Emissionsprospekt- om information och ansvar

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Maria Nilsson Emissionsprospekt- om information och ansvar Examensarbete 20 poäng Handledare: Torsten Sandström Associationsrätt VT 2001

Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 4 FÖRKORTNINGAR 5 1 INLEDNING 6 1.1 Allmänt 6 1.2 Syfte och avgränsningar 6 1.2.1 Emissionsprospekt 6 1.2.2 Information och ansvar 7 1.3 Metod och material 7 1.4 Disposition 7 2 REGLER OM EMISSIONSPROSPEKT 9 2.1 Historik 9 2.2 Något om EG:s regler om emissionsprospekt 10 2.2.1 Ett direktivs harmonisering i nationell rätt 10 2.2.2 Prospektdirektivets innehåll 10 2.3 Regler av olika dignitet 11 2.4 Territoriell begränsning 12 3 EMISSIONSPROSPEKTETS FUNKTION 14 3.1 Allmänt om aktiemarknaden 14 3.2 Emission 14 3.3 Behovet av information 15 3.4 Krav på att upprätta emissionsprospekt 16 3.4.1 Upprättande av emissionsprospekt enligt ABL 16 3.4.2 LHF:s bestämmelser om upprättande 17 3.5 Aktörer kring emissionsprospektet 18 3.5.1 Bolagets styrelse 18 3.5.2 Emissionsinstitut 19 3.5.3 Aktieägare 19 3.5.4 Revisorer 19 3.5.5 Tillsynsorgan 19

3.5.6 Emissionsprospekt i anledning av ett offentligt erbjudande 20 4 EMISSIONSPROSPEKTETS INNEHÅLL 21 4.1 Allmänt 21 4.2 Bakgrund, villkor och anvisningar för deltagande 21 4.3 Bolagets verksamhet och finansiella utveckling 22 4.4 Bolagets framtidsutsikter 23 4.5 Aktier och ägandeförhållanden 24 4.6 Styrelse, ledande befattningshavare, revisorer 24 4.7 Skattefrågor och räkenskaper 25 4.8 Revisorernas granskning 26 4.9 Undantag från krav på uppgifter i emissionsprospekt 26 4.9.1 FI: s möjligheter att medge undantag 26 4.9.2 Bolag som inte bedriver verksamhet 27 5 FEL OCH BRISTER I EMISSIONSPROSPEKT 28 5.1 Allmänt 28 5.2 Formella fel 28 5.3 Felaktiga eller utelämnade sakuppgifter 28 5.4 Felaktiga prognoser 29 6 SKADESTÅND 30 6.1 Allmänna skadeståndsförutsättningar 30 6.1.1 Culpa, adekvans och eventuell friskrivning 30 6.1.2 Skada 31 6.2 SkL och ren förmögenhetsskada 31 6.2.1 SkL 2 kap. 4 31 6.2.2 Rättsfall med kommentarer från doktrinen 32 6.3 MfL: s tillämplighet på emissionsprospekt 34 6.4 Betydelsen av prospektreglernas konsitutionella karaktär 35 6.5 Bolagets skadeståndsansvar 36 6.5.1 Inom- och utomobligatoriskt ansvar 36 6.5.2 Bolagets ansvar 36 6.6 Bolagsorganens skadeståndsansvar 39 6.7 Revisors skadeståndsansvar 41

6.8 Aktieägares skadeståndsansvar 42 6.9 Säljares skadeståndsansvar 42 6.10 Rådgivares skadeståndsansvar 43 6.10.1 Konsulters skadeståndsansvar 43 6.10.2 Emissionsinstitutets ansvar 44 6.11 Jämförelser med skadeståndsansvaret i USA och i Tyskland 44 6.11.1 USA:s skadeståndsansvar för emissionsprospekt 44 6.11.2 Emissinsprospektansvaret i Tyskland 45 7 STRAFFANSVAR 46 7.1 Allmänt 46 7.2 Tryckfrihetsförordningen 46 7.3 Svindleri 47 7.4 Bedrägeri 48 7.5 Osann försäkran och osant intygande 48 7.6 Övriga straffbestämmelser som kan aktualiseras 49 8 AVSLUTNING 50 8.1 Framtidsutsikter 50 8.1.1 Finansinspektionens rapport Aktiemarknad för alla- nya krav i ny miljö 50 8.1.2 Aktiebolagskommitténs förslag om förändringar i bolagets skadeståndsansvar 50 8.1.3 Tendenser rörande skadeståndsansvar för emissionsprospekt 52 8.2 Avslutande reflektioner 53 KÄLLFÖRTECKNING 55 Offentligt tryck 55 Litteratur och tidskriftsartiklar 55 Föreskrifter, avtal, rekommendationer och rapporter 57 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 58 HD 58 Hovrätterna 58 EG- domstolen 58

Sammanfattning Det finns flera sorters prospekt, förutom emissionsprospekt även börsprospekt, noteringsprospekt och erbjudandeprospekt. Dessa kan även i flera fall kombineras. Ett emissionsprospekt är information om ett bolag som är avsedd främst för personer som funderar på att investera i bolaget vid en emission. Det skall enligt ABL upprättas då ett publikt aktiebolag riktar en inbjudan till en vidare krets att förvärva aktier. Kretsen aktierna erbjuds till skall bestå av minst 200 personer och beloppsgränsen för aktierna ligger på 300 000 kr. Styrelsen upprättar emissionsprospektet, ofta med hjälp av emissionsinstitut. Efter att revisorns granskning blivit godkänd skall emissionsprospektet godkännas av FI. Den information som emissionsprospektet skall ge är skiftande. Till det viktigaste hör uppgifter om bolagets verksamhet, finansiella uppgifter och framtidsutsikter. Emissionsprospektet skall informera om vilka regler det finns för aktierna i bolaget och de viktigaste bestämmelserna i bolagsordningen. Även en del praktiska uppgifter, som t.ex. hur man skall göra för att kunna utnyttja erbjudandet att teckna aktier, skall finnas med. För utländska bolag i Sverige, respektive svenska bolag utomlands, torde principen om lex corporationis, d.v.s. lagen i bolagets hemland, gälla. Annars skulle aktieägare i samma bolag men i olika länder behandlas olika vilket strider mot likabehandlingsprincipen. Ett emissionsprospekt skall alltså ge en person som tänker investera i bolaget en god inblick i vad han ger sig in på. Detta perspektiv är ganska nytt i bolagsrätten, där man tidigare framför allt ägnat sin uppmärksamhet åt borgenärsskyddet. Sverige började implementera EG-rätten under 1990- talets. EG: s prospektdirektiv, med minimikrav bl.a. på innehållet, föranledde att regler om prospekt även infördes i LHF, som fick fylligare regler än ABL. Det finns även föreskrifter av FI och rekommendationer av NBK på området. Det har dock kritiserats att reglerna om emissionsprospekt finns på olika ställen och jag anser det vara troligt att ABL: s regler i framtiden kommer att flyttas över till LHF. Ett formellt fel är att prospekt inte har upprättats när så skall ske, inte offentliggjorts eller granskats på ett riktigt sätt. FI skall när de godkänner prospektet se till att inga formella fel har gjorts, så risken för att dessa skall slinka igenom är ytterst liten. Däremot kan det finnas uppgifter som är felaktiga, vilseledande eller helt enkelt har undanhållits. Uppgiften behöver i sig inte vara felaktig, men kan ändå ge en felaktig helhetsbild. 1

Generellt sett så skall den felaktiga informationen i prospektet ha påverkat kursen med minst 10 % för att en skada skall vara väsentlig och därmed kunna grunda skadeståndsansvar. Vid fråga om skadestånd måste man göra en culpa- och adekvansbedömning. Då en stor personkrets riskerar att lida skada torde överträdelser av prospektreglerna i de flesta fall ses som culpöst. Eventuellt kan det finnas förmildrande omständigheter, som t.ex. att man har litat på en expert. Vid adekvansbedömningen ser man om skadan är en följd av handlandet/underlåtandet och om man kunnat räkna med detta. En friskrivning kan kanske göras, men kan hur som helst jämkas enligt 36 AvtL om den är oskälig. En aktieteckning kan inte ogiltigförklaras. Inte heller kan skadestånd utkrävas av bolaget p.g.a. aktieteckningen. Det är en gammal princip som tillkommit med borgenärsintresset i fokus. Den har kritiserats, t.ex. av Karlgren, som menar att skadeståndsansvar borde finnas så länge tillgångar motsvarande aktiekapitalet är täckta. Då har man ju ändå tagit hänsyn till borgenärernas intressen. Utvecklingen går mot en förändring av rättsläget. Nyligen kom Aktiebolagskommittén med ett förslag där bolaget skall vara skadeståndsskyldigt utan någon begränsning till bolagets fria egna kapital. Bolagsorganen och revisor kan bli skadeståndsskyldiga gentemot såväl aktieägare som tredje man enligt 15 kap. 1 och 2. Skadan skall ha skett genom överträdelse av ABL eller bolagsordningen. En bokstavstolkning utesluter då LHF och FI: s föreskrifter. Även den allmänna regeln om ren förmögenhetsskada i 2 kap. 4 SkL är dock tillämplig. Den stadgar att ren förmögenhetsskada skall ersättas då den uppkommit genom brott. Det finns dock undantag i praxis. Det kan sägas finnas fem kriterier för undantag: 1 Yrkesmässighet 2 Insikt om användningssättet 3 Befogad tillit 4 Oaktsamhet 5 Avsaknad av friskrivning Till detta kommer Kleinemans tillitsteori som förutom krav på befogad tillit också uppställer ett krav på en viss närhet mellan skadevållare och skadelidande. Mfl, som stadgar ett ansvar vid vilseledande marknadsföring, kan möjligen bli tillämplig, men jag tror knappast att den kommer att tillämpas i praktiken. För att en styrelseledamot skall undgå ansvar bör han åtminstone göra en protokollförd reservation och helst agera aktivt, t.ex. försöka övertala de andra styrelseledamöterna. I sista hand kan han avgå. 2

VD blir skadeståndsansvarig i de fall han lämnat styrelsen felaktiga eller bristfälliga uppgifter. En revisor skall ha gjort fel inom ramen för sitt uppdrag, vilket i praktiken innebär alla uppdrag han utför åt ett bolag för vilket han är revisor. Aktieägare medverkar inte vid upprättande av emissionsprospekt och blir inte skadeståndsansvariga. Står en aktieägare som säljare blir däremot KöpL tillämplig. Emissionsinstitut och konsulter kan också bli skadeståndsskyldiga. Konsulters ansvar dök upp i Konefallet. Det främsta rekvisitet för ansvar var att konsulten hade en viss insikt i hur hans uppgifter skulle komma att användas. Det finns inga särskilda regler om straffansvar. De allmänna reglerna i BrB får användas, varav främst svindleriparagrafen torde bli aktuell. 3

Förord Jag vill rikta ett särskilt tack till: min handledare Torsten Sandström, för all hjälp och handledning, Thor Nilsson, som har korrekturläst, samt Henrik Nilsson, för allt stöd och uppmuntran. Malmö den 7 oktober 2001 Maria Nilsson 4

Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (SFS 1975: 1385) AL Lagen om aktiebolag (SFS 1944: 705) AvtL Avtalslagen (SFS 1915: 218) BGB Bürgerliches Gesutzbuch BrB Brottsbalken (SFS 1962: 700) BörsG Börsengesetz vom 17. juli 1996 Dir. Direktiv FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer FESCO Forum for European Securities Commissions FI Finansinspektionen FFFS Finansinspektionens föreskrifter HD Högsta domstolen KöpL Köplagen (SFS 1990: 931) LBC Lagen om börs- och clearingverksamhet (SFS 1992: 543) LHF Lagen om handel med finansiella instrument (SFS 1991:980) MfL Marknadsföringslagen (SFS 1995: 450) NBK Näringslivets börskommitté NJA Nytt juridiskt arkiv, avdelning I Prop. Proposition RB Rättegångsbalken (SFS 1942: 740) SA Securities Act SkL Skadeståndslagen (SFS 1972: 207) SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Juristtidning VD Verkställande direktör ÅRL Årsredovisningslagen (SFS 1995: 1554) 5

1 Inledning 1.1 Allmänt På värdepappershandelns område finns ett nyckelord: förtroende. För att en investerare skall våga satsa pengar på ett företag måste han kunna känna förtroende för företaget ifråga. Allmänheten skall kunna känna förtroende för värdepappersmarknaden. Grundförutsättningarna för att uppnå detta förtroende är att prospekt och övrig information om företag är korrekt och att mäklare utför sitt uppdrag på ett professionellt sätt som gynnar kunden. Det skall också finnas reella möjligheter att som kund få rätt om det brister på något sätt. 1 Efter det senaste årets kraftiga börsnedgång finns det säkert många besvikna aktie- och fondsparare som skakar på huvudet åt ordet förtroende i de här sammanhangen. Antalet klagomål har ökat, såväl hos Allmänna reklamationsnämnden, där man kan få värdepappersfrågor prövade, som hos Konsumenternas bankbyrå. I debatten diskuteras främst mäklarens ansvar, men även frågan om prospekt är aktuell. Aktiernas prissättning är beroende av den information som finns tillgänglig. För att tillgodose behovet av information måste därför företaget i vissa situationer upprätta ett prospekt. 1.2 Syfte och avgränsningar 1.2.1 Emissionsprospekt Syftet med denna uppsats är att gå igenom frågor som rör emissionsprospekt. Det finns även andra former av prospekt, som alltså inte omfattas av detta arbete. Det är därför en god idé att redan här göra en avgränsning. Ett emissionsprospekt är ett prospekt som alltid skall upprättas vid en emission oavsett om en börsnotering sker eller inte. Börsprospekt upprättas då aktier skall bli registrerade vid OM Stockholmsbörsens A- lista. Vid notering på O- listan kallas prospektet istället noteringsprospekt. Ett erbjudandeprospekt blir aktuellt då ett offentligt erbjudande görs om köp eller försäljning av aktier som redan existerar. Ett emissionsprospekt kan naturligtvis även samtidigt vara ett börs- eller noteringsprospekt. Det kallas då ofta introduktionsprospekt. 2 Jag kommer alltså enbart att behandla emissionsprospekt. Ett emissionsprospekt kan utges i anledning av ett s k offentligt erbjudande där vederlaget består av nyemitterade aktier. Med ett 1 Lars Milberg: Investerarskyddet måste skärpas, artikel ur Aktiespararen nr 5, 2001, s. 75. 2 Catarina af Sandeberg: Prospektansvaret- caveat emptor eller caveat venditor?, s. 32. 6

offentligt erbjudande att förvärva aktier menas situationen när ett bolag, i avsikt att åstadkomma ett samgående med ett svenskt aktiebolag, offentligen erbjuder aktieägare i detta bolag att överlåta sina aktier till det erbjudande bolaget. 3 Detta kommer jag dock inte att gå in på. 1.2.2 Information och ansvar Jag kommer att ta upp emissionsprospektets innehåll och de regler som finns på området. Även EG- rätten och det s.k. prospektdirektivet 4 kommer in här. Förarbeten bakom prospektdirektivet kommer jag inte att ta upp. Dessa har ju inte alls den betydelse som vi i svensk rätt tillmäter våra förarbeten. Syftet är vidare att belysa vilka former av ansvar det finns och vilka personer som kan hållas ansvariga. Jag kommer att titta på om det möjligen finns några alternativa lösningar och kommer av den anledningen att ta upp hur ett par andra länder har gjort i denna fråga. Aktiebolagskommittén har i början av året kommit med ett betänkande där de föreslår förändringar kring reglerna om prospekt. 5 1.3 Metod och material Jag använder mig av en sedvanlig juridisk metod. Med det menar jag att jag har studerat hur reglerna kring emissionsprospekt ser ut under belysning av relevant litteratur och rättspraxis. Jag har därefter gjort en analys med dessa källor som grund. Mina egna uppfattningar kommer fortlöpande i texten men framför allt i ett särskilt kapitel på slutet. Materialet jag använder mig av är nordisk litteratur inom associationsrätt och skadeståndsrätt. Även förarbeten, föreskrifter och rekommendationer har varit av intresse. Inom associationsrätten finns endast ett fåtal prejudikat. Jag har dock funnit ett begränsat antal rättsfall som jag funnit relevanta och beaktat. 1.4 Disposition För att underlätta för läsaren att snabbt få en översiktlig bild av de regler som gäller vid emissionsprospekt har jag ett inledande kapital om detta, där jag även går igenom historik och hur EG- rätten har implementerats. 3 Wilhelm Lûning, Prospektansvaret- en probleminventering, s. 10. 4 Dir. 89/298/EEG. 5 SOU 2001:1. 7

Därefter kommer i 3 kap. en beskrivning av hur aktiemarknaden fungerar vid en emission. Jag kommer att ta upp vilka motiv som finns, hur behovet av information ser ut samt vilka personer som är aktiva under emissionens förlopp. Dessa frågor kan vara bra att klargöra på ett tidigt skede, då de senare kommer att vara av avgörande betydelse. Därefter tar jag i 4 kap. upp emissionsprospektets innehåll. Jag kommer att i tur och ordning gå igenom de beståndsdelar som ett emissionsprospekt kan innefatta. 5 kap. tar upp vilka fel och brister som kan förekomma i emissionsprospektet. 6 kap. innehåller en diskussion om skadeståndsansvar. Jag kommer här att titta såväl på reglerna i ABL som på de mer allmänt skadeståndsrättsliga. Jag går igenom de olika i emissionsprospektet medverkande personerna och diskuterar deras ansvar. 7 kap. handlar om straffansvar. För att knyta ihop säcken tittar jag avslutningsvis på hur framtidsutsikterna inom detta område ser ut och gör en sammanfattning av mina egna reflektioner. 8

2 Regler om emissionsprospekt 2.1 Historik Den gamla aktiebolagslagen från 1944 6, innehöll inte några regler om emissionsprospekt. En kungörelse skulle upprättas angående emissionsbeslutet och införas i de allmänna tidningarna. Aktieägarna skulle informeras i ett rekommenderat brev. 7 Fler regler om information vid emissioner fanns det inte. 8 Man prioriterade inte investerarskyddet utan fokuserade mer på att förenkla bolagens kapitalanskaffning. Emissionsprospekt sågs ursprungligen som ett meddelande om att en emission skulle ske med en grundläggande information om företaget bifogad. 9 Först under 1970-talet började regler som stärkte investerarskyddet att träda fram. Vår nuvarande aktiebolagslag (ABL) tillkom 1975. Regler om emissionsprospekt kom in i ABL. Några särskilda straffsanktioner blev det inte utan de vanliga skadeståndsreglerna och bl.a. BrB: s regler om svindleri ansågs tillräckliga. Innan reglerna i ABL ändrades 1994 var det bolag som var tvungna att ha en auktoriserad revisor som skulle upprätta emissionsprospekt. Beloppsgränsen för de aktuella aktierna låg på 1 miljon kr. Numera gäller bestämmelserna som tidigare nämnts publika bolag och beloppsgränsen är 300 000 kr. 1991 kom regler om emissionsprospekt i lagen om finansiella instrument (LHF). Syftet var att implementera EG: s regler om emissionsprospekt. För att inte behöva göra en mängd olika ändringar i ABL lade man in dem i LHF. 10 Aktiebolagskommittén uttalade 1997 att det finns skäl att överväga om reglerna om emissionsprospekt i ABL är överflödiga. De föreslog att reglerna om emissionsprospekt i ABL skulle flyttas till bl.a. LHF 11, en mening som upprepats i ett senare förslag från 2001. 12 6 SFS 1944: 705. 7 AL 52 samt 54. 8 Wilhelm Lûning, Prospektansvaret- en probleminventering, s. 5. 9 af Sandeberg, s. 69. 10 Prop. 1991/ 92:113, s. 154. 11 SOU 1997:22, s. 223. 12 SOU 2001:1 En ny aktiebolagslag, s. 259. 9

2.2 Något om EG:s regler om emissionsprospekt Sverige ansökte om medlemskap i EES den 1 juni 1991. I januari 1994 trädde EES - avtalet i kraft och ett år senare blev Sverige medlem i EU. Detta innebar en febril aktivitet från lagstiftarens sida under 1990- talet, då EG-rätten därigenom trädde in på arenan i Sverige. På börs- och bolagsrättens område fanns det ett tjugotal direktiv som nu skulle implementeras i svensk rätt. Beträffande innehållet i prospekt har EG utfärdat två direktiv. Det ena, det s.k. börsdirektivet, 80/390/EEG, rör börsprospekt medan det andra, det s.k. prospektdirektivet, 89/298/EEG, rör emissionsprospekt. Jag kommer här endast att gå igenom prospektdirektivet. 2.2.1 Ett direktivs harmonisering i nationell rätt Direktiv ger staterna möjlighet att själva bestämma form och tillvägagångssätt för att uppnå de krav som direktiven ställer. Detta skall ske inom en på förhand uppgjord tidsplan. Direktiv har som regel inte direkt effekt, d.v.s. kan inte åberopas direkt av enskilda. Frågan om direktiv kan få direkt effekt om tidsgränsen inte respekteras av medlemsstaten är komplicerad och ligger utanför ramen för denna framställning. Jag nöjer mig med att konstatera att direktiv under vissa förutsättningar kan få direkt effekt. Exempelvis skall det vara en rättsregel som är klar och tydlig och som ger privata subjekt rättigheter gentemot staten. Även om ett direktiv inte har direkt effekt skall enligt praxis likväl en tolkning av den nationella rätten ske i ljuset av direktivet. 13 2.2.2 Prospektdirektivets innehåll Syftet bakom prospektdirektivet är att ge investerare en möjlighet att göra en rättvisande bedömning av riskerna med en investering. Detta kan ske genom att investeraren har tillgång till all nödvändig information och därigenom ges en inblick i de sakförhållanden han behöver känna till för detta syfte. Direktivet är ett s.k. minimidirektiv. Det innehåller bestämmelser om minimikrav för prospekt rörande värdepapper som vid en emission bjuds ut till allmänheten i ett eller flera EG- länder. Kraven rör innehåll, kontroll och offentliggörande av emissionsprospekt. Prospektet skall innehålla den information som i det enskilda fallet fordras för att investerare skall kunna bilda sig en grundad uppfattning om det emitterande bolagets tillgångar och skulder, finansiella ställning, vinster och förluster. Prospektets innehåll skall 13 Se bl.a. EG- domstolens uttalande i Marleasingmålet, Case C- 106/89: Marleasing SA v La Comercial Internacional de Alimentación SA, s. 4158. 10

vara lätt analyserbart och så utförligt som möjligt. Det finns i direktivet en uppräkning av sådana uppgifter som skall finnas med i prospektet. Direktivet har implementerats i Sverige genom regler i LHF och FFFS 1995: 21. Enligt art. 14 skall prospektet ges in till det organ som medlemsstaten har utsett för detta ändamål. Ansvaret för prospekt är inte sanktionerat i direktivet. Dock står det i börsdirektivet att det i prospektet skall finnas med namn på de fysiska och juridiska personer som är ansvariga samt deras befattning respektive säte. De ansvariga fysiska personerna skall försäkra att uppgifterna är riktiga och att inget av betydelse har utelämnats. Detta har implementerats i FFFS 1995: 21, 17 kap. 5. Kommissionen kom 1998 med en aktionsplan för att underlätta införlivandet av regler som rör värdepappersmarknaden. FESCO har i anslutning till detta offentliggjort en rapport där man föreslår en förenkling av prospektdirektiven på flera punkter. Enligt rapporten ställer ett ömsesidigt erkännande av prospekt stora krav på harmonisering av såväl regler som rör innehållet som granskning av prospekt. 14 2.3 Regler av olika dignitet De svenska reglerna om emissionsprospekt har olika inbördes rang. Det finns därför obligatoriska uppgifter som är grundade på tvingande lag, uppgifter grundade på rekommendationer samt uppgifter som lämnats frivilligt. Såväl ABL som LHF har bestämmelser om emissionsprospekt. LHF tar dock inte sikte på själva innehållet i emissionsprospektet. Är emissionsprospektet samtidigt börs- eller noteringsprospekt finns det även bestämmelser i lagen om börs- och clearingverksamhet (LBC). Jag kommer dock inte att ta upp reglerna i LBC då detta ligger utanför ramen för mitt arbete. Vidare så har FI satt upp föreskrifter om ämnet 15, efter bemyndigande av regeringen. 16 NBK har utarbetat en rekommendation om utformning av prospekt, som är utförligare än kraven i ABL. Den är avsedd för alla slags prospekt, som offentliggörs på den svenska kapitalmarknaden och som avser aktier m.m., vilka är eller avses bli föremål för regelbunden handel. 17 Den bygger i mångt och mycket på FI: s föreskrifter, men är något utförligare. NBK har även gjort en rekommendation om offentligt erbjudande. Ett 14 af Sandeberg, s. 73. 15 FFFS 1995:21. 16 Förordning (1991:1007) om handel och tjänster på värdepappersmarknaden. 17 NBK: s prospektrekommendation, s. 8. 11

emissionsprospekt som görs med anledning av detta måste ta hänsyn även till de reglerna men jag kommer inte att ta upp dem i detta arbete. Beträffande prospekt så finns även obligatoriska uppgifter som är grundade på tvingande avtal. Jag syftar på börsens noteringsavtal. Avtalet reglerar förhållandet mellan OM Stockholmsbörsen och företag vars aktier är inregistrerade eller noterade vid börsen, d.v.s. på A- och O-listan. Noteringsavtalet innehåller främst krav på offentliggörande av viktiga uppgifter, såväl till allmänheten som till börsen. NBK: s rekommendation om offentligt erbjudande ingår i avtalet, dock inte prospektrekommendationen. Det enda kravet beträffande renodlade emissionsprospekt står att läsa i noteringsavtalet p. 7 i bilaga 1: Årsredovisning, emissionsprospekt och annan information som lämnas för distribution till eller hålls tillgänglig för aktieägarna skall samtidigt skickas till börsen samt, om inte särskilda skäl föreligger, finnas tillgänglig på bolagets hemsida. 18 2.4 Territoriell begränsning Bestämmelsernas territoriella begränsning är diskuterad. Vilken lag skall tillämpas på utländska företags emissionsprospekt? Har det utländska bolaget genom avtal förbundit sig att följa svensk rätt är det naturligtvis svensk rätt som tillämpas, men vad gäller annars? Inom den internationella privaträtten tillämpas lex corporationis, d.v.s. lagen i det land där bolaget är registrerat, på de flesta frågor som rör bolagets interna rättsförhållanden. Hit hör bl.a. bolagsordningen, bolagets organisation, maktfördelning mellan olika bolagsorgan och aktieägarnas rättigheter och skyldigheter. Även frågor om emission hör hit. 19 Argument för att använda lex corporationis vid utländska bolags emissionsprospekt är förutsebarhet, d.v.s. att bolaget skall kunna bedöma vilka effekter dess åtgärder kommer att ge. Blir det skilda effekter i skilda länder blir detta svårt. Enligt likställighetsprincipen skall varje aktie ha samma rättigheter och skyldigheter, om inte bolagsordningen säger något annat. Bolagets borgenärer behöver veta att bolagets tillgångar inte kan dras undan genom tillämpning av utländsk rätt. 20 I NBK: s prospektrekommendation sägs att det när bolaget är utländskt skall finnas med information som rör skillnader mellan svenska redovisningsprinciper och de som har tillämpats i prospektet. Det skall även 18 Noteringsavtalet i dess lydelse fr. o. m. 1 mars 2001. 19 Hobér, Kaj: Artikel Tillämplig lag på utländska företags emissionsprospekt i Sverige, jämte något om amerikanska bestämmelser om emissionsprospekt, s. 588f. 20 Hobér, s. 589f. 12

finnas information om skillnader mellan ländernas bolagsrätt samt hur reglerna ser ut bl. a för att delta vid bolagsstämman och vid utdelningar. 21 Det finns i LHF 2 kap. 5 en regel som handlar om utländska bolags emissioner. Den säger att om en emission av utländska fondpapper görs både här i landet och i ett eller flera andra länder inom EES och ett prospekt som har upprättats enligt reglerna om börsprospekt har godkänts av behörig myndighet i något av dessa länder inom tre månader före ansökan om registrering, skall Finansinspektionen godta prospektet utan ny prövning. Inspektionen får dock kräva att ett utländskt prospekt skall översättas till svenska språket och kompletteras med uppgifter som särskilt gäller förhållandena här i landet. I enlighet med den EG-rättsliga synen på fri rörlighet torde det alltså inte vara några problem med ett emissionsprospekt i Sverige som är baserat på utländsk lag. Har det blivit godkänt i en medlemsstat skall det bli det i de andra också. Frågan är således mer problematisk då det rör sig om länder utanför EES, såsom t ex USA. Jag anser dock att lex corporationis är det bäst lämpade lagvalet, främst därför att det känns för omständigt att exempelvis ett bolag från USA skall behöva utfärda en mängd prospekt baserade på olika regler i ett flertal länder. Eventuellt skulle vid frågor kring skadestånd lex loci delicti- regeln tillämpas. Med det menas lagen i det land där den skadegörande handlingen företogs, vilket kan vara svårt att avgöra. Emissionsprospektet är oftast utformat i bolagets hemland, medan ju skadan för svenska investerare uppkommit i Sverige. Hobér tycker inte att lex loci delicti- regeln skall tillämpas och framför som sitt främsta skäl att svenska och utländska investerare inte får samma möjligheter till skadestånd. 22 I undantagsfall kan det finnas skyddsregler som är av sådan betydelse att de alltid skall tillämpas, s.k. ordre public. Ordre public- regler skyddar en svagare part, som anses stå i underläge mot en starkare part. Sådan lagstiftning kan man hitta exempelvis i konsumentförsäkringslagen. 23 Jag har dock svårt att se någon situation där ordre public kan appliceras på en fråga kring emissionsprospekt. 21 NBK: s prospektrekommendation, s. 49. 22 Hobér, s. 592. 23 Hobér, s. 593. 13

3 Emissionsprospektets funktion 3.1 Allmänt om aktiemarknaden Kapitalmarknadens huvudsakliga funktion kan sägas vara att tjäna pengar på pengar. I grunden har vi en placerare som vill få så hög avkastning som möjligt med hänsyn till den risk han är villig att ta. Man kan dela in kapitalmarknaden i kreditmarknad och riskkapitalmarknad 24, och det är inom den senare som aktiemarknaden har sin plats. Genom att placera pengar i aktier får investeraren del av den värdestegring som förhoppningsvis kommer att ske av aktierna. Man brukar ibland dela upp aktiemarknaden i en primärmarknad och en sekundärmarknad. Nyemissioner sker på primärmarknaden medan alla transaktioner som därefter sker med aktierna räknas till sekundärmarknaden. Köp av aktier kan ske t ex som köp över börs eller annan auktoriserad marknadsplats, köp efter ett lämnat offentligt erbjudande om aktieförvärv och privata köp utan inblandning av utomstående, s.k. OTC (over the counter). 25 Priset styrs av utbud och efterfrågan. Den information som finns är således direkt avgörande för priset. 3.2 Emission Det finns två olika sorters emissioner. När ett bolag bildas eller dess aktiekapital ökas genom att nya aktier ges ut mot betalning i pengar har vi en vanlig kontantemission. Betalningen kan även ske genom apport, där annan egendom apporteras till det emitterande bolaget. En s.k. fondemission föreligger när en emission av nya aktier sker men dessa inte försäljes mot betalning utan byggs upp av en överföring från bolagets egna fria eller bundna kapital till nytt aktiekapital. Inget nytt kapital skjuts egentligen till företaget och ingen teckning av nya aktier sker. Det kan underlätta för en emission om man låter de nya aktierna få vissa förmåner. Dessa kan vara t.ex. att de berättigar till fler röster vid bolagsstämman än andra aktier. S.k. preferensaktier berättigar till en högre utdelning. 24 Lars Afrell, Håkan Klahr och Per Samuelsson: Lärobok i kapitalmarknadsrätt, s. 22. 25 Afrell m.fl., s. 23. 14

Varför gör man då en emission? Vid bildandet av ett publikt aktiebolag är svaret självklart då det inte blir ett sådant utan ett aktiekapital om minst 500 000 kr. 26 Att emittera aktier i ett redan existerande aktiebolag görs främst av två skäl. Ägarna kan vilja få kompensation för eller vilja tillföra kapital i bolaget. Anledningar till att tillföra kapital i bolaget kan vara att företaget planerar att expandera, göra investeringar eller att köpa upp ett annat företag. 27 Aktiekapitalet har i lagstiftarens ögon som sin främsta uppgift att skydda bolagets soliditet. 28 Således görs inte sällan emissioner av hänsyn till soliditeten eller likviditeten i bolaget. Till skillnad från att låna pengar innebär ju en nyemission att företagets soliditet förbättras, d. v. s. dess kapitalstyrka. 29 Aktiekapitalets storlek bör vara proportionerligt mot bolagets omfattning och karaktär. Starkare inflation kan också leda till att bolaget väljer att göra en emission. En nyemission går till så att styrelsen lämnar fram ett förslag om nyemission, med villkor för denna. Därefter fattar bolagsstämman ett beslut. Även styrelsen kan besluta om nyemission, men då krävs att de har fått fullmakt av bolagsstämman eller fått ett godkännande i efterhand. Villkoren för nyemissionen skall finnas med i beslutet. Jag får anledning att komma in på detta senare, då villkoren även skall finnas med i emissionsprospektet. 3.3 Behovet av information EG: s prospektdirektiv 30, se nedan kap. 3.5, uttrycker i sin preambel varför det finns ett behov av information: Investeringar i överlåtbara värdepapper innebär, som alla andra slag av investeringar, risker. Skyddet för investerare fordrar att de ges möjlighet att göra en riktig bedömning av sådana risker, så att de kan fatta beslut om investeringar med full kännedom om sakförhållandena. Tillhandahållandet av fullständig och relevant information om överlåtbara värdepapper och om emittenterna av dessa befrämjar skyddet för investerare. Sådan information är vidare ett effektivt medel för att öka förtroendet för överlåtbara värdepapper och därigenom bidra till en tillfredsställande funktion och utveckling av marknader för överlåtbara värdepapper. 31 Således är det av stor ekonomisk betydelse för investerarna var de skall besluta att placera sina pengar. Det är därför viktigt att de har klart för sig vilka risker en viss investering medför. En del av dessa risker hjälper ett 26 ABL 1 kap. 3, 1 st. 27 Karlsson, Ingvar: Aktiehandboken, s. 82. 28 Nial, Håkan och Johansson, Svante: Svensk associationsrätt i huvuddrag, s. 214. 29 Karlsson, s. 82. 30 89/ 298/ EEG. 31 89/ 298/ EEG, 1 st. 15

emissionsprospekt till att klargöra. Exempel på sådana risker är kursrisken och likviditetsrisken. Kursrisken innebär risken att aktien kan minska i värde medan likviditetsrisken innebär att det inte finns någon tillförlitlig finansiering av företaget. 32 Även andra personer än potentiella investerare, såsom t ex borgenärer, leverantörer och anställda i bolaget, har givetvis ett behov av korrekt information. 3.4 Krav på att upprätta emissionsprospekt 3.4.1 Upprättande av emissionsprospekt enligt ABL I ABL 4 kap. 18 står det att när ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier eller teckningsrätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en särskild redogörelse för bolagets förhållanden (emissionsprospekt) enligt 19-26, om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst 300 000 kr. Detsamma gäller, enligt ABL 5 kap. 16, vid inbjudan att förvärva av bolaget utgivna konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning eller fristående optionsbevis. Det gäller enligt ABL 7 kap. 4 även vid inbjudan att förvärva vinstandelsbevis som bolaget utgivit. Det kan alltså vara fråga om att såväl bolaget självt som dess aktieägare avser att sälja aktier eller teckningsrätter. Här avses kontantemissioner, försäljning av ett stort antal aktier på en gång (blockutförsäljning) och introduktion på marknaden av aktier som tidigare inte haft någon spridning. 33 Bolaget skall dock vara publikt. Som nämnts är en förutsättning för detta att aktiekapitalet uppgår till minst 500 000 kr. Summan av beloppen som kommer ut av försäljningen skall uppgå till minst 300 000 kr. I annat fall antas att ett allmänt intresse av emissionsprospekt saknas. 34 Frågan är om denna beloppsgräns avser flera emissioner gjorda under samma år, eller om man kan dela upp emissionerna i flera och på så sätt komma undan kravet på emissionsprospekt. Per Samuelsson menar att det bör följa av ordalydelsen att regeln avser varje enskild emission. 35 Oftast är det ju så att bolagen vill ha ett emissionsprospekt, detta som en del av sin marknadsföring. Det kan naturligtvis finnas företag som vill slippa upprätta 32 Terminologin hämtad från Afrell m.fl., s. 193ff, som även tar upp ett antal andra risker förknippade med kapitalmarknaden. 33 Kedner, Gösta och Roos, Carl Martin: Aktiebolagslagen, Del 1 med kommentarer, s. 160. 34 Prop. 1975: 103, s. 228. 35 Samuelsson, Per: Information och ansvar, s. 120. 16

emissionsprospekt. Min bedömning av rättsläget är att det är möjligt att dela upp emissionerna och slippa upprätta något prospekt, även om syftet med detta förfarande är att kringgå reglerna om detta. Denna fråga har dock inte prövats. Det är inte omöjligt att en domstol avstår från att göra en bokstavstolkning och istället ser till ändamålet med reglerna. Slutligen skall erbjudandet om att köpa aktier riktas till en vidare krets. Hur många är då det? Enligt förarbetena skall det vara ett större antal personer. Dessa kan vara redan befintliga aktieägare men behöver inte vara det. Regelmässigt skall emissionsprospekt upprättas om denna krets överstiger 200 personer. 36 3.4.2 LHF:s bestämmelser om upprättande Enligt LHF 2 kap. 2 skall emission av fondpapper som inte är inregistrerade eller föremål för ansökan om inregistrering vid en börs föranleda att emissionsprospekt upprättas. För fondpapper som är inregistrerade eller föremål för registrering vid en börs gäller LBC: s regler om börsprospekt. Med inregistrering menas aktier på A- listan. LHF: s regler gäller således vid notering på annan lista än A-listan, samt vid emission utan samband med notering och vid blockförsäljningar. Den gäller även vid erbjudandeprospekt. Med fondpapper i LHF: s mening avses enligt 1 kap. 1 aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis). Enligt LHF 2 kap. 3 skall vid erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, den som lämnar erbjudandet upprätta prospekt. Det kan vara en större aktieägare som riktar ett erbjudande till en öppen krets att köpa aktier eller ett erbjudande från en person att förvärva aktier från allmänheten. Med finansiellt instrument avses fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden enligt LHF 1 kap. 1. Detta innebär att även erbjudande avseende s.k. derivatinstrument omfattas av skyldigheten att upprätta prospekt. 37 Emissionsprospekt skall upprättas om en emission enligt 2 kap. 2 eller ett erbjudande enligt 2 kap. 3 är riktade till en öppen krets och om summan av 36 SOU 1971:9, s. 80. 37 Prop. 1990/91: 113, s. 17

de belopp som kommer att erläggas till följd av emissionen eller erbjudandet uppgår till minst 300 000 kr 38. Emissionsprospekt behöver inte upprättas om emissionen eller erbjudandet görs av en stat inom EES, om emissionen eller erbjudandet avser andelar i en värdepappersfond eller i ett utländskt fondföretag i ett EES-land, om emissionen eller erbjudandet avser fordringsrätter med kortare löptid än ett år eller om lägsta beloppet som skall erläggas av en enskild investerare är 300 000 kr eller mer. Här finns således ett par skillnader jämfört med ABL. Beloppsgränsen ligger i båda lagarna på 300 000 kr. I ABL står det dock att emissionen skall vara riktad till en vidare krets vilket enligt förarbetena innebär mer än 200 personer. I LHF talas det istället om en öppen krets. Med öppen krets menar man ett obestämt antal personer. Dessa kan till sitt antal vara såväl mer som mindre än 200 personer, så länge som det inte gäller vissa bestämda mottagare. 39 Om ett erbjudande riktas till samtliga eller i vart fall flertalet av aktieägarna i ett aktiebolag är erbjudandet riktat till en öppen krets eftersom antalet aktieägare kan skifta när som helst. Aktiebolagskommittén vill ta bort begreppet öppen krets och ersätta det med vidare krets som man menar är lättare att tillämpa. 40 3.5 Aktörer kring emissionsprospektet I lagtexten finns det utpekat vilka personer som är skyldiga att medverka vid upprättandet och godkännandet av ett emissionsprospekt. Vilka dessa personer är och vilka uppgifter de har är naturligtvis av betydelse för en eventuell ansvarsbedömning. 3.5.1 Bolagets styrelse Styrelsen är det organ som är skyldigt att upprätta emissionsprospekt i de fall då ett sådant krävs. 41 Styrelsen gör naturligtvis inte alltihop själv, utan samarbetar oftast med olika rådgivare, t.ex. ett emissionsinstitut. De har dock det övergripande ansvaret. 38 LHF 2 kap. 1. 39 Prop. 1991/92:113, s. 216. 40 SOU 1997:22. 41 ABL 4 kap. 18. 18

3.5.2 Emissionsinstitut Ett eller flera värdepappersbolag, som oftast är en bank men dock inte behöver vara det, kan medverka vid en emission, vilket kräver ett särskilt tillstånd. Emissionsinstitutet medverkar oftast genom att ge råd i ekonomiska och juridiska frågor. De kan även samla in informationen till prospektet och ha hand om försäljningen av de emitterade aktierna. Det finns flera varianter, t. ex. kan emissionsinstitutet vara kommissionär eller själv köpa aktierna först och sedan sälja dem vidare. 42 3.5.3 Aktieägare I det fallet att en aktieägare vill sälja sina aktier under sådana omständigheter att reglerna om emissionsprospekt blir tillämpliga, måste denne underrätta styrelsen i bolaget. Detta skall ske senast sex veckor före den dag då försäljningen avses kunna ske. 43 Enligt ABL 4 kap. 26 får bolaget kräva aktieägaren på ersättning för de kostnader bolaget har haft. Såväl kostnader för själva prospektet som revisionskostnaden räknas in. Avser flera aktieägare att sälja sina aktier fördelas kostnaden på dem i proportion till det antal aktier eller teckningsrätter som de bjudit ut till försäljning. 3.5.4 Revisorer Bolagets revisorer skall genomföra en granskning och deras berättelse över granskningen skall finnas med i emissionsprospektet. 44 Det är främst räkenskaperna men även en del annan information om bolagets verksamhet som skall granskas. Exempelvis kan nämnas viktiga händelser som tilldragit sig efter att balans- och resultaträkningarna har upprättats och således inte finns med i dessa. Jag kommer utförligt att gå igenom exakt vad revisorerna skall granska inför ett emissionsprospekt under kap. 3. 4. 7. 3.5.5 Tillsynsorgan Statliga Finansinspektionen (FI) har tillsyn över aktiemarknaden. Emissionsprospekt skall innan de offentliggörs registreras hos FI, som gör 42 af Sandeberg, s. 65f. 43 ABL 4 kap. 19. 44 ABL 4 kap. 24. 19

en prövning av det enligt LHF 2 kap. 4. Lagstiftaren valde det här alternativet i stället för att införa en slags obligatorisk förhandsgranskning. En sådan skulle innebära en alltför stor arbetsbörda. Dessutom skulle det finnas en risk för att en sådan prövning kunde anses innebära att staten gjort en kvalitetsprövning av det materiella innehållet. 45 Därför gör FI endast en prövning i efterhand där de granskar att formalia är uppfylld medan de inte gör någon bedömning av om uppgifterna i emissionsprospektet är riktiga. 46 Det kan nämnas att även Börsen har en viss tillsynsplikt, som gäller i börsoch introduktionsprospektfallen, d.v.s. bolag på A-listan. 3.5.6 Emissionsprospekt i anledning av ett offentligt erbjudande Som sagts i inledningen skall jag inte gå in på de regler som gäller vid offentligt erbjudande. För tydlighetens skull kan det poängteras att det i sådana fall är köparen, som skall upprätta emissionsprospektet, inte säljaren. 45 Prop. 1991/ 92:113, s. 154. 46 FI: s rapport 2001:3, Aktiemarknad för alla nya krav i ny miljö, s. 29. 20

4 Emissionsprospektets innehåll 4.1 Allmänt För att ett emissionsprospekt skall kunna ge en omfattande helhetsbild måste det innehålla en mängd varierande uppgifter. Prospektet skall ge nuvarande och presumtiva aktieägare underlag för bedömning av den framtida avkastning och risk, som är förknippad med fondpappret i fråga. 47 Emissionsprospektet skall vara grunden till en värdering av aktierna. Det är således investerarskyddet som står i fokus. När ett prospekt upprättas skall följande ledord beaktas 48 : Saklighet Öppenhet Probleminventering Det skall vara möjligt även för en lekman att förstå innehållet i prospektet. Det skall även vara så utförligt som möjligt. Det krävs dock inte någon större utförlighet än vad som behövs för att emissionsprospektets syfte skall vara uppfyllt. Urvalet av vilka uppgifter som skall tas med växlar något beroende på vilken bransch företaget tillhör och de specifika förhållanden som rör just det företaget. Vad skall då ett emissionsprospekt innehålla? Jag skall i tur och ordning gå igenom dess olika beståndsdelar och följer härmed NBK: s indelning i deras prospektrekommendation. Därefter kommer jag in på vilka möjligheter det finns till undantag från krav på innehållet. 4.2 Bakgrund, villkor och anvisningar för deltagande Enligt ABL 4 kap. 25 skall emissionsprospektet tillhandahållas på de platser där teckning eller inköpsanmälan skall lämnas in senast tre dagar före den dag då teckning eller inköp tidigast kan ske. Helgdagar, lördagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton räknas inte med i de tre dagarna. 47 NBK: s rekommendation Utformning av prospekt, s. 13. 48 NBK: s rekommendation, s. 13. 21

Uppgift om tidsperiod för anmälan samt vilken bank, värdepapperscentral eller annat företag den skall lämnas till skall stå med i emissionsprospektet. 49 Det skall anges vem som har fattat beslut om erbjudandet. De som är ansvariga för emissionsprospektet skall försäkra att, såvitt de känner till, uppgifterna stämmer överens med verkligheten och att inget väsentligt utelämnats. 50 Bakgrund och motiv till erbjudandet skall redovisas. Vilka konsekvenser kommer det att bli för bolaget? Hur skall aktievederlaget användas? 51 Har beslut fattats om vad aktiekapitalet kommer att uppgå till efter emissionen med fördelning på aktieslag skall detta anges. 52 Det skall uppges vilka som erbjuds att teckna eller förvärva aktier och vilka som säljer aktier, i de fall då dessa är enskilda aktieägare. Andra villkor som skall finnas med är uppgifter om betalningen skall erläggas, vilken summa priset har satts till, hur rätten till utdelning ser ut och principen för tilldelning. Finns det andra villkor för att fullfölja erbjudandet anges dessa. 53 4.3 Bolagets verksamhet och finansiella utveckling Bolaget skall lämna en kortfattad historik och redogöra för verksamhet, råvarutillgångar, produkter och driftställen samt för dess ställning inom branschen. 54 NBK:s prospektrekommendation har relativt fylliga exempel på vad som ingår i verksamheten. 55 Jag tar endast upp de viktigaste i stora drag: De viktigaste produkterna eller tjänsterna Dela upp de olika affärsområdena Dela upp bolagets verksamhet på geografiska marknader Viktigare kunder och kundstrukturen i övrigt Viktigare leverantörer Bolagets mera betydelsefulla driftställen Investeringar och företagsförvärv 49 FFFS 1995:21, 17 kap. 9. 50 LHF 17 kap. 5 och 6. 51 NBK: s prospektrekommendation, s. 21. 52 NBK: s prospektrekommendation, s. 19. 53 NBK: s prospektrekommendation, s. 20. 54 ABL 4 kap. 22, 1 och 2 st. 55 NBK: s prospektrekommendation, s. 29ff. 22

Forskning och utveckling Personalförhållanden Kommersiella avtal av större betydelse Betydelsefulla immateriella rättigheter Domstolsprocesser och skiljeförfaranden av icke oväsentlig ekonomisk betydelse Detaljanvisningarna i NBK: s prospektrekommendation inom var och en av punkterna ovan är omfattande. Jag går inte in på dem ytterligare. Det kan åter igen nämnas att bara de uppgifter som är av icke oväsentlig 56 betydelse behöver tas med i emissionsprospektet. Den finansiella utvecklingen redovisas genom att man återger nyckeltal för en konjunkturcykel, exempelvis på fem år. Dessa nyckeltal är tagna ut balans- och resultaträkningarna. Även andra uppgifter som kan vara av betydelse för bedömningen av bolaget tas med, t. ex. uppgifter om kassaflöde, rörelsemarginal, soliditet, skuldsättningsgrad, räntetäckningsgrad, marknadsvärden och bokförda värden, antal anställda, investeringar samt uppgifter om hur forsknings- och utvecklingskostnader har påverkat resultatet. 57 Beträffande aktier i bolaget skall bl.a. anges för samma period som ovan bl.a. utdelning, börskurs och direktavkastning. 4.4 Bolagets framtidsutsikter Några framtidsprognoser behöver inte finnas med enligt ABL. NBK anser dock att det ligger i sakens natur och bestämmelsernas syfte att framtidsinriktad information lämnas. 58 De delar upp prognoserna i olika nivåer 59 : kvantifierad resultatprognos på kort sikt, intervall för resultatprognos på kort sikt, prognos om hur resultatet kommer att utvecklas jämfört med det närmast föregående året, avkastningsnivå på eget kapital, marginaler i rörelsen, m.m., samt övriga allmänna omdömen. Flera av dessa kan finnas med i ett emissionsprospekt. Bedömningarna skall delas upp dels i möjligheter, dels i hot och risker. Det skall finnas täckning för prognoserna och förutsättningarna skall anges. Detta, menar NBK, är särskilt viktigt då förhållanden som bolaget inte kan styra över kan inverka 56 NBK: s prospektrekommendation, s. 29. 57 NBK: s prospektrekommendation, s. 25f. 58 NBK: s prospektrekommendation s. 14. 59 NBK: s prospektrekommendation, s. 15. 23

på resultatet, t.ex. konjunkturer, energipriser, valutakurser och råvarupriser. 60 Även om osäkerheten är så stor så att det inte finns någon mening med att försöka göra prognoser anser NBK att det i alla fall bör föras någon sorts resonemang kring framtiden. Även FI menar att översiktlig information skall lämnas om bolagets framtidsutsikter för i vart fall innevarande räkenskapsår om det kan antas väsentligt inverka på bedömningen av utgivaren. 61 Någon form av uppgifter om bolagets finansiella mål skall finnas med och ett resonemang om bolagets förutsättningar att uppfylla dem. 62 4.5 Aktier och ägandeförhållanden Enligt ABL 4 kap., 22, 4 p. skall det lämnas en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden då det gäller bolagets aktier. En blivande aktieägare skall få veta vilka rättigheter ett aktieägande kommer att medföra och hur många aktier som kan tillkomma genom utnyttjande av konvertibler och optionsrätter. Aktiekapitalets storlek före och efter erbjudandet, aktiens nominella belopp, ekonomiska rättigheter och röstvärde hör hit. Det skall också upplysas om vilka de betydande aktieinnehaven i bolaget är. Emissionsprospektet skall informera om de viktigare bestämmelserna i bolagsordningen. Finns det hembudsklausul eller bestämmelse om inlösen skall man även tala om detta. 63 4.6 Styrelse, ledande befattningshavare, revisorer I emissionsprospektet skall lämnas uppgifter om styrelseledamöter, revisorer och ledande befattningshavare. 64 För styrelseledamöter och ledande befattningshavare skall uppgifter om bl.a. sysselsättning, ålder, och innehav av aktier i bolaget finnas med. Sitter styrelseledamöterna även i andra styrelser skall det uppges. Ledamöter i eventuella dotterbolags styrelser behöver inte stå med. Byråanknytning, ålder anges för bolagets revisorer. Det skall också stå hur länge revisorerna har arbetat för bolaget. 60 NBK: s rekommendation, s. 37. 61 FFFS 1995:21, 17 kap. 30. 62 NBK: s prospektrekommendation, s. 37. 63 NBK: s prospektrekommendation, s. 39f. 64 ABL 4 kap. 22, 3 p. 24

Dessutom skall det finnas med ungefärliga belopp av de förmåner och andra ersättningar som dessa nämnda personer har fått av bolaget under det senaste verksamhetsåret. Emissionsprospektet skall innehålla information om huruvida bolaget gett lån till eller gått i borgen för någon av dem. 65 4.7 Skattefrågor och räkenskaper Blivande investerares skatteförhållanden i Sverige, enligt svensk skatterätt, redovisas med sikte på aktiernas förvärv, innehav och avyttring. 66 Investerare skall få en bild av hur skatteläget kommer att se ut för dem när de har köpt aktierna. Balansräkningar och resultaträkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskapsåren skall finnas med. En finansieringsanalys, d.v.s. kassaflödesanalys, enligt ÅRL 2 kap., 1, 2 st. hör också hit, likaså ett sammandrag av förvaltningsberättelserna. Måste bolaget, om det är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag, göra en kapitaltäckningsanalys enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2 kap., 1, 2 st. 67 tas även den med. Är bolaget ett moderbolag måste även koncernbalansräkningar och koncernresultaträkningar för de tre senaste räkenskapsåren finnas i emissionsprospektet. Allt detta står i ABL 4 kap. 20. Har viktiga förhållanden ändrats eller väsentliga händelser inträffat under perioden efter det att de ovan nämnda handlingarna upprättats skall uppgifter om detta lämnas. Kommer emissionsprospektet mer än åtta månader efter att det senaste räkenskapsåret gått ut, blir en delårsrapport nödvändig. 68 I NBK:s prospektrekommendation står det att en proformaredovisning kan bli aktuell om stora strukturförändringar skett, t.ex. väsentliga förändringar i koncernens sammansättning. Med en proformaredovisning menas att redovisningen upprättas som om den nya sammansättningen gällt under hela treårsperioden. 69 65 NBK: s prospektrekommendation, s. 41f. 66 NBK: s prospektrekommendation, s. 43. 67 SFS 1995: 1559 68 ABL 4 kap. 21. 69 NBK: s prospektrekommendation, s. 46. 25