Elfiskeundersökning 2004-07 Piteälven Erik Sjölander 2007-11-25 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg 423-6089 Tel & Fax 060-58 31 51 Pg 605 59 40-8 Mobiltel 070-62 82 110 www.fiskochvattenvard.se info@fiskochvattenvard.se
1 INLEDNING OCH SYFTE...3 2 MATERIAL OCH METOD...3 3 RESULTAT...4 3.1 Elfiske 2007...4 3.2 Elfiske i Piteälven 2007... 5 3.2.1 Vaukok (7359755-1627497)...5 3.2.2 Bomselkojan (7358212-1627211)...6 3.2.3 Nedre Trollselet Övre (7328210-1658387)...7 3.2.4 Nedre Trollselet Nedre (7327836-1658741)...8 3.2.5 Brissbergsfallet (7325766-1660821)...9 3.2.6 Hundforsen (7324449-1662565)...10 3.2.7 Ljusselforsen (7322088-1668983)...11 3.2.8 Nedre Ljusselforsen (7321750-1669150)...12 3.2.9 Lidvista, insida holme (7318685-1679692)...13 3.2.10 Lidvista (7318143-1680230)...14 3.2.11 Granholmen (7319420-1684216)...15 3.2.12 Benbryteforsen (7318406-1689709)...16 3.2.13 Åkerselforsen (7313685-1700912)...17 3.2.14 Gransel (7312570-1704810)...18 3.2.15 Fällforsen (7305950-1728650)...19 3.3 Elfiske Varjisån 2007... 20 3.3.1 Nedströms sjön obj 122 (7332192-1672418)...20 3.3.2 Junka obj 102 (7330573-1680144)...21 3.3.3 Bro väg 45 obj 84 (732960-168161)...22 3.3.4 Junkaberget obj 69 (7329816-1684379)...23 3.3.5 Björntorp Södra obj 45-2 (7327707-1688912)...24 3.3.6 Björntorp överst obj 45 (7327719-168836)...25 3.3.7 obj 40 (7326935-1689582)...26 3.3.8 Skräckselet obj 23 (7321175-1697159)...27 3.3.9 Mynningen (731451-171007)...28 3.4 Elfiske Abmoälven 2007... 29 3.4.1 Ned Abraure obj 16 (7322560-1643500)...29 3.4.2 Suobdeklobbal obj 39 (7321292-1647567)...30 3.4.3 Järnvägsbron nedre obj 14 (7314810-1665063)...31 3.4.4 Övre Abmoselet obj 20 (7317772-1664245)...32 3.4.5 Nedre Abmoselet obj 43 (7321433-1662217)...33 3.4.6 Hällforsen obj 49 (7321982-1661960)...34 3.4.7 Kistforsen I obj 57 (7323505-1663477)...35 3.4.8 Kistforsen II obj 60 (7323685-1663682)...36 3.4.9 Kistforsen III obj 64 (7323813-1663846)...37 3.5 Elfiske Tjartsebäcken 2007... 38 3.5.1 Vid bron obj 50 (7312310-1678720)...38 3.5.2 Bifåra obj 5-6 (7315640-1681920)...39 3.6 Elfiske Ljusträskbäcken 2007... 40 3.6.1 Ljusträskbäcken obj 18 (7315891-1682364)...40 3.7 Elfiske Stockforsälven 2007... 41 3.7.1 Kronfors mellersta (7316810-1729560)...41 Sid 1 (57)
3.7.2 Nedströms Källbobron (7305410-1735590)...42 3.8 Elfiske Borgforsälven 2007... 43 3.8.1 Tvärån (7283770-1744580)...43 3.8.2 Vid Svedjan (7282740-1745500)...44 3.9 Artfördelning 2007... 45 3.10 Fisktäthet 2007... 45 3.11 Jämförelse mellan åren av öringtäthet... 46 3.12 Längdfördelning 2007... 48 4 DISKUSSION...49 4.1 Elfiske 2007... 49 4.2 Elfiske Piteälven 2007... 50 4.3 Elfiske Varjisån 2007... 51 4.4 Elfiske Abmoälven 2007... 52 4.5 Elfiske Tjartsebäcken 2007... 52 4.6 Elfiske Ljusträskbäcken 2007... 52 4.7 Elfiske Stockforsälven 2007... 53 4.8 Elfiske Borgforsälven 2007... 53 4.9 Artfördelning 2007... 54 4.10 Fisktäthet 2007... 54 4.11 Längdfördelning 2007... 54 5 JÄMFÖRELSER 2004-07...55 5.1 Piteälvens lokaler... 56 5.2 Varjisåns lokaler... 57 5.3 Abmoälvens lokaler... 57 5.4 Övriga lokaler... 57 5.5 Sammanfattande resultat... 57 6 REFERENSER...57 Sid 2 (57)
1 INLEDNING OCH SYFTE På uppdrag av projekt Miljöåterställning av nationalälvarna Vindel- och Piteälven har Fisk och Vattenvård i Norrland AB (FoV) genomfört elfiskeundersökningar i Piteälvens vattensystem 2004-07. Syftet med elfiskeundersökningarna var att följa upp förändringar av tätheter av fiskungar för olika fiskpopulationer efter utförda miljövårdsåtgärder inom projektet. År 2002 och 2003 utfördes elfiskeundersökningar för att erhålla utgångsvärden, så kallade 0- värden, dessa värden kommer att jämföras med undersökningar år 2004-2007. Vissa lokaler fiskades inte under tidigare säsonger. 2 MATERIAL OCH METOD Elfiskeundersökningen utfördes av Maria Sjölander och Erik Sjölander, båda anställda hos FoV. Elfiskena utfördes under en period, vilken avgjordes av projektets kontaktperson Jan Isaksson. Årets undersökningar startade den 15 augusti och avslutades den 21 augusti 2007, vilket är kalendariskt jämförbar tidsperiod som tidigare år. Vid elfiskena har ett motordrivet elverk Yamaha EF 1000 IS använts samt likriktare /transformator av märket LUGAB modell L1000. Kvalitativa elfisken har utförts på de flesta undersökningslokalerna. Kvantitativa (2-3 elfiskeomgångar) elfisken har utförts på lokaler där fångsten av en åldersklass varit högre än fem stycken fiskar, vid första fiskeomgången. All fångad fisk har artbestämts (enligt Muus & Dahlström, 1972). Alla arter har längdmätts till närmaste millimeter. Fjällprover har insamlats från öringar äldre än 2-somrig (1+). Fjällproven har lämnats till beställaren. Vägning till närmaste gram har utförts på all fångad fisk, och inte som tidigare endast på de individer som fjällprovtagits. Vägning har utförts på digital våg av modell Soehnle (± 1 g, max 2000 g). För bedövning av fisk har MS 222 (tricain mesilate) använts. Samtliga fångade fiskar har återutsatts efter provtagning. Uppgifter från varje elfiske har förts på Fiskeriverkets standardiserade elfiskeblankett. Vid varje elfiske har vattnets temperatur och konduktivitet mätts. Varje elfiskelokal har fotodokumenterats och positionsbestämts med angivelse av X- och Y-koordinat med GPS enligt RT 90 i lokalen där utrustningen placerats. Antalet fiskar per 100 m 2 har beräknats enligt Zippin (1956) vid upprepade utfiskningar. För elfisken där endast en utfiskning genomförts, p.g.a. för få individer av varje åldersklass öring, lax eller harr, har fisktätheter beräknats genom att dela det faktiskt fångade antalet individer med den avfiskade ytan för att få enheten antalet fiskar per 100 m 2. Att använda presumerade p-värden riskerar att skapa falsk säkerhet eftersom fångstsannolikheten varierar så pass mycket mellan fiskstorlek, biotop, flöde, individ m.m., samt att p-värdet måste utgå från en tillräckligt stor population (Bohlin 1984), vilket vi inte uppnådde inom så många lokaler. I tabellerna redovisas tätheterna med en decimal där kvantitativa utfiskningar genomförts och avrundat till närmaste heltal där kvalitativt elfiske utförts utan upprepade utfiskningar. På önskemål från beställare har för lax, öring och harr har tätheter från Elfiskeregistrets elfiskeprotokoll använts. Sid 3 (57)
3 RESULTAT 3.1 Elfiske 2007 Under år 2007 har totalt 40 elfisken genomförts i Piteälvens vattensystem i projektet Miljöåterställning av nationalälvarna Vindel- och Piteälven. Av de 40 lokalerna har 18 st fiskats kvantitativt d v s samma lokal fiskades >1 omgång, övriga lokaler har elfiskats endast en gång sk kvalitativt elfiske. Elfiskena genomfördes mellan den 15 och 21 augusti och utfördes av Maria Sjölander och Erik Sjölander. Vattenföringen var medel, vilket inte inträtt tidigare under sommarsäsongen. Abmoälven var däremot hög eftersom Malmesjaure höll på att tappas ur. I tabellerna redovisas tätheterna med en decimal där kvantitativa utfiskningar genomförts och avrundat till närmaste heltal där kvalitativt elfiske utförts utan upprepade utfiskningar. För de arter eller storlekar där ingen fisk fångats lämnas utrymmet tomt. På önskemål från beställare har för lax, öring och harr har tätheter från Elfiskeregistrets elfiskeprotokoll använts. Totalt fiskades 20 153 m 2 under 2007, att jämföra med 20 207 m 2 2006, 20 731 m 2 2005 och 20 852 m 2 2004. Skillnader i avfiskad yta beror på att vissa lokaler justerades beroende på vattenföringar, och dessutom var samma lokaler olika stora vid de olika flödena under vilka de olika årens elfisken utfördes. 2007 fångades 691 fiskar, som vägdes mättes och återutsattes (2 320 st 2004, 1 158 st 2005 och 1 915 st 2006). Skillnaden mellan åren i antal fångade fiskar, vilka i de flesta fall inte räknas till laxartade, kan till större delen förklaras med vattentemperatur och flöden vilket förklarar förekomst av elritsa på elfiskelokaler. Samtliga fångade fiskar artbestämdes innan de återutsattes. Vid förekomst av väldigt stora mängder fisk på en lokal vägdes och mättes ett representativt urval. Nejonögelarver fångades tidigare år endast under första utfiskningen för att minska risken på skada på fiskindividerna. Sid 4 (57)
3.2 Elfiske i Piteälven 2007 I Piteälvens huvudfåra (726267-175635) elfiskades på 15 lokaler under 2004-2007, men det är inte identiska lokaler de olika åren. Lokalerna var väl spridda med två lokaler längst uppströms Vaukok och Bomselkojan och en lokal nedströms Storforsen Fällforsen. Resterande 12 lokaler var placerade mellan Nedre Trollselet och Gransel. Lokalerna redovisas i ordning med början längst uppströms. 3.2.1 Vaukok (7359755-1627497) Figur 1 visar elfiskelokalen Vaukok, Piteälven 2007-08-18 nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen Vaukok hade 2002 elfiskats före restaureringen med en utfiskning. 2004 och -06 fiskade vi med upprepade utfiskningar och 2005 och -07 med en utfiskning. Tabell 1 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Vaukok. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2002 638 1 19 1 2004 517 4 1 11 18 6 1 2005 517 1 1 1 13 3 2006 517 10 5 19 9 2 2007 517 2 2002 0 15 0 2004 0,8 0,2 2,4 7 2 0 2005 0 0 0 2 1 2006 2,1 1,0 4 2 0 2007 0 Sid 5 (57)
3.2.2 Bomselkojan (7358212-1627211) Figur 2 visar elfiskelokalen Bomselkojan, Piteälven 2007-08-18 nerifrån och på kartan markerat med rött B. Piteälvens lokal Bomselkojan hade elfiskats 2002 med en utfiskning. Den lokalen var inte utmärkt i fält och hade blivit så förändrad av restaureringen att den inte var möjlig att elfiska vid medelvattenföring. Lokalen flyttades därför ett 100-tal meter nedströms till ett område som tydligt var påverkat av restaureringen, men ändå är möjligt att elfiska vid olika flöden. 2004, -05 och -07 utfördes upprepade utfiskningar. Vid det mycket låga flödet 2006 flyttades lokalen något uppströms på samma sida och fiskades med upprepade utfiskningar. Tabell 2 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Bomselkojan. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2002 552 4 8 23 1 2004 672 7 7 2 21 2 2 2005 672 7 2 3 11 4 2006 280 9 3 2 16 2007 672 4 1 18 1 2002 2 3 21 1 2004 1,1 1,1 0,3 5 0 0 2005 1,1 0,3 0,6 2 1 2006 3,3 1,1 0,8 6 2007 0,6 0,1 3 0 Sid 6 (57)
3.2.3 Nedre Trollselet Övre (7328210-1658387) Figur 3 visar elfiskelokalen Nedre Trollselet Övre lokal i Sörgren, Piteälven 2007-08-20 nerifrån och på kartan markerat med rött A. Nedre Trollselets övre lokal i Sörgren elfiskades 2005-07 med en utfiskning per tillfälle. Tabell 3 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Nedre Trollselet, Sörgren Övre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2005 407 10 2 2006 440 1 2 8 2 2007 440 1 2005 2 0 2006 0,4 1,0 2 0 2007 0 Sid 7 (57)
3.2.4 Nedre Trollselet Nedre (7327836-1658741) Figur 4 visar elfiskelokalen Nedre Trollselet Nedre lokal i Sörgren, Piteälven 2007-08-20 nerifrån och på kartan markerat med rött B. Nedre Trollselets nedre lokal i Sörgren elfiskades med en utfiskning 2005 och -07 på samma lokal. Vid 2006 års elfiske flyttades lokalen upp något. Tabell 4 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Nedre Trollselet, Sörgren Övre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa 2005 450 2 3 2006 392 1 2 2007 450 4 1 4 2005 0 1 2006 0,5 1 2007 0,9 0,2 1 Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Sid 8 (57)
3.2.5 Brissbergsfallet (7325766-1660821) Figur 5 visar elfiskelokalen Brissbergsfallet, Piteälven 2007-08-20 nerifrån och på kartan markerat med rött C. Brissbergfallets lokal elfiskades kvalitativt 2003 (före åtgärd), samt kvantitativt 2004, -06 och -07, samt kvalitativt 2005. Åtgärden verkar inneburit att en stenarm öppnades, och materialet spreds, så att vatten fördes in i lokalen. Lokalens utseende förändrades så pass mycket att nya lämpliga uppväxtområden för öring skapades samtidigt som vissa delar blev alltför djupa. Tabell 5 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Brissbergsfallet. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 385 6 1 3 2004 630 9 6 5 3 2005 630 4 2 3 5 6 2006 630 6 11 1 7 2007 630 2 5 2 5 10 2003 2 0 1 2004 1,5 1,0 2 1 2005 1 0 0 1 1 2006 1,0 2,0 0,2 1 2007 0,3 0,8 0,3 1 2 Sid 9 (57)
3.2.6 Hundforsen (7324449-1662565) Figur 6 visar elfiskelokalen Hundforsen, Piteälven 2007-08-20 nerifrån och på kartan markerat med rött D. Hundforsen har elfiskats kvantitativt sedan 2003, men lokalen har haft lite olika utseende trots att den varit belägen på samma plats. Lokalerna hade jämförbara medel- och maxdjup, varför de kan antas för ganska lika. Tabell 6 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Hundforsen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 525 27 29 23 1 2004 414 20 12 10 2005 864 15 8 5 2006 864 34 37 27 2007 864 16 5 2003 6 * 6,2 6,3 0 2004 5,0 2,9 3,2 2005 1,9 1,0 1 2006 4,2 4,4 3 2007 2,0 1 p-värdet var för lågt för att kunna använda Zippins metod Sid 10 (57)
3.2.7 Ljusselforsen (7322088-1668983) Figur 7 visar elfiskelokalen Ljusselforsens övre lokal, Piteälven 2007-08-16 nerifrån och på kartan markerat med rött E. Ljusselforsens övre lokal har fiskats kvantitativt vid samtliga tillfällen utom 2006. Tabell 7 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Ljusselforsens övre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 570 2 A 16 12 21 2004 420 6 3 15 2005 420 9 2 2 13 2006 420 2 3 2007 420 5 1 1 6 1 2003 0,4 3 * 2,2 4 2004 1,4 0,7 4 2005 2,2 0,5 0 3 2006 1,0 1,3 2007 1,3 0,2 0 1 0 ålder eller storlek på laxen framgår inte av protokoll, men eftersom det är uppströms Storforsen antas laxen vara >0+ * p-värdet var för lågt för att kunna använda Zippins metod Sid 11 (57)
3.2.8 Nedre Ljusselforsen (7321750-1669150) Figur 8 visar elfiskelokalen Ljusselforsens nedre lokal, Piteälven 2007-08-16 nerifrån och på kartan markerat med rött F. Ljusselforsens nedre lokal har fiskats kvalitativt 2002 och -06, men med upprepade utfiskningar under övriga år. Årets fiske genomfördes något smalare än tidigare, varför arean skiljer sig något. År Tabell 8 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Ljusselforsens nedre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäcknejonöga 2002 1040 7 15 10 12 38 4 1 2004 1040 11 13 3 30 2005 1040 10 8 47 2006 1040 1 2 13 2007 960 5 14 17 2002 1 1 1 1 4 0 0 2004 1,1 1,3 0,3 4 2005 1,0 0,8 5 2006 0,2 0,3 1 2007 0,5 1,5 2 Sid 12 (57)
3.2.9 Lidvista, insida holme (7318685-1679692) Figur 9 visar elfiskelokalen Lidvista lokalen insida holme, Piteälven 2007-08-21 nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lidvista lokalen insida holme har elfiskats kvalitativt vid samtliga tillfällen utom 2006 då tre utfiskningar genomfördes. Tabell 9 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Lidvista insida holme. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 800 1 3 17 20 2004 560 2 1 22 1 18 2005 559 4 13 9 2006 559 19 14 14 1 42 14 2007 559 1 1 3 4 2003 0 0 2 2 2004 0 0 4 0 3 2005 1 2 2 2006 3,8 2,6 2,9 0,2 7 2 2007 0,4 0,4 1 1 Sid 13 (57)
3.2.10 Lidvista (7318143-1680230) Figur 10 visar elfiskelokalen Lidvista, Piteälven 2007-08-21 nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen Lidvista har elfiskats kvalitativt alla år utom 2004 då kvantitativt elfiske genomfördes. Den avfiskade ytan skiljer sig åt eftersom sträckan är ganska långgrund med stereotyp bottenstruktur och därför blir olika bred vid olika flöden. Fr.o.m. 2005 fiskades endast den vänstra halvan. Tabell 10 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Lidvista Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 960 1 A 1 3 1 A 30 1 11 2004 1170 6 1 42 7 78 2005 585 4 1 8 10 2006 585 1 1 12 3 2007 585 1 8 3 2003 0 0 0 0 3 0 1 2004 0,5 0 6 1 8 2005 1 0 1 2 2006 0,4 0,4 2 1 2007 0,4 1 1 ålder eller storlek på laxen och harren framgår inte av protokoll, men eftersom det är uppströms Storforsen antas laxen vara >0+ och eftersom lokalen är så pass grund antas harren vara 0+ Sid 14 (57)
3.2.11 Granholmen (7319420-1684216) Figur 11 visar elfiskelokalen Granholmen, Piteälven 2007-08-20 nerifrån och på kartan markerat med rött C. Lokalen Granholmen har elfiskats kvalitativt vid samtliga tillfällen. Skillnaderna i lokalstorlek beror på olika flöden med närmast medelflöde 2004, -05 och -07, men lågt de övriga åren. År Tabell 11 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Granholmen Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäcknejonöga 2003 730 2 3 5 18 2 2 1 2004 1125 2 11 4 2005 1125 8 9 24 2006 1125 1 1 3 7 1 2007 1125 2 3 1 2003 0 0 1 2 0 0 0 2004 0 1 0 2005 1 1 2 2006 0,2 0,2 0,6 1 0 2007 0,4 0 0 Sid 15 (57)
3.2.12 Benbryteforsen (7318406-1689709) Figur 12 visar elfiskelokalen Benbryteforsen, Piteälven 2007-08-19 nerifrån och på kartan markerat med rött D. En lokal Benbryteforsen ungefär 100 m uppströms nuvarande lokal har elfiskats kvalitativt 2003 och 2004. Skillnaderna i lokalstorlek beror på olika flöden med närmast medelflöde 2004. Fr.o.m. 2005 har en ny lokal, ungefär 100 m nedströms den äldre lokalen, elfiskats kvantitativt. Tabell 12 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Benbryteforsen Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 770 4 4 2 A 4 1 38 2004 357 3 1 8 7 2005 420 1 1 3 2006 420 5 1 7 2007 420 8 2003 1 1 0 1 0 5 2004 1 0 2 2 2005 0 0 1 2006 1,2 0,2 2 2007 1,9 ålder eller storlek på harren framgår inte av protokoll, men eftersom 0+ är enklare att fånga så antas harren vara 0+ Sid 16 (57)
3.2.13 Åkerselforsen (7313685-1700912) Figur 13 visar elfiskelokalen Åkerselsforsen, Piteälven 2007-08-18 nerifrån och på kartan markerat med rött E. Lokalen Åkerselsforsen har elfiskats kvantitativt vid samtliga tillfällen. Skillnaderna i lokalstorlek beror på olika flöden med närmast medelflöde 2004 och -05. Tabell 13 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Åkerselsforsen Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 720 27 12 2 12 3 1 2004 900 7 12 6 2005 900 20 15 14 2006 900 18 15 15 1 2007 900 14 5 8 6 2003 5,0 2,1 0 2 0 0 2004 0,8 1,4 1 2005 2,4 2,0 2 2006 2,1 1,9 2 0 2007 1,6 0,6 1 1 Sid 17 (57)
3.2.14 Gransel (7312570-1704810) Figur 14 visar elfiskelokalen Gransel, Piteälven 2007-08-21 nerifrån och på kartan markerat med rött F. Lokalen Gransel har elfiskats kvalitativt vid samtliga tillfällen. Tabell 14 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Gransel Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2004 432 1 2 7 17 1 2005 432 2 1 1 5 17 1 1 2006 432 2 2 1 3 10 1 2007 432 1 3 12 2004 0 0 2 4 0 2005 0 0 0 1 4 0 0 2006 1,0 0,8 0,5 1 2 0 2007 0,4 1 3 Sid 18 (57)
3.2.15 Fällforsen (7305950-1728650) Figur 15 visar elfiskelokalen Fällforsen, Piteälven 2007-08-21 nerifrån och på kartan markerat med röd pil. Lokalen Fällforsen har elfiskats kvalitativt vid tre tillfällen 1997, 2004 och 2007, men med upprepade utfiskningar 2005 och -06. Lokalen var längre 1997 och 2006 än 2004, -05 och - 07. Tabell 15 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Fällforsen Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Abborre Lake Gers 1997 1040 1 1 59 4 3 1 1 2004 536 3 9 6 1 2005 536 8 18 37 1 2006 536 17 4 10 49 1 1 2007 536 2 1 2 7 1997 0 0 6 0 0 0 0 2004 1 2 1 0 2005 1,5 3 7 0 2006 3,3 0,8 2 9 0 0 2007 0,8 0,3 0 1 Sid 19 (57)
3.3 Elfiske Varjisån 2007 I Varjisån (731389-171056) elfiskades nio lokaler under samtliga fyra år, från Varjisträskets utlopp till strax uppströms Varjisåns mynning i Piteälven. 3.3.1 Nedströms sjön obj 122 (7332192-1672418) Figur 16 visar elfiskelokalen obj 122, Varjisån 2007-08-17 nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen obj 122 har elfiskats 2002 och 2003 med utförda biotopvårdsåtgärder däremellan. Vid fisket 2003 genomfördes endast en utfiskning, och med tanke på fångsten så torde även fisket 2002 genomförts som kvalitativt fiske. 2004-2007 genomfördes elfisket med en utfiskning. Tabell 16 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 122. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2002 520 34 114 2003 480 1 1 12 76 1 2004 280 6 47 2005 280 6 21 2006 280 3 12 17 2007 280 1 5 6 2002 7 22 2003 0 0 2 16 0 2004 2 17 2005 2 8 2006 2,4 4 6 2007 0 2 2 Sid 20 (57)
3.3.2 Junka obj 102 (7330573-1680144) Figur 17 visar elfiskelokalen obj 102, Varjisån 2007-08-17 nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen obj 102 har elfiskats 2002 och 2003 med utförda biotopvårdsåtgärder däremellan. Vid fisket 2003 genomfördes endast en utfiskning, och med tanke på fångsten så torde även fisket 2002 genomförts som kvalitativt fiske. Även 2004-2007 genomfördes elfisket med en utfiskning. Fr.o.m. 2004 har lokalen flyttats upp till övre delen av den utrivna stenkistan. Tabell 17 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 102. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2002 700 64 81 2003 520 1 1 3 123 2004 480 1 7 74 2005 480 1 5 16 2006 480 5 112 2007 480 4 7 2002 9 12 2003 0 0 1 24 2004 0 1 15 2005 0 1 3 2006 1 23 2007 1 2 Sid 21 (57)
3.3.3 Bro väg 45 obj 84 (732960-168161) Figur 18 visar elfiskelokalen obj 84, Varjisån 2007-08-17 nerifrån och på kartan markerat med rött C. Lokalen obj 84 har elfiskats 2002 och 2003 med utförda biotopvårdsåtgärder däremellan. Vid fisket 2003 genomfördes endast en utfiskning, och med tanke på fångsten så torde även fisket 2002 genomförts som kvalitativt fiske. 2004 och -05 genomfördes elfisket med en utfiskning, men 2006 och -07 utfördes upprepade utfiskningar. Fr.o.m. 2004 har lokalen flyttats upp till åns andra strand. Tabell 18 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 84. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2002 731 5 1 1 4 17 2003 198 2 2 3 16 2004 256 1 1 4 2005 256 3 4 3 2006 256 4 6 6 2007 256 5 5 5 14 2002 1 0 0 1 2 2003 1 1 2 8 2004 0 0 2 2005 1 1 1 2006 1,6 2 2 2007 2,1 2,1 2 5 Sid 22 (57)
3.3.4 Junkaberget obj 69 (7329816-1684379) Figur 19 visar elfiskelokalen obj 69, Varjisån 2007-08-17 nerifrån och på kartan markerat med rött D. Lokalen obj 69 har elfiskats med en utfiskning 2003-05 och -07, men med upprepade utfiskningar 2006. År Tabell 19 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 69. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 850 4 2 25 51 2004 885 2 7 66 2005 885 1 5 26 2006 885 5 18 15 161 1 13 2007 885 2 3 23 2003 0 0 3 6 2004 0 1 7 2005 0 1 3 2006 0,6 2,2 2 18 1 2007 0,5 0 3 Bäcknejon Sid 23 (57)
3.3.5 Björntorp Södra obj 45-2 (7327707-1688912) Figur 20 visar elfiskelokalen obj 45-2, Varjisån 2007-08-17 nerifrån och på kartan markerat med rött E. Lokalen obj 45-2 har elfiskats med en utfiskning vid samtliga tillfällen. Tabell 20 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 45-2. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 240 1 5 4 2004 480 3 10 1 2005 480 4 8 2006 480 1 2 5 31 1 2007 480 2 19 2003 0 2 2 2004 1 2 0 2005 1 2 2006 0,4 0,8 1 6 0 2007 0 4 Sid 24 (57)
3.3.6 Björntorp överst obj 45 (7327719-168836) Figur 21 visar elfiskelokalen obj 45, Varjisån 2007-08-17 nerifrån och på kartan markerat med rött F. Lokalen obj 45 har flyttats över till åns högra sida strax uppströms lokalen Björntorp Södra. Lokalen har elfiskats med en utfiskning per år. Tabell 21 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 45. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2005 533 2 1 7 11 2006 533 7 7 1 2007 533 5 6 2005 0 0 1 2 2006 1 1 0 2007 1 1 Sid 25 (57)
3.3.7 obj 40 (7326935-1689582) Figur 22 visar elfiskelokalen obj 40, Varjisån 2007-08-17 nerifrån och på kartan markerat med rött G. Lokalen obj 40 har elfiskats kvalitativt 2003-05 och -07, men kvantitativt 2006. År Tabell 22 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 40. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäcknejonöga 2003 400 1 6 2 3 13 13 3 1 2004 496 3 20 2005 496 1 1 5 17 1 2006 496 5 1 2 7 19 26 2007 496 2 1 6 17 2003 0 2 1 1 3 3 1 0 2004 1 4 2005 0 0 1 3 0 2006 1,1 0,2 0,4 1,6 4 5 2007 0,8 0,4 1 3 Sid 26 (57)
3.3.8 Skräckselet obj 23 (7321175-1697159) Figur 23 visar elfiskelokalen obj 23, Varjisån 2007-08-17 nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen obj 23 har elfiskats kvalitativt vid samtliga tillfällen. Tabell 23 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 23. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 525 5 19 2004 525 1 5 39 1 2005 525 4 25 2006 525 1 7 5 29 1 2007 525 3 1 2 16 2003 1 4 2004 0 1 7 0 2005 1 5 2006 0,3 3,0 1 6 0 2007 1,2 0,4 0 3 Sid 27 (57)
3.3.9 Mynningen (731451-171007) Figur 24 visar elfiskelokalen Mynningen, Varjisån 2007-08-17 nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen Mynningen har elfiskats kvalitativt samtliga år. Tabell 24 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal Mynningen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2004 250 2 1 23 2005 250 3 2006 250 2 2007 250 1 4 2004 1 0 9 2005 1 2006 1 2007 0,8 2 Sid 28 (57)
3.4 Elfiske Abmoälven 2007 I Abmoälven (731142-168440) elfiskades samma nio lokaler 2004-07 från nedströms Abraure till mynningen i Piteälven ( Kistforsen III ). Lokalerna redovisas i ordning uppifrån och ner. 3.4.1 Ned Abraure obj 16 (7322560-1643500) Figur 25 visar elfiskelokalen obj 16, Abmoälven 2007-08-16 nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen obj 16 har elfiskats kvalitativt vid de 4 första tillfällen, och med en upprepning 2007. Biotopvårdsåtgärder utfördes mellan 2002 och 2004. Tabell 25 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 16. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Abborre Lake Sik 2002 750 3 1 17 1 2004 550 9 1 1 2005 550 3 1 1 2006 550 9 47 2007 550 2 4 10 2002 0 0 2 2004 2 0 0 0 2005 1 0 0 2006 2 9 2007 0,4 0,8 2 Sid 29 (57)
3.4.2 Suobdeklobbal obj 39 (7321292-1647567) Figur 26 visar elfiskelokalen obj 39, Abmoälven 2007-08-16 nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen obj 39 har elfiskats kvalitativt vid de fyra senare tillfällena. Biotopvårdsåtgärder utfördes mellan 2002 och 2004. Tabell 26 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 39. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Sik 2002 640 13 7 2004 280 2 101 3 2005 280 5 1 2006 280 6 8 2007 240 1 8 7 2002 2 1 2004 1 36 1 2005 2 0 2006 2 3 2007 0 3 3 Sid 30 (57)
3.4.3 Järnvägsbron nedre obj 14 (7314810-1665063) Figur 27 visar elfiskelokalen obj 14, Abmoälven 2007-08-16 nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen obj 14 har elfiskats kvantitativt vid de första 4 tillfällena och kvalitativt 2007. Biotopvårdsåtgärder utfördes mellan 2002 och 2004. År Tabell 27 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 14. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 705 2 17 1 20 5 4 2004 329 19 1 1 47 229 6 2005 329 17 1 10 57 78 5 2006 329 5 11 45 78 1 2007 329 4 2 2 1 2003 0 3,2 0 3 1 1 2004 6,2 0,3 0 14 70 2 2005 5,5 0,3 5,1 17 24 2 2006 1,5 3,6 14 24 0 2007 1 1 1 0 Abborre Sid 31 (57)
3.4.4 Övre Abmoselet obj 20 (7317772-1664245) Figur 28 visar elfiskelokalen obj 20, Abmoälven 2007-08-16 nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen obj 20 har elfiskats kvalitativt vid samtliga 5 tillfällen. Biotopvårdsåtgärder utfördes mellan 2002 och 2004. Tabell 28 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 20. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2003 665 1 A 1 10 152 2 2004 420 1 500 2 2005 420 2 11 21 2006 420 1 5 14 2007 420 3 12 2 2003 0 0 2 23 0 2004 0 >100 0 2005 0 3 5 2006 0,5 1 3 2007 1 3 0 Öringens ålder eller storlek anges inte i elfiskeprotokollet så åldern är en ren gissning. Sid 32 (57)
3.4.5 Nedre Abmoselet obj 43 (7321433-1662217) Figur 29 visar elfiskelokalen obj 43, Abmoälven 2007-08-16 nerifrån och på kartan markerat med rött C. Lokalen obj 43 har elfiskats kvalitativt före åtgärder 2002 och 2006, men kvantitativt vid resterande tillfällen efter åtgärd. Tabell 29 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 43. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2002 600 15 12 3 13 2003 645 39 3 25 2 11 2 2 2004 172 34 2 19 4 10 1 2005 172 3 1 2 2 2006 172 5 1 1 5 2007 172 6 3 3 2002 2 2 0 2 2003 10,2 0 4,4 0 2 0 0 2004 21,5 1 15,7 2 6 1 2005 2,3 0,6 1 1 2006 3,1 0,6 0,6 3 2007 3,6 2 2 Sid 33 (57)
3.4.6 Hällforsen obj 49 (7321982-1661960) Figur 30 visar elfiskelokalen obj 49, Abmoälven 2007-08-16 nerifrån och på kartan markerat med rött D. Lokalen obj 49 har elfiskats kvantitativt vid fyra tillfällena, före åtgärder 2002 samt efter åtgärd vid tre tillfällen 2003, -04 och -06. 2005 och -07 genomfördes endast en utfiskning. År Tabell 30 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 49. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäcknejonöga 2002 700 44 20 15 52 3 2003 500 10 13 19 20 2004 400 17 3 19 19 2005 400 1 2006 400 11 6 12 16 2007 400 2 2002 6,5 3,4 2 7 0 2003 2,1 3,1 4,4 4 2004 4,5 1 5,7 5 2005 0 2006 2,9 1,5 3,5 4 2007 1 Sid 34 (57)
3.4.7 Kistforsen I obj 57 (7323505-1663477) Figur 31 visar elfiskelokalen obj 57, Abmoälven 2007-08-19 nerifrån och på kartan markerat med rött E. Lokalen obj 57 har elfiskats kvantitativt före åtgärd 2002, samt efter åtgärd kvalitativt 2003 och kvantitativt 2004-07. År Tabell 31 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 57. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäcknejonöga 2002 750 20 6 18 11 3 17 2003 700 6 2 2 10 1 2004 490 13 6 14 10 17 2005 490 20 7 12 54 1 2006 490 13 9 7 1 2007 490 14 5 3 3 2002 2,8 0,9 2 1 0 2 2003 1 0 0 1 0 2004 2,8 1,3 4,6 2 3 2005 4,3 1,6 2 11 0 2006 2,8 4,2 1 0 2007 2,9 1,0 1 1 Sid 35 (57)
3.4.8 Kistforsen II obj 60 (7323685-1663682) Figur 32 visar elfiskelokalen obj 60, Abmoälven 2007-08-19 nerifrån och på kartan markerat med rött F. Lokalen obj 60 har elfiskats kvantitativt före åtgärd 2002, samt efter åtgärd kvalitativt 2003 och kvantitativt 2004-07. Tabell 32 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 60. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Minskningen i avfiskad yta 2007 beror på att det var för hög vattenhastighet längre ut från stranden. År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Bäcknejonöga 2002 700 58 16 1 1 50 1 5 2003 700 61 4 3 10 2004 370 73 1 9 12 2005 370 17 10 2 16 2006 420 19 23 7 10 2007 252 14 2 3 2002 12,1 3,4 0 0 7 0 1 2003 9 1 0 1 2004 21,9 0 2 3 2005 5,1 2,9 1 4 2006 4,9 5,7 2 2 2007 5,7 0,9 1 Sid 36 (57)
3.4.9 Kistforsen III obj 64 (7323813-1663846) Figur 33 visar elfiskelokalen obj 64, Abmoälven 2007-08-19 nerifrån och på kartan markerat med rött G. Lokalen obj 64 har elfiskats kvantitativt före åtgärd 2002, samt efter åtgärd kvalitativt 2003 samt kvantitativt 2004-07. Tabell 33 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 64. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Minskningen i avfiskad yta 2007 beror på att det var för hög vattenhastighet längre ut från stranden. År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Bäcknejonöga 2002 750 26 12 49 2 2003 500 19 4 1 2 2004 400 11 9 1 2005 400 16 12 11 2006 351 12 19 5 2007 135 8 2002 4,4 1,6 7 0 2003 4 1 0 0 2004 2,5 2,6 0 2005 4,1 3,1 3 2006 3,6 6,0 1 2007 6,0 Sid 37 (57)
3.5 Elfiske Tjartsebäcken 2007 Tjartsebäcken (731602-168238) elfiskades på samma två lokaler 2004-07. 3.5.1 Vid bron obj 50 (7312310-1678720) Figur 34 visar elfiskelokalen obj 50, Tjartsebäcken 2007-08-19 nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen obj 50 har elfiskats med en utfiskning 2005, och upprepade utfiskningar de övriga åren. År Tabell 34 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Tjartsebäcken lokal obj 50. Tätheterna visas med röd och kursiv stil Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäckröding 2004 528 8 12 29 12 2005 528 5 7 4 2006 528 17 11 16 2007 528 6 9 2004 1,5 2,4 5 3,5 2005 1 1 1 2006 3,6 2 3,4 2007 1,2 2 Sid 38 (57)
3.5.2 Bifåra obj 5-6 (7315640-1681920) Figur 35 visar elfiskelokalen obj 5-6, Tjartsebäcken 2007-08-19 nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen obj 5-6 har elfiskats med en utfiskning 2004 och -06, men upprepade utfiskningar 2005 och -07. Tabell 35 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Tjartsebäcken lokal obj 5-6. Tätheterna visas med röd och kursiv stil År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa 2004 305 1 5 2005 305 1 23 5 2006 305 2007 305 10 2004 0 2 2005 0,3 8,1 2 2006 2007 3,3 Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Sid 39 (57)
3.6 Elfiske Ljusträskbäcken 2007 I Ljusträskbäcken (731827-168216) elfiskades en lokal 2004-2007. 3.6.1 Ljusträskbäcken obj 18 (7315891-1682364) Figur 36 visar elfiskelokalen obj 18, Ljusträskbäcken 2007-08-19 nerifrån och på kartan markerat med rött C. Lokalen obj 18 har elfiskats kvalitativt före åtgärd 2002, samt efter åtgärd kvalitativt 2004-2007. Tabell 36 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Ljusträskbäckens lokal obj 18. Tätheterna visas med röd och kursiv stil År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2002 500 1 5 1 6 1 2004 650 4 3 8 8 1 2005 845 3 2 5 2006 845 2 1 8 6 1 2007 845 1 7 17 19 2002 0 1 0 1 0 2004 1 0 1 1 0 2005 0 0 1 2006 0,4 0,3 2,0 1 0 2007 0,1 0,9 2 2 Sid 40 (57)
3.7 Elfiske Stockforsälven 2007 Stockforsälven (730541-173559) har elfiskats på samma två lokaler 2004-07. Kronfors ligger en ganska lång sträcka uppströms Källbobron. 3.7.1 Kronfors mellersta (7316810-1729560) Figur 37 visar elfiskelokalen Kronfors mellersta, Stockforsälven 2007-08-15 nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen Kronfors mellersta har elfiskats kvantitativt 2004-2007. År Tabell 37 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Stockforsälvens lokal Kronfors mellersta. Tätheterna visas med röd och kursiv stil Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Bäcknejonöga Bäckröding 2004 468 7 5 15 6 1 3 2005 468 7 4 13 4 1 3 2006 468 26 6 1 39 8 5 2007 468 12 3 14 10 2004 1,5 1,1 3 1 0 0,9 2005 1,5 1,0 3 1 0 0,9 2006 5,7 0,2 0,2 8 2 1,1 2007 2,7 0,7 3 2,4 Sid 41 (57)
3.7.2 Nedströms Källbobron (7305410-1735590) Figur 38 visar elfiskelokalen Källbobron, Stockforsälven 2007-08-15 nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen Källbobron har elfiskats kvalitativt 2004 och -07, men med upprepade utfiskningar 2005 och -06. Tabell 38 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Stockforsälvens lokal Källbobron. Tätheterna visas med röd och kursiv stil År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa 2004 378 5 2 2005 378 4 5 8 2006 270 9 7 2007 270 1 2004 1 0 2005 1,2 1,4 2 2006 3,6 3 2007 0 Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Sid 42 (57)
3.8 Elfiske Borgforsälven 2007 Borgforsälven (727774-174838) elfiskades på samma två lokaler 2004-07. 3.8.1 Tvärån (7283770-1744580) Figur 39 visar elfiskelokalen Tvärån, Borgforsälven 2007-08-15 nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen Tvärån har elfiskats kvalitativt 2001, samt kvantitativt 2004-2007. Tabell 39 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Borgforsälvens lokal Tvärån. Tätheterna visas med röd och kursiv stil År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Benlöja 2001 828 34 9 8 2 11 2004 612 20 3 6 3 1 2005 612 22 8 8 2006 612 91 32 6 2 12 2 2007 612 30 2001 4 1 1 0 1 2004 3,4 0,5 1 0 0 2005 3,9 1,6 1 2006 15,0 5,5 1,2 0,3 2 0 2007 5,2 Sid 43 (57)
3.8.2 Vid Svedjan (7282740-1745500) Figur 40 visar elfiskelokalen Vid Svedjan, Borgforsälven 2007-08-15 nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen Vid Svedjan har elfiskats kvantitativt 2004-2007. Tabell 40 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Borgforsälvens lokal Vid Svedjan. Tätheterna visas med röd och kursiv stil Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake 2004 3,6 0 2,7 0 0 3 0 2005 4,9 0,9 1 1 2006 1,6 0,7 16,6 3,3 0,5 3 1 2 2007 6,7 4,1 0,5 2 År Benlöja 2004 442 16 1 10 1 1 13 2 2005 442 20 4 4 6 2006 442 6 3 73 14 2 14 4 9 2007 442 27 16 2 7 Nejonöga Sid 44 (57)
3.9 Artfördelning 2007 Under elfiskena 2007 fångades 9 olika fiskarter, och dessutom öring av både årsungar och äldre än årsungar. Lax fångades endast enstaka individer på lokalen i Piteälven nedströms Storforsen. 250 Antal 200 150 Borgforsälven Stockforsälven Ljusträskbäcken Tjartsebäcken Abmoälven Varjisån Piteälven 100 50 0 Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Bäckröding Figur 41 visar hur fångsterna 2007 fördelats i antal individer per vattendragsdel. Observera att det är olika många lokaler i respektive vattendragsdel och antal utfiskningar av respektive lokal. 3.10 Fisktäthet 2007 I Piteälvens huvudfåra fångades lax endast i litet antal vid den nedersta lokalen. På 10 av de 15 lokalerna fångades öring 0+ med i medeltal 0,8 individer/100m 2 (1,0 st/100 m 2 2005 och 1,7 st/100 m 2 2006) med en spridning på 0,3-1,9 st/100m 2. För öring >0+ gäller medeltätheter för 7 lokaler med 0,8 st/100m 2 (0,1-2,0 st/100m 2 ). På 4 lokaler fångades harr 0+ och ger i medelfångst 0,3 st/100m 2 (0,2-0,4). Abmoälven hade högst tätheter öring. De höga flödena nedströms Malmesjaure medförde att endast området närmast stranden kunde fiskas på några lokaler, vilka därför blev mindre än tidigare. På 7 av 9 lokaler fanns i genomsnitt 2,9 öring 0+/100m 2 (0,4-6,0). På 2 av 9 lokaler fanns i medeltal 1,0 öring >0+/100m 2 (0,4-2,1) och på 3 lokaler i medeltal 0,9 harr 0+/100m 2 (0,1-2,1). I Varjisån fångades öring 0+ på 3 av 9 lokaler med medeltäthet på 0,9 st/100m 2 (0,8-1,2). Öring äldre än 0+ fångades på 3 lokaler med i medeltal 1,0 st/100m 2 (0,4-2,1). Harr 0+ fångades på 3 lokaler med i medeltal 0,9 st/100m 2 (0,1-2,1). I Tjartsebäckens 2 lokaler fångade ingen öring 0+, och i år inte heller någon bäckröding. Medeltäthet öring äldre än 0+ var 2,3 st/100m 2 (1,2-2,3). Sid 45 (57)
I Stockforsälven fångades öring endast i den övre lokalen (2,7 st 0+ och 0,7 st >0+/100m 2 ). I den övre lokalen fångades även en del bäckröding, som den enda lokalen vid årets elfisken. I Borgforsälven fångades öring 0+ endast i den nedre lokalen (6,7 st/100m 2 ), men öring >0+ på bägge lokalerna (medeltäthet 4,7 st/100m 2 ). 3.11 Jämförelse mellan åren av öringtäthet Det har fångats tillräckligt många öringar på några lokaler, vilket kan göra det meningsfullt att jämföra de olika årens resultat. 3,5 3 2,5 2 1,5 2002 2004 2005 2006 2007 1 0,5 0 Vaukok 0+ Vaukok >0+ Bomselk 0+ Bomselk >0+ Figur 42 visar öringtätheter i Piteälvens två översta lokaler, Vaukok och Bomselkojan. För den senare är det inte exakt samma lokal som elfiskats de olika åren. Y-axelns enhet är antal/100 m 2 7 6 5 4 2003 2004 2005 2006 2007 3 2 1 0 Hundf 0+ Hundf >0+ Åkerselsf 0+ Åkerselsf >0+ Figur 43 visar öringtätheter för två av Piteälvens lokaler, Hundforsen och Åkerselsforsen. För den förra lokalen är det inte exakt samma lokaler som elfiskats de olika åren. Y-axelns enhet är antal/100 m 2. Sid 46 (57)
25 20 15 2002 2003 2004 2005 2006 2007 10 5 0 I 0+ II 0+ III 0+ I >0+ II >0+ III >0+ Figur 44 visar öringtätheter i Abmoälvens nedersta tre lokaler Kistforsen I, II och III. Y- axelns enhet är antal/100 m 2 18 16 14 12 2001 2004 2005 2006 2007 10 8 6 4 2 0 Tvärån 0+ Tvärån >0+ Svedjan 0+ Svedjan >0+ Figur 45 visar öringtätheter i Borgforsälvens bägge lokaler. Y-axelns enhet är antal/100 m 2. Sid 47 (57)
3.12 Längdfördelning 2007 40 35 Öring Lax Harr 30 25 20 15 10 5 0 <30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-65 66-70 71-75 76-80 81-85 86-90 91-95 96-100 101-105 106-110 111-115 116-120 121-125 126-130 131-135 136-140 141-145 146-150 151-155 156-160 161-165 166-170 171-175 176-180 181-185 186-190 191-195 >195 Figur 46 visar längdfördelningen på alla fångade laxar, öringar och harrar i Piteälvens system 2007. 18 16 14 12 10 Piteälven Abmoälven Borgforsälven Stockforsälven Tjartseb/Ljusträskb Varjisån 8 6 4 2 0 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 140 145 150 155 160 165 170 175 180 185 190 195 200 Figur 47 visar längdfördelningen på öringar fördelat per vattendragsdel 2007. Sid 48 (57)
4 DISKUSSION 4.1 Elfiske 2007 Under 2007 genomfördes elfiskena vid förhållanden där vattenföringarna generellt sett var nära medel. Endast Abmoälvens lokaler nedströms Malmesjaure var höga, men det verkar bero på att dammen höll på att tömmas under elfiskeperioden. Under hela sommaren hade inte Piteälven haft några riktigt låga flöden före elfiskeperioden. Under 2006 var vattenföringarna låga till mycket låga. Under 2005 var det medelflöden i de övre delarna och höga flöden närmare kusten. Under 2004 var vattenföringarna medel eller något hög medel, men vid elfiskena 2002 och 2003 var flödena låga till extremt låga. På fotografierna i Fig 48 och 49 åskådliggörs väl de stora skillnaderna på ett par av lokalerna beroende på olika flöden vid elfisketillfällena. Under 2007 hölls vattenföringarna uppe under större delen av sommarperioden, varför yngre öringar flyttat sig från de områden de normalt uppehållit sig på tidigare år. Vid Piteälvens lokal Nedre Nedre Trollselet fanns öring 0+ 2007 till större delen inom en bifåra som var helt torr 2006. Figur 48 visar Abmoälvens lokal Kistforsen I nerifrån vid elfisket 2006 till vänster och 2007 till höger. Vissa justeringar av några lokaler har genomförts för att bättre anpassas till aktuella förhållanden. Biotopvårdsarbetena har i många fall inneburit att armar och kistor av sten och block brutits upp och materialet spridits över närområdet. Detta har inneburit att flöden styrts in på områden som tidigare varit torra och de elfiskelokaler som använts tidigare år har blivit alltför djupa och/eller kommit åtskilliga meter från land. Sid 49 (57)
Figur 49 visar Piteälvens lokal Lidvista insida holme nerifrån vid elfisket 2006 till vänster och 2007 till höger. 4.2 Elfiske Piteälven 2007 Mängden fisk har fortfarande varit lägre än förväntat, vilket delvis hänger samman med att lokalerna långt ifrån varit optimala för öring, lax och harr (Fig 42 och 43). Lax fångades endast i lokalen nedströms Storfallet, men inte heller här är lokalen på något vis optimal för laxfiskar. Stensimpa har varit dominerande fiskarten, och även i år var öring mer talrik än elritsa i fångsterna. Harr har förekommit långt glesare än förväntat. 600 Antal 500 400 300 Övriga Simpa Elritsa Harr Öring 200 100 0 2004 2005 2006 2007 Figur 50 visar antalet fångade fiskar fördelade på arter eller grupper i Piteälvens lokaler de olika åren. Orsaken till att så pass mycket färre fiskar fångade i Piteälvens lokaler under 2007 jämfört med tidigare år går att spåra från urvalet av elfiskelokaler. Trots att förhållandena vid elfisketillfällena 2007 var bra eller åtminstone godtagbara, så hade de inte varit så tidigare under sommaren. Sannolikt förekom det i storleksordningen samma antal individer i områdena för de olika lokalerna, men inte just inom de avgränsade elfiskelokalerna. Sid 50 (57)
4.3 Elfiske Varjisån 2007 Rapport 2007 fångades 8 öring 0+ på Varjisåns 10 lokaler, vilket är samma antal som 2006, men 2005 fångades endast 5 st och 2004 fångades ingen öring 0+. Elritsa har även i år totalt dominerat fisksamhället, men mängderna har varit lägre än tidigare år. 600 Antal 500 400 300 Övriga Simpa Elritsa Harr Öring 200 100 0 2004 2005 2006 2007 Figur 51 visar antalet fångade fiskar fördelade på arter eller grupper i Varjisåns lokaler de olika åren. För Varjisån gäller att elfiskelokalerna inte är utvalda för perioder med medelvattenföring, varför antalet fångade individer då (2005 och 2007) blir undervärderat (Fig 51). Ur figuren kan man även se vilken stor betydelse elritsa har för fiskförekomster i Varjisåns elfiskelokaler, och då är det känt hur vandringsbenägen elritsa är. Vid jämförelse med Piteälven (Fig 50) blir bilden ännu tydligare. Elritsan uppträder inte i sådana mängder att dessa i sig skulle konkurrera ut öring och harr. Sid 51 (57)
4.4 Elfiske Abmoälven 2007 I år har inte elritsa dominerat fångsterna, i synnerhet inte nedströms Malmesjaure. Öring har funnits i närheten av rimliga mängder på en del lokaler. Detta gäller trots att lokalerna ingenstans har varit riktigt optimala efter biotopvård och vid normala eller låga flöden (Fig 44). 1400 Antal 1200 1000 800 Övriga Simpa Elritsa Harr Öring 600 400 200 0 2004 2005 2006 2007 Figur 52 visar antalet fångade fiskar fördelade på arter eller grupper i Abmoälvens lokaler de olika åren. Vid en jämförelse av fångade antal individer i Abmoälvens lokaler de olika åren (Fig 52) kan man se effekter av att elfiskelokalerna är utvalda vid extremt låga vattenföringar. Dessutom kan man se effekter av hur tappningsförhållandena ur Malmesjaure påverkar fiskförekomsten. Under 2004 var vattenföringarna höga under stora delar av säsongen, vilket innebar att elritsa uppehöll sig på åtminstone några av elfiskelokalerna. De höga flödena 2007 berodde på att dammluckorna verkar ha öppnats strax elfisketillfällena, med effekt av att i synnerhet elritsan flyttat sig från de mer strömmande partierna. 4.5 Elfiske Tjartsebäcken 2007 De två fiskade lokalerna skilde sig åt utseendemässigt, men inte så mycket innehållsmässigt. På ingen av lokalerna fångades öring 0+. 4.6 Elfiske Ljusträskbäcken 2007 Här fångades harr 0+ men inte öring 0+. Sid 52 (57)
4.7 Elfiske Stockforsälven 2007 Stockforsälvens lokaler hade relativt få fiskar, i synnerhet den nedre där ingen öring fångades i år. Den övre lokalen hade fler fiskar, men tyvärr fångades några bäckrödingar, Salvelinus fontinalis. 4.8 Elfiske Borgforsälven 2007 Den övre lokalen i Borgforsälven visade något märkliga resultat med avsaknad av öring 0+ i år liksom 2004 (Fig 45). Den nedre lokalen visar en ökande öringtäthet för såväl 0+ som äldre. 300 Antal 250 200 Övriga Simpa Elritsa Harr Öring 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 Figur 53 visar antalet fångade fiskarfördelade på arter eller grupper i Borgforsälvens bägge lokaler de olika åren. Borgforsälven visar en positiv utveckling för i synnerhet den nedre lokalen. Elfiskelokalerna här är inte lika påverkade som övriga delar i restaureringsprogrammet av flöde vid elfisketillfället eller tiden närmast omkring. Biotoperna är även något annorlunda än för övriga delar av Piteälvens restaureringsprogram. Sid 53 (57)
4.9 Artfördelning 2007 I år medförde de konstanta höga flödena att lokalerna, som valts ut under förhållanden med låga till extremt låga flödesförhållanden, inte var särskilt lämpliga för t.ex. öringungar och elritsa, Detta märks också på artsammansättningen (Fig 41). 4.10 Fisktäthet 2007 Endast delar av Abmoälven och Borgforsälvens lokaler har rimliga tätheter av öring och harr. Eftersom tätheterna avgörs av hur stora lokaler som fiskas och hur stor andel av lokalen som är lämplig för laxartade fiskar kan förändringar i tätheter delvis förklaras av att lokalerna blivit alltför förändrade mellan åren, att flera av lokalerna fortfarande är för stora och innefattande enahanda bottenstrukturer samt att alltför stor del av lokalerna blivit ogynnsamma för laxartad fisk vid årets normalflöden. 4.11 Längdfördelning 2007 Längdfördelningarna är ungefär som förväntat. Vid jämförelser mellan de olika åren är det inga avvikelser, vilket man kan åskådliggöra med längdfördelningen för öring (Fig 54). 150 2004 2005 120 2006 2007 90 60 30 0 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 (mm) Figur 54 visar de totala längdfördelningarna för öring inom de olika åren. Sid 54 (57)