Manual för referenshantering enligt APA

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Manual för referenshantering enligt APA En kortversion för sjuksköterskeprogrammen vid Uppsala universitet 100820 Mariann Hedström Ulrika Pöder Rev 160825/mh, up

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 3 Resurslitteratur... 4 ATT REFERERA I LÖPANDE TEXT... 5 Referens med en eller två författare... 5 Referens med tre till fem författare... 5 Referens med sex eller fler författare... 5 Om flera källor stödjer samma sakinnehåll... 6 Om samma författare har utgivit flera arbeten samma år... 6 Om författare har samma efternamn... 6 Referens till en myndighet eller organisation... 6 Publiceringsår saknas... 7 Citat... 7 Sekundärkälla... 7 Referens där ingen författare anges... 7 Personlig kommunikation... 8 Referens till författningar (lagar)... 8 Referens till webbsidor... 8 ATT SKRIVA EN REFERENSLISTA... 9 Artikel med en till sju författare... 9 Artikel med fler än sju författare... 10 Artikel som är online-publicerad men ännu inte tryckt... 10 Bok med en/flera författare... 10 Kapitel ur bok med en/flera redaktörer och olika kapitelförfattare... 10 Avhandling, uppsats, examensarbete eller liknande... 11 Författning (lag)... 11 Dokument/rapport utan angiven författare... 11 Webbsida med och utan angiven författare... 12 EXEMPEL PÅ REFERENSHANTERING I TEXT SAMT MEDFÖLJANDE REFERENSLISTA: OLIKA TYPER AV REFERENSANGIVELSER... 13 INTRODUKTION... 13 REFERENSLISTA... 14 2

INTRODUKTION För alla vetenskapliga publikationer gäller att författaren måste kunna hänvisa till de dokument man använder i sin framställning. Läsaren måste dessutom få tillräckliga uppgifter för att själv kunna få tag på dem. Därför ska referenshanteringen alltid: 1) Vara korrekt Namn ska stavas rätt, rätt siffror ska återges. I första hand refererar man till primärkällan, dvs den ursprungliga källan. Om primärkällan är svår att få tag i kan sekundärkälla anges, författaren måste i sådana fall referera på ett sådant sätt att det tydligt framgår att man utgår från en sekundärkälla. 2) Ge tillräcklig information Källan ska gå lätt att spåra. Det innebär exempelvis att vissa uppgifter alltid måste finnas med, bl a författarnamn, publiceringsår, arbetets titel och övrig information som gör det möjligt att lokalisera dokumentet. 3) Vara enhetligt utformad Det finns olika system för utformning av referenser. Det system man använder ska man följa konsekvent. I denna manual presenteras en förkortad version av APA-systemet (American Psychological Association [APA], 2010a). APA är ett vanligt referenssystem inom bl. a. samhälls- och vårdvetenskap. APA är ett så kallat namn-årtalsystem, där författarens namn och publikationens årtal anges i textreferensen och referenserna anges i bokstavsordning i referenslistan. I APA-systemet används inte fotnoter. Vi har valt att följa den version av APA som används i tidskriften Nursing Research för att de studenter som använder EndNote ska kunna ange Nursing Research som referenssystem och på så sätt ordna sina referenser. Observera att en viss efterredigering alltid är nödvändig när man använder EndNote. Var noga med att alltid referera till de källor från vilka du hämtat information. Man får aldrig plagiera. Att plagiera är bl. a. att använda andras texter utan att ange källa, att kopiera andras texter ordagrant utan att använda citattecken eller citatformatering, att referera andras verk genom att endast ändra på ett par ord eller meningar i texten. Läs mer om plagiat på sjuksköterskeprogrammets hemsida. 3

Den här manualen täcker inte alla upptänkliga exempel på referenser men de allra vanligaste finns representerade här. Om du inte hittar precis det exempel du letar efter kan du tänka logiskt och ordna din referens så att den stilmässigt passar in bland de andra. Det är viktigt att vara konsekvent och göra på samma sätt genom hela arbetet. För ytterligare information, se föreslagen resurslitteratur nedan. Resurslitteratur American Psychological Association [APA]. (2010a). Basics of APA Style tutorial (6th ed.). Washington, DC: American Psychological Association. Hämtad 10 juni, 2010, från http://flash1r.apa.org/apastyle/basics/index.htm American Psychological Association [APA]. (2010b). Concise rules of APA style (6th ed.). Washington, DC: American Psychological Association. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2:a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Gelfand, H. (Ed.). (2010). Mastering APA style: student's workbook and training guide (6th ed.). Washington, DC: American Psychological Association. Uppsala universitetsbibliotek. (2009). Hur skriver du referenser? Uppsala: Uppsala universitet Hämtad 10 juni, 2010, från http://www.ub.uu.se/sv/sok/soktips/hur-skriver-dureferenser/ 4

ATT REFERERA I LÖPANDE TEXT Generellt gäller att författarnamn och publiceringsårtal anges i referensparentesen. Referensparentesen placeras alltid inom meningen (före punkten). Observera att man skriver och utanför parentesen men använder &-tecken inom parentesen. Referens med en eller två författare Om verket har två författare anges alltid båda namnen när man hänvisar till arbetet. Författarnamn anges antingen i löpande text med årtal i parentes: Enligt Kautto och Westergaard (2003) drabbar illamående oftare kvinnor eller med både namn och årtal i parentesen Illamående drabbar oftare kvinnor (Kautto & Westergaard, 2003). Referens med tre till fem författare Samtliga författarnamn anges första gången man refererar till arbetet. Därefter räcker det att skriva första namnet samt et al., exempel: Den antiemetiska effekten av akupressur som komplement till vedertagen farmakologisk behandling har tidigare undersökts (Melchart, Ibhe-Hefflinger, Leps, von Schilling & Linde, 2006) Föreställ er att det kommer en massa annan text här I denna studie påvisades ingen interventionseffekt, den hade dock en mycket liten undersökningsgrupp (Melchart et al., 2006). Om man väljer att skriva författarnamnen (tre eller fler) i löpande text går det bra att skriva: Roscoe och medarbetare (2006) har studerat effekten av två interventioner Referens med sex eller fler författare Endast ett författarnamn anges, därefter skrivs et al.: Den antiemetiska effekten av akupressur som komplement till vedertagen farmakologisk behandling har tidigare undersökts (Dibble et al., 2007). 5

Om flera källor stödjer samma sakinnehåll Referenser skrivs i bokstavsordning och skiljs åt med semikolon inom parentesen: Flera vetenskapliga artiklar presenterar studier där den antiemetiska effekten av akupressur som komplement till vedertagen farmakologisk behandling undersöks (Dibble et al., 2007; Melchart, Ibhe-Hefflinger, Leps, von Schilling & Linde, 2006; Molassiotis, Helin, Dabbour & Hummerston, 2007). Om samma författare har utgivit flera arbeten samma år Om samma författare utgivit flera arbeten samma år skiljs dessa åt med bokstäver. Dessa ska också anges i referenslistan: Enligt Kautto och Westergaard (2003a; 2003b) drabbar illamående oftare kvinnor. Om författare har samma efternamn För att kunna särskilja författare med samma efternamn skriver man ut förnamnsinitialer (vilket man annars aldrig gör i referensparentesen), även om publiceringsåren skiljer sig åt: Cytostatikabehandling orsakar ofta trötthet (A. Svensson, 2004) och matleda (C. Svensson, 1999). Referens till en myndighet eller organisation Om en myndighet har en välkänd förkortning räcker det att skriva ut hela namnet första gången: Detta har visats i en nyligen publicerad litteraturstudie (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering SBU, 2010) Därefter anges enbart förkortningen: har även påvisats (SBU, 2010). Eller har även påvisats av SBU (2010). 6

Publiceringsår saknas Om uppgift om publiceringsår saknas anges (n.d.) (= no date) för engelska dokument och (i.d.) (=icke daterat) för svenska dokument i stället för årtal, exempel: Upplevelsen av ätandet blir för många till något orosfyllt och negativt (Svenska Dysfagiförbundet, i.d.). Referens till bok med olika kapitelförfattare När olika personer har författat de olika kapitlen i en bok är det kapitelförfattarens/- författarnas efternamn till det resonemang som refereras till som ska stå i referensparentesen. (Kautto & Westergaard, 2003). Citat Citat skrivs exakt som det står i källan. I referensparentesen som följer ett citat anges sidhänvisning: Icke-farmakologiska behandlingsalternativ såsom akupressur och massage rekommenderas för att de reducerar eller lindrar oro och gör patienten lugn. (Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen, 2007, kap. 13, s 7). Längre citat (> 40 ord, ca) markeras med indrag i texten och gärna med minskat typsnitt: Det här är inget riktigt citat, men ges som exempel på hur långa citat återges med indrag i texten. När nu utrymme finns kan vi ändå passa på att skriva att vi vet att referens-hanteringssystem i allmänhet kan kännas frustrerande att lära sig hantera (45 ord) (Pöder, 2010, s 3). Sekundärkälla Det måste tydligt framgå om man hänvisar till en sekundärkälla: Orem menar att (i Kristoffersen, 2005) eller Enligt Kristoffersen (2005) menar Orem att Referens där ingen författare anges Om det inte angivits någon författare till publikationen anger man den organisation eller förening som utarbetat publikationen: Detta förfarningssätt tycks inte hjälpa mot betingat illamående (Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen, 2007). 7

Personlig kommunikation Personlig kommunikation (information från samtal, brev, anteckningar, föreläsningsmaterial o dyl) är inte allmänt tillgängliga källor. Hänvisning till sådan källa bör ske mycket sparsamt och källan ska inte anges i referenslistan eftersom den inte är allmänt tillgänglig. Exempel: Förutom farmakologisk behandling tillämpar man många omvårdnadsåtgärder för att förhindra och lindra illamående, exempelvis genom att skapa en lugn miljö, där rummet har lämplig temperatur och lagom stark belysning (B. Thoudal, sjuksköterska, personlig kommunikation/föreläsning/ 29 maj 2010). Referens till författningar (lagar) När man refererar till författningar refereras till författningssamlingen, exempelvis SFS (Svensk författningssamling) eller SOSFS (Socialstyrelsens författningssamling). I löpande text kan det officiella namnet på författningen anges: I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) stadgas i 2 att Relevanta uppgifter bör finnas i journalen (SOSFS, 1993:20). Referens till webbsidor Referera enbart till officiella dokument från seriösa webbsidor (t ex myndigheter och allmänt kända organisationer). Författaruppgifter och årtal anges, precis som för tryckta källor, som referens i den löpande texten. Saknas uppgift om författaren anger man utgivande/ansvarig institution, myndighet, organisation eller företag. Om inga andra uppgifter finns anger man i sista hand dokumentets titel. Man skriver aldrig webbadress i den löpande texten eller i referensparentesen, den anges enbart i referenslistan: Betingat illamående kan uppkomma innan kuren påbörjats om patienten mått illa vid tidigare behandlingar (Cancerfonden, 2007). 8

ATT SKRIVA EN REFERENSLISTA Referenslistan ordnas i bokstavsordning. Den ska överensstämma med referenshänvisningarna som gjorts i den löpande texten så att det går lätt att hitta referenserna i listan. I texten står kanske Thurén (2007) skriver att syftet med vetenskapen är söka sanningen. Referenslistan syftar till att berätta för läsaren var kunskapen är inhämtad och skrivs så här: Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2. uppl). Stockholm: Liber. Var noggrann med skiljetecken, versaler/gemener och kursiveringar! Om uppgift om publiceringsår saknas anges (n.d.) (= no date) för engelska dokument och (i.d.) (=icke daterat) för svenska dokument i stället för årtalsparentesen. För vetenskapliga artiklar anges alltid DOI-nummer (Digital Object Identifier) om sådant existerar. DOInummer är ett id-nummer för vetenskapliga artiklar. Dokument (pdf eller webbsidor) som hämtas eller läses online ska ha en webbadress angiven så källan kan hittas. Eftersom man inte kan räkna med att information på webbsidor är tidsbeständig måste även hämtningsdatum anges. Artikel med en till sju författare Samtliga författare anges med efternamn och förnamnsinitialer samt &-tecken innan sista författaren. Årtal anges inom parentes. Artikeltitel skrivs med initial versal enbart. Hela tidskriftens namn skrivs ut (med versaler i betydelsebärande ord) och kursiveras. Volym (kursiveras), nummer och sidor anges. Hedström, M., Kreuger, A., Ljungman, G., Nygren, P. & von Essen, L. (2006). Accuracy of assessment of distress, anxiety and depression by physicians and nurses in adolescents recently diagnosed with cancer. Pediatric Blood and Cancer, 47(7), 773-779. doi: 10.1002/pbc.20693 Dibble, S.L., Luce, J., Cooper, B.A., Israel, J., Cohen, M., Nussey, B. & Rugo, H. (2007). Acupressure for chemotherapy-induced nausea and vomiting: a randomized clinical trial. Oncology Nursing Forum, 34(4), 813-20. 9

Artikel med fler än sju författare De första sex författarna anges, därefter skrivs, och sisteförfattaren. I övrigt som ovan. Ezzo, J.M., Richardson, M.A., Vickers, A., Allen, C., Dibble, S.L., Issell, B.L, Zhang, G. (2006). Acupuncture-point stimulation for chemotherapy-induced nausea or vomiting. Cochrane Database Systematic Reviews, 19(2). doi:10.1002/14651858.cd002285.pub2. Artikel som är online-publicerad men ännu inte tryckt Om artiklar är publicerade online men ännu inte tryckta skriver man som nedan. DOI-nummer anges om detta existerar, exempel: Kirsebom M, Hedström M, Pöder, U, Wadensten B. (2016). General practitioners' experiences as nursing home medical consultants. Scandinavian Journal of Caring Sciences, doi: 10.1111/scs.12310. [Epub ahead of print] Bok med en/flera författare Bokens titel skrivs kursiverat. Förlagsort och förlag anges. Tips: Libris har en funktion som heter skapa referens när en bok söks fram - där finns referensen skriven bl. a. enligt APA. Om ny upplaga skrivs denna efter bokens titel inom parentes. Exempel om svensk bok (2. uppl.) ev. reviderad upplaga (2. rev. uppl.), om engelsk bok, exempel: (2nd ed.; 6th ed.). Birgegård, G. & Glimelius, B. (1991). Vård av cancersjuka. Lund: Studentlitteratur. Kapitel ur bok med en/flera redaktörer och olika kapitelförfattare Först anges kapitelförfattare, därefter kapiteltitel. Om boken är på svenska anger man redaktörernas namn åtföljt av (Red.). Om boken är engelsk skrivs (Ed.) om en redaktör, om fler redaktörer skrivs (Eds.). Boktiteln skrivs kursiverat. Kapitlets sidor anges efter boktiteln. Exempel om svensk bok (ss. 35-67), om engelsk bok (pp. 35-67). Om det är en ny upplaga skrivs upplagan inom samma parentes som sidhänvisningen, exempel (2. uppl., ss. 35-67), (2nd ed., pp. 35-67). 10

Kautto, M. & Westergaard, A. (2003). Omvårdnad vid maligna sjukdomar. I M. Hassan & P. Ljungman (Red.). Cytostatika (ss. 213-237). Stockholm: Liber. Avhandling, uppsats, examensarbete eller liknande Pöder, U. (2008). Posttraumatic stress among parents of children on cancer treatment: support, care and distress. Doktorsavhandling. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Sjölund, A. & Stacksjö, A. (2009). Att bemöta döende patienters existentiella tankar och reaktioner: teamets samlade erfarenheter. Examensarbete, kandidatnivå. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Hämtad 10 juni, 2010, från http://uu.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:232621&searchid=1 Författning (lag) SOSFS 2007:19. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från http://www.sos.se/sosfs/2007_19/2007_19.htm SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2008:355 Dokument/rapport utan angiven författare Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen. (2000). Hematologisk vård och omvårdnad av vuxna patienter: Regionala riktlinjer 2000. Göteborg: Onkologiskt centrum i Västra sjukvårdsregionen. 11

Webbsida med och utan angiven författare Eftersom man inte kan räkna med att information på webbsidor är tidsbeständig måste hämtningsdatum anges. Dessutom anges webbadress, men inte som direkta länkar. Understrykning och blåfärg tas bort. Om det finns en namngiven författare följs reglerna för tryckta källor med information om författare, publiceringsår, titel och utgivande/ansvarig organisation. Observera att det finns namngivna författare i 1177 Vårdguiden, exempel: Holmér, E. (2016). Ångest starka känslor av oro. Landstinget i Uppsala län: 1177 Vårdguiden. Hämtad 25 augusti 2016 från www.1177.se/uppsala-lan/fakta-ochrad/sjukdomar/angest/ Saknas uppgift om författaren anger man utgivande/ansvarig institution, myndighet, organisation eller företag. Cancerfonden. (2009). Cytostatikabehandling. Stockholm: Cancerfonden. Hämtad 10 juni, 2010, från www.cancerfonden.se/sv/cancer/behandlingar/cytostatikabehandling/ För dokument som är fastställda, rapporter exempelvis, behöver man inte ange hämtningsdatum, det räcker med webbadress. Socialstyrelsen. (2012). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18926/2012-12-24.pdf 12

EXEMPEL PÅ REFERENSHANTERING I TEXT SAMT MEDFÖLJANDE REFERENSLISTA: OLIKA TYPER AV REFERENSANGIVELSER INTRODUKTION Illamående är en vanlig, och ofta mycket besvärande, biverkan av cytostatikabehandling. Man brukar dela in cytostatikainducerat illamående i 1) akut illamående, som uppkommer inom 24 timmar efter cytostatikabehandling, 2) fördröjt illamående, som uppträder senare än 24 timmar efter kuren och varar under några dagar efter kuren, samt 3) betingat illamående, som kan uppkomma innan kuren påbörjats om patienten mått illa vid tidigare behandlingar (Birgegård & Glimelius, 1991; Cancerfonden, 2010). Enligt Kautto och Westergaard (2003) drabbar illamående oftare kvinnor, yngre patienter (under 50 år) samt människor som tidigare har haft lätt för att drabbas av illamående. Akut illamående behandlas ofta framgångsrikt med 5-HT3-receptorblockerare (ex Zofran ) men denna behandling är tyvärr betydligt mindre effektiv mot fördröjt illamående (Peterson, 2003) och tycks inte hjälpa mot betingat illamående (Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen, 2000). Vid en vårdavdelning på Akademiska sjukhuset vårdas bl a patienter med maligna blodsjukdomar vilka ofta behandlas med cytostatika. Förutom farmakologisk behandling tillämpar man många omvårdnadsåtgärder för att förhindra och lindra illamående, exempelvis genom att skapa en lugn miljö, där rummet har lämplig temperatur och lagom stark belysning, att hjälpa patienten att undvika starka dofter (B. Thoudal, sjuksköterska, personlig kommunikation, 29 maj 2010). I Regionala riktlinjer för hematologisk vård och omvårdnad av vuxna patienter föreslås icke-farmakologiska behandlingsalternativ såsom visualisering, aromterapi, akupressur, massage, akupunktur, avslappning och musikterapi för att de reducerar eller lindrar oro och gör patienten lugn, dvs, de föreslås inte för att behandla illamående i sig (Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen, 2000, kap. 13, s 7). Flera vetenskapliga artiklar presenterar studier där den antiemetiska effekten av akupressur som komplement till vedertagen farmakologisk behandling undersöks (Dibble et al., 2007; Melchart, Ibhe-Hefflinger, Leps, von Schilling & Linde, 2006; Molassiotis, Helin, Dabbour & 13

Hummerston, 2007). I en av dessa studier påvisades ingen effekt, dock hade denna studie en mycket liten undersökningsgrupp (Melchart et al. 2006). REFERENSLISTA Birgegård, G. & Glimelius, B. (1991). Vård av cancersjuka. Lund: Studentlitteratur. Cancerfonden. (2009). Cytostatikabehandling. Stockholm: Cancerfonden. Hämtad 10 juni, 2010, från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/behandlingar/cytostatikabehandling/ Dibble, S.L., Luce, J., Cooper, B.A., Israel, J., Cohen, M., Nussey, B. & Rugo, H. (2007). Acupressure for chemotherapy-induced nausea and vomiting: a randomized clinical trial. Oncology Nursing Forum, 34(4), 813-820. Kautto, M. & Westergaard, A. (2003). Omvårdnad vid maligna sjukdomar. I M. Hassan & P. Ljungman (Red.) Cytostatika. (ss. 213-237) Stockholm: Liber. Melchart, D., Ibhe-Hefflinger, A., Leps, B., von Schilling, C. & Linde, K. (2006). Acupuncture and acupressure for the prevention of chemotherapy-induced nausea a randomised cross-over pilot study. Supportive Care in Cancer, 14(8), 878-882. doi:10.1007/s00520-006-0028-7 Molassiotis, A., Helin, A.M., Dabbour, R. & Hummerston, S. (2007). The effects of acupressure in the prophylaxis of chemotherapy-related nausea and vomiting in breast-cancer patients. Complementary Therapies in Medicine, 15(1), 3-12. doi:10.1016/j.ctim.2006.07.005 Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen. (2000). Hematologisk vård och omvårdnad av vuxna patienter: Regionala riktlinjer 2000. Göteborg: Onkologiskt centrum i Västra sjukvårdsregionen. Hämtad 10 juni, 2010, från http://www.oc.gu.se/pdf/hematologomv.pdf Peterson, C. (2003). Verkningar och biverkningar. I M. Hassan & P. Ljungman (Red.). Cytostatika. (ss. 45-56). Stockholm: Liber. 14