmiljöanslaget som verket tilldelats från Havs- och vattenmyndigheten. 2

Länsstyrelserna (Lst) Direktstöden gårdsstöd och kvalitetscertifiering. Dessutom beslutas stöden inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 (med undantag för ersättning till utrotningshotade husdjursraser och ersättning till djurvälfärd som handläggs inom Jordbruks verket utom vad gäller fältkontroller). Ur landsbygdsprogram met 2014 2020 har det utbetalats miljöersättningsstöd. Delar av det av EU godkända nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, d.v.s. stöd till smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker. Länsstyrelserna är beslutande inom Europeiska fiskerifonden för småskaligt kustfiske (ej investeringar ombord), produktiva och miljövårdande åtgärder inom vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring, fiskehamnar och landningsplatser samt projekt inom fiskeområdena. Arbete med regionala handlingsplaner Skogsstyrelsen (SKS) Stöd inom landsbygdsprogrammet Sametinget (SAT) Stöd inom landsbygdsprogrammet Havs- och vattenmyndigheten (HAV) Stöd inom havs- och fiskeriprogrammet Tillväxtverket (TVV) Förvaltningsmyndighet för regionala utvecklingsfonden Stöd till serviceåtgärder inom landsbygdsprogrammet Naturvårdsverket (NV) Har inga direkta kostnader för hantering av stöd ur landsbygdsprogrammet men medverkar i övervakningskommittén för programmet och besvarar remisser för föreskrifter som avser programmet m.m. Tullverket Fysisk kontroll m.m. i samband med exportbidrag. Ekonomistyrningsverket (ESV) Attesterande organ för Jordbruksfonden (EGFJ och EJFLU) samt revisionsmyndig het för Europeiska fiskerifonden (EFF) och Europeiska Havs- och fiskerifonden (EHFF). Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF) Stöd inom regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling Naturvårdsverkets inrapporterade kostnader för 2015 understeg 100 tkr och är inte med i rapporten. Uppgifter för beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar samt räkenskaper. Med övriga kostnader menas här kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EU samt s.k. finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala p.g.a. överskridna tidsgränser för utbetalningar eller då EU: s revisorer upptäckt brister i medlemsstatens administrativa rutiner samt kursförluster. Med övriga inkomster menas här inkomster som tillgodoräknas statsverket såsom t.ex. ersättning från EU för 3

administration av sockeravgifter, förverkade säkerheter för exportlicenser som inte utnyttjats, svensk andel av vissa återkrävda belopp, svensk andel av avdrag för tvärvillkor samt kursvinster. 3.2 Avgränsning Denna rapport omfattar de stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut. Den LEADER-verksamhet som bedrivs av lokala utvecklingsgrupper (LAG) och den verksamhet som bedrivs av fiskeområdesgrupperna (FOG) ingår inte eftersom dessa inte är klassificerade som myndigheter. Inte heller redovisas de kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU avseende BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa m.fl. Rapporten omfattar inte Livsmedelsverkets, Kemikalieinspektionens, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens och Sveriges geologiska undersöknings kostnader för att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor. Det bör slutligen uppmärksammas att redovisningen emellertid omfattar de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Därmed definieras som EU-stöd inte bara de stöd som helt eller delvis finansieras från Jordbruksfonderna och Fiskerifonden utan dessutom det av Sverige till 100 % finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (Nationellt stöd, stödområde 1 3) inkl. kadavertransporter. 3.3 Tillvägagångssätt För att få ett underlag till beräkningarna av länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens, Sametingets, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Tillväxtverket, Rådet för Europeiska socialfonden och Ekonomistyrningsverkets kostnader för hantering av EU-stöden skickade Jordbruksverket ut frågeformulär i december 2015. I frågeformulären begärdes in uppgifter avseende antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner: antal arbetade timmar/1760 tim) lönekostnader inklusive sociala kostnader övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten indirekta kostnader (overheadkostnader) Från länsstyrelserna begärdes följande uppgifter för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten. de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (Objektkod 600*), de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för EU-stöd fisk (Objektkod 6222*) de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service (Objektkod 10* 11*), 4

de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (1* 8*). (Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhets- och ärendestruktur för länsstyrelserna). Följande objektkoder ingår i 2015-års redovisning av hanteringskostnader för länsstyrelserna. Tabell 3.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning Objektkoder Titel 60111 Varav SAM Handläggning 60112 Varav SAM Fältkontroller 60114 Varav åtagandeplaner - skärm 60115 Varav åtagandeplaner - fält 6012 Varav kontroll av djurmärkning och journalföring 6013 Varav restaurering bete/äng kopplat till SAM 6020 Övergripande inom stöd till landsbygdsutveckling 60211 Projektstöd ansökan 60212 Projektstöd utbetalning 60221 Miljöinvesteringar ansökan 60222 Miljöinvesteringar utbetalning 60231 Leader LBP 2007-2013 ansökan 60232 Leader LBP 2007-2013 utbetalning 60241 Företagsstöd ansökan 60242 Företagsstöd utbetalning 604x Regional handlingsplan landsbygdsprogrammet 62221 Ansökan om stöd Fiskerifonden 62222 Utbetalning av stöd Fiskerifonden 990 Arbete kopplat till ProCAP Beräknad del av 600* Allmänt och övergripande inom lantbruk Beräknad del av 10*-11* Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service Vissa länsstyrelser gör arbetsuppgifter på uppdrag från Jordbruksverket, Det gäller ajourhållning av block, ortofotogranskning vintertid samt uppdatering av blockdatabasen (Block 2015). Från och med 2014 redovisas dessa kostnader av Jordbruksverket istället för att ge en heltäckande och mer rättvis bild samt för att undvika dubbelredovisning. Detsamma gäller arbete med den ordinarie ajourhållningen under säsong, som inte alla län utför och där vissa län utför arbete i andra län. Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna i tabell 3.1) redovisas i förekommande tabeller under radrubriken Övriga EU-stöd se avsnitt 3.6.1. I bilaga 1.4 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren 2014 2015. 3.4 Redovisningsmodell Från och med 2003 lämnar länsstyrelserna uppgifter om kostnaderna för EU-hanteringen av stöd enligt en standardiserad modell. Uppgifterna hämtas så långt det är möjligt direkt från länsstyrelsernas årsredovisningar. 5

3.5 Tillförlitlighet Den standardiserade modellen innehåller ett frågeformulär med tillhörande anvisningar, bland annat om vad som ska redovisas. Det standardiserade frågeformuläret innehåller en metod för att beräkna årspersoner, fastställa de totala indirekta kostnaderna (s.k. OH-kostnader) samt för att fördela de indirekta kostnaderna mellan olika verksamheter. Även om redovisningen av uppgifter om hantering av EU-stöden följer en standardiserad modell kvarstår skillnader mellan olika länsstyrelser beträffande bland annat Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader. De indirekta kostnadernas (OH-kostnadernas) andel av de direkta kostnaderna för verksamheten ifråga. År 2015 varierar de mellan 43 % och 92 % 1 med ett genomsnitt om 66 % (f.å. 64 %) för länsstyrelserna. Denna variation beror bland annat på att länsstyrelserna är olika mycket decentraliserade. Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har länsstyrelserna påpekat att hyresnivåer, ledningskostnader m.m. varierar mellan länen samt att t.ex. kostnader för vissa större projekt förs som verksamhetsövergripande och därmed påverkar de indirekta kostnaderna. Dessutom strävar länsstyrelserna olika mycket efter att föra ut en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter. För att beräkna Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på s.k. verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på fördelningsnycklar. 3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren 2013 2015. Under 2015 har ca 8 562 mnkr utbetalats av Jordbruksverket i EU-stöd ur jordbruksfonderna, Europeiska regional- och socialfonden varav EU har finansierat ca 7 152 mnkr. I nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige (inkl. kadavertransport) har Jordbruksverket betalat ut ca 307 mnkr. Ur fiskerifonden har det utbetalats ca 64 mnkr varav EU har finansierat ca 45 mnkr. 1 Länsstyrelsen i Blekinge ingår inte i jämförelsen, fr.o.m 1 mars, 2010 har Länsstyrelsen i Skåne tagit över hanteringen av direkt- och miljöstöden. 6

3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2015 Tabell 3.2 Totala hanteringskostnader åren 2013 2015, mnkr Fördelning 2015 på respektive myndighet mnkr 2013 2) 2014 2) 2015 SJV 1)2) LST SAT SKS ESV HAV Marknadsstöd 12 11 10 10 Fiskestöd 26 18 22 12 4 5 1 Övriga EU-stöd 739 695 758 310 416 3 18 11 Summa 777 724 790 332 420 3 18 16 1 1) Jordbruksverket beräknar adm. pålägg utifrån lönekostnad enl. tidredovisning med ett påslag om 49 % för år 2015 (2014 54 % och 2013 50 %). 2) OBS! Följande har justerats i beräkningen mot tidigare år för Jordbruksverkets hanteringskostnader (även beloppen för 2014 och 2013 är omräknade för detta). - Utgifter för egna löner som aktiveras som immateriell anläggningstillgång har tidigare räknats med i årets kostnader. Detta har ändrats så att enbart årets kostnader är med (aktiveringen kommer med som avskrivning i senare års kostnader). Detta har inneburit att kostnaden för 2013 och 2014 för Jordbruksverket har minskat från 283 mnkr till 274 mnkr respektive från 328 mnkr till 317 mnkr. - En översyn har också gjorts av vilka konton som hör till fiskeri. Vissa konton var klassificerade under landsbygd och diverse. Observera att implementeringskostnaden med den nya politiken (ProCAP m.m.) och arbetet med lokalt ledd utveckling (LLU) redovisas samlat, oavsett hur de finansieras. Mindre delar av implementeringskostnaden som finansieras av TA-medel inom fiskeriprogrammet är inte medräknade under Fiskestöd utan allt ligger samlat under Övriga EU-stöd. Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelsströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader för exportbidrag ingår även kostnaderna för kontroll som utförts av Tullverket om drygt 120 tkr. Se vidare avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering. Övriga EU-stöd; avser dels stöd till jordbrukare gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare projektstöd, biodlingsstöd, m.fl. I posten ingår även utvecklingskostnader för stödhantering. Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning ingår i Övriga EU-stöd. Fiskestöd: avser hanteringskostnader för stöd ur fiskerifonden, förberedelsearbete relaterat till framtida handläggning av ärenden avseende åtgärden datainsamling samt revisionskostnader. Hanteringskostnaderna för övriga EU-stöd inklusive fiskestöd har i jämförelse med 2014 ökat med 67 mnkr. Av ökningen står Länsstyrelserna för 54 mnkr, Skogsstyrelsen har minskat med 5 mnkr, Sametinget är oförändrat. Jordbruksverket har ökat sina kostnader med 15 mnkr. Ekonomistyrningsverket har ökat sin kostnader med 1 mnkr. Havs- och vattenmyndigheten har rapporterat kostnader på 1 mnkr för år 2015, fg. år 0 kr. Se vidare i avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering och 3.6.3 Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2015. 7

Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. Tabell 3.3 Hanteringskostnaderna (exkl. övriga kostnader och intäkter) för Jordbruksverket och länsstyrelserna åren 2008-2015, Index basår=2008, nominellt. Kostnader för blockinventeringen åren 2008-2010 ingår inte. Basår 2008 2009 2010 2011 1) 2012 2013 2014 2015 2008 mnkr index index index index index index index index Jordbruksverket 2) 161 100 120 140 158 159 170 197 206 Länsstyrelserna 408 100 103 109 110 107 110 90 103 Vägt genomsnitt 100 108 118 123 122 127 120 132 1) Kostnaden för hantering av stöd ur fiskerifonden ingår fr.o.m. helåret 2011, är inte med i tidigare års uppgifter. 2) OBS! Följande har justerats i beräkningen mot tidigare år för Jordbruksverkets hanteringskostnader (även beloppen för 2014 och 2013 är omräknade för detta). - Utgifter för egna löner som aktiveras som immateriell anläggningstillgång har tidigare räknats med i årets kostnader. Detta har ändrats så att enbart årets kostnader är med (aktiveringen kommer med som avskrivning i senare års kostnader). Detta har inneburit att kostnaden för 2013 och 2014 för Jordbruksverket har minskat från 283 mnkr till 274 mnkr respektive från 328 mnkr till 317 mnkr. Enligt uppgifterna i tabell 3.3 har Jordbruksverkets hanteringskostnader ökat med ca 5 % från år 2014 till år 2015 vilket beror på arbetet med införandet av den nya politiken. Länsstyrelsernas kostnader har ökat med ca 14 %. År 2014 var ett osedvanligt år vad gäller hanteringskostnader då länsstyrelserna hanterade ett minskat antal ärenden på grund av framflyttad start av framförallt projekt- och företagsstöd i det nya Landsbygdsprogrammet. Ökningen innebär att kostnaderna för år 2015 ligger närmare den nivå som gällde för år 2013. Om man tittar på utvecklingen av hanteringskostnaderna de senaste sju åren i tabell 3.3 ser man att Jordbruksverket har mer än fördubblat sina kostnader. Länsstyrelsernas kostnader har i det närmaste varit oförändrade. Hanteringskostnaderna är i löpande priser och om man beaktar det så har Länsstyrelsernas kostnader under perioden minskat. Värt att nämna i sammanhanget är att det är Jordbruksverket som finansierar utvecklingskostnaderna för de it-system som används av Länsstyrelserna i deras handläggning av stöd. De förbättringar och utveckling som gjorts av it-system, som förenklat handläggningen hos länsstyrelserna, har ökat hanteringskostnaden för Jordbruksverket och lett till minskade hanteringskostnader hos länsstyrelserna. Kostnaderna för verket och länsstyrelserna rörande blockinventeringen under åren 2008 2010 har inte tagits med i indexeringen. Under våren 2008 påbörjades ett projekt med att uppdatera samt förbättra kvaliteten i databasen för brukarblock. Projektet benämndes blockinventeringen. Genom uppdateringar av blocken fick brukarna mer korrekta arealer att använda vid ansökningar om stöd vilket leder till att risken för avvikelser och därmed finansiella korrigeringar minskar. Under åren 2008 till 2010 uppgick Jordbruksverkets kostnader för inventeringen till ca 261 mnkr. Uppdateringskostnaden för inventerade block kostnadsfördes direkt under aktuella år varför kostnaderna inte tas med i indexeringen av hanteringskostnaderna enligt tabell 3.3. 8

Totalt uppgår hanteringskostnaderna 2015 för stöd ur jordbruksfonderna, regionala utvecklings- och socialfonden samt nationella stöd till jordbruket i norra Sverige (inkl. kadavertransport) till 769 mnkr. Under 2015 betalades det ut ca 8 869 mnkr för dessa stöd, hanteringskostnaden blir knappt 9 % per stödkrona. När det gäller stöd ur fiskerifonden uppgår hanteringskostnaden till 22 mnkr. De utbetalda stöden ur fiskerifonden uppgår till ca 64 mnkr, vilket ger en hanteringskostnad på ca 34 %. 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering Jordbruksverkets hanteringskostnader 2015 Tabell 3.4 Jordbruksverkets hanteringskostnader åren 2013 2015, mnkr 1) (mnkr) 2013 2014 2015 Marknadsstöd 12 11 10 EU-stöd, jordbruksfonderna samt 248 297 310 regional- och socialfonderna EU-stöd, fiskerifonden 14 9 12 Summa 274 317 332 1) Jordbruksverket beräknar adm. pålägg utifrån lönekostnad enl. tidredovisning med ett påslag om 49 % för år 2015 (2014 54 % och 2013 50 %). OBS! Följande har justerats i beräkningen mot tidigare år. Även beloppen för 2014 och 2013 är omräknade för detta. - Utgifter för egna löner som aktiveras som immateriell anläggningstillgång har tidigare räknats med i årets kostnader. Detta har ändrats så att enbart årets kostnader är med (aktiveringen kommer med som avskrivning i senare års kostnader). Detta har inneburit att kostnaden för 2013 och 2014 för Jordbruksverket har minskat från 283 mnkr till 274 mnkr respektive från 328 mnkr till 317 mnkr. - En översyn har också gjorts av vilka konton som hör till fiskeri. Vissa konton var klassificerade under landsbygd och diverse. Observera att ProCAP, ny reform och LLU alltid redovisas samlat, oavsett hur det finansieras. Så de delar av dessa system som finansieras av fiskeriprogrammet finns inte med i posten Fiskeri. Hanteringskostnaden för stöd har ökat med 15 mnkr. De största förändringarna jämfört med 2014 är att det förberedande arbetet med införandet av den nya jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken som har bedrivits inom huvudsak ProCAP-programmet, minskat från drygt 84 mnkr till 70 mnkr. Jordbruksverkets utgifter för de nya reformerna för åren 2012 2015 har uppgått till 392 mnkr och av beloppet har 247 mnkr kostnadsförts under åren medan resterande belopp om 145 mnkr kommer att kostnadsföras och belasta verksamheten i form av avskrivningar under perioden 2016-2021. Ajourhållning av blockdatabasen har haft en kostnadsökning på ca 20 mnkr vilket främst beror på det nya sättet att bedöma betesmarker. Arbetet med lokalt ledd utveckling (LLU) har ökat med 7 mnkr. Övriga verksamheter inom hanteringen av EU-stöd har ökat med 2 mnkr vid Jordbruksverket. 9

Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader 2015 Tabell 3.5 Jämförelse av Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren 2013 2015 (mnkr) 2013 2014 2015 Övriga intäkter Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter 1) 24 1 8 Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser 7 0 0 Svensk andel av vissa återkrävda belopp 32 9 5 Kursvinst (netto) - Jordbruksfonderna 2) 133 167 0 Summa 196 177 13 Övriga kostnader Av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring -1 0 0 Finansiella korrigeringar från EU 1) -27-299 12 Kursförlust (netto) - Jordbruksfonderna 2) 0 0-202 Summa -28-299 -190 Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-) 168-122 -177 1) I beloppet ingår även förändring av periodiserade finansiella korrigeringar från EU, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2015, sid 150 och 151 samt not 10, sid 168. 2) Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade kursvinster/-förluster netto. Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter. Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2014 minskat med 164 mnkr respektive med 109 mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade samt orealiserade kursdifferenser samt finansiella korrigeringar från EU och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer i olika omfattning varje år. Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd inom jordbruksfonden. Under 2015 har staten haft en kursförlust (netto) om 202 mnkr att jämföra med en kursvinst om 167 mnkr föregående år. Eurokursen för bl.a. direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. 3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2015 Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Enligt länsstyrelsernas redovisning har 407 (f.å. 370) årspersoner varit sysselsatta med den direkta EU-stödhanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 6021*-6024*, 604x, 6222* samt 990. Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation). Enligt enkätsvaren för år 2015 har den direkta kostnaden för hanteringen av EU-stöd (lön inkl. sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 10

257 mnkr (f.å. 224 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som allmänt och övergripande inom lantbruk beräknas kostnaden till 55 mnkr (f.å. 49 mnkr). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OH-kostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 108 mnkr (f.å. 93 mnkr). Tabell 3.6 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader 2013 2015 (löpande priser) Årspersoner Total hanteringskostnad mnkr 2013 2014 2015 2013 2014 2015 Direkt hantering av EU-stöd 482 370 407 282 224 257 Allmänt och övergripande inom 90 83 88 55 49 55 lantbruk inkl. underkonton varav avser EU-stödhantering Myndighetsövergripande verksamhet 115 80 89 115 93 108 samt administration och intern service varav avser EU-stödhantering Totalt 688 533 584 452 366 420 Länsstyrelsernas totala ökning av hanteringskostnaderna är 54 mnkr och det innebär att de nu ligger närmare den nivå som gällde för 2013. År 2014 var ett osedvanligt år vad gäller hanteringskostnader då länsstyrelserna hanterade ett minskat antal ärenden på grund av framflyttad start av framförallt projekt- och företagsstöd i det nya Landsbygdsprogrammet. I bilagor 1.1 1.1.2 framgår länsstyrelsernas direkta antal arbetade timmar, direkta antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt totala kostnader per timma åren 2014-2015 per länsstyrelse. En jämförelse görs av totala direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) år 2015 i relation till antal utbetalningsärenden och till SAM-ansökningar för respektive länsstyrelse, redovisas i bilaga 1.3. I bilaga 1.4 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod 2014-2015 totalt för länsstyrelserna. I bilaga 1.4 återfinns också en tabell där skillnaderna av länsstyrelsernas kostnader mellan 2014 och 2015 redovisas. Vid jämförelser i bilagorna 1.1-1.4 mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas beträffande de totala kostnaderna då de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna varierar mellan 43 % och 92 %. Denna variation hänger bl.a. samman med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna eftersom kostnaderna för administration och service i decentra liserade organisationer i större utsträckning kan tendera att föras på sakverk sam het jämfört med i andra organisationer. Vidare påverkas jämförelsetalen mellan åren och mellan länsstyrelserna av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag eller inte. 11

4 Redovisning av genomförda åtgärder I detta kapitel redovisas de åtgärder som Jordbruksverket genomfört under 2015 för att minska kostnaderna för myndigheternas administration av EU-stöden, åstad komma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Även de kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som gjorts under året redovisas översiktligt. 4.1 Lägesbeskrivning Jordbruksverket ansvarar för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Som förvaltningsmyndighet inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske ska Jordbruksverket medverka till en mer effektiv och miljöanpassad politik inom EU. Arbetet med att genomföra reformerna i den nya EU-politiken och att införa nya stöd inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske för programperioden 2014 2020 har i hög grad präglat verksamheten även under 2015. Arbetet har skett inom ramen för ProCAP, införandeprogrammet för den nya politiken, som startade redan 2012. År 2015 har varit det mest intensiva leveransåret inom ProCAP med flera öppningar av tjänster för både Jordbruksverket och övriga samarbetspartner samt ett omfattande arbete med kravställning för de olika it-stöden. År 2015 kan därmed inte betraktas som ett normalår. När Jordbruksverket började planera arbetet med att genomföra reformerna var utgångspunkten att de nya stödformerna i sin helhet skulle börja gälla från 2014. Det skulle finnas rimlig tid för att omsätta de politiska besluten till regelverk och bygga e-tjänster och it-stöd. Förseningar i politiska beslut, sent godkännande av landsbygdsprogrammet, ökad komplexitet och andra faktorer har dock resulterat i att arbetet dragit ut på tiden. Det har också medfört att kostnaderna för arbetet har blivit mer omfattande än beräkningarna visade inför starten 2012. Utgifterna för implementeringen av den nya politiken, till och med 2015, uppgår till 372 mnkr, jämfört med 260 mnkr som beräknades 2012. Kostnaden 2012 2015 uppgår till 223 mnkr inklusive förvaltning (cirka 7 mnkr för 2015). Utgifterna för projekt som fortsätter inom linjen under 2015 efter att ProCAPprogrammet avslutats uppgår till 20 mnkr varav 14 mnkr är en kostnad. Till och med 2015 har 156 mnkr lånefinansierats, varav 11 mnkr har amorterats av. Under 2016 och 2017 fortsätter implementeringsarbetet, vilket beräknas innebära utgifter på cirka 160 mnkr, varav kostnader på 44 mnkr under 2016-2017. De totala utgifterna under perioden 2012 2017 beräknas till 552 mnkr, varav lån 272 mnkr (49 %). Utgiften kan ställas i relation till totalt utbetalt belopp om cirka 70 miljarder kr (0,8 %). Till detta kommer kostnader för de analyser med mera som Jordbruksverket bistått regeringen med. I ProCAP har de tre delprojekten Regler och processer, Förändring och It-utveckling arbetat tillsammans för samlade leveranser av e-tjänster och it-stöd, föreskrifter, rutiner, utbildningar, information och dokument för ansökan, hand lägg ning och utbetalning av stöd. 12

Regler och processer har ansvarat för att ta fram föreskrifter, rutiner och kontrollinstruktioner samt för att göra verksamhetsanalyser med kartläggning av processer, regelverk och begrepp. Förändring har ansvarat för utbildning, mallar, blanketter, support för öppnade stödformer, information både internt och till externa kunder och intressenter, men också för att leda hela förändringsarbetet. It-utveckling har varit indelat i flera delprojekt som ansvarat för olika verksamhetsområden: jordbrukarstöd, stödrätter, kontroll, projekt- och företagsstöd samt styrning, uppföljning och rapportering. Trots fördröjningar och förändrade förutsättningar arbetade ProCAP under 2015 fortsatt intensivt tillsammans med stödmyndigheterna för ett bra införande av de nya stöden. Ambitionen med arbetet har varit att så långt det är möjligt kunna göra rätt från början och se till att skapa nytta för företagen, miljön och landsbygden. Arbetet med landsbygds- och fiskeristöden lyftes under september 2015 ut ur ProCAP och in i det nya projektet Fortuna. För jordbrukarstöden fortsatte arbetet inom ramen för ProCAP fram till slutet av året. It-utvecklingen fortsätter därefter inom projekten Jorden och Atlas, medan andra delar av arbetet med jordbrukarstöden drivs vidare inom förvaltningsorganisationen. ProCAP är avslutat, men reformarbetet fortsätter under 2016, och implementeringen kommer avslutas under 2017. I det fortsatta arbetet ingår följande: stödformer som införs 2016 stödformer som inte ingick i projektet från början, men som tillkommit under ProCAP:s projekttid arbete som prioriterats om beroende på försenade regelverk, resursbrister eller på grund av att arbetet visat sig vara mer omfattande än vad som bedömdes från början. Jordbruksverket har under året haft fokus på att fortast möjligt kunna ta emot ansökningar, fatta beslut och betala ut stöd. Jordbruksverket har betalat ut en stor andel av stöden under 2015. Sena besked från EU-kommissionen gällande regelverk har dock lett till förseningar i leveranserna av it-system för bland annat vissa miljöersättningar, kompensationsstöd och ersättningar för ekologisk produktion. Jordbruksverket har även senarelagt arbetet med beslutsstödet (BLIS), som används för att ta fram statistik. Först när detta finns kan Jordbruksverket leverera komplett statistikunderlag för såväl förordningsstyrd rapportering, revisioner som för styrning av verksamheten och uppföljning av ansökningar, beslut och utbetalningar. Det gäller både jordbrukarstöden och företags- och projektstöden i såväl landsbygdsprogrammet som havs- och fiskeprogrammet och regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. På grund av omprioriteringarna är underlagen till denna rapport till viss del ofullständiga. Vissa uppgifter är dessutom osäkra, framför allt när det gäller kontrollverksamheten inom jordbrukarstöden. 13

4.1.1 Landsbygdsprogrammet Efter programändringar blev landsbygdsprogrammet slutgiltigt godkänt av EU-kommissionen i maj 2015. De flesta stöd inom programmet öppnade under året, även om bredband och investeringsstöd för djurstallar öppnade redan under 2014. Först under våren 2016 kommer alla stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 att vara öppna för ansökan, handläggning och utbetalning. Under 2015 har utbetalningar av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 endast skett i form av vissa miljöersättningar som genomförs med förra programmets regelverk, förberedande stöd inom lokalt ledd utveckling och tekniskt stöd (TA). År 2015 var det sista året för utbetalningar av företags- och projektstöd inom lands bygdsprogrammet 2007 2013. En stor del av stödmyndigheternas arbete under året har därför handlat om utbetalningar. Stöd i begränsad omfattning har beviljats inom kompetensutveckling, startstöd, miljöinvesteringar (rovdjursstängsel) och tekniskt stöd (TA). Jordbruksverket har även haft fokus på arbetet med slututvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007 2013, som ska lämnas till EU-kommissionen i juni 2016. 4.1.2 Havs- och fiskeriprogrammet I augusti 2015 godkände EU-kommissionen Sveriges förslag till havs- och fiskeriprogram 2014 2020. Den 19 november 2015 öppnade sedan havs- och fiskeriprogram met för ansökan i full skala, även om vissa åtgärder i programmet varit öppna redan sedan tidigare. Under 2015 har även en nationell handlingsplan för havs- och fiskeriprogrammet tagits fram. År 2015 har präglats av att fiskeriprogrammet 2007 2013 har varit i slutfasen. Fokus har legat på att betala ut de sista stödpengarna till de projekt och investeringar som beviljats stöd. 4.1.3 Regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling I augusti 2015 godkände EU-kommissionen regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet för samtliga fonder inom lokalt ledd utveckling och fattar också de formella besluten om stöd. Det är en förenkling jämfört med tidigare, då besluten fattades av länsstyrelserna. De partnerskap som skrivit utvecklingsstrategier har under hösten 2015 tilldelats ett förberedande stöd. Utbetalningar av andra stödformer betalas ut tidigast under 2016. 4.1.4 Fondsamverkan Under året har Jordbruksverket arbetat vidare för förbättrad fondsamordning mellan de fyra europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI): Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Europeiska socialfonden (ESF) 14

Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet för både landsbygdsprogrammet, havsoch fiskeriprogrammet och regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. Under programperioden 2014 2020 samverkar Jordbruksverket, Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet för att förenkla genomförandet av programmen, som finansieras av de fyra europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI). En utmaning blir att samordna lokalt ledd utveckling i alla fyra fonderna. Sverige är ett av flera EU-länder med en sådan samordning, men är det enda EU-land som har samma förvaltningsmyndighet för alla fonderna. Fondsamordningen har därför stor betydelse för genomförandet av programmen. 4.2 Åtgärder för att minska administrationen och åstadkomma förenklingar Administrationen av den gemensamma jordbrukspolitiken är en av Jordbruksverkets huvuduppgifter. Jordbruksverket är också aktivt i förenklingsarbete på EU-nivå, vilket bland annat innebär att försöka påverka och förenkla regelverk kring till exempel EU-stöden. I följande avsnitt redovisas ett urval av de åtgärder som Jordbruksverket har vidtagit under 2015 för att minska administrationen, åstadkomma förenklingar och därmed uppnå en effektivare stödhantering. Dessutom har Jordbruksverket till exempel även infört schabloner för att möta kundernas krav på enklare hantering av ansökningar och minska den administrativa bördan. 4.2.1 Utveckling av e-tjänster och it-stöd Utveckling av it-system mot en hög grad av automatisering i både ärendehantering och uppföljning är de mest omfattande åtgärderna som Jordbruksverket har genom fört för minskad administration och förenklad stödhantering. I it-stöden finns inbyggda kontrollpunkter som handläggaren måste hantera innan ett ärende kan avgöras. It-systemens komplexitet ökar dock över tid när fler och fler uppgifter interagerar med varandra, och kräver därför mycket resurser både i utvecklings- och förvaltningsfasen. Trots detta förväntas satsningarna på utveckling och samordning av it-system på lång sikt bidra till lägre kostnader, effektivare förvaltning och förenkling för både kunder och stödmyndigheter. För landsbygds- och fiskeristöden har arbetet fortsatt med att utveckla och komplettera e-tjänsten för ansökan om företags- och projektstöd till att omfatta alla stödformer. När tjänsten lanserades hösten 2014 omfattade den enbart investeringsstöd till investeringar i djurstallar och projektstöd för bredband. Vidare har it-systemet för handläggning börjat användas. För jordbrukarstöden har utveckling av e-tjänsten SAM Internet fortsatt under 2015. It-system för handläggning, kontroller och stödrätter har också kommit på plats under året. Under 2015 har Jordbruksverket fortsatt arbetet med att förbättra och utveckla den digitala akthanteringen (Kundakt) och anpassat systemet även för hanteringen av 15

handlingar inom landsbygds- och fiskeristöd. Varje kund har en digital akt, där alla handlingar i respektive ärende samlas. Kunden ser delar av aktens innehåll via Mina sidor och stödmyndigheterna kan hantera alla handlingar digitalt. Alla handlingar som kunden skickar in via en e-tjänst sparas automatiskt ned i kundens digitala akt. Pappershandlingar som kunden skickar in skannas först hos en central skanningsleverantör och skickas sedan vidare till den digitala akten. Jordbruksverket och länsstyrelserna har under 2015 använt sig av centralt utskick. När beslut fattas i handläggningssystemet skapas samtidigt ett brev som skickas till kunden via ett centralt utskick. Brevet blir synligt på Mina sidor. Handläggaren kan även välja att göra ett centralt utskick på enskilda brev till kunden genom ett val i Kundakt. En extern leverantör skriver ut, kuverterar och skickar ut brevet. Den digitala akthanteringen, som används fullt ut från mars 2016, innebär en förändrad handläggning. Det kan därför ta viss tid innan hanteringen upplevs som en förenkling. Dels behöver handläggarna lära sig systemet ordentligt, dels behöver Jordbruksverket göra ytterligare anpassningar. Under 2015 har Jordbruksverket fortsatt arbetet med att utveckla och förvalta Handläggarstöd för stödadministration så att det blir tydligare för stödmyndigheterna hur de ska arbeta. I handläggarstödet finns alla rutiner, mallar, blanketter och andra hjälpdokument som behövs för att handlägga jordbrukarstöd och landsbygds- och fiskeristöd på ett korrekt sätt. Här kan även handläggarna ställa frågor. Rutiner och mallar har tagits fram i samråd mellan Jordbruksverket och stödmyndig heterna. Det gamla handläggarstödet används fortfarande i viss utsträckning, men kommer successivt att fasas ut. 4.2.2 Styr- och uppföljningssystem i samverkan Under året har Jordbruksverket tillsammans med andra stödmyndigheter fortsatt använda och utveckla styr- och uppföljningssystemet (SUSS) för EU-stöden. Syftet är i första hand att korta handläggningstiderna och säkerställa att stöden i så hög grad som möjligt betalas ut i tid. Den centrala delen i SUSS är en gemensam tidsplan med mål för de viktigaste momenten i hanteringen av ansökningar och mål för utbetalade belopp. Jordbruksverkets ambition med SUSS är också att det ska leda till färre överklagningar och krav på återbetalningar. Den övergripande processen kring jordbrukarstöden består av en mängd delprocesser och omfattar ett stort antal aktörer. Jordbruksverket har under året infört en förstärkt processamordning för att säkerställa att processen för jordbrukarstöden hänger ihop på ett välfungerande sätt. Effektiva processer bidrar till förenklingar och minskad administration. 4.2.3 Förändringsrådet För att säkerställa att verksamheten förbereds för leveranser från ProCAP och efterföljande projekt inrättade Jordbruksverket redan 2014 ett förändringsråd med deltagare från Jordbruksverkets linjeverksamhet, länsstyrelserna och ProCAP. Förändringsrådet ska stötta och vägleda verksamhetsansvariga i arbetet med att: planera mottagandet av processerna för landsbygds- och fiskeristöd och jordbrukarstöd 16

dimensionera verksamheterna bygga upp kompetens identifiera roller. Under 2015 har rådet varit ett viktigt forum för stödmyndigheterna att diskutera gemensamma frågor och utmaningar kring de stöd som öppnat. Förändringsrådet är också mottagare av det återstående arbetet efter ProCAP. 4.2.4 Översyn och förenkling av regelverk Jordbruksverket har under året fortsatt förenkla regelverk, bland annat genom en arbetsgrupp som arbetat med regelverket kring tvärvillkoren. Syftet är att på sikt förenkla hela systemet med tvärvillkor. Förenklingsarbetet har presenterats för EU-kommissionen och samtliga medlemsstater. 4.2.5 Förenklingsresan Under året har Jordbruksverket fortsatt förenklingsarbetet efter Förenklingsresan som genomfördes 2013 och 2014. Tillsammans med andra myndigheter och branschorganisationer besöktes ett antal lantbrukare på olika platser i landet med olika produktionsinriktningar. Syftet var att ta reda på vad de upplever som krångligt och hur Jordbruksverket tillsammans med de andra parterna kan skapa förenklingar som upplevs i vardagen och minskar den administrativa bördan för företagen. Förenklingsresan resulterade i en gemensam handlingsplan med förenklingsförslag, där varje organisation har ansvar för åtgärder inom det egna ansvarsområdet. Särskilt fokus lades på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt. Under 2015 har en ny förenklingsresa startat tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket. Den nya resan omfattar livsmedelsföretag och sker enligt samma koncept som resan till lantbrukare. 4.2.6 En väg in Under året har Jordbruksverket och länsstyrelserna fortsatt samverka kring En väg in, som är den gemensamma supporten för frågor om jordbrukarstöden. Kunder i hela landet ringer samma telefonnummer, oberoende av om ärendet finns hos Jordbruksverket eller länsstyrelsen. Jordbruksverket och länsstyrelserna samarbetar även i Jordbruksverkets frågeforum Fråga oss. Kunden får svar direkt i forumet istället för att bli hänvisad till att kontakta sin länsstyrelse. Bra support till kunderna bidrar till korrekta ansökningar som kan handläggas snabbare. Jordbruksverket och länsstyrelserna har under 2015 analyserat möjligheterna till ökad samverkan för att ytterligare effektivisera En väg in. 4.2.7 Klarspråk Klarspråksarbetet har fortsatt under året och omfattar både information till stödmyndigheter och kunder som söker stöd. Målet är att kontinuerligt förbättra texter och öka förståelsen. Tydlig information gör att kunderna lättare kan ta till sig alla villkor som gäller för stöden. Därmed minskar risken för avdrag och återkrav. Under året har Jordbruksverket särskilt arbetat med klarspråk i juridiska texter, till exempel i föreskrifter. Andra texter som har prioriterats är beslut, texter som skickas 17

ut till många och sammanfattningar i rapporter. Som ett led i förbättringsarbetet anordnar Jordbruksverket även utbildningar och utvärderar klarspråksarbetet. 4.3 Åtgärder för att åstadkomma en mer enhetlig regeltillämpning De stödmyndigheter som hanterar EU-stöd är självständiga myndigheter, åtskilda från Jordbruksverket. Därför arbetar Jordbruksverket kontinuerligt för att säkerställa en enhetlig regeltillämpning och korrekt stödhantering i hela landet. I följande avsnitt redovisas ett urval av de åtgärder som Jordbruksverket har vidtagit under 2015 för att åstadkomma en mer enhetlig regeltillämpning. 4.3.1 Uppdaterade regelträd och verksamhetsprocesser Jordbruksverket har under 2015 fortsatt arbetet med att uppdatera och förvalta de regelträd och verksamhetsprocesser som tagits fram inom ramen för arbetet i ProCAP. Metoden med regelträd har tagits fram med syftet att skapa en visuell och tydlig överblick över alla regler som styr stödhanteringen. Alla regelträd för jordbrukarstöden har uppdaterats under året. Jordbruksverket ser också kontinuerligt över de processer som ligger till grund för och styr verksamheten. Översynen av regelträd och verksamhetsprocesser är betydelsefulla för utvecklingen av it-system och bidrar till en mer enhetlig regeltillämpning. 4.3.2 Föreskriftsarbete Många nya EU-regler har tillkommit i och med införandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken. Under året har Jordbruksverket både tagit fram nya föreskrifter och omarbetat de befintliga. För att bidra till en mer enhetlig regeltillämpning har Jordbruksverket i samband med detta påbörjat arbetet med att förtydliga och renodla föreskrifterna. Det innebär till exempel både satsning på klarspråk och att i föreskrifterna undvika regleringar som redan omfattas av EU:s förordningar, så kallade dubbelregleringar. Syftet är att få större tydlighet kring vad som är EU-regler och vad Jordbruksverket föreskriver. Under 2015 har Jordbruksverket även beslutat en ny gemensam GAR 2, gemensam ma administrativa rutiner, för alla stödmyndigheter. I den förra programperioden fanns det fem olika GAR, en för varje aktuell stödmyndighet. De innehöll många detaljer kring handläggningen, som nu istället finns i rutinerna. En tydligare och gemensam GAR bidrar till en mer enhetlig regeltillämpning. 4.3.3 Rutiner och processtyrning Jordbruksverket föreskriver i GAR att alla handläggare som hanterar EU-stöd ska följa gemensamma rutiner. Det bidrar till en enhetlig regeltillämpning och handläggning av ärenden inom hela landet och säkerställer likabehandlingen av sökande. Under året har Jordbruksverket gjort ett omfattande arbete med att ta fram nya 2 GAR Gemensamma administrativa rutiner för länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket, Havs- och vattenmyndigheten och LAG (SJVFS 2015:8). 18

rutiner, men även uppdaterat befintliga rutiner för både jordbrukarstöd och landsbygds- och fiskeristöd. Representanter från stödmyndigheterna ingår i denna arbetsprocess. Jordbruksverket fastställer och publicerar de nya rutinerna i Handläggarstöd för stödadministration, framför allt i samband med öppningar och ändrade funktioner i it-systemen. Rutinerna är nu mer strukturerade och lättare att följa än rutinerna i förra programperioden. Dessutom arbetas de fram på samma sätt inom landsbygds- och fiskeristöd respektive jordbrukarstöd. 4.3.4 Kontrollverksamhet All kontrollverksamhet ska kännetecknas av rätt kontroller, utförda på rätt sätt och i rätt tid. Det innebär till exempel att kontrollarbetet ska ske enligt fastställda riktlinjer och kontrollprocesser. I kontrollarbetet ingår bland annat riktlinjer för riskanalys och urval, checklistor, kontrollinstruktioner, kontrollrapport, beslutsvägledning, verksamhetsstatistik, avisering och rutin för kvalitetskontroll. Under 2015 har Jordbruksverket fortsatt arbetet med att likrikta och möjliggöra en enhetlig kontrollprocess bland annat genom instruktioner och utbildningar för de nya stöden. 4.3.5 Ajourhållning och uppdatering av blockdatabasen Jordbruksverket har under året fortsatt arbetet med att granska och uppdatera jordbruksblock i den så kallade blockdatabasen, som innehåller all mark som är godkänd för jordbrukarstöd. Jordbruksverket ansvarar för att blockdatabasen innehåller aktuella uppgifter och har tillräckligt hög kvalitet, vilket är en förutsättning för att åstadkomma en enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket inledde redan 2014 projektet Block 2015 för att uppdatera databasen på grund av nya krav och förändringar i samband med införandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken. Projektet avslutades under 2015. Under 2015 har cirka 600 000 jordbruksblock granskats, motsvarande cirka 50 % av det totala antalet i blockdatabasen. Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller har cirka 80 000 block granskats i fält, vilket är fler än normalt. 4.3.6 Uppföljande verksamhet Internkontrollenheten har under 2015 fortsatt arbetet med att utveckla sin verksamhet i enlighet med EU-kommissionens ackrediteringsförordning 3. Enheten kontrollerar både Jordbruksverkets och stödmyndigheternas stödhantering och uppmärksammar såväl brister som goda exempel. Resultatet används i det kontinuerliga förbättringsarbetet. För att öka enhetligheten har internkontrollenheten under året bland annat genomfört kontroller av upphandlingar, där brister kunnat konstateras under föregående år. Uppföljningar visar att kontrollerna som regel medför att stödmyndigheterna ändrar sina interna rutiner för att komma till rätta med eventuella brister. 3 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014. 19

4.3.7 Utbildnings- och informationsinsatser Målet med utbildnings- och informationsinsatserna är att skapa tillräckligt hög kompetens och därigenom få en effektiv, enhetlig och korrekt stödhantering. Under 2015 har Jordbruksverket, inom ramen för ProCAP, fortsatt arbetet med att genomföra en mängd olika utbildningar och informationsträffar om regelverk, nya it-stöd och rutiner för handläggare vid stödmyndigheterna. Det har handlat om både grundläggande och mer specifika utbildningar. Nytt för 2015 är att utbildningar hållits även för Tillväxtverket, Havs- och vattenmyndigheten och leaderkontoren. Tidigare har endast länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket deltagit. För att säkerställa en effektiv kontrollverksamhet har Jordbruksverket också genom fört två konferenser för kontrollansvariga och två arealkurser för fältkontrollanter på länsstyrelserna. 4.4 Uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster Jordbruksverket arbetar på olika sätt med förbättrad kvalitet och ökad effektivitet i stödhanteringen. I följande avsnitt redovisas resultatet inom ett urval åtgärdsområden. Utöver dessa har Jordbruksverket under året till exempel påbörjat försök med aktivitetsbaserade arbetsplatser och drivit ett projekt kring förbättrat bemötande. Det är åtgärder som på sikt också förväntas ha positiv inverkan på stödhanteringen. 4.4.1 Utbetalningar i rätt tid Målet för utbetalning av jordbrukarstöden var att betala ut 6,35 miljarder kronor före årsskiftet. Jordbruksverket betalade ut 6,53 miljarder kronor och uppfyllde därmed målet. Eftersom det var sista året för utbetalningar inom både landsbygdsprogrammet och fiskeriprogrammet 2007 2013, har målet för projekt- och företagsstöden varit att betala ut alla ansökningar om utbetalningar före årsskiftet. Målet är i huvudsak uppfyllt. Direktstöd Målet för direktstöden 2015 var att Jordbruksverket skulle betala ut så stor del av stöden som möjligt till lantbrukarna under kalenderåret 2015. Målet för utbetalning av gårdsstödet var minst 85 %. Resultatet blev att 86 % fick sin utbetalning. stöd till förgröning var minst 75 %. Resultatet blev att 85 % fick sin utbetalning. stöd till unga lantbrukare var minst 85 %. Resultatet blev att 72 % fick sin utbetalning. nötkreatursstödet var att delutbetala 85 % av ansökt belopp till minst 82 % av lantbrukarna. Resultatet blev att 85 % fick sin delutbetalning. Slututbetalning kommer att göras under 2016. 20

Miljöersättningar, kompensationsstöd och ersättning till ekologisk odling inklusive omställning För miljöersättningar i landsbygdsprogrammet 2007 2013 gjordes en delutbetalning i mitten på oktober och slututbetalning i december. Målet att betala ut 90 % av dessa ersättningar under kalenderåret 2015 uppnåddes. För vissa miljöersättningar i landsbygdsprogrammet 2014 2020 gjordes delutbetal ningen i december. Målet var att delutbetala 85 % av ansökt belopp till 94 % av lantbrukarna. Resultatet blev att 90 % av lantbrukarna fick sin delutbetalning. Slututbetalning kommer göras under 2016. För kompensationsstödet och ersättning för ekologisk odling inklusive omställning gjordes ingen utbetalning under 2015. Både del- och slututbetalning kommer göras under 2016. Orsaken till att dessa tre stöd betalas ut senare är att regelverket fastställts sent och att it-systemen för utbetalningar därför inte kunde levereras före årsskiftet. Landsbygds- och fiskeristöd Eftersom 2015 var det sista året för utbetalningar av företags- och projektstöd inom både landsbygdsprogrammet 2007 2013 och fiskeriprogrammet 2007 2013 har fokus varit att handlägga så många ansökningar om utbetalning som möjligt och betala ut alla pengar före årsskiftet. För att ge alla kunder samma möjligheter att komplettera sina ärenden i tid, har handläggarna arbetat med många ärenden parallellt. Fokus har därmed inte varit att minimera handläggningstid för det enskilda ärendet. För de nationella projekten, som handläggs i sin helhet på Jordbruksverket, finns sedan tidigare ett mål att avsluta inkomna ärenden inom 90 dagar. Detta mål uppnåddes nästan under 2014 då 89 % av de inkomna ärendena avslutades inom 90 dagar. Under 2015 blev motsvarande siffra knappt 34 %. För 2015 var den genomsnittliga handläggningstiden för avslutade ärenden inom nationella projekt 132 dagar för hela året, 97 dagar för januari juni och 166 dagar för juli december. Under året inkom 221 ansökningar, varav 220 under det första halvåret. Under året avslutades 283 ärenden och 96 av dessa betalades ut inom målet på 90 dagar. 4.4.2 Användning av e-tjänster Utvecklingen av e-tjänster medför ökad effektivitet och förbättrad service. Under 2015 gjordes totalt cirka 62 300 SAM-ansökningar. Andelen ansökningar via e-tjänsten ligger liksom tidigare år högt och motsvarar cirka 99,5 % av det totala antalet. Under 2015 gjordes cirka 20 000 överföringar av stödrätter. Andelen överföringar via e-tjänsten är cirka 63 % av det totala antalet, eller drygt 12 000. Det är en ökning med cirka 13 % jämfört med 2014. Under 2015 gjordes totalt cirka 3 700 ansökningar om företags- och projektstöd. Andelen ansökningar via e-tjänsten är cirka 96 % av det totala antalet. 21

4.4.3 It-support Jordbruksverket har utvecklat ett helt nytt systemstöd för programperioden 2014 2020. Fortfarande åtgärdar man fel och förbättrar it-systemen för att säkerställa kvaliteten och effektivisera stödhanteringen. Under 2015 anmäldes 2 544 supportärenden via formuläret på Ladan, varav 1 375 ärenden gäller de nya jordbrukarstöden 111 ärenden gäller de nya landsbygds- och fiskeristöden 1 058 ärenden gäller stöden i programperioden 2007 2013. Antalet anmälda supportärenden har ökat jämfört med föregående år, vilket beror på nya system och att de gamla systemen anpassats till nya regelverk. 4.4.4 Granskning av jordbruksblock Jordbruksverket bedömer att kvalitetshöjningen som följer av kontinuerliga uppdateringar av blockdatabasen avsevärt minskar risken för felaktiga utbetalningar och därmed risken för stora finansiella korrigeringar. Varje år gör alla medlemsländer en kvalitetsbedömning av sina blockdatabaser och rapporterar resultatet till EU-kommissionen, som bedömer kvaliteten. Det viktigaste måttet är en korrekt kvantifiering av maximal stödberättigande areal. Blockdatabasen fick vid 2015 års bedömning resultatet 99,8 %, vilket är inom det godkända intervallet 98 102 %. 4.4.5 Nya föreskrifter Ett omfattande arbete har lagts ned på att ta fram föreskrifter, instruktioner och rutiner inför den nya programperioden under 2015. Under året har 18 föreskrifter beslutats, som berör stödhanteringen. Under 2015 har Jordbruksverket börjat mäta om föreskrifter är skrivna på klarspråk. Av sju granskade föreskrifter, som rör stödhanteringen, uppfyller fyra kriterierna för klarspråk. Jordbruksverket har utvecklat en metod som utgår från Språkrådets råd för att utvärdera texters kvalitet. Genom mätmetoden kan vi följa utvecklingen av klarspråk i olika texter över tid. Resultatet av mätningarna visar att Jordbruksverkets prioriterade texter har blivit begripligare. Föreskriftsarbetet under 2015 har varit intensivt. Att ta fram en föreskrift är en komplex process, som normalt tar cirka sex månader. Eftersom föreskriftsändringar många gånger bestäms i ett sent skede, till exempel som följd av nya tolkningar från kommissionen, kan det leda till att föreskriftsprocessen behöver förkortas. Det kan resultera i att tiden mellan beslut och ikraftträdande blir kort. Jordbruksverkets mål är att 50 % av föreskrifterna ska beslutas minst fyra veckor innan de träder i kraft. På grund av sena ändringar uppfyllde endast 6 % av föreskrifterna inom stödhanteringen detta mål under 2015. 4.4.6 Förenklingar Förenklingsarbetet har bland annat följts upp genom regelbundna avstämningar mot den gemensamma handlingsplan, som togs fram efter Förenklingsresan. 22

Uppföljningen under 2015 visar att antalet färdiga åtgärder har ökat från 75 till 109. Det innebär att närmare 75 % av åtgärderna är genomförda. 4.4.7 En väg in Målet för En väg in, Jordbruksverkets och länsstyrelsernas gemensamma support för frågor om jordbrukarstöden, är att 85 % av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Under 2015 inkom totalt cirka 55 000 samtal genom En väg in, varav cirka 81 % besvarades inom tre minuter. Motsvarande siffra för den intensivaste SAMperioden var cirka 76 %. Siffrorna visar att svarstiden under året inte riktigt nådde det uppsatta målet. En viktig förklaring till detta var att samtalen var betydligt längre än föregående år på grund av alla nyheter kring stöd och regelverk. 4.4.8 Resultat från granskning Jordbruksverket kontrollerar årligen att alla stödmyndigheter följer rutiner och regelverk genom att granska rapporter och bedöma om stödmyndigheterna följer kraven i EU-kommissionens ackrediteringsförordning. För landsbygdsstöden har internkontrollenheten under 2015 bland annat följt upp stödmyndigheter som hade många brister under föregående år. Utifrån en bedömning av risken för fel i utbetalningar, har enheten också valt ut nya stödmyndigheter för granskning. Bristerna har framför allt hittats i kontroller av offentlig upphandling och upphandling i bredbandsprojekt. Resultatet av årets uppföljning visar att 1,86 % av EU-stöden för landsbygdsutveckling är utbetalade på felaktig grund. Det är en förbättring mot föregående år, då motsvarande siffra var 2,93 %. Resultatet har presenterats för de berörda myndigheterna, med uppmaning att ta fram en plan för hur bristerna ska åtgärdas. Effekten av åtgärderna kommer att följas upp vid kommande års internkontroll. 23

5 Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden I detta kapitel redovisas volymer och beräknade kostnader för administrationen av EU-stöden hos länsstyrelserna. Viss redovisning görs även för handläggningen hos Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sametinget och LAG. För jordbrukarstöden redovisas antalet ansökningar och utbetalningar samt fördelningen på olika indatakanaler. Vidare jämförs kostnader med ärende- och kontrollvolymer. För landsbygds- och fiskeristöden redovisas hanteringen av stöd för programperioden 2007 2013 separat från hanteringen av stöd för perioden 2014 2020. Även här redovisas ärendevolymer och utbetalningsbelopp, som jämförs med länens redovisade kostnader. Under 2015 har totalt 406,6 årspersoner arbetat med hantering av EU-stöden på länsstyrelserna, varav 291,5 årspersoner inom jordbrukarstöden, 82,1 årspersoner inom landsbygdsstöden och 23 årspersoner inom objektkod 604x. Till detta kommer 4,1 årspersoner som har arbetat med EU-stöd inom fiske samt konsulter motsvarande 12,3 årspersoner inom jordbrukarstöden. Som nämnts i kapitel 4 är underlag och statistik för 2015 osäkra och i viss mån ofullständiga. Under respektive avsnitt beskrivs vilken statistik som använts och då jämförelser görs med tidigare år finns ofta kommentarer. I de följande diagrammen redovisas länen och stödmyndigheterna med följande bokstavsbeteckningar: Länsbokstav Län Länsbokstav Län AB Stockholms län S Värmlands län C Uppsala län T Örebro län D Södermanlands län U Västmanlands län E Östergötlands län W Dalarnas län F Jönköpings län X Gävleborgs län G Kronobergs län Y Västernorrlands län H Kalmar län Z Jämtlands län I Gotlands län AC Västerbottens län K Blekinge län BD Norrbottens län M Skåne län JV Jordbruksverket N Hallands län SKS Skogsstyrelsen O Västra Götalands län SAT Sametinget 5.1 Jordbrukarstöden På grund av förändrade tidplaner för utveckling av it-stöd kommer delar av stödhandläggningen för stödåret 2015 att ske under 2016. Redovisade kostnader i denna rapport avser endast handläggning under 2015. 24

Med jordbrukarstöd avses här de stödformer som lantbrukaren ansöker om i samband med SAM-ansökan och som administreras samlat som jordbrukarstöd. Därigenom ingår även miljöersättningar och kompensationsstöd, som annars ingår i landsbygdsprogrammet. 5.1.1 Volymer för jordbrukarstöden SAM-ansökningar Sett över en tioårsperiod, har antalet SAM-ansökningar minskat, ofta med ett par procent årligen. Mellan 2014 och 2015 minskade antalet ansökningar med 3 %. Andelen elektroniska ansökningar via e-tjänsten SAM Internet är fortsatt stabil och låg för fjärde året i rad kring 99,5 % av det totala antalet ansökningar. Antalet utbetalningar har ökat med cirka 4 % mellan 2014 och 2015. Det är en naturlig ökning, då fler stöd gått att söka. Den verkliga ökningen är dock större än vad statistiken visar, eftersom handläggning och utbetalningar i viss mån skjutits till 2016. Tabell 5.1 nedan visar antalet SAM-ansökningar samt antal utbetalningar under den senaste tioårsperioden: Ärende 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 SAM-ansökningar Index 82 500 100 82 050 99 81 050 98 80 870 98 73 074 89 71 124 86 68 425 83 67 177 81 65 348 79 63 411 77 Elektroniska ansökningar Andel av antal SAM-ansökningar 40 700 49 % 44 600 54 % 46 250 57 % 49 306 61 % 47 538 65 % 54 301 76 % 67 602 99,6 % 66 992 99,7 % 65 171 99,7% 63 072 99,5% Utbetalningar, antal Index 251 963 100 243 680 97 235 772 94 230 976 92 210 280 83 207 986 83 197 575 78 194 967 77 170 889 68 177 820 71 Tabell 5.1 Ärendevolymer för hanteringen av jordbrukarstöden vid länsstyrelserna för åren 2006 2015. Från 2009 redovisas antalet SAM-ansökningar oavsett status, d.v.s. inklusive avslagna, annullerade m.fl. Åren 2006-2008 redovisas endast SAM-ansökningar i normalstatus. Antalet utbetalningsärenden hämtas från stödsystemen, där varje stödform per brukare utgör ett utbetalningsärende. Åtagandeplaner Miljöersättningar är mer kostnadskrävande per ansökan än gårdsstödet. Därför visas i de följande diagrammen omfattningen rörande åtagandeplaner, som är en betydande del av arbetet med miljöersättningar. Omfattningen av åtagandeplaner skiljer sig mycket mellan länen och har stor påverkan på länens totalkostnad för att hantera jordbrukarstöden. Under 2015 har drygt 27 000 brukare sökt nya åtaganden för perioden 2015 2019. Sammanlagt har drygt 35 000 åtaganden sökts, varav drygt 95 % inom antingen betesmarker och slåtterängar (62 %), vallodling (23 %) eller ekologisk produktion (10 %). Resterande åtaganden avser fäbodbete, restaurering av betesmarker och slåtterängar samt skötsel av våtmarker. Diagram 5.1 visar antalet sökta åtaganden per länsstyrelse. Från 2010 har länsstyrelsen i Blekinge utfört arbetet med sina åtagandeplaner, men antalet redovisas 25

av Skåne län. Som framgår av diagrammet är den totala omfattningen av åtagandeplaner inte jämnt fördelad mellan länen. Länen i landets sydöstra del har många resurskrävande betesmarksåtaganden, vilket innebär fler åtagandeplaner. På många håll har extrapersonal anställts för att inventera och upprätta nya åtagandeplaner. Även om många länsstyrelser under 2015 har lagt ner mycket tid på åtagandeplaner, har de inte kunnat besluta några nya åtaganden. Arbetet med åtagandeplanerna kommer att fortsätta under 2016. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 AB C D E F G H I M N O S T U W X Y Z AC BD betesmarker o slåherängar vallodling ekologisk produkqon övriga åtaganden Diagram 5.1 Antal sökta åtaganden per länsstyrelse 2015. 5.1.2 Kostnader för jordbrukarstöden För att göra relevanta jämförelser mellan länen och undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, jämförs här bara de kostnader (ca 183 mnkr) som är direkt knutna till hanteringen av jordbrukarstöden. De indirekta kostnaderna (ca 116 mnkr) som framgår av bilaga 1.4 ingår inte. En sammanställning av de direkta kostnaderna för jordbrukarstöd i respektive län finns i bilaga 1.3. De direkta kostnaderna har länsvis fördelats på antalet utbetalningsärenden samt på ansökta volymer hämtade från stödsystemen. De direkta kostnaderna för jordbrukarstöden har ökat med ca 24 % jämfört med 2014. Av flera olika anledningar är det dock svårt att jämföra kostnaderna mellan dessa år. År 2014 var ett ovanligt enkelt år inom jordbrukarstöden, eftersom åtagandena för miljöersättning var stängda för utökning och nya ansökningar. Under 2015 innebar det nya landsbygdsprogrammet stora utmaningar, både på grund av sena beslut om regelverk och program, komplexa stödregler och nya stödformer. Länen redovisar i sina kommentarer följande huvudorsaker till de ökade kostnaderna: Arbetet med åtagandeplaner för miljöersättning inom betesmarker för den nya perioden har varit omfattande och krävt omfördelning av resurser och tidvis övertidsarbete. På grund av bland annat sent ansökningsdatum kom kontrollsäsongen igång sent. Detta medförde att kontrollanter tidvis inte var sysselsatta, men också att resurser senare under året fick fördelas om och säsongsanställningar förlängas. Tack vare lägre kontrollfrekvenser än föregående år kunde kostnadsökningen ändå begränsas. 26

Nya, komplexa stödregler och inkörning av nya it-system har förlängt tiderna för både stödhandläggning och fältkontroll. Tidsåtgången har ökat både genom att många moment har fått göras manuellt och genom att ärenden har fastnat i handläggningssystemen. Den verkliga kostnadsökningen för stödåret 2015 är större än statistiken visar, eftersom alla stöd tillhörande stödåret 2015 ännu inte kunnat handläggas. Exempel vis har varken handläggning eller utbetalningar skett inom kompensationsstödet och ersättningarna för ekologisk odling. Detta innebär att kostnader för stödåret 2015 förskjuts till räkenskapsåret 2016. Direkta kostnader fördelat på större kostnadsposter I länsstyrelsernas underlag (se bilaga 1.3) redovisas kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Analysen nedan utgår från de objektkoder som är relaterade till jordbrukarstöden (601* med underkonton). Under 2015 har en stor del av resurserna lagts på handläggning av SAM-ansökan (60 % av direkta kostnaderna) och fältkontroller (34 % av de direkta kostnaderna). tkr 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 SAM- handläggning SAM- fältkontroller Djurbidrag - Restaurering bete/äng SAM- blockdatabasen 2013 2014 2015 Diagram 5.2 Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) uppdelat på de större kostnadsposterna för 2013 2015 (belopp i tkr). Direkta kostnader 4 per SAM-ansökan Diagram 5.3 visar direkta kostnaderna per SAM-ansökan och per länsstyrelse. Medelkostnaden per SAM-ansökan uppgick 2015 till 2 938 kr, vilket innebär en ökning med ca 30 % jämfört med 2014. Som tidigare nämnts är det svårt att jämföra kostnader med 2014. En jämförelse med 2013 års kostnad visar en genomsnittlig kostnadsökning på drygt 4 % per ansökan. 4 K läns hanteringskostnader redovisas under M läns kostnader, eftersom M län tar emot samtliga SAM-ansökningar för de två länen och även hanterar samtliga kontroller för de två länen. Antalet SAM-ansökningar avser ansökningar oavsett status. 27

kr 6 000 5 000 4 000 2013 2014 2015 3 000 2 000 1 000 - AB C D E F G H I M N O S T U W X Y Z AC BD MEDEL Diagram 5.3 Direkta kostnader (objektkod 601*) per SAM-ansökan 2013 2015 (belopp i kr). Förhållandet mellan de totala direkta kostnaderna och antalet SAM-ansökningar per länsstyrelse kan analyseras statistiskt via en regressionsanalys. Diagram 5.4 visar en regressionsanalys av sambandet dem emellan. Diagram 5.4 Statistisk analys av direkta kostnader per länsstyrelse som funktion av antalet SAM-ansökningar. (belopp i tkr). Analysen indikerar att sambandet kan beskrivas enligt följande: y = 2 700+2,07 x (tkr) där y = totala direkta kostnaden per länsstyrelse (tkr) x = antalet SAM-ansökningar Det finns alltså en fast direkt kostnad för varje länsstyrelse som 2015 uppgick till 2,7 mnkr per år. Detta omfattar bl.a. kostnader för resurser för att upprätthålla de kunskaper som behövs för hanteringen. Till detta kommer en rörlig kostnad (marginalkostnad) per SAM-ansökan som länsstyrelsen hanterar. Den rörliga kostnaden per SAM-ansökan uppgick för 2015 till ca 2 000 kr, vilket är i nivå med de föregående två åren. Med ökande antal ansökningar per länsstyrelse minskar genomsnittskostnaden per SAM-ansökan, eftersom den fasta kostnaden slås ut på fler ansökningar. 28

Direkta kostnader per utbetalningsärende Diagram 5.5 visar samtliga direkta kostnader fördelat per utbetalningsärende. Totalt uppgår genomsnittskostnaden till 1 030 kr, en ökning med ca 20 % jämfört med 2014. kr 2 000 Restaurering bete/äng Kontroll Åtagandeplaner Handläggning 1 500 1 000 500 - AB C D E F G H I M N O Diagram 5.5 Direkt kostnad (objektkod 601*) per utbetalningsärende år 2015, fördelad på delområdena handläggning, åtagandeplaner, kontroll och restaurering bete/äng kopplad till SAM (belopp i kr). Om den redovisade direkta kostnaden för hantering av åtagandeplaner undantas från summeringen är genomsnittskostnaden per utbetalningsärende 857 kr (hand läggning 449 kr, kontroll 401 kr). Detta är i nivå med totalsumman per utbetalningsärende för 2014 (862 kr), då arbetet med åtagandeplaner var av betydligt mindre omfattning, men inte redovisades separat från övrig handläggning. Ökningen från 2014 till 2015 beror således till stor del på ökat arbete med åtagande planer 2015. På många håll har man systematiskt gått igenom block med gamla åtagandeplaner och särskilda värden oavsett om det funnits en ansökan om stöd för 2015, vilket innebär att det utförda arbetet egentligen ska fördelas på en längre period än 2015. Diagram 5.6 visar direkt kostnad för arbete med åtagandeplaner (fält respektive skärm) beräknat per utbetalning. Som nämnts ovan är det inte fullt ut relevant att relatera kostnaderna till antalet utbetalningar, men det är ett sätt att få något mer jämförbara siffror mellan olika stora län. S T U W X Y Z AC BD medel kr 600 500 400 300 200 100 - AB C D E F G H I Fält Skärm M N O S T U W X Y Z AC BD medel Diagram 5.6 Direkt kostnad för arbete med åtagandeplaner (objektkod 60114 och 60115) per utbetalningsärende år 2015 (belopp i kr). Kontrollkostnader Kontroller har under 2015 gjorts både med avseende på stödformer som söktes t.o.m. 2014 och på de stödformer som kunde sökas för första gången 2015. 29

Den information som finns om kontrollurval och genomförande av kontroller är mycket osäker. Informationen finns i skilda system för respektive programperiod och systemen är inte samordnade. Det kan därför inte uteslutas att viss information dubblerats eller missats. Begränsad funktionalitet i it-systemet för kontroller innebär att kontrollärendenas status är osäker. Uppgifterna nedan är till största delen baserade på urvalet utan hänsyn till om kontrollerna hunnit genomföras eller inte vid kontrollsäsongens slut den 1 december 2015. I diagram 5.7 redovisas kostnaderna för SAM-kontrollerna (objektkod 60112) fördelat på antalet kontroller. Kostnaderna varierar mellan 9 790 kr och 32 519 kr per genomförd SAM-kontroll. kr 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - AB C D E F G H I M N Diagram 5.7 Direkta kostnader (objektkod 60112) per SAM-kontroll 2013 2015. O S T U W X Y Z AC BD MED 2013 2014 2015 Medelkostnaden per SAM-kontroll har sjunkit med 13 % jämfört med 2014 och uppgick under 2015 till 15 201 kr. Värt att notera är att minskningen till viss del beror på att arbete med kontroller skjutits över årsskiftet och därmed kommer att belasta 2016. Totala kostnader 5 per företag som söker stöd Diagram 5.8 nedan visar att den genomsnittliga totala kostnaden (inklusive gemensamma kostnader) för hanteringen av jordbrukarstöden, beräknat per företag som söker stöd, har ökat. Medelkostnaden för 2015 var 4 795 kr per stödsökande företag, en ökning med ca 30 % jämfört med 2014. Som diagrammet visar är medelkostnaden i nivån med 2013 års medelkostnad. kr 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - AB C D E F G H I M N Diagram 5.8 Total kostnad för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) per stödsökande företag för år 2013 2015 (belopp i kr). O S T U W X Y Z AC BD MEDEL 2013 2014 2015 5 K läns kostnader redovisas under M län. 30

5.1.3 Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden För 2015 gjordes ett urval på sammanlagt 27 272 kontroller för samtliga jordbrukar stöd hos 4 108 sökande. Antalet uttagna arealstödskontroller var 13 791, fördelat på 3 338 jordbrukare. Kontrollfrekvensen på alla nya stöd 2015 var 5 %. Diagram 5.9 nedan visar kontroll-frekvensen för de miljöersättningsåtaganden som ingåtts t.o.m. 2014: 10% 8% 6% 4% 2% 0% AB C D E F G H I M N O S T U W X Y Z AC BD MEDEL 2013 2014 2015 Diagram 5.9 Kontrollfrekvenser miljöersättningar 2013 2015. Detta avser miljöersättningsåtaganden som ingåtts före 2015. De senaste tre årens kontrollfrekvenser per länsstyrelse inom gårdsstöd och miljöersättningar beviljade t.o.m. 2014 visas även i tabellform i bilaga 1.5. 5.2 Landsbygdsstöden I landsbygdsprogrammet ingår såväl de olika stödformerna för miljöersättningar och kompensationsstöd som företagsstöd, projektstöd och stöd för miljöinvesteringar. Miljöersättningar och kompensationsstöd administreras dock tillsammans med jordbrukarstöden och redovisas under avsnitt 5.1. Begrepp: I detta avsnitt används en del förkortningar. Följande lista visar de förkortningar och benämningar som används för stödformer: EGENKUL = Kompetensutveckling i egen regi FÖRETAG = Företagsstöd LAG = Lokala Aktions Grupper MINVEST = Miljöinvesteringar PROJEKT = Projektstöd PROKUL = Projektstöd kompetensutveckling PROLAG = Projektstöd Leader SAT = Sametinget SKS = Skogsstyrelsen JV = Jordbruksverket Från och med 2015 redovisar länen direkta kostnader för handläggning på femsiffrig nivå. Syftet att det ska vara möjligt att beräkna styckekostnad per ärende för ansökan om stöd respektive ansökan om utbetalning. Under 2015 arbetade länsstyrelserna intensivt med att handlägga ansökningar om utbetalning för stöd beviljade i programperioden 2007 2013, eftersom det var sista året för utbetalning av dessa stöd. För att beräkna styckekostnad per handlagt 31

ärende har länens redovisade tid för handläggning av ansökan om utbetalning använts. Under 2015 har mycket tid lagts på regionala handlingsplaner för perioden 2014 2020, som samtliga blev godkända under hösten. Handläggningen av många av dessa stöd öppnade först i oktober 2015. Många länsstyrelser hann därför inte fatta några beslut om stöd före årsskiftet. Sammantaget fattades endast ett femtio tal beslut om stöd, gällande investeringsstöd till djurstallar (företagsstöd) och stöd till bredbandsutbyggnad (projektstöd), de två stödtyper som gick att söka redan hösten 2014. 5.2.1 Handläggning av landsbygdsstöden för perioden 2007 2013 Ärendevolymer Tabell 5.2 visar handläggningskostnader och utbetalda stödbelopp för stöd beviljade i programperioden 2007 2013. För åren 2013 och 2014 ingår både ansökan om stöd och ansökan om utbetalning. Under 2015 handlades däremot bara ansökan om utbetalning, och därför har endast kostnad för tid redovisad på detta beaktats. Utbetalt belopp visar utbetalt belopp i genomsnitt för respektive stödform. Stödform Antal handlagda ärenden Kostnad per handlagt (ansökan om stöd samt ärende, kr* ansökan om utbetalning) Utbetalt stödbelopp, kr (genomsnitt) 2013 2014 2015* 2013 2014 2015 2013 2014 2015 Företagsstöd 4 497 1 559 874 4 648 7 690 5 887 212 100 223 200 221 368 Projektstöd (inkl. PROKUL och EGENKUL) 2 479 1 969 1 247 7 219 7 983 9 568 266 900 382 900 155 153 Miljöinvesteringar 3 976 1 679 967 2 903 4 158 4 534 84 900 115 400 200 078 Totalt 10 952 5 207 3 088 Tabell 5.2 Sammanställning av länsstyrelsernas antal handlagda ärenden och de direkta kostnaderna per handlagt ärende samt av Jordbruksverket utbetalt stödbelopp i genomsnitt för företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar. Samtliga uppgifter gäller stöd beviljade i programperioden 2007 2013. Kostnader och utbetalda belopp anges i kr. *För 2015 avses endast ansökan om utbetalning. Tabell 5.3 visar volymer och belopp för de övriga stödmyndigheternas (Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget) hantering av stöd inom landsbygdsprogrammet, huvudsakligen omfattande kompetensutvecklingsåtgärder inom projekt stöd, nationella projekt och skogliga åtgärder. När det gäller PROLAG står länsstyrelserna som beslutsfattare men ärendena handläggs delvis av LAG. 32

Företagsstöd Antal Utbetalt belopp totalt (mnkr) Projektstöd (inkl. PROKUL och EGENKUL) och PROLAG Antal Utbetalt belopp totalt (mnkr) Skogliga åtgärder Antal Utbetalt belopp totalt (mnkr) Jordbruksverket - - 296 190,7 - - Skogsstyrelsen 2 0,051 87 46,9 348 40,5 Sametinget 29 5,3 20 5,2 - - LAG 6 - - 1263 235,5 - - Totalt 242,8 Tabell 5.3 Sammanställning av övriga myndigheters hantering av stöd inom landsbygdsprogrammet under 2015. Av Jordbruksverket utbetalt stödbelopp redovisas i mnkr. Direkta kostnader per stödtyp För att skapa en bättre jämförbarhet mellan länen och för att undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, jämförs i detta avsnitt bara direkta kostnader (ca 34 mnkr) som är direkt relaterade till handläggning av utbetalningar för landsbygdsstöd från programperioden 2007 2013. De indirekta kostnaderna (ca 22 mnkr) som är relaterade till utbetalning och som visas i bilaga 1.4 ingår därför inte. I det underlag som länsstyrelserna redovisat (se bilaga 1.4) framgår kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Analysen utgår från de kostnadsposter som avser landsbygdsstöden enligt objektkod 602* med tillhörande underkonton som avser utbetalning. De direkta kostnaderna har fördelats på antalet utbetalningsärenden i stödsystemen 7. Diagram 5.10 visar kostnaderna uppdelade efter objektkod motsvarande stödform. För 2015 beaktas endast kostnader för handläggning av utbetalningar, eftersom ansökan inte längre kunde göras i dessa stödformer. Kostnaderna för samtliga stödformer har minskat, eftersom det inte kommit in några nya ansökningar under året. tkr 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2013 2014 2015 Företagsstöd Projektstöd Minvest Leader Diagram 5.10 Direkta kostnader för hantering (objektkod 602*) av företagsstöd, projektstöd, miljöinvesteringar och Leader för programperioden 2007 2013 fördelat per stödform för 2013 2015 (belopp i tkr). 6 PROLAG där länsstyrelserna står som beslutsfattare men ärendena handläggs delvis av LAG. 7 Uppgifterna om antal ärenden är hämtade från Jordbruksverkets DAWA- och BETAL-system. 33

Direkta kostnader per ansökan 8 Samtliga ansökningsärenden under 2015 gällande stödperioden 2007 2013 har varit ansökningar om utbetalningar. Endast länens direkta kostnader för utbetalning har beaktats. Diagram 5.11 visar hanteringskostnaden per ansökan i respektive län under 2015. kr/st 35 000 30 000 25 000 20 000 Företag Projekt Minvest Leader 15 000 10 000 5 000 - AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Medel Diagram 5.11 Direkta kostnader (objektkod 602*) per ansökan om utbetalning (belopp i kr). I projektstöden redovisas även kostnader och antal ärenden för PROKUL och EGENKUL. Det är svårt att jämföra handläggningskostnader mellan olika år eller mellan olika län, eftersom kostnaden per ärende avgörs både av ärendets omfattning och komplexitet. Länen har bland annat framhållit att det under 2015 gjorts många tidskrävande slutbesiktningar, eftersom många projekt avslutades. Även Leaders driftsprojekt, som avslutats under året, har krävt mycket tid för granskning. Norrbottens län (BD) redovisar att antalet utbetalningsärenden var litet (12 st), vilket innebär att enstaka komplicerade ärenden påverkar genomsnittskostnaden mycket. Dessutom påverkades tidsåtgången och därmed kostnaderna av nyrekryterade ovana handläggare. Stockholms län (AB) har en hög kostnad för projektstöd, vilket bl.a. beror på inslussning av ny personal samt komplicerade ärenden. Under 2015 har dessutom mycket arbete lagts på utredning av återkrav, omprövningar för att få med finansiering och deltagaravgifter att stämma samt till arkivering av ärenden i samband med lokalförändringar. Stockholms län (AB) hade under 2015 höga kostnader för handläggning av Leader-ärenden, som varit komplicerade trots relativt låga stödbelopp. Västernorrland (Y) beskriver att många stöd inom miljöinvesteringar avser rovdjursstängsel, vilket kräver minst en, men ofta två, besiktningar på plats. Eftersom stöden ofta söks av brukare som är lokaliserade långt från Länsstyrelsen innebär detta långa restider och relativt höga reskostnader. Vidare har tid under året förts på detta konto då man avslutat ärenden där ansökan om slututbetalning inte kommit in. 8 Uppgifter om antal ansökningar (om stöd och om utbetalning) är hämtade från Jordbruksverkets DAWA- och BETAL-system över antal utbetalda ärenden av företagsstöd, projektstöd (inklusive PROKUL och EGENKUL), miljöinvesteringar respektive Leader. 34

I 5.2.2 Kontroll av landsbygdsstöden för perioden 2007 2013 Kontrollfrekvensen för kontroll på plats inom landsbygdsprogrammet har under 2013 2015 legat på 7 % av utbetalade belopp. Under 2015 genomförde Jordbruksverkets stödkontrollenhet 96 kontroller på plats. Samtliga kontroller genomfördes enligt artikel 25 i (EG) nr 65/2011. Jordbruksverkets beslut om kontrollfrekvenser baserar sig dels på mängden utbetal ningar (fler kontroller för större länsstyrelserna), dels på hur stor del av de totala utbetalningarna som dessa länsstyrelser står för. Även statistik från tidigare kontroller, såsom antal kontroller som gjorts, antal rena och orena kontroller, finansiella fel, antal feltyper som uppmärksammats och systematiska fel används som underlag för beslut. Diagram 5.12 visar hur antalet kontroller av landsbygdsstöden har utvecklats under den senaste treårsperioden: 250 200 150 100 Antal kontroller på plats och kontroller i e7erhand 50 0 2013 2014 2015 Diagram 5.12 Totalt antal kontroller på plats och kontroller i efterhand åren 2013 2015. Diagram 5.13 visar summan av antalet uttagna kontroller på plats och kontroller i efterhand (artikel 25 och artikel 29 i (EG) nr 65/2011) för samtliga stödbeslutande myndigheter. Kontrollerna har genomförts av Jordbruksverkets stödkontrollenhet respektive internkontrollenhet under 2015. Med undantag av länsstyrelsen i Krono bergs län (G) och Sametinget (SAT) kontrollerades samtliga stödbeslutande myndigheter under 2015. 20 15 10 5 0 AB C D E F G H K M N O S T U W X Y Z AC BD SAT SJV SKS 2013 2014 2015 Diagram 5.13 Antal kontroller av landsbygdsstöd enligt art. 25 och art. 29 i (EG) nr 65/2011, per myndighet 2013-2015. 35

Diagram 5.14 visar den procentuella kontrollandelen för respektive myndighet av totalt utbetalt belopp under 2015. 15% 10% 5% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD JV SAT SKS Diagram 5.14 Andel av totala utbetalningar för företagsstöd, projektstöd (inkl PROKUL och EGENKUL), skogliga åtgärder och miljöinvesteringar per myndighet 2015. 5.2.3 Landsbygdsstöden perioden 2014 2020 I detta avsnitt har de konton som avser utbetalning av stöd inte beaktats, eftersom samtliga utbetalningar tillhör programperioden 2007-2013 och redovisas i avsnitt 5.2.1. Tidsåtgången per ärende har varit hög på grund av att stöden är nya för handläggarna. Handläggningstiden får därmed delvis ses som utbildningstid för de nya stöden och regelverken. Samtidigt har de totala kostnaderna ibland kunnat hållas nere genom omdisponering av tjänster på grund av lågt inflöde av ansökningar. Diagram 5.15 nedan visar hur länens direkta kostnader för landsbygdsstöden är fördelade på olika kostnadsposter: tkr 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 Företagsstöd, ansökan Projektstöd, ansökan Minvest, ansökan Leader, ansökan Regional handlingsplan Övergripande, landsbygdsutv. 0 Diagram 5.15 Direkta kostnader för hantering av landsbygdsstöden (objektkod 602*) uppdelat på de större kostnadsposterna för 2015 (belopp i tkr). Kostnader som redovisats som handläggning av ansökan om utbetalning är inte beaktade. Diagrammet visar att en stor del av kostnaden för hantering av stöd för perioden 2014-2020 har lagts på att utarbeta regionala handlingsplaner. Diagram 5.16 visar länens direkta kostnader för regionala handlingsplaner under de två senaste verksamhetsåren. Den sammanlagda direkta kostnaden under 2015 var 19,3 mnkr, en ökning med knappt 20 % jämfört med föregående år. 36

tkr 2 500 2 000 2014 2015 1 500 1 000 500 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Diagram 5.16 Direkta kostnader för arbete med regional handlingsplan (konto 604x) i respektive län. S län hade inte särredovisat tid för arbete med regionala handlingsplaner, utan har uppskattat detta i efterhand till 250 tkr, vilket redovisats på kontona 6020 och 6001. 5.3 Stöd till fiskerinäringen De direkta kostnaderna för länens handläggning av stöd inom havs- och fiskerifonden uppgick under 2015 till sammanlagt 2 486 tkr, vilket kan jämföras med kostnaden för 2014, 3 632 tkr. 5.3.1 Volymer och kostnader stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Under 2015 har totalt 448 ärenden handlagts, varav 53 % har handlagts av Jordbruksverket och 47 % av länsstyrelserna. Ärendena är samtliga ansökan om utbetalning, eftersom stöden i den gamla programperioden inte gått att söka. I tabell 5.4 visas fördelningen av antal handlagda ärenden mellan Jordbruksverket och länsstyrelsen fördelat på företagsstöd och projektstöd. Stödform Antal handlagda ärenden SJV LST Företagsstöd 39 43 Projektstöd 200 166 Totalt 239 209 Tabell 5.4 Jordbruksverkets och länsstyrelsernas totala antal handlagda ärenden inom fiskeriprogrammet 2015. Jordbruksverket har betalat ut totalt 95 mnkr under 2015 till fiskerinäringen, fördelat på 239 ärenden. Av beloppet är 47 mnkr finansierat av EU, 29 mnkr av övrig offentlig finansiär, medan 18 mnkr har betalats ut med nationella medel via Jordbruksverket. Länsstyrelserna har betalat ut 126,5 mnkr i projektstöd, fördelat på 166 ärenden och 131,8 mnkr i företagsstöd, fördelat på 43 ärenden. Den sammanlagda direkta kostnaden för länens handläggning av utbetalningar uppgår för 2015 till 1 622 tkr. 37

5.3.2 Kontrollfrekvenser stöd till fiskenäringen 2007 2013 Under 2015 utförde länsstyrelserna 66 kontroller inom fiskeriprogrammet jämfört med 53 kontroller under 2014. I diagrammet nedan visas fördelningen per län. Kontroller utfördes i 14 län, och övriga sju län hade inte någon ärendehantering under 2015. Nuvarande urvalskriterier för kontroll ska ta ut minst en kontroll för varje län som har någon ärendehantering inom fiskeriprogrammet. Ärendena tas ut för kontroll om det beviljade stödbeloppet är en miljon kronor eller högre. Dessutom ska 10 % av resterande ärenden kontrolleras. Kontrollen ska göras före utbetalning av stöd. Diagram 5.17 visar antalet kontroller per län. 25 20 15 10 2014 2015 5 0 AB C D E F G H I K M N O S T X Z AC BD Diagram 5.17 Antal kontroller av stöd till fiskerinäringen per länsstyrelse 2014 2015. 5.3.3 Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Under hösten 2015 öppnade den nya periodens stöd för ansökan. Vid årsskiftet hade det kommit in sammanlagt 146 ansökningar till Jordbruksverket, fördelat på 107 ansökningar om företagsstöd och 39 ansökningar om projektstöd. Länsstyrelsernas direkta kostnader för handläggning av ansökningar om stöd uppgår för 2015 till 864 tkr. 5.4 Totalkostnad - länsstyrelsernas stödhantering till jordbruket, landsbygden och fiske Den totala kostnaden för länsstyrelsernas EU-stödhantering inklusive indirekta kostnader uppgick 2015 till 419 672 tkr. I denna summa ingår 6 899 tkr kopplat till ProCAP. Diagram 5.18 visar direkta kostnader för länsstyrelsernas arbete i ProCAP under de två senaste åren. Länsstyrelserepresentanter har exempelvis deltagit i arbetsoch referensgrupper för utarbetande av rutiner. 38