RENINGSVERK INTILL BIOGASANLÄGGNING, KALMAR

Relevanta dokument
PM, Nettovägen 2-4, Veddesta 2:18 och 2:83 RISKUTREDNING HANTERING BRANDFARLIG GAS PÅ INTILLIGGANDE FASTIGHET

Riskutredning för detaljplan för del av Hamnen 2:2 mfl i Ystad, Ystads kommun

Översiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala

Samhällsplanering vid Sevesoverksamheter: 2012/08/EU artikel 13

LAGSTIFTNING DESSA GÄLLER ALLTID

RISKUTREDNING VERKSAMHETER INOM KV. GARVAREN, SIMRISHAMN

PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT

Kompletterande PM till riskutredning Bensinstationslägen

Hagsätra Rågsved. Riskutredning. Mars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr (14) Sweco Environment AB

Kalmar Kommun Utredning av bensinmacks riskpåverkan mot närliggande verksamheter i samband med ny detaljplan för Södra staden

Tillstånd och tillsyn -en överblick. Daniel Aulik Energigas Sverige

PM risk "Dallashuset"

LKB Riskhantering AB. Kvalitativ riskbedömning: Bostäder på fastigheten Gladan 7 intill bensinstation på fastigheten Vråken 9 i Söderhamns Kommun

Riskutredning. Kv. Kungsängen & Sågklingan, Västerås. Undersökning av risker kring fastigheterna Kungsängen och Sågklingan.

Underlag för samråd enligt miljöbalken

1 (11) Biogasanläggning Mosekrog Riskbedömning Biogasanläggning i Kalmar Kommun Mosekrog RISKBEDÖMNING HANTERING BRANDFARLIG VARA.

Föreståndare för brandfarlig gas

PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun

Yttrande över detaljplan för kv. Söderhällby, samråd

Byggnadsnämnden SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för drivmedelsstation på del av Varla 3:22 m fl

PM RISK - DETALJPLAN HORNAFJORD 3, KISTA

RISKUTREDNING FARLIGT GODS BJÖRKFORS 1:64

Anvisning för ifyllnad av blankett

Riskanalys för ny bebyggelse intill bensinstation och farligt gods-led.

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Branschdagarna Stockholm 2012

PM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5

Tillståndsansökan brandfarliga varor enligt (SFS 2010:1011) och förordningen (SFS 2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.

Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar:

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RISK- OCH BULLERFRÅGOR FÖR NÄSBY 4:1472

Tankstationer för metangasdrivna fordon. Vägledning vid tillståndsprövning

RAPPORT. Riskutredning för detaljplan UPPDRAGSNUMMER KÅRSTA-RICKEBY (8) Sweco En v iro n men t AB

Norra Tyresö Centrum, Risk-PM angående nybebyggelse av bostadshus, rev A 1 Inledning

FÖRVARING AV BRÄNSLEN

Riskutredning detaljplan Södra Kroppkärr

Riskutlåtande angående planering av äldreboende i detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av

Förslag till handbok Elnät i fysisk planering behandling av. av ledningar och stationer i fysisk planering och i tillståndsärenden

Riskbedömning avseende drivmedelsstation i samband med ny detaljplan inom Onsala-Hagen 3:47

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND

1 Tillstånd till hantering av brandfarliga varor

Sökandes uppgifter Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras)

TIMOTEJEN 17 STOCKHOLM RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. Komplettering Hus B

Nybyggnation av flerbostadshus


Riskutredning Ekhagen

Riskutredning av omgivningspåverkande verksamheter från Munksjö fabriksområde

Brillinge 4:4. Översiktlig bedömning av risker på bensinstation enligt 7. Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE)

Vägledning tillståndsansökan brandfarlig vara

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD

Kvalitativ riskbedömning: bostäder intill bensinstation i Grebbestad

Så fyller du i ansökan för brandfarliga varor

Avstånd till transportled för farligt gods samt kraftledning

Mönsterås kommun Utredning av bensinmacks riskpåverkan mot Kv. Musseronen 1 m.fl. Mönsterås kommun

Trafikförvaltningen Stockholms läns Landsting Rosie Kvål RKL EMM

Räddningstjänsterna i Halland informerar om. Brandfarliga och explosiva varor

PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER

Detaljplan för Tallskogen 1 m fl, Lidköpings kommun Granskningsutlåtande

PM VIBRATIONER FRÅN VÄGTRAFIK KVARNBÄCK 2B, 3 SAMT MAGLEHILL, HÖÖR

Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål

Vägledning för riskanalys vid farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 )

Vägledning till tillståndsansökan för hantering av brandfarliga varor

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng Kurs: Säkerhetsteknik 1- Föreståndare för brandfarlig gas.

Beräkning av skydd mot brandspridning mellan byggnader

TANKSTATIONER FÖR METANGASDRIVNA FORDON. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:5) om tankstationer för metangasdrivna fordon

Rapport Riskbedömning med avseende på närhet till järnväg Missionen 1, Tranås kommun

Vägledning tillståndsansökan för brandfarliga varor

Att vara gasföreståndare. Arbetsuppgifter Ingrepp i gasanläggning

[ UPPHÄVD ] KLASSNING AV RISKOMRÅDEN VID HANTERING AV BRANDFARLIGA GASER OCH VÄTSKOR

Kvalitativ riskbedömning avseende bensinstation i samband med ändring av detaljplan för Kv. Katedern 11 i Gamleby

PM RISKHÄNSYN I DETALJPLAN KV. ORGELN, SUNDBYBERG

Förbigångsspår Stenkullen

Samrådsredogörelse tillhörande detaljplan för Hantverksgården, Tomelilla kommun, Skåne län.

Fordonsgas/Biogas - historik

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun

Områdesbeskrivning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Sida 2 (5)

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer.

Kv Viksjö 3:577, Banangränd, Risk-PM angående detaljplan

Guide till ansökan om tillstånd för hantering av brandfarlig vara.

RISKUTREDNING AVSEENDE FARLIGT GODS FÖR FASTIGHETEN HARSTENSLYCKE

GEOTEKNISKT UTLÅTANDE INFÖR DETALJPLAN NÄS BY

Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade med bensinstation och transporter av farligt gods

UPPDRAGSLEDARE. Yvonne Seger UPPRÄTTAD AV. Martin Bjarke

Brandfarliga varor. Lagstiftning i Sverige. Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Storumans kommun. Riskbedömning för detaljplan kv Rönnen med avseende på farligt godstransporter på E12/E45, Storuman

Riskutredning Alvarsberg 5 & 8, Oskarshamn

Riskutredning. 1 Bakgrund. 2 Omfattning. 3 Vätgasens egenskaper

Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, STHLM, Org.nr Tel: , Fax:

Tallskogen 1, Lidköping Underlag för detaljplanearbete

för skolverksamhet. Mellan Glömstavägen och planområdet finns en höjdrygg som är cirka 25 meter hög.

DP 274 KS/2017:502. Detaljplan för Tågarp 16:75 Burlövs kommun, Skåne län GRANSKNINGSUTLÅTANDE

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för industriändamål inom del av Brandsbo 1:156 m.fl. SAMRÅDSHANDLING. Ale kommun, Västra Götalands län. Standardförfarande

RISKUTREDNING. Detaljplan 1845 för del av Kungsängen 1 m.fl., Ängsgärdet, Västerås HSB MÄLARDALEN KVALITATIV RISKUTREDNING FÖR DETALJPLAN 1845

Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga.

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosolbehållare

Vägledning till blanketten Ansökan om tillstånd för hantering av brandfarliga varor

Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Fakta 2016:4

Vägledning tillståndsansökan för hantering brandfarlig vara

RISKUTREDNING HÄLJERED 3:1 ALE KOMMUN

PM Riskanalys för kv Åran och Nätet

Transkript:

PM RISK Behov av riskutredning RENINGSVERK INTILL BIOGASANLÄGGNING, KALMAR 2018-04-17

1 INLEDNING Detta PM omfattar att översiktligt bedöma behovet av riskutredning för en biogasanläggning i samband med om- och tillbyggnation av intilliggande reningsverk i Tegelviken i Kalmar. 1.1 BAKGRUND SAMT SYFTE OCH MÅL Kalmar kommun arbetar med en ny detaljplan för kv Vesholmarna 1 mfl för om- och utbyggnad av befintligt avloppsreningsverk. Inom anläggningsområdet återfinns en biogasanläggning som tidigare tillhörde kommunen men som nu sålts till annan verksamhetsutövare (Kalmar Biogas). En sådan anläggning medför risker förknippade med antändning och/eller spridning av metangas. Biogasanläggningen omfattas också av detaljplanearbetet. Öster om verksamheten finns flera fotbollsplaner som avses vara kvar och utvecklas. I samband med detaljplanearbetet har Kalmar brandkår yttrat sig enligt följande: Tyréns har fått i uppdrag av Kalmar kommun att genomföra en översiktlig utredning som ska belysa vilka krav som ställs på riskutredning av en biogasanläggning utformad enligt biogasanvisningarna (BGA) och inom ramen av det ge förslag till åtgärder. 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING Uppdraget omfattar att upprätta ett PM med utlåtande kring vilka krav som ställs på riskutredning av en biogasanläggning. Uppdraget förväntas omfatta följande utredningssteg: Informationsinhämtning gällande biogasanläggning (översiktlig). Beskrivning av rekommenderade skyddsavstånd utifrån BGA 2017, koppling till BGA 2007. Förslag till riskminimerande åtgärder. 1.3 AVGRÄNSNINGAR Ingen kontakt har tagits med Kalmar Biogas. Inte heller har värdering av utformningen av biogasanläggningen gjorts utan Tyréns utgår ifrån att anläggningen är utförd enligt BGA 2007 och att den underhålls på det sätt och med de intervaller som erfordras för god säkerhet. Avstånd mellan befintliga anläggningsdelar ingår inte i bedömningen. Risker och störningar utöver skyddsavstånd, såsom lukt och buller ingår inte i bedömningen. 1.4 UNDERLAG Detta PM har upprättats med utgångspunkt från följande underlag: Yttrande från Kalmar Brandkår: Gällande samråd för detaljplan för kv. Vesholmarna 1 m.fl. fastigheter (Kalmarsundsverket), Kalmar kommun, KS 2017/1252, daterat 2017-12-22. Tillstånd till hantering av brandfarliga och explosiva varor för Kalmar Vatten, Fastighet Vesholmarna 1, Kalmar, daterat 2010-03-30. Tillstånd till hantering av brandfarliga och explosiva varor för Kalmar Biogas, Fastighet Vesholmarna 1, Kalmar, daterat 2010-03-30. Tyréns AB 205 19 Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(11)

Tillstånd till hantering av brandfarliga och explosiva varor för EON, Fastighet Stensö 2:3, Kalmar, daterat 2011-05-27. 1.5 REVIDERINGAR - 3(11)

2 VERKSAMHETSBESKRIVNING Avloppsreningsverket och biogasanläggningen återfinns i Tegelviken. Reningsverket uppfördes först och kompletterades sen med biogasanläggningen för att bättre tillvarata den gas som producerades och för att även minska luft- och luktpåverkan mot omgivningen. Inledningsvis ägde kommunen de båda verksamheterna men sålde biogasanläggningen under 2013. Situationsplanen i Figur 1nedan är hämtad från tillstånd till hantering av brandfarliga varor för reningsverket. Figur 1 Situationsplan över reningsverk och biogasanläggning hämtad ur reningsverkets tillstånd till hantering av brandfarliga varor. Uppdrag: 286162, PM Risk Närhet biogasanläggning, Kalmarsundsverket 4(11) 2018-04-17

Gasen som produceras i reningsverket av Kalmar Vatten köps av Kalmar Biogas som har biogasanläggningen. I anläggningen uppgraderas gasen till fordonsgas. Den gasklocka som finns i biogasanläggningen har en volym om 500 m 3 (tillstånd biogasanläggningen). Utöver det finns tillstånd för 700 m 3 gas på reningsverket. Totalt sett kan det således upp mot ca ett ton biogas inom reningsverket och biogasanläggningen. Gasen transporteras, efter uppgradering, via gasledning i mark till tankställe vid Torsårsgatan, dels för bussar och dels för privatpersoner. Trycket i gasledningen ut från biogasanläggningen är ca 3,5 bar. EON ansvarar för gasledning och tankställe. Tryckhöjning sker vid tankstället. Tidigare skedde lagring av mobila gasflak av EON nordost om biogasanläggning och reningsverk, strax söder om återvinningscentralen. Enligt uppgift från Kalmar Vatten (1) har denna lagring upphört och kommer inte att återupptas. Giltigt tillstånd till hanteringen finns dock. För att åtgärder avseende gaslagret inte ska behöva beaktas är det aktuellt att tillståndet sägs upp. 3 UTREDNING 3.1 VÄGLEDNING SAMHÄLLSPLANERING OCH RISKHANTERING I ANSLUTNING TILL STORSKALIG KEMIKALIEHANTERING Kalmar Brandkår har önskat en riskutredning utifrån vägledningen Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering (2). Denna vägledning är framför allt framtagen för företag som omfattas av den sk. SEVESO-lagstiftningen men kan även användas för verksamheter med stor omsättning av farliga ämnen. I vägledningen diskuteras bland annat riskhanteringsavstånd. Det är ett avstånd kring en storskalig anläggning där kemikalier lagras eller hanteras där konsekvenserna vid en olycka kan orsaka dödsfall eller allvarlig skada utanför verksamhetsområdet. Riskhanteringsavståndet används när ny bebyggelse ska planeras intill en verksamhet med kemikaliehantering, dels för att undvika skada på personer i omgivningen och dels för att bibehålla en viss frihetsgrad för verksamheten att ändras. Riskhanteringsavståndet i sig innebär inte att ingen annan bebyggelse (såsom annan verksamhet) kan tillåtas inom dessa 100 meter utan är ett uppmärksamhetsavstånd inom vilket riskerna måste beaktas och bedömas. Det finns olika sätt att ta fram detta riskhanteringsavstånd; Schablonberäkning, verksamhetsanpassning och förmågeanpassning. Detaljeringsgraden ökar med de olika sätten. Figur 2 Illustration över hur riskavstånd kan tas fram. Schablonberäknat, verksamhetsanpassat och förmågeanpassat. Figur hämtad ur Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering (2). 5(11)

I vägledningen har ett antal schabloniserande riskhanteringsavstånd tagits fram (tabell 2 i vägledningen). Om man exempelvis ser till kategorin brandfarliga gaser, som biogas faller under, är riskhanteringsavståndet alltid 100 meter, men kan bli längre beroende på den hanterade mängden. Vid hantering av exempelvis 5 ton gasol har ett riskhanteringsavstånd om upp emot 250 meter identifierats. Exakt hur långt beräkningar visat att risk föreligger för 5 ton gasol anges inte då bedömningen görs i steg om 250 meter. 3.2 REGELVERK KRING BIOGASHANTERING Energigas Sverige ger ut ett antal normer och anvisningar för säker gashantering. Tidigare gavs dessa ut av Svensk Gasförening, vilket var fallet vid uppförandet av reningsverket. Biogasanvisningarna, BGA, är framtagna för att en anläggning ska kunna byggas på ett sådant sätt att den kan anses säker utifrån svenska myndighetskrav. Om en anläggning åtar sig att följa BGA behövs i de flesta fall ingen ytterligare riskutredning. Senaste version av BGA gavs ut 2017 (3). I dessa anvisningar ingår bland annat erforderliga skyddsavstånd, både inom den egna verksamheten och för externa verksamheter. Vid uppdragering av biogas till fordonsgas sker oftast en större tryckhöjning i kompressoranläggning. Detta omfattades tidigare av BGA, men detta är numera urskilt och behandlas istället av Tankstationsanvisningarna, TSA. Detta blev särskilt tydligt i senaste uppdateringen från BGA 2012 till BGA 2017. Senaste version av TSA gavs ut 2015 (4). I dessa anvisningar ingår bland annat erforderliga skyddsavstånd, både inom den egna verksamheten och för externa verksamheter. 3.3 AKTUELL BIOGASANLÄGGNING På den aktuella biogasanläggningen är hanterad mängd biogas ca 1 ton. Detta är betydligt mindre mängd än den som schablonavstånden för brandfarlig gas grundar sig i. Ingen ny beräkning har gjorts för att bedöma riskhanteringsavstånd men att ett sådant är minst 100 meter är rimligt. Vilket innebär att risker ska bedömas för ny verksamhet inom åtminstone 100 meter från biogasanläggningen. Enligt den senaste tillståndsansökan har biogasanläggningen förbundit sig att följa BGA 2007. Gasen som levereras ut från anläggningen håller ca 3,5 bar och det innebär att anläggningen inte omfattas av TSA. Anläggningen ska således vara utförd på sådant sätt att erforderlig säkerhet gällande gashanteringen föreligger utifrån aktuella myndighetskrav (gällande olycksrisker). 4 SLUTSATS Biogasanvisningarna är framtagna för att utformningen av en biogasanläggning ska uppfylla ett flertal myndighetskrav. Bland annat uppfylls krav på riskutredning enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor om anvisningarna efterlevs. Den tänkta om- och tillbyggnationen av reningsverket kommer att ske inom 100 meter från biogasanläggningen och hänsyn till risker kopplade till gashanteringen ska tas. Den aktuella biogasanläggningen är utformad (bland annat) utifrån Biogasanvisningarna. Bedömningen görs att riskutredning avseende påverkan på omgivningen sedan tidigare uppfyllts i och med förbindelsen att följa BGA 2007. Om detta upprätthålls av verksamhetsutövaren ska därmed ingen vidare riskutredning erfordras. För att verksamheten och säkerheten på biogasanläggningen inte ska påverkas av om- och tillbyggnationen ska de aktuella skyddsavstånd som anges i BGA upprätthållas. Vid uppförandet av biogasanläggningen gällde BGA 2007. Uppdateringar av dessa har gjorts och skyddsavstånd enligt BGA 2017 kommer därför att användas som riktmärke. Värt att notera är att skyddsavstånden egentligen inte ändrats annat än att något kan ha förtydligats. Aktuella skyddsavstånd återfinns i Bilaga A. Om inte tillstånd till gaslager upphävs ska även skyddsavstånd utifrån TSA 2015 upprätthållas och de har därför inkluderats i Bilaga A. 6(11)

Det är viktigt att skyddsavstånd upprätthålls även för tillfälliga byggnationer, till exempel provstationer och liknande. Notera att exempelvis tält anses vara en byggnad. Generellt kan sägas att ett skyddsavstånd om 25 meter från riskkälla och byggnad på reningsanläggningen är acceptabelt om byggnaden håller brandteknisk klass EI 60. Mer personintensiva verksamheter, exempelvis med anledning av utveckling av fotbollsplanerna, ska placeras med ett skyddsavstånd om minst 100 meter. TYRÉNS AB Susanne Stenlund Brandingenjör Tel.nr: 010-452 29 18 E-mail: susanne.stenlund@tyrens.se Intern kvalitetsgranskning: Ulrika Lindblad 5 REFERENSER 1. Person, Ola. Kalmar Vatten AB. Telefonsamtal. den 16 04 2018. 2. MSB. Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering. 2017. 3. Energigas Sverige. Anvisningar för biogasanläggningar. BGA 2017. 2017. 4.. Anvisningar - Tankstationer för metangasdrivna fordon. TSA 2015. 2015. 5. MSB. SÄIFS 2000:4 Cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas. 2000. 6.. Biogasanläggningar. Vägledning vid tillståndsprövning. 2013. 7. Elsäkerhetsverket. ELSÄK-FS 2008:1 Hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. Ändringar t.o.m. ELSÄK-FS 2015:3. 2015. 7(11)

BILAGA A SKYDDSAVSTÅND BIOGASANLÄGGNING De skyddsavstånd som anges nedan är hämtade ur TSA 2015, BGA 2017, SÄIFS 2000:4 (5) samt den vägledning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gett ut för biogasanläggningar (6). SKYDDSAVSTÅND BIOGASANLÄGGNING Aktuella skyddsavstånd mellan exempelvis byggnader och gashantering anges i Tabell 1 och Tabell 5. De som framför allt är aktuella vid en om- och tillbyggnation av reningsverket är: - Utom anläggning samt Fordon i Tabell 1. Tabell 1 Skyddsavstånd mellan gashantering och skyddsobjekt, tabell hämtad ur SÄIFS 2000:4 (5). Se även komplettering gällande skyddsavstånd kopplad till storlek på gasklocka i Tabell 2. Vad som avses med stor brandbelastning och svårutrymda lokaler kan ses i text tillhörande Tabell 5 nedan. Tabell 2 Avstånd mellan gasklocka och byggnader, tabell hämtad ur MSB:s vägledning (6). Aktuell storlek på gasklocka är 500m 3. Avstånden kan även användas för rötkammare med membrantank. * För att tillgodoräkna sig EI 60-avskiljning för byggnad behöver den ha obrännbar takkonstruktion, eller skyddas på annat sätt. Skyddsavstånd mellan friliggande tryckhöjningsstation och byggnad ska vara minst 6 meter. 8(11)

Skyddsavstånd mellan fackla och byggnad ska vara minst 5 meter. Vad gäller skyddsavstånd mellan gaslager (liksom friliggande tryckhöjningsstation) och transformatorstation regleras detta av Elsäkerhetsverket. Exempel som ges i TSA 2015 är en nätstation med effekt högst 2000 kva och konstruktionsspänning högst 36 kv. En sådan station placerad i kiosk av plåt eller betong kan placeras som närmast 8 meter från gaslager placerat i plåt- eller betongbyggnad. Ett skyddsavstånd ska upprätthållas mellan klassat område och kraftledning för starkström, detta regleras av ELSÄK-FS 2008:1 (7) och revideringarna av denna, se Tabell 3 nedan. Tabell 3 Minsta horisontellt avstånd mellan spänningsförande ledare och klassat område, tabell hämtad ur ELSÄK-FS 2008:1 (7). Skyddsavstånd mellan gassystem ovan mark (till exempel rötkammare, gaslager, gasledning ovan mark, gasklocka med skydd mot stenskott) och väg med hastighetsbegränsning upp till och med 50 km/h är 10 meter om inga säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Högre hastigheter har inte bedömts som relevanta att beakta. Avståndet mellan friliggande tryckhöjningsstation och väg ska vara minst 6 meter. Fordonsgas levereras via gasledning och därför har även skyddsavstånd avseende samförläggning med gasledning i mark bedömts som relevanta att ta med. Skyddsavstånd mellan markförlagd gasledning och byggnad inom anläggningen och tätbebyggt område ska vara minst 2 meter, utanför tätbebyggt område ökas avståndet till 12 meter. I övrigt se Tabell 4. 9(11)

Tabell 4 Minsta tillåtna avstånd mellan gasledning i mark och annan parallellförlagd ledning eller byggnadsdel i mark, tabell hämtad ur BGA 2017 (3) 10(11)

SKYDDSAVSTÅND GASLAGER Om tillstånd till uppställning av mobila gasflak inte upphävs ska även hänsyn till skyddsavstånd till gaslager efterlevas. Tabell 5 Skyddsavstånd mellan gaslager och skyddsobjekt, tabell hämtad ur TSA 2015 (4). ÅTGÄRD BRANDTEKNISK AVSKILJNING EI 60 I riktlinjer för utformning av tankstationer (4) finns mer detaljerat vad avsikten är med en brandavskiljning; att skydda ett gaslager från hetta från en omgivande brand. Den brandtekniska avskiljningen i en byggnad ska följa de krav som följer utifrån Boverkets byggregler. Exempelvis ska ventilationsöppningar vara försedda med brandspjäll eller liknande i samma brandtekniska klass som byggnaden (lägst EI 60). Om mur används ska den vara minst så bred att den skymmer siktlinjen mellan gaslagret och en byggnad i vilken en brand kan uppstå. Den ska vara minst så hög att den skymmer siktlinjen mellan överkant på anläggningen eller lager och en höjd motsvarande 1,5 gånger byggnaden där brand kan uppstå. Figur 3 Utförande av mur mellan byggnad och gaslager, figur hämtad ur TSA 2015 (4). 11(11)