Kunskapskrav i religion

Relevanta dokument
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Religioner och andra livsåskådningar

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

LPP i religion vt. 2016

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

LPP i religion ht. 2015

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Hinduism och Buddhism

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Religionskunskap. Syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Religionskunskap. Ämnets syfte

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

Mission: Buddhist! Rapporten Så här skriver du din rapport. Bedömning. Uppdrag. Genomförande

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Läroplansträff Välkomna

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

M E D I A I N M O T I O N

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Kristendomen och andra livsåskådningar

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Judendomen och Kristendomen

Jämförande analys av nazismen i Tyskland och kommunismen i Sovjetunionen. Länge leve Stalins konstitution!

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Tummen upp! Religion ÅK 6

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Planering Religionskunskap

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Övergripande planering

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Övergripande planering Reviderad:

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Religion Livsfrågor och etik

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Provrapport Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2016

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013

Centralt innehåll årskurs 7-9

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Syfte och mål med kursen

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Upptäck Religion. PROVLEKTION: Alla vänners dag

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Handlingsplan 0-18 år

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Transkript:

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller Söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. förmågor

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Exempel på uppgifter: Jämför ortodox judendom med reformjudendom i synen på jämställdhet! Varför växte kristendomen från att vara en liten rörelse till att bli en världsreligion? Vad menas med nyanserade resonemang? Ett nyanserat resonemang problematiserar med t.ex. uttryck som å ena sidan, å andra sida. Du kommer ofta behöva just nyansera dina resonemang i ämnet religion eftersom de flesta religioner är gamla och har utvecklats väldigt olika under olika tider och på olika platser. (Film om komplexa och nyanserade resonemang.)

analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Exempel på uppgifter: Hur påverkar ny teknik (TV, Internet) religionen? Varför är det allt färre judar som firar traditionell shiva (sorgevecka)? Hur har kristendomen påverkat Sverige? Vad är ett komplext samband? På de högre betygsstegen visar eleven en mer utvecklad analysförmåga genom att beskriva allt mer komplexa samband eller relationer. Komplexiteten kan då ligga i att relationerna är mindre uppenbara och blir synliga först genom att eleven beskriver samband i flera led, till exempel mellan ekonomiska och politiska strukturer i samhället.

Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Exempel på uppgifter: Hur beskrivs unga människors drivkrafter och drömmar i TVserier och i populärmusik idag? Kan man vara ung, muslim och modern i dagens Sverige? Vad menas med att föra resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det? För högre betygssteg krävs att inläggen är av sådan kvalitet att de för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem med till exempel ytterligare fakta eller nya perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Exempel på uppgifter: Hur kan en pliktetiker resonera kring följande situation: En läkare kommer till olycksplats med tre svårt skadade personer. Läkaren kan endasträdda en av de skadade, vem ska hon välja? Vad menas med väl fungerande sätt? Uttrycken används för att ange hur utvecklad elevens förmåga är att bland annat välja, använda och kombinera strategier, metoder, verktyg, begrepp eller modeller.

Söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Exempel på uppgifter: Är bibelns evangelier trovärdiga källor om Jesus? Varför? Varför inte? Är sverigedemokraterna i Burövs webbplats en trovärdiga källa om islam? Varför? Varför inte? Men vad menas med välutvecklade resonemang? Mer utvecklade omdömen grundar sig på djupare analyser och de är mer specifika till sin karaktär. De kännetecknas också av att värderingarna är sakliga snarare än subjektiva.