Utbildningsinspektion i Norrköpings kommun Ektorpsskolan Dnr 53-2007:1393 Utbildningsinspektion i Ektorpsskolan Grundskola årskurs 7 9 Obligatorisk särskola årskurs 7 10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Norrköpings och besökt Ektorpsskolan den 11 14 december 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida. (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Ektorpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Ektorpsskolan intervjuades rektor, tillförordnad rektor, biträdande rektor, urval av personal, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte lektioner i grundskolan, obligatorisk särskola, kommunikationsklass och resursskola. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag för sbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten Ektorpsskolan Antal elever Grundskola 384 Obligatorisk särskola 55 Källa: Skolans egna uppgifter
2 (16) Utbildningen vid Ektorpsskolan omfattar grundskolan årskurserna 7 9, obligatorisk särskola årskurserna 7 10, kommunikationsklass årskurserna 7 9 och resursklass årskurs 3 9. Obligatoriska särskolan, kommunikationsklassen och resursklassen är tre kommunövergripande verksamheter som tar emot elever från hela kommunen. Den obligatoriska särskolan och kommunikationsklassen är lokalintegrerad i skolans huvudbyggnad. Resursklassen, även kallad Urbergskolan, ligger i egen byggnad cirka 500 meter från Ektorpsskolan i området Vilbergen. Eleverna i resursklassen nyttjar i sin undervisning Ektorpsskolans lokaler i idrott och hälsa, slöjd och musik. Resursklassens elever tillhör inte någon grundskoleklass på Ektorpsskolan och har heller ingen undervisning tillsammans med grundskolans elever. Undervisningen i kommunikationsklassen sker till största delen i den lilla gruppen med egna lärare, men eleverna har även en klasstillhörighet i grundskolan och följer till viss del efter sina förutsättningar klassens ordinarie undervisning. Lokalmässigt är eleverna inkluderade i egna lokaler på Ektorpsskolan. I den obligatoriska särskolan finns fyra grupper med elever mottagna i grundsärskola och en grupp elever mottagna i träningsskola. Skolans personal och elever är organiserade i arbetslag. För grundskolan bildar varje årskurs ett arbetslag och personalen undervisar i möjligast mån eleverna i det egna laget. Obligatoriska särskolan är uppdelad i två arbetslag, grundsärskolan och träningsskolan. Urbergsskolan är ett arbetslag och skolans övergripande elevhälsoteam med specialpedagog, speciallärare och kurator bildar ett arbetslag. För skolans ledning finns en rektor, en tillförordnad rektor och en biträdande rektor. Tillsammans med en arbetslagsledare från varje arbetslag bildar skolledningen skolans ledningsgrupp. Skolan kommer efter jul att ledas av två rektorer, då den ena rektorstjänsten vid inspektionsbesöket var vakant och var besatt med en tillförordnad rektor. Den rektor som är tillsvidareanställs hade vid tillfället för inspektionen helhetsansvaret för både verksamhet och elever. Ektorpsskolan ligger i stadsdelen Ektorp och tar emot elever från Vilbergen, Ektorp och Skarphagen. Skolan har under de senaste åren genomgått en renovering och har ljusa, inbjudande lokaler. Helhetsbedömning Ektorpsskolan präglas av mångfald, där många olika kulturer och verksamheter möts. Skolans personal vill tillsammans med eleverna skapa en vikänsla och ta ett gemensamt ansvar för skolans utveckling. I detta arbete har grundskolan och obligatoriska särskolan hittat former för gemensamma möten och projekt vilket skolans elever upplever som berikande och som kan leda till att eleverna visar hänsyn för varandras olikheter. Eleverna upplever skolan som en trygg arbetsplats, där det finns personal som bryr sig och som stöttar eleverna i deras sociala utveckling. Skolan har en stark ledning, som bedriver skolutveckling med syfte att få större förståelse för och kunskap om läroplanens och kursplanernas mål hos lärare och elever. I detta arbete är dock inte samliga verksamheter lika inkluderade vilket kan leda till att skolans arbete med betyg och bedömning inte utgår från samma refe-
3 (16) rensram. Detta riskerar att sätta en rättvis och likvärdig bedömning ur spel. Rektorn måste i sin organisation möjliggöra för personal från alla verksamheter att medverka och hitta forum för dialog och samverkan så att en likvärdig bedömning och betygssättning kan säkerställas. I jämförelse med kommunen och riket ligger skolans kunskapsresultat lägre både gällande genomsnittligt meritvärde och andel elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. I skolans sredovisning saknas en beskrivning av skolans resultat i förhållande till de nationella målen och där redovisas inga åtgärder för hur skolan kvalitativt ska förbättra sina kunskapsresultat. Inspektörerna bedömer att det är en viktig uppgift för skolan att i sitt sarbete identifiera åtgärder och i genomförandet utforma undervisningen så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. Skolan måste även hitta former för hur undervisningen ska bedrivas för de elever som idag inte deltar i skolans lektioner. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - De skriftliga omdömen som ges är inte utformade enligt förordningen (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolan ger inte alla elever i behov av särskilt stöd sådant (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans arbete med likabehandlingsplanen uppfyller inte förordningens krav om barns och elevers medverkan (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Skolan ger inte alla elever den utbildning de har rätt till (3 kap. 1 och 13 och 4 kap. 5 skollagen). - Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen och 2 kap. 7 8 särskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte språkval i enlighet med författningarna (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav och omfattar inte alla verksamheter som finns i skolan (1, 3 och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).
4 (16) Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Rektor bör se till att alla lärare i skolan deltar i arbetet med en likvärdig bedömning och betygsättning. - Kvaliteten i grundskolans individuella utvecklingsplaner bör förbättras. - Skolan bör förbättra elevernas möjlighet att nå målen för utbildningen. - Skolan bör arbeta för att läroplanens mål för samverkan och delaktighet omfattar samtliga verksamheter. - Skolan bör se till att Urbergskolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva.
5 (16) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att eempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat - om eleverna tillägnar sig goda kunskaper i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål. Kommentar: Den bedömning inspektörerna gjort grundar sig på nationell statistik för grundskolan och i tabellen sist i rapporten redovisas resultat för Ektorpsskoln för åren 2005 2007 i jämförelse med både kommunen och riket. Utifrån de tre variablerna genomsnittligt meritvärde, andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen samt andel behöriga elever till nationella program är grundskolans måluppfyllelse lägre än både Norrköpings kommun och riket. Andelen elever som nått målen i alla ämnen har under de senaste tre åren sjunkit från 77,2 procent till 69,7 procent. Jämförelser mellan resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetyg visar en avvikelse mellan provresultat och slutbetyg i både svenska och matematik. Störst avvikelse visas i matematik där 25,7 procent av de elever som deltagit i proven inte nådde upp till målen på proven medan 8,3 procent av eleverna inte fick betyg i ämnet. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra elevernas möjlighet att nå målen för utbildningen.
6 (16) 1.2 Uppföljning av kunskapsresultaten - om resultatet av skolans verksamhet följs upp kontinuerligt så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, - om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, - om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: God Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom granskningsområdet är av god. Skolan gör regelbundna uppföljningar och utvärderingar av elevers kunskapsresultat i samliga ämnen, undervisningsmål och metoder prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav. Inspektörerna vill särskilt framhålla obligatoriska särskolans dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, där eleverna i portfoliopärmar samlar och utvärderar det egna lärandet på ett föredömligt sätt. Eleverna är väl medvetna om läroplanen och kursplanernas mål, vilka de även reflekterar över efter varje avslutat arbetsområde. 1.3 Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat - om lärarna utvärderar varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas mål i samtliga ämnen, - om kontinuerliga utvecklingssamtal, med stöd av den individuella utvecklingsplanen, genomförs samt att ett samtal förs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, - om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, - om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, - om betygskatalog förs på ett rättssäkert sätt, - om betyg sätts enligt författningarna krav.
7 (16) Bedömning av området Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat: God Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete med bedömning, betygsättning och kommunikation överlag är av god. Skolan utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån kursplanernas mål och all tillgänglig information gällande elevens kunskaper utnyttjas vid betygssättning. De avvikelser som finns behandlas nedan. Utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling Enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar förmågor att själv bedöma sina resultat. I grundskolan, kommunikationsklassen och obligatoriska särskolan sker bedömning av elevernas kunskapsutveckling på ett allsidigt sätt och eleven har god insikt i kursplanernas mål. Eleverna har även i stor utsträckning tillägnat sig förmågor att själva bedöma sin egen kunskapsutveckling. Skolan har under de senaste åren arbetat fram egna konkretiseringar av de nationella målen bl.a. i form av bedömningsmatriser, vilka används både i grundskolan och obligatoriska särskolan. I detta arbete har Urbergsskolans/resursklassens personal endast deltagit sporadiskt. I intervju med lärare framkommer att personalen har medverkat vid ett fåtal kompetensutvecklingsdagar och att de inte alls är delaktiga i grundskolans ämneskonferenser där betyg och bedömning diskuteras. Personalen i resursklassen saknar även utbildning för de senare åren i grundskolan och de uppger själva i intervju att de finner det svårt att bedöma på vilken nivå eleverna befinner sig i förhållande till kursplanernas mål. Dialog förs på personalens inrådan vid enstaka tillfällen om bedömning och betygssättning med lärare på grundskolan, men i intervju framkommer att personalen efterlyser mer samverkan. Inspektörerna bedömer att rektor bör tillse att alla lärare är delaktig i arbetet med betyg och bedömning för att säkerställa en likvärdig bedömning av elevernas kunskapsutveckling och rättssäker betygssättning. Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättandet av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en individuell utvecklingsplan skriftligen sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Utvecklingsplanen kan även innehålla överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, (SKOLFS 2006:10). I Ektorpsskolan genomförs utvecklingssamtal kontinuerligt och individuella utvecklingsplaner upprättas för alla elever. Dessa planer är av skiftande. Grund-
8 (16) skolans planer utgår från en blankett, framtagen i det kommunala spåret Hageby, där en grupp pedagoger valt ut mål att sträva mot från läroplanen under huvudrubrikerna normer och värden, elevernas ansvar och inflytande, kunskaper, skolan och omvärlden och bedömning och betyg. Till denna blankett hör en språknyckel där spåret för de olika målen att sträva mot har konkretiserat kännetecken som ska visa om eleven har förmåga eller mycket god förmåga att nå målet. Eleverna ska i förväg innan utvecklingssamtalet tillsammans med föräldrar identifiera vilka mål de behöver arbeta vidare med. I intervju med personal och elever framkommer att de centralt framtagna underlagen för elevernas individuella utvecklingsplaner upplevs styrande och eleverna uttalar svårigheter att förstå vad målen innebär. Inspektörerna konstaterar att de angivna målen att sträva mot kan bli alltför styrande och att kursplanernas mål inte används för att främja varje elevs kunskapsutveckling. Många planer innehåller vagt formulerade mål och beskriver inte heller vilka åtgärder för utveckling skolan kan bidra med för att eleven ska få en ökad måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att en i elevernas individuella utvecklingsplaner för grundskolan bör förbättras. Obligatoriska särskolans individuella utvecklingsplaner innehåller klart formulerade mål och beskriver tydligt vilka insatser skolan kommer bidra med för ökad måluppfyllelse. Inspektörerna vill dock påpeka på att en sådan plan bör benämnas individuell utvecklingsplan. Planerna innehåller dessutom ett antal dokument. Rättssäker hantering av betygskatalog Om en elev inte når upp till målen i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, ska betyg inte sättas i ämnet. En elevs betyg ska antecknas i en betygskatalog. Beslut att inte sätta betyg i ett ämne ska också antecknas i betygskatalogen. I den dokumentation inspektörerna tagit del av vid besöket konstateras att skolan i enstaka fall använder fel beteckning när eleven inte når målen i ett ämne. Denna skrivning i betygskatalogen medför att det felaktigt anges i elevernas slutbetyg att ämnet inte har ingått i elevens utbildning. Inspektörerna vill peka på att det är en angelägen uppgift för skolan att betygskatalogen förs på ett korrekt sätt, så att det av elevernas slutbetyg framgår vilka ämnen eleven deltagit i under grundskolan. Skriftliga omdömen Om ett betyg ej utfärdats ska ett skriftligt omdöme upprättas som beskriver elevens kunskapsutveckling i ämnet. Det skriftliga omdömet ska beskriva vilka mål eleven har uppnått och elevens studieutveckling. Vidare kan det även framgå vilka stödåtgärder skolan har vidtagit. Skolans skriftliga omdömen beskriver vilka delmål eleven har uppnått och hur ofta stödinsatser har satts in. I vissa ämnen, bl.a. i musik, saknas i de skriftliga omdömena en beskrivning av elevens studieutveckling. Skolans skriftliga omdömen saknar även en beskrivning av hur långt eleven har nått i sin kunskapsutveckling i förhållande till målen. Inspektörerna bedömer att skolan inte lever upp till förordningskrav gällande skriftliga omdömen, vilket måste åtgärdas.
9 (16) 1.4 Genomförande av utbildningen - om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans verksamhet, - om organisation och varierade arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, - om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, - om undervisningen är allsidig och saklig, - om alla som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, - om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: God Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans genomförande av utbildningen är av god, förutom nedanstående påpekande. Samverkan inom skolan Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. På Ektorpsskolan finns många olika forum för samverkan där elevernas utveckling står i centrum. Inspektörerna kan dock konstatera genom intervjuer med lärare och elever att Urbergsskolans resursklass, endast i ringa omfattning är delaktig när det gäller skolövergripande diskussioner om elevernas lärande. Eleverna i klassen deltar endast vid enstaka tillfällen i grundskolans undervisning och övriga aktiviteter. Skolan har i sin arbetsplan egna mål som beskriver att alla elever oavsett skolform ska samspela och samverka inom enheten. Skolan lyfter samtidigt fram vikten av att bedriva en inkluderande verksamhet. I intervju med personalen framkommer att eleverna bedöms kunna delta i större utsträckning i grundskolans undervisning än vad som nu sker. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att läroplanens mål för samverkan och delaktighet omfattar samtliga verksamheter. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov - om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, - om skolan uppmärksammar och hjälper elever i behov av särskilt stöd, - om åtgärdsprogram alltid upprättas vid särskilda stödinsatser.
10 (16) Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: God Motivering: Inspektörerna bedömer att området anpassning av verksamheten till elevernas behov är av mindre god. Skolan ger inte eleverna i grundskolan förutsättningar, bl.a. genom etra stöd, att nå grundskolans mål. Anpassning till varje elevs förutsättningar och behov Enligt läroplanen innebär en likvärdig utbildning bl.a. att alla elever ska ges möjlighet att nå målen för utbildningen. Vägarna till målen bör dock utformas på olika sätt med utgångspunkt från elevers olika behov och förutsättningar. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. På Ektorpsskolan anpassas undervisningen med utgångspunkt från elevernas behov och förutsättningar i den obligatoriska särskolan, kommunikationsklassen och Urbergsskolans resursklass. Även i grundskolan finns goda på eempel hur anpassningen sker i flera av skolans ämnen. I de flesta ämnesarbetslag förs en dialog om hur man på bästa sätt ska kunna individanpassa för att skolan ska möta eleverna på den kunskapsnivå de befinner sig i sin utveckling. På skolnivå sker dialog om hur skolan ska kunna utmana elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling och hur skolan på sikt ska kunna förbättra elevernas betygsresultat. Inspektörerna kan dock genom verksamhetsbesök i grundskolans klasser konstatera att det är stor variation i undervisningens när det gäller individanpassning och vill peka på att det är en angelägen uppgift för skolan att i varje undervisningssituation ta hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov när det gäller planering av undervisningen. Elever i behov av stöd Enligt grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. I grundskolan ges stöd i skolans lärverkstad, där grupper av elever undervisas av speciallärare i ämnena svenska och engelska. Stöd i dessa ämnen ges också inom språkvalet, där skolan har valt att organisera verksamheten så att eleverna vartannat tillfälle läser svenska och vartannat engelska. Lärarna uppger att stöd ges även inom klassens ram i flera av skolans ämnen. På elevernas schema finns även något som kallas för stuga. Denna tid ligger parallellt i samtliga klasser i årskursen och vid ett tillfälle i veckan. Eleverna får i förväg planera vad de behöver arbeta med under denna tid och ämneslärare från skolans samtliga ämnen finns tillgängliga. Här har eleverna möjlighet att både få stöd och fördjupa sig i något av skolans ämnen. Till varje arbetslag finns en resursperson knuten i form av en fritidspedagog som uppmuntrar och uppmanar elever som inte deltar i den vanliga undervisningssituationen. Jämför man Ektorpsskolans resultat (se vidare i tabellbilaga) med kommunen och riket är betygsstatistiken oroväckande låg, vilket redan har beskrivits under avsnittet kunskapsresultat. Vidare uppger både skolledning och lärare att skolans
11 (16) elever som är i behov av särskilt stöd inte får det stöd de har rätt till och att skolan idag saknar resurser för att skapa ett sådant stöd, vilket dock kommer att utökas under vårterminen. Inspektörerna kunde även konstatera att ett antal elever inte deltog i klassens ordinarie lektioner, utan uppehöll sig stor del av skoldagen i korridorerna. Av dokumentation och i intervjuer med skolledning och personal framgår att skolan har flera elever som inte får någon undervisning alls, utan uppehåller sig i hemmet (se vidare under tillgång till utbildning sidan 14). Inspektörerna bedömer att skolan måste tillse att alla elever i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro - förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling, - om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, - om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever, - om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelserna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: God Motivering: Skolan arbetar aktivt för att motverka alla former av trakasserier eller kränkande behandling. Eleverna är delaktiga i skolans värdegrundsarbete bl.a. genom ett förebyggande arbete i klasserna med hjälp av föreningen Friends. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med normer och värden är av god förutom avvikelsen som beskrivs nedan.
12 (16) Likabehandling Det råder numera ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, seuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I likabehandlingsplanen ska åtgärder som skolan avser vidta redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7). I skolan finns en likabehandlingsplan. Skolan har ytterligare ett dokument som kallas Trygghetsplan. Inspektörerna konstaterar att skolans likabehandlingsplan till vissa delar överensstämmer med lagens intentioner. I likabehandlingsplanen beskrivs hur skolan ska arbeta förebyggande genom bl.a. inskolning och mentorsarbete. Planen redogör även för hur skolan arbetar vid fall av kränkande behandling elever emellan. I likabehandlingsplanen saknas hur skolan ska dokumentera olika former av kränkningar och rutiner om en vuen kränker en elev. Det saknas även beskrivningar av vilka konkreta förebyggande insatser utifrån en aktuell kartläggning som ska genomföras under året, vem som är ansvarig för genomförandet och när detta ska äga rum. Detta måste åtgärdas. Likabehandlingsplanen är inte känd bland skolans elever och elever har heller inte medverkat vid framtagandet av planen. Även detta måste åtgärdas. Inspektörerna vill även uppmärksamma skolan på att det kan finnas svårigheter med att ha för många dokument som rör liknande frågor. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Rektors ansvar - om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbete, - om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten utvecklas i riktning mot de nationella målen, - om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: God
13 (16) Motivering: Rektorerna håller sig förtrogna med det dagliga arbetet i verksamheten och är goda pedagogiska ledare. Inspektörerna bedömer att området rektorns ansvar i huvudsak är av god, men att beslut inte fattas i enlighet med styrdokumentens krav. Rektors beslutsfattande Beslut om särskilt stöd ska fattas av rektorn. Det är skolans skyldighet att ge särskilt stöd för elever som är i behov av särskilt stöd så att eleven ges möjlighet att nå de nationella målen för grundskolan. På skolan finns elever som inte får det stöd de har rätt till och inspektörerna bedömer att skolan inte ger dessa elever förutsättningar att nå de nationella målen. Eleverna på skolan erbjuds inte elevens val, vilket rektor har en skyldighet att tillse. Det är även rektors ansvar att organisera utbildningen så att alla elever får den undervisning de har rätt till. Se vidare under respektive avsnitt. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling - om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, - om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, - om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att professionellt kunna utföra sina arbetsuppgifter, - om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: God Motivering: Inspektörerna bedömer att området personalens utbildning och kompetensutveckling är av god, förutom den avvikelse som beskrivs nedan. Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har i huvudsak utbildning för den undervisning de bedriver. Detta gäller dock inte Urbergsskolans personal som saknar kompetens och utbildning för grundskolans senare årskurser. Skolans ledning bör tillsammans med kommunen som huvudman vidta åtgärder så att kompetensen hos den personal som arbetar i Urbergsskolans resursklass motsvarar skollagens krav.
14 (16) 3.3 Tillgång till utbildning - om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, - om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och om den erbjudna undervisningstiden kan redovisas, - om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, - om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, - om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, - om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för enstaka inslag som innebär en obetydlig kostnad. Bedömning av området Tillgång till utbildning: God Motivering: Eleverna på Ektorpsskolan får endast delvis tillgång till den utbildning som de har rätt till enligt bestämmelserna. Med hänvisning till de avvikelser som beskrivs nedan bedömer inspektörerna att området är av mindre god. Elevens val I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Av grundskoleförordningen framgår vidare att undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och att styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Elevens val har inte en egen kursplan men ska vara ett identifierbart inslag i undervisning. Utifrån de begränsningar som är beslutade ska eleven ha en reell valmöjlighet grundad på elevens intresse. I intervju med elever, rektor och lärare framkommer att eleverna inte erbjuds elevens val i grundskolan och obligatoriska särskolan. Grundskolan har istället valt att organisera undervisningen så att eleverna vid ett tillfälle i veckan har möjlighet att välja ämne i något som skolan kallar för stuga. Stugan används för att ge stöd eller etra tid med arbetsuppgifter som de arbetar med under ordinarie lektioner. I ringa omfattning kan tiden användas för fördjupning och breddning i ett ämne. Obligatoriska särskolan har vid ett tillfälle i veckan skolans val, där personalen tematiskt arbetar med områden som rör elevernas sociala utveckling eller kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer att denna organisation av elevernas undervisning inte är förenlig med förordningens krav att anordna elevens val, vilket måste åtgärdas. Rätten till utbildning Utbildningen i grundskolan ska syfta till att ge eleverna kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhällslivet. Detta ska även kunna ligga till grund
15 (16) för fortsatt utbildning på gymnasieskolan. I skolan finns, som tidigare beskrivits under elever i behov av stöd, elever som i ringa omfattning deltar i skolans ordinarie undervisning. I intervju med lärare, elevhälsoteam och rektor framkom även att ett antal elever inte alls befinner sig i skolan och inte heller erbjuds någon organiserad undervisning. Vid enstaka tillfällen erbjuder skolan dock hemundervisningen eller hjälp med en praktikplats. Skolan har ett nära samarbete med kommunens socialförvaltning och har enligt rektorn lämnat över de ärenden där eleverna inte fullgör sin skolplikt till socialförvaltningen. Det är alltid rektorns skyldighet att tillse att alla elever i skolan får den undervisning de har rätt till och att utbildningen organiseras efter varje elevs förutsättningar och behov, vilket måste åtgärdas. Språkval I timplanen anges ett visst antal timmar för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. Istället för språk ska om eleven och elevens vårdnadshavare så önskar erbjudas bl.a. svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska eller engelska. I Ektorpsskolan erbjuds eleverna istället för ett modernt språk att välja sven, svenska och engelska. Undervisningen är organiserad så att eleverna vid det ena tillfället i veckan har undervisning i svenska och vid det andra undervisning i engelska. I intervjuer med elever, lärare och rektor framkommer att eleverna inte har möjlighet att välja enbart engelska eller svenska och att ämnet sven även är ett tillfälle där eleven får etra stöd och hjälp i övriga ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan måste tillse att eleverna erbjuds de alternativ till språk som de enligt förordningen har rätt till och att språkvalet inte används för att ersätta stödåtgärder som eleven har rätt till. 3.4 Kvalitetsarbete - om skolan bedriver ett systematiskt sarbete med syftet att nå målen i styrdokumenten, - om det systematiska sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: God Motivering: I Ektorpskolan pågår en utvecklingsprocess där undervisningsmål, skolans arbete och resultat kontinuerligt följs upp och utvärderas i ett väl organiserat systematiskt sarbete. Dessa uppföljningar sker både i personalgruppen
16 (16) och bland eleverna. I skolans sredovisning redovisas dock inte skolans kunskapsresultat inte heller uppföljning och utvärdering av nationella mål. Inspektörerna bedömer att skolans arbete är av mindre god vilket beskrivs nedan. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen ska en sredovisning innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för en ökad måluppfyllelse. I sredovisningen ska också verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Av sredovisningen ska det även framgå skolans resultat i fler ämnen än engelska, matematik och svenska. Kvalitetsredovisningen som inspektörerna tagit del av inför inspektionsbesöket innehåller en beskrivning av verksamhetens förutsättningar och arbetet i skolan. Kvalitetsarbetet i skolan tar sin utgångspunkt i de övergripande målformuleringar skolan gemensamt arbeta fram, vilka beskriver hur verksamheten ska utvecklas fram till år 2010. Dessa målformuleringar återfinns inte i skolans sredovisning, utan den utgår från andra mål skolan prioriterat. I sredovisningen gör skolan till viss del en bedömning av måluppfyllelsen, redovisar vad skolan gjort, beskriver sina resultat och under några målområden föreslås åtgärder för vidare utveckling. Inspektörerna kan konstatera att skolans sredovisning till vissa delar innehåller det som förordningen kräver, men att skolans resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen är otydligt beskrivna. Skolan har istället redogjort för vad skolan har genomfört och det är svårt att se samband varför skolan har föreslagit en åtgärd utifrån det redovisade resultatet. I sredovisningen beskrivs heller inte samtliga verksamheter i skolan och det är inte möjligt att utläsa vilka resultat den obligatoriska särskolan, skolans kommunikationsklass och Urbergsskolans resursklass når. Samtliga elevers kunskapsresultat är även otillräckligt redovisade och skolan har inte identifierat åtgärder för hur skolan ska arbeta för att förbättra sina resultat. Inspektörerna bedömer att skolans sredovisning inte motsvarar förordningens krav vilket måste åtgärdas. Datum Ort 2008-05-06 Linköping Gun Bystedt- Nordqvist Johan Nilsson
BILAGA Tabell 1: Resultatmått för elever, årskurs 9 Andel (%) som nått målen i alla ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program Ektorpsskolan Norrköpings kommun Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 77,2 64,8 69,7 71,4 72,8 74,0 75,5 76,0 76,1 85,9 88,0 84,4 85,8 88,3 87,1 89,2 89,5 89,1 Genomsnittligt meritärde 197,0 180,5 185,3 200,4 200,2 204,0 206,3 206,8 207,3 Källa: Skolverkets statistik Tabell 2: Resultat 2007 på ämnesprov, årskurs 9 Ämne Andel (%) elever med resultatet G* Andel (%) elever med resultatet VG* Andel (%) elever med resultatet MVG* Andel (%) elever som ej nått målen Svenska 60,0 34,3 - - Matematik 61,1 11,5-25,7 Engelska 39,8 31,5 18,5 10,2 Källa: Skolverkets statistik Tabell 3: Slutbetyg år 2007 per ämne, årskurs 9 Ämne Andel (%) elever med betyget G Andel (%) elever med betyget VG Andel (%) elever med betyget MVG Andel (%) elever som ej nått målen Svenska 53,0 40,9 6,1 - Matematik 65,0 18,3 8,3 8,3 Engelska 33,3 35,0 20,8 10,8 * G = Godkänd, VG = Väl godkänd, MVG = Mycket väl godkänd Källa: Skolverkets statistik