Program för samordnad recipientkontroll åren 2012-2014 inom Motala Ströms Vattenvårdsförbunds verksamhetsområde 1. Bakgrund I tillståndsbeslut enligt miljöbalken och tidigare miljöskyddslagen föreskrivs bland annat att den som utövar miljöfarlig verksamhet ska kontrollera dess inverkan på den yttre miljön. Kontrollprogrammen kan omfatta såväl utsläpps- som recipientkontroll. Recipientkontrollprogrammen skall ge underlag för bedömningar av utsläppens effekter på recipienten. Följande program, med inriktning på recipientkontroll, omfattar vattenkemiska, fysikaliska och biologiska provtagningar inom Motala Ströms Vattenvårdsförbunds (MSV) verksamhetsområde. 2. Verksamhetsområde Motala ströms vattenvårdsförbunds verksamhetsområde omfattar: a. Motalaströms avrinningsområde (67) nedströms Vätterns utlopp samt Mjölnaåns delavrinningsområde. b. Områden mellan Motalaströms utlopp och Kilaåns utlopp som dränerar direkt till inre Bråviken, mellersta Bråviken, yttre Bråviken, Bråvikens kustvatten, Sillöfjärden eller Marsviken. c. Söderköpingsåns- (68), Vindåns- (69) samt Storåns (70) avrinningsområden inklusive mellanliggande kustavrinningsområden. Förklaringar vattenråd Delområden 1
3. Recipientkontrollens målsättning Den övergripande målsättningen med recipientkontrollen är att: övervaka vattenkvaliteten i både ett ekologiskt och socialt sammanhang övervaka och belägga trender i vattenmiljön skapa underlag för framtida kontroller och åtgärder. Recipientkontrollens inriktning och omfattning anpassas till den typ och grad av påverkan på vattenmiljön som utsläppen från prövningspliktiga anläggningar orsakar. Kontrollprogrammets utformning påverkas även av geografiska, hydrologiska och andra naturgivna förutsättningar. Ett kontrollprogram ska: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett område. relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet. belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen. ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. I de fall där flera kommuner och anläggningar utnyttjar ett och samma vattenområde som recipient är det motiverat att upprätta ett gemensamt program för recipientkontrollen. Genom samordning erhålls en bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet. Samordning av undersökningsverksamheten medför bland annat följande fördelar: billigare och effektivare kontroll mer överskådlig information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet mer överskådlig information om variationer mellan olika årstider och olika år. 4. Allmän information om recipientkontrollprogrammet Bakgrund Fram till 2004 fanns två separata recipientkontrollprogram för Motala Ströms Vattenvårdsförbund; ett för Östergötlands och Örebro län och ett för Jönköpings län. År 2005 sammanfördes de två programmen, och även de delar av Stångån som ligger i Kalmar län införlivades i det nya programmet. Sedan 2005 omfattar således MSV:s 2
recipientkontrollprogram fyra län. Programmet uppdateras vart tredje år. Denna version gäller för 2012-2014 (kalenderår). Recipientkontrollprogrammet för MSV följer i huvudsak Naturvårdsverkets tidigare allmänna råd för recipientkontroll (upphävda 2002). Programmet anpassas till den regionala miljöövervakningens undersökningstyper och delprogram för sötvatten och hav. Nya bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust/hav och sjöar/vattendrag har tagits fram av Naturvårdsverket. Data ska tolkas enligt de nya bedömningsgrunderna om inget annat anges. Frekvenser Mätfrekvensen för fysikalisk-kemiska parametrar och metaller i vatten ska uppgå till minst 6 ggr/år för att en godtagbar beräkning av årsmedelvärdet ska erhållas. Valet av parametrar som skall ingå i basprogrammet bygger på de tidigare allmänna råden för recipientkontroll (upphävda 2002). Allt efter föroreningens art sker tillägg av mer specialiserade parametrar. Delprogram Programmet för samordnad recipientkontroll i Motalaströms avrinningsområde innehåller för närvarande följande delprogram: Fysikaliskt-kemiskt program Metaller i sötvatten Växtplankton Påväxtalger (vart tredje år, 2012) Bottenfauna (vart tredje år, 2012) Makrofyter i kustvatten (vart tredje år, 2012) Metaller och organiska miljögifter i fisk och blåmussla (vart tredje till vart sjätte år, 2014) Sedimentprovtagning (vart sjätte år, 2016) Nätprovfiske, separat upphandling (vart sjätte år, 2016) Prioriterade ämnen i vatten separat upphandling (vart sjätte år, 2013) 5. Vattenföringsbestämningar För vattenföringsbestämning används i första hand SMHI:s nät med vattenföringsstationer eller vattenföringsdata från vattenkraftsbolagen. I andra hand nyttjas modellerad vattenföring från S-HYPE modellen. Data hämtas och sammanställs av anlitad konsult. I Tabell 1 samt bilaga 1 redovisas de stationer för vilka vattenföring årligen ska inhämtas eller beräknas. 3
Tabell 1 Provtagningsstationer med vattenföringsbestämningar samt metallanalyser. Org Station Namn X-koord Y-koord Kategori 1 Kategori 2 MSV 6 MSV 16 MSV 22 MSV 24 Metaller Vattenföring metod Svartån, Nedströms Anneberg 6401300 1440350 VTD 6 S-HYPE Svartåns Utlopp I Ralången 6414650 1442650 VTD INLOPP 16 S-HYPE Svartån Nedströms Frinnaryd 6425300 1441950 VTD 22 S-HYPE Svartån Nedströms Gripenberg 6429650 1447400 VTD 24 S-HYPE MSV 30 Tranås Arv 6436240 1453020 VTD UTLOPP 12 30 S-HYPE MSV 602 Noån 6420450 1440520 VTD 602 S-HYPE MSV Bo02 Sommens Utl 6447280 1454970 VTD UTLOPP 12 Tolhem Uppmätt 2293 (MSS) MSV Bo04 Svartån Hulterstad 6463010 1459460 VTD Bo04 S-HYPE MSV Fi04 Hällestadån 6513460 1486540 VTD Fi04 S-HYPE MSV Fi07 Doverns Utlopp 6502540 1503080 VTD 12 Fi07 S-HYPE MSV Fi09 Åmlångens Utlopp 6507900 1505710 VTD 6 Fi09 S-HYPE MSV Fi10 Igelforsån 6524400 1493870 VTD Fi10 S-HYPE MSV GB02 Efter Skärblacka 6495800 1505080 VTD INLOPP Skärblacka 2454 Uppmätt (SMHI) MSV Hj05 Haddeboån 6530960 1481890 VTD Hj05 S-HYPE MSV Li05 Stångån Nykvarn 6477600 1489840 VTD 12 Nykvarn Uppmätt (MSS) MSV Li11 Roxen Utl 6488490 1509470 VTD UTLOPP 6 Li11 MSV Li12 Strömmen Inl. I Roxen 6486480 1484380 VTD INLOPP Li12 Q i GB02 multiplicerat med 0,9905 Q i Mo02 multiplicerat med 1,0387 MSV Li13 Svartån Svartåfors 6480950 1481700 VTD INLOPP 12 Svartåfors Uppmätt (MSS) MSV Li14 Lillån 6480500 1478500 VTD Li14 S-HYPE MSV Li16 Sviestadsån 6482993 1493989 VTD Li16 S-HYPE MSV Li17 Kapellån 6477661 1479140 VTD Li17 S-HYPE MSV Li20 Järnlunden Utl 6454130 1491400 VTD UTLOPP Li20 S-HYPE MSV Mo04 Boren Utl 6492780 1468950 VTD UTLOPP Mo04 Q i Mo02 multiplicerat med 1,026 MSV MS04 Stångån, Vimmerby 6395580 1501500 VTD 6 MS04 S-HYPE MSV MS07 Stångån, Vervelån 6410120 1497570 VTD 12 MS07 S-HYPE MSV Mö01 Svartån Albacken 6468470 1461900 VTD 6 Mö02 S-HYPE MSV Mö02 Skenaån 6476720 1464570 VTD Mö02 S-HYPE MSV Sö02 Storån Brokvarn 6483820 1529050 VTD Söderköping (2432) MSV Sö03 Hällaån 6484210 1531500 VTD Hälla (2331) MSV Sö04 Storåns Utl 6484150 1533200 VTD MYNNING 12 Sö04 Uppmätt. (SMHI) Q i Hälla (2331) multiplicerat med 1,409 Söderköping (2432)+Hälla (2331)*1,409 (SMHI) MSV Sö12 Storån Tåby 6476620 1519950 VTD Sö12 S-HYPE MSV Va12 Vindån 6434130 1550220 VTD Va12 S-HYPE MSV Vd01 Tåkern Utl 6474120 1443410 VTD UTLOPP Vd01 S-HYPE MSV Åt09 Håcklasjöns Utlopp 6452310 1513730 VTD UTLOPP 6 Åt09 S-HYPE 4
MSV Öd01 Disevidån 6466790 1437650 VTD INLOPP Öd01 S-HYPE Uppmätt NAT GB06** Glan Utl 6496850 1522130 VTD UTLOPP 12 Holmen 2445 (SMHI) NAT Yd06** Bulsjöån Nat 1473650 1473650 VTD 12 Yd06 S-HYPE VVF Mo02** Motala Ström, Motala 6490320 1455630 VTD UTLOPP 12 VVF Vd04** Mjölnaån 6479100 1444800 VTD Motala krv 1950 Kedevad 2 2465 Uppmätt (SMHI) Uppmätt (SMHI) KOM St09** Storåns utlopp 6432681 1539108 VTD UTLOPP St09 S-HYPE MSS= Motala Ströms Samfällighetsförening Q= vattenföring ** Icke MSV-punkter. Beräknade transporter hämtas från utföraren där så är möjligt 6. Transportberäkningar Transportberäkningar görs för totalkväve, totalfosfor och metaller där sådana provtas. Stationer för transportberäkning framgår av tabell 1 och Bilaga 1. Transportberäkningar ska följa Naturvårdsverkets undersökningstyp Beräkning av ämnestransport. Transporterna ska beräknas med dygnsupplösning på vattenföring och interpolering mellan haltobservationer för att få fram dygnsvisa halter. Transporter för externa stationer hämtas i första hand från respektive utförare. 5
7. Fysikaliskt-kemiskt program Programmet ska belysa vattenkvalitet och ämnestransporter för ett antal parametrar som är nödvändiga för bland annat åtgärdsarbetet och effektbedömningar. Programmet består av ett grundpaket med ett antal parametrar (Tabell 2) som mäts på samtliga stationer och två tilläggspaket med specifika parametrar (Tabell 3) som kan läggas till grundpaketet efter behov. Fysikaliskt-kemiskt grundpaket Tabell 2. Parameterlistor och lägsta halter som ska kunna analyseras. Se bilaga 2 för specifikation av provtagningslokal, analyser och provtagningsfrekvens. Vattendrag halt Sjöar halt Kustvatten halt Temperatur C 0,1 Temperatur (profil) C 0,1 Temperatur (profil) C 0,1 ph ph Salthalt (profil) PSU 0,1 Alkalinitet mekv/l Alkalinitet mekv/l TOC mg/l Konduktivitet ms/m Konduktivitet ms/m Syrgas mg/l 0,1 Absorbans (ISO 7887) Absorbans (ISO 7887) Syrgasmättnad % filtrerat abs/5 cm filtrerat abs/5 cm Grumlighet FNU Grumlighet FNU Tot-P µg/l 4 TOC mg/l TOC mg/l PO4-P µg/l 5 Syrgas mg/l 0,1 Syrgas mg/l 4 0,1 Tot-N µg/l 150 Syrgasmättnad % Syrgasmättnad % 4 NO 2 +NO 3 -N µg/l 10 Tot-P µg/l 4 Tot-P µg/l 4 NH4-N µg/l 10 Tot-N µg/l 150 Tot-N µg/l 150 Klorofyll a mg/m 3 2 1 NO 2 +NO 3 -N µg/l 10 NO 2 +NO 3 -N µg/l 10 Siktdjup med vattenkikare NH4-N µg/l 10 NH 4 -N µg/l 10 Klorofyll a mg/m 3 3 2 1 Siktdjup med vattenkikare 1 1. Endast ytprov 2. Varierande frekvens, se bilaga 2 3. Endast i augusti 4. Alltid yta och botten Tilläggspaket vattenkemi Tabell 3 Tilläggspaket för vattenkemi i sötvatten.. halt Övergödning PO4-P µg/l 5 Metaller Arsenik (as) ug/l 0,2 Järn (Fe) µg/l 10 Mangan (Mn) µg/l 1 Aluminium (Al) µg/l 10 Kadmium (Cd) µg/l 0,01 Krom (Cr) µg/l 0,2 Koppar (Cu) µg/l 0,3 Nickel (Ni) µg/l 0,2 Bly (Pb) µg/l 0,2 Zink (Zn) µg/l 1 Kobolt (Co) ng/l 6
Provtagning och analys Det fysikalisk-kemiska programmet genomförs varje år. Provtagningsfrekvenserna på respektive station redovisas i Bilaga 2. Provtagningstidpunkter under året för de olika momenten i programmet framgår av Tabell 4. Provtagning bör ske så nära mitten av den aktuella månaden som möjligt och provtagningen skall ske någon gång mellan den femte och den tjugofemte dagen i aktuell månad. Tabell 4 Provtagningstidpunkter för basprogrammet J F M A M J J A S O N D Fys-kem, 12 ggr/år X X X X X X X X X X X X Fys-kem, 6 ggr/år X X X X X X Fys-kem, 2 ggr/år X X Fys-kem, 1 ggr/år X Fys-kem, marint X X X X X X Provtagningen skall utföras av utbildade provtagare som godkänts av MSV och Länsstyrelsen. Provtagningsstationernas läge och x- respektive y-koordinater enligt rikets nät (RT90) framgår av Bilaga 2. Provtagning skall ske enligt BIN SR11 (se SNV Rapport 3108 och 3109 "Recipientkontroll Vatten, Metodbeskrivningar"). Temperatur och salthaltsprofiler Temperaturprofiler i sjöar, temperatur och salthaltsprofiler i kustvatten tas enligt frekvensen i bilaga 2. Profilen tas vid ytan samt med 1 meters intervall ned till språngskiktet. Därefter tas profilen med 5 meters intervall samt vid botten. Övriga analyser med undantag för klorofyll och siktdjup utförs på de djup som framgår av bilaga 2. I kustvatten undersöks klorofyll på ytvattenprov (0,5 m djup) och vid stationer där växtplankton undersöks även på slangprov. I sötvatten undersöks klorofyll på ytvattenprov (0,5 m djup) eller i förekommande fall på samma djup som växtplanktonprov (se avsnitt 9). Bottenprover tas på 0,5-1,0 m ovan botten. Uppskattat djup för bottenprovet framgår av bilaga 2. Det är viktigt att avståndet från vattenytan till botten vid provtagningsplatsen noteras och rapporteras. OBS! Vid provtagning i stationen Fi7 (Finspångsån Doverns utlopp) och i Disevidåns inlopp till Tåkern (Öd01) skall provtagaren notera och rapportera vattnets strömningsriktning. Provtagaren ska avgöra om vattnet strömmar nedströms mot Glan respektive Tåkern, om det står stilla eller om det strömmar uppåt. Kontrollen görs genom att provtagningspersonalen tittar hur vattnet rör sig i förhållande till provhämtarens lina. Samtliga analyser av vatten skall utföras enligt svensk standard eller motsvarande. Parameterlistor och lägsta halter som skall kunna analyseras redovisas i Tabell 2 och 3 Berörda laboratorier ska delta i de kvalitetsutvärderingar mellan laboratorier (schemalagda provningsjämförelser t.ex. Quasimeme, 7
ringtester, interkalibreringar, träningskurser) som anordnas. Analyserna skall utföras av ackrediterat och av MSV godkänt laboratorium. 8. Metaller i sötvatten Metallhalter i vatten och i organismer speglar metallförekomsten i miljön. Metaller i vatten (Fe, Mn, Al, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, As och Co) mäts enligt Tabell 3. Metaller mäts i 21 vattendragsstationer 6 eller 12 gånger per år och en sjö enligt bilaga 2. Metallhalter och transporter från dessa stationer ger tillsammans med motsvarande data från Glans utlopp (GB06) goda möjligheter till samordnad utvärdering och beräkning av massbalans för sjöarnas metallflöden. I Glans utlopp analyseras metallhalter inom nationell miljöövervakning. Metaller i ytvatten analyseras i normala fall enbart på ofiltrerat prov. Om resultatet visar att en eller flera metaller överskrider ett gränsvärde (som gäller för filtrerade prov) ska analysen göras om på ett filtrerat vattenprov. Detta gäller även om analysens mätosäkerhet medför att en halt riskerar att överskrida ett gränsvärde. 9. Växtplankton Delprogrammets målsättning är att bestämma växtplanktons sammansättning och mängd samt att skapa underlag för statusklassning. Undersökningarna genomförs årligen. Utvärdering och statusklassning skall göras enligt Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszonen. Naturvårdsverkets handbok 2007:4, utgåva 1, december 2007. Sjöar I 22 sjöar tas växtplanktonprov i augusti månad varje år (Tabell 6). Provtagningspunkternas lägen finns redovisade i bilaga 2. Prov för bestämning av halten av klorofyll (a) skall tas från samma djupintervall som växtplanktonprovet. Metoder: SS-EN 15204:2006 och Naturvårdsverket handledning för miljöövervakning, Växtplankton i sjöar (2004-02-06). Proverna tas i samband med den normala sjöprovtagningen. Vid varje station tas prov från fem lokaler utspridda inom en yta med ca 200 meters radie. På varje lokal hämtas vattenprov med Rambergrör från varje tvåmetersskikt inom epilimnion, men maximalt ner till 2, 4 eller 6 m djup enligt Tabell 6. Om skiktningen understiger maxdjup enligt Tabell 6 tas provet inom epilimnionskiktet. Prov från varje tvåmetersskikt hälls samman i ett kärl (i sjöar med 6 meters provtagningsdjup måste kärlet rymma minst 30 liter om 2 liter vatten hämtas från varje 2 m skikt) och efter noggrann omblandning tas ett prov ut som får utgöra det kvantitativa provet. 8
Tabell 6. Provtagningsdjup för kvantitativ växtplanktonanalys i sjöar (om temperaturskiktningen inte är på en ytligare nivå). Station Stat. namn Provtagningsdjup Bo01 Sommen Öster 0-6 Fi06 BÖNNERN 0-2 GB03 GLAN 0-2 KISASJÖN NORRA KS02 DELEN 0-4 Ki06 ÅSUNDEN 0-6 Li15 ROXEN 0-2 Mö03 HARGSJÖN 0-2 Sö01 ASPLÅNGEN 0-1 Åt04 BÅTSJÖN 0-2 Åt06 ÄRLÅNGEN 0-4 Åt07 SÖDRA TEDEN 0-0,5 Hj06 AVERN 0-2 MS22 ÖREN 0-2 MS05 KRÖN 0-2 MS30 BODASJÖN 0-2 4 Hamnarydssjön 0-2 8 Vässledasjön 0-4 18 Ralången 0-4 26 Säbysjön 0-4 34 Sommen Väster 0-6 36 Sommen Norra viken 0-4 304 Skärsjösjön 0-2 Kustvatten Kvantitativa växtplanktonprov tas tre gånger per år (juni, juli och augusti) vid tre stationer. Provtagningspunkternas lägen finns redovisade i bilaga 1 Metod: SS-EN 15204:2006 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Växtplankton - kust och hav (2005-02-03) och HELCOM:s COMBINE-manual. Prov tas i samband med den normala vattenprovtagningen i juni, juli och augusti. Vid varje station där växtplankton ska insamlas (bilaga 1) utförs slangprovtagning från ytskiktet 0-10 meter, eller diskreta prov från ytan (0,5 m) om vattendjupet är <12 m. Vid samtliga stationer bestäms klorofyll a på 0,5 m djup. Vid stationer där växtplanktonprov tas (bilaga 1) bestäms även klorofyll på vattenprov från samma djupintervall som för växtplankton. Detta innebär att två klorofyllmätningar utförs där växtplanktonprov tas, dels på 0,5 m djup och dels på slangprovet. Vid övriga stationer mäts klorofyll endast på 0,5 m djup. Klorofyll a analyseras enligt SS 028146 eller enligt HELCOM:s COMBINE-manual (som föreskriver aceton respektive etanol som extraktionsmedel). 9
10. Påväxtalger Delprogrammets målsättning är att beskriva tillstånd och förändringar av påväxtalger med avseende på artsammansättning, artantal och relativ förekomst av arter samt särskilt indikatorarter. Syftet är att bedöma allmän vattenkvalitet och olika typer av påverkan, t.ex. eutrofiering och organisk förorening samt att skapa underlag för statusklassning. Påväxtalgsundersökningen genomförs vart tredje år: 2012, 2015 o.s.v. Utvärdering och statusklassning skall göras enligt Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszonen. Naturvårdsverkets handbok 2007:4, utgåva 1, december 2007. Vattendrag Metoder Naturvårdsverket handledning för miljöövervakning Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Provtagningstid Sensommaren-hösten, ej under eller direkt efter kraftigt högflöde, vart tredje år, 2012, 2015. Prov tas från en ca 10 m lång provtagningssträcka, som är så representativ för lokalen som möjligt vad gäller bottensubstrat, vegetation, vattendjup och vattenhastighet. Fasta provtagningssträckor ska användas. Samordning ska ske med regionalt program för påväxtalger. Provtagningsstationernas läge och koordinater redovisas i bilaga 3. 11. Bottenfauna Delprogrammets målsättning är att bestämma bottenfaunans sammansättning och mängd samt att skapa underlag för statusklassning. Bottenfaunaundersökningarna genomförs vart tredje år: 2012, 2015 o.s.v. Utvärdering och statusklassning skall göras enligt Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszonen. Naturvårdsverkets handbok 2007:4, utgåva 1, december 2007. Provtagningsstationernas läge och koordinater redovisas i bilaga 4. Sjöar Metoder: SS 028190 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral (2003-05-09). Provtagningstid: höst (i samband med höstcirkulationen i oktober/november), vart tredje år. Vid varje station tas 5 prover inom en radie av 100 meter. Varje hugg sållas, sorteras och redovisas var för sig. Provtagningsstationernas läge och koordinater redovisas i bilaga 4. Vattendrag Metoder: SS-EN 27828 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier (1996-06-24). Provtagningstid: höst, vart tredje år. Vid varje station tas 5 prover. Varje prov sållas, sorteras och redovisas var för sig. 10
Provtagningen ska också kompletteras med ett kvalitativt sökprov. Provtagningspunkternas läge och koordinater redovisas i bilaga 4. Kustvatten Metoder: SS-EN ISO 16665:2006 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Mjukbottenlevande makrofauna, trend och områdesövervakning (2004-09-29). Provtagningstid: maj-juni, vart tredje år. Fasta provpunkter används. Inom varje havsbassäng (bilaga 3) har 5 stationer slumpats ut. Vid varje station tas ett hugg och insamlade bottendjur bestäms normalt till art. Konservering av prover kan göras med etanol istället för formalin. Varje hugg sållas, sorteras och redovisas var för sig. Sediment från varje bottenfaunastation provtas enligt BIN SR01 (SNV Rapport 3108) med avseende på torrsubstans och glödförlust. Provpunkternas koordinater redovisas i bilaga 5. 12. Makroalger Makroalger i kustområdet inventeras för att bestämma dess djuputbredning och artsammansättning. Programmet ska samordnas med den regionala miljöövervakning av makrofyter inom Östergötlands kustvatten. Utvärdering och statusklassning skall göras enligt Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszonen. Naturvårdsverkets handbok 2007:4, utgåva 1, december 2007. Inom varje lokal ska tre transekter provtas. Fasta transekter används. Läge, längd och märkning framgår av bilaga 6. Metoder: Naturvårdsverket handledning för miljöövervakning Vegetationsklädda bottnar, ostkust (2004-04-27) samt kraven i gällande bedömningsgrunder Provtagningstid: juli-september vart tredje år (2012, 2015...). 13. Metaller och organiska miljögifter i fisk och blåmussla Metallhalter och organiska miljögifter i organismer speglar miljögiftsbelastningen samt ämnenas biotillgänglighet. Geografiska skillnader, och i viss mån även förändringar över tid, ska kunna beskrivas och följas. För att möjliggöra jämförelser ska tillvägagångssätt för insamling, provberedning och analys i möjligaste mån följa det nationella övervakningsprogrammet för miljögifter. Rekommendationer finns i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Metaller och organiska miljögifter i fisk, Metaller och organiska miljögifter i fisk - sjöar och vattendrag samt Organiska miljögifter i biologiskt material. Analys av metaller och organiska miljögifter i fisk Mellan 12-15 abborrar per station insamlas och ett samlingsprov/station analyseras med avseende på miljögifter. Abborrarna ska vara av honkön och 15-20 cm långa. För varje enskild fisk redovisas ålder, kön, 11
totallängd, totalvikt, gonadvikt och levervikt. Dessutom beräknas konditionsfaktor, leversomatiskt index (LSI) och gonadsomatiskt index (GSI). Halten av Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn analyseras i abborrarnas lever och rapporteras på torrviktsbasis. Kvicksilver analyseras i muskel (prov från mitten av ryggmuskeln) och rapporteras på färskviktsbasis. Organiska miljögifter analyseras i muskel och rapporteras på fettviktsbasis, med undantag för dioxiner som rapporteras på färskviktsbasis. Följande organiska miljögifter analyseras: PCB-er (-28, -52, -101, -118, -138, -153, -180), DDT (inkl. DDD och DDE), HCH (α,β,γ), HCB, PBDE (BDE-47, - 99, -100, -153 och -154), HBCD och dioxiner (dioxiner, dibensofuraner, plana PCB-er). Tillvägagångssättet för insamling ska redovisas. Fisken fryses snarast möjligt efter insamling. Detektionsgränser för metaller och organiska miljögifter i fisk och blåmussla ska vara så minst så låga att det går att urskilja tillståndsklassning mellan klass 2 och 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4914). Alla detektionsgränser ska anges. Provtagnignslokalernas läge framgår av bilaga 7. Provtagningstid: slutet av augusti-september vart tredje till vart sjätte år: 2011, 2014 o.s.v. Metaller mäts vart tredje år. Organiska miljögifter mäts vart sjätte år (bilaga 7). Analys av metaller och organiska miljögifter i blåmussla Minst 20 blåmusslor per station insamlas och ett samlingsprov/station analyseras med avseende på miljögifter. Blåmusslorna ska vara 2-3 cm långa. Insamlingsdjup noteras. Blåmusslornas mjukdelar analyseras med avseende på metaller (Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg) och organiska miljögifter. Följande organiska miljögifter ingår: PCB-er (-28, -52, -101, - 118, -138, -153, -180), DDT (inkl. DDD och DDE), HCH (α,β,γ), HCB, PBDE (BDE-47, -99, -100, -153 och -154), HBCD och PAH:er (naftalen, acenaftylen, acenaften, fluoren, fenantren, antracen, fluoranten, pyren, benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(a,h)antracen, benso(g,h,i)perylen, ideno(1,2,3- cd)pyren). Bestämning av fetthalt (%) och torrviktshalt (%) ingår. Provtagningslokalernas läge framgår av bilaga 7. Provtagningstid: mitten av september-mitten av oktober vart tredje år 2011, 2014 osv. Metaller mäts vart tredje år. Vart sjätte år (nästa gång 2017) mäts även organiska miljögifter vid några stationer (bilaga 7). 12
14. Sedimentprovtagning (ej aktuellt under upphandlingsperioden) Metodik: BIN SR 01 (se SNV Rapport 3108) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Metaller i sediment (2004-01-23). Vid varje station tas 5 prover med rörhämtare. Samlingsprov av ytskikten (0-2 cm) från de 5 propparna analyseras med avseende på torrsubstans, glödförlust, tot-n, tot-p, TOC samt grundämnen och organiska miljögifter (tabell 5). Provtagningspunkternas läge och koordinater redovisas i bilaga 8. Vid två stationer genomförs utökade analyser av organiska miljögifter i sediment. Provtagningstid: februari vart 6:e år, nästa provtagning 2016. Tabell 5. Grundämnen och organiska miljögifter som ska analyseras i sediment. Lägsta krav på detektionsgräns anges. Vid ett fåtal stationer (bilaga 1) genomförs utökade analyser av organiska miljögifter i sediment. Detektionsgräns Grundämnen mg/kg TS Arsenik (As) 5 Kadmium (Cd) 0,2 Krom (Cr) 10 Koppar (Cu) 10 Kvicksilver (Hg) 0,05 Nickel (Ni) 10 Bly (Pb) 5 Zink (Zn) 70 Organiska miljögifter - baspaket 7 PCB-er: 28, 52, 101, 118, 138, 153, 180 0,003 6 PAH-er: Fluoranten, benso(b)fluoranten, 0,01 benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, benso(g,h,i)perylen, ideno(1,2,3-cd)pyren). 0,01 Organiska miljögifter utökat analyspaket 16 PAH-er: naftalen, acenaftylen, acenaften, fluoren, 0,01 fenantren, antracen, fluoranten, pyren, benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen, benso(g,h,i)perylen, ideno(1,2,3-cd)pyren) Tennorganiska föreningar: monobutyltenn, dibutyltenn, 0,01 tributyltenn, tetrabutyltenn, monofenyltenn, difenyltenn, trifenyltenn, monooktyltenn, dioktyltenn, tricyklohexyltenn Nonylfenol, oktylfenol och etoxilater (4-nonylfenol, 4- nonylfenol-monoetoxylat 4-nonylfenol-dietoxylat, 4-oktylfenol, 4-oktylfenolmonoetoxylat, 4-oktylfenol-dietoxylat) 0,01 (oktylfenoler) 0,1 (nonylfenoler) Polybromerade difenyletrar (BDE-47, -99 och -100) 0,00003 C10-C13 kloralkaner (klorerade paraffiner) 0,00003 Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) 0,05 Dioxiner (dioxiner, furaner och plana PCB) 0,001-0,01 13
15. Rapportering och årsredogörelse Löpande rapportering Efter varje provtagningsomgång av vatten för kemisk-fysikaliska analyser ska konsulten inom en månad skicka en provtagningsrapport till förbundet. För varje undersökningsmoment som utförts under provtagningsmånaden ska anmärkningsvärda förhållanden, analysfel och utebliven provtagning rapporteras och kommenteras. Mätresultaten ska finnas tillgängliga elektroniskt eller skickas i excelformat. Rapporteringen av avvikelser från programmet enligt ovan måste alltid avrapporteras i skrift. Löpande rapportering ska om så begärs ske via förbundets webbplats. Kvartals rapportering Efter varje kvartal ska en sammanfattning av det gångna kvartalets provtagningar sammanställas. Genomförda provtagningar och erhållna resultat ska kortfattat kommenteras. Kvartalsrapporten kan ligga som grund för ett nyhetsbrev som förbundet ger ut i egen regi. Tillgängliggörande av resultatdata Samtliga kvalitetssäkrade resultat från den fysikaliska och kemiska provtagningen ska finnas tillgängligt för förbundets medlemmar den 1 mars efterföljande år för att vara möjlig att nyttja i miljö- och årsrapporter. Rapportering till nationell datavärd Konsulten skall, om så begärs, rapportera analysresultat till nationell datavärd. Rapporteringen skall ske enligt datavärdens fastställda format. Årsredogörelse Efter varje kalenderår ska en årsredogörelse sammanställas som senast den 15 maj efterföljande år skickas till huvudmannen för programmet. Årsrapporten ska redovisa resultat samlat för hela verksamhetsområdet. Den inledande textdelen ska tryckas i 120 ex. Samtliga bilagor ska finnas tillgängliga på en bifogad CD. Årsredogörelsen ska innehålla följande: 1. Redovisning av undersökningsresultat med hjälp av statistiska och grafiska metoder. För att det ska vara möjligt att se tidstrender skall tidigare års undersökningsresultat användas som jämförelse. 2. Kemiska och fysikaliska parametrar samt bottenfauna, plankton, makroalger och påväxtalger skall bedömas enligt Status, potential och normer för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Handbok 2007:4 inkl. bilagor. Totalfosfor och totalkväve ska även redovisas enligt tidigare bedömningsgrund för vattenkvalite (naturvårdsverket rapport 4913). För fosfor nyttjas de 14
referensvärden som fastställdes när miljökvalitetsnormen beslutades för aktuell förvaltningscykel. 3. Transport (årlig och uppdelad på 1-månadersperioder) samt arealförlust (kg/ha och år) av totalfosfor och totalkväve i stationerna enligt bilaga 1. Beräkningarna ska redovisas i tabeller och diagram på ett åskådligt sätt så att variationer i tid och rum framgår. 4. Årlig transport av metaller i stationer enligt bilaga 1. Beräkningarna ska redovisas i tabeller och diagram på ett åskådligt sätt så att variationer i tid och rum framgår. 5. Metaller och miljögifter i biota ska utvärderas mha aktuella bedömningsgrunder och miljökvalitetsnormer. Resultatet ska jämföras mot nationella mätningar i Kvädöfjärden. 6. Förutom stationer inom Motala Ströms Recipientkontrollprogram ska stationer enligt bilaga 9 utvärderas och ingå i redovisnigen. 7. Beskrivning av provtagningsprogram, provtagningspunkter med koordinater samt provtagnings- och analysmetodik (med hänvisning till använda normer och bedömningsgrunder). 8. Redovisning av hydrologiska och klimatologiska förhållanden i verksamhetsområdet. 9. I de fall en parametrar omfattas av en miljökvalitetesnorm ska uppfyllelse av normen redovisas och kommenteras. 10. Resultatsammanfattning som kan tjäna som allmän information. 11. Samtliga vattenkemiska grunddata ska varje år levereras till länsstyrelserna i Excel-format. Biologiska grunddata samt beräknade transporter ska varje år levereras till länsstyrelserna i Excel-format. Utformning av Excel-ark sker i samråd med länsstyrelserna. Om så överenskommes kan även analysdata tillgängliggöras elektroniskt via Internet. 12. Journalföring. Berörda länsstyrelser gör noteringar om miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär såsom översvämningar, haverier och breddningsutsläpp. En konsekvent journalföring av dessa händelser kompletterar mätningarna inom den samordnade recipientkontrollen och ger på sikt underlag för att bedöma hur ofta och i vilka områden dessa problem uppträder. De observerade händelserna kan kortfattat redovisas i årsrapporten. Ska observerade händelser infogas i rapporten skall berörd länsstyrelse göra materialet tillgängligt för konsulten senast 1 april efterföljande år. 16. Utvärdering av delområden/vattenråd Efter särskild överenskommelse och utanför det löpande programmets budget kan årsrapportering och utvärdering ske på avgränsade delområden inom förbundets verksamhetsområde. 15
17. Huvudman Motala Ströms Vattenvårdsförbund är huvudman för den samordnade recipientkontrollen i Motala ströms avrinningsområde samt resten av verksamhetsområdet. Huvudmannen ansvarar för att provtagning, analys och rapportering sker enligt det fastställda kontrollprogrammet. 18. Kostnader Varje kommun och anläggningsägare ska betala sin del av kostnaderna för kontrollprogrammets genomförande. Kostnaderna fördelas efter de fördelningstal som vattenvårdsförbundet räknar fram i samråd med berörda länsstyrelser. 19. Ändring av programmet Programmet gäller tills vidare. Framställan om ändring av programmet görs hos respektive Länsstyrelse. 16
Bilagor Bilaga 1 Transportberäkningar Bilaga 2 Vattenkemi Bilaga 3 Påväxtalger Bilaga 4 Bottenfauna limniskt Bilaga 5 Bottenfauna marin Bilaga 6 Makroalger Bilaga 7 Metaller och miljögifter i biota Bilaga 8 ej aktuell under programperioden Bilaga 9 Utvärderingsstationer Bilaga 10 Fördelning mellan åren Kartbilaga A Kartbilaga B Kartbilaga C Kartbilaga D Vattenkemi Biologi Miljögifter Transportpunkter 17