SVENSK STANDARD SS

Relevanta dokument
SVENSK STANDARD SS-ISO 31-9

SVENSK STANDARD SS-ISO 8756

SVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing

Produkter för vårdbäddar Allmänna bestämmelser Egenskaper, provning och kontroll

Markundersökningar Totalbestämning av svavel genom torrförbränning. Soil quality Determination of total sulfur by dry combustion

SVENSK STANDARD SS-ISO 14020

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

SVENSK STANDARD SS

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

SVENSK STANDARD SS

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 43

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 33

SVENSK STANDARD SS 3657

Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt

Soil quality - Determination of organic and total carbon after dry combustion (elementary analysis)

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

SVENSK STANDARD SS

SVENSK STANDARD SS

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 62

SVENSK STANDARD SS :2017


Ytjämnhet Riktlinjer för ytjämnhetsbestämning Surface roughness Guidance for the choice of surface roughness


Tätningselement O-ringar Inbyggnad

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706

SVENSK STANDARD SS-EN 12246

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

Metallic industrial piping

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

Mineral aggregates. Determination of length thickness index.

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS

SVENSK STANDARD SS-EN 391

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11734


Motorbränslen Etanol E85 Krav och provningsmetoder

SVENSK STANDARD SS

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 01

Betongprovning Hårdnad betong Tryckhållfasthet Omräkningsfaktorer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11341

SVENSK STANDARD SS-EN ISO


Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7

SVENSK STANDARD SS-EN 1116

Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling

SVENSK STANDARD SS 3659

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8733

Brotschar Terminologi. Reamers Terminology

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Provtagning vid leveranskontroll av asfaltmassa

Bestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 308

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

SVENSK STANDARD SS-EN 299

SVENSK STANDARD SS :2017

SVENSK STANDARD SS 3522:2004. Byggnadsbeslag Låsenhet för fast montering Inbrottsskydd Klassindelning

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN 338

SVENSK STANDARD SS-EN

Mineral aggregates. Determination of impact value*

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN 45014

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

SVENSK STANDARD SS-EN 12591


Betong Användning av EN i Sverige

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA


Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Generella egenskaper Del 2: Metoder för neddelning av laboratorieprov

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Nr L 277/ 12 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING RÅDETS DIREKTIV. av den 15 oktober 1984

Dokumentförvaring Förvaringsmedel för handlingar på papper Arkivboxar och aktomslag av papper eller papp

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Användning av autoklav för livsmedel. Christophe Picard, huvudansvarig för centrets utbildningar och lärare på livsmedelskurser

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Transkript:

SVENSK STANDARD SS 18 72 10 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1998-06-10 1 1 (12) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK STANDARD. EFTERTRYCK UTAN TILLSTÅND ÄR FÖRBJUDET. Träkol och träkolsbriketter för grillning Krav och provningsmetoder Barbecue charcoal and barbecue charcoal briquettes Requirements and test methods 0 Orientering Denna standard är baserad på resultat i CEN/TC 281 Appliances, solid fuels and firelighters for barbecueing. När arbetet i CEN/TC 281 resulterat i en EN kommer standarden att revideras i enlighet med denna EN. Marknaden har sett det nödvändigt med en svensk standard för att skydda konsumenten från undermåliga träkol och träkolsbriketter. 1 Omfattning Standarden anger krav på och provning av träkol och träkolsbriketter för grillning med och utan impregnering med tändmedel. 2 Referenser ISO 579:1981 ISO 7404-2:1985 ISO 7404-3:1984 Coke Determination of moisture content Methods for petrographic analyse of bituminous coal and anthracite Part 2: Methods of preparing coal samples Methods for the petrographic analyse of bituminous coal and anthracite Part 3: Methods of determining maceral group composition ICS 75.160.10; 97.040.20 Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08-610 30 00. Telefax: 08-30 77 57 Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av STG. Telefon: 08-13 62 50. Telefax: 08-618 61 28 E-post: info@stg.se Prisgrupp L Tryckt i juni 1998

Sida 2 3 Definitioner 3.1 Träkol Brännbar fast restprodukt efter torrdestillation av trä. 3.2 Träkolsbriketter Brännbar fast restprodukt framställd genom att träkolsdelar pressats samman med tillsats av lämpligt bindemedel. 3.3 Impregnerat träkol/impregnerade träkolsbriketter Träkol/träkolsbriketter som genom tillsats av tändmedel har förberetts för tändning. 3.4 Fixt kolämne Det efter borttagande av flyktiga kolämnen och aska ur torrt träkol resterande kolämnet. 3.5 Flyktiga beståndsdelar Den vid upphettning av träkol eller träkolsbriketter under luftisolering vid standardvillkor uppkommande massaförlusten minus den massaförlust som uppstår genom vattenandelen. 3.6 Aska Fast partikelformig, organisk restprodukt efter förbränning. 3.7 Vatten Vatten som finns i träkol och träkolsbriketter och som vid uppvärmning vid 105 C avdunstar. 3.8 Granulering Korn framställt genom sönderdelning av större materialbitar. 3.9 Bindemedel Ämnen med förmåga att hålla samman fasta kroppar genom vidhäftning. 3.10 Repeterbarhet Graden av överensstämmelse mellan resultaten av successiva mätningar av samma mätstorhet erhållna med samma mätmetod med samma mätinstrument med samma observatör på samma plats under samma användningsbetingelser med korta tidsintervall 3.11 Reproducerbarhet Grad av överensstämmelse mellan resultaten av mätningar av samma mätstorhet, genomförda under olika mätbetingelser

Sida 3 4 Krav Impregnerade träkol och träkolsbriketter skall motsvara krav beskrivna i ISO 7403-3. 4.1 Krav på träkol 4.1.1 Fixt kolämne Andelen fixt kolämne i torrsubstans träkol skall vara minst 83 %. 4.1.2 Aska Andelen aska i torrt träkol skall vid provning enligt 6.2 ej överstiga 4 %. 4.1.3 Vattenandel Andelen vatten skall vid provning enligt 6.3 ej överstiga 8 %. 4.1.4 Granuler Granulerna av träkol skall ligga mellan 0 150 mm. Högst 10 % får vara större än 80 mm Minst 80 % skall vara större än 20 mm Högst 20 % får ligga mellan 0 20 mm Högst 7 % får ligga mellan 0 10 mm Provning enligt 6.4. 4.2 Krav på träkolsbriketter 4.2.1 Andelen fixt kolämne Andelen fixt kolämne i torrsubstans skall hos träkolsbriketter vara minst 65 %. 4.2.2 Flyktiga beståndsdelar Vid provning enligt 6.1 skall andelen flyktiga beståndsdelar i torra träkolsbriketter vara högst 20 %. 4.2.3 Aska Vid provtagning enligt 6.2 skall andelen aska i torra träkolsbriketter vara högst 15 %. 4.2.4 Vattenandel Vid provtagning enligt 6.3 skall vattenandelen i träkolsbriketter ej överstiga 8 %. 4.2.5 Granuler Vid provtagning enligt 6.4 skall andelen granuler <20 mm ej överstiga 10 %. 4.2.6 Bindemedel Bindemedlet skall ej förorsaka hälsorisker när bindemedlets förbränningsgaser kommer i kontakt med livsmedel. Bindemedlet skall vara av livsmedelskvalitet. 4.2.7 Otillåtna främmande ämnen Vid mikroskopisk provning enligt 6.5 skall ej mer än 0,4 % av volymen kunna påvisas som en substans, som vanligtvis ej förekommer efter trädestillation vid tillverkning av träkol. Följande ämnen är otillåtna. Organiskt: Oorganiskt: Brunkol, stenkol, brunkolskoks, stenkolskoks, beckkoks, petrolkoks, beck, bitumen. Glas, slagg, rost, metallsplitter.

Sida 4 Enstaka otillåtna ämnen i andel upp till 0,4 % av volymen skall tolkas som spår och är acceptabla. Vid provning enligt 6.5 skall den påvisade totala andelen spår vara högst 1 %. 5 Provtagning Prov- och provtagningssätt anges i avsnitt 6. 5.1 Prov för provtagning av askhalt, vatten, flyktiga beståndsdelar och otilllåtna främmande ämnen 5.1.1 Stickprov Stickprov på förpackad produkt skall göras på försäljningsstället (butik) Är förpackningen lättare än 2 kg skall hela förpackningen användas som prov. Väger innehållet i förpackningen mer än 2 kg delas innehållet i fyra delar, så att man därigenom erhåller ett representativt provmaterial på ca 2 kg. Prover för enstaka analyser utförs med 4-delsmetoden (se 5.1.3). 5.1.2 Material som krävs för 4-delsmetoden Ett ark glanspapper eller polyethylen 1 m x 1 m En pappskiva eller träbräda 1 m x 1 m 5.1.3 4-delsmetoden Lägg ett rent, torrt ark på pappskivan eller träbrädan. Klipp upp påsen vid förslutningen eller avlägsna kartongens/behållarens lock. Häll ut hela förpackningsinnehållet på ett ark, så att det uppstår en kon eller pyramid. Dela upp konen alt. pyramiden med en pappskiva eller träbräda i 2 arbetsmoment i 4 delar. Träbrädans höjd och bredd måste vara större än konens/pyramidens höjd och bredd, som bildats på underlaget. Ta två av fjärdedelarna av det resterande provet och fyll fjärdedelarna separat från varandra i lufttäta behållare avsedda för vattenandelsprovningen. Använd en av de resterande fjärdedelarna för provningen av askhalten. Använd den sista fjärdedelen till provning av flyktiga substanser. 5.2 Provtagning för provning av granuler Ta stickprovsmässigt sju likartade förpackningar som prov. Det totala innehållet i dessa förpackningar skall användas för provning av granuler. 6 Provningsförfarande 6.1 Flyktiga substanser Detta prov är empiriskt och för att erhålla reproducerbara resultat skall uppvärmningshastighet, sluttemperatur och provningens varaktighet kontrolleras noggrant. Provets vattenandel skall bestämmas samtidigt med andelen flyktiga substanser så att en motsvarande korrigering kan genomföras. 6.1.1 Princip Provet hettas upp lufttätt under 7 min vid 900 C. Andelen flyktiga substanser är förlusten minus förlusten genom vattenandelen.

Sida 5 Ur impregnerad träkol och impregnerade träkolsbriketter extraheras impregneringsmedlet före provet. 6.1.2 Reagenser Torrmedel, nya eller nyligen anrikade och helst självvisande. Lämpliga torrmedel är silika, gelé, aluminiumoxid och ej vattenhaltig kalciumsulfat. 6.1.3 Apparatur 6.1.3.1 Elektriskt upphettad ugn Elektriskt upphettad ugn i vilken en lämplig mängd kan hållas vid konstant och jämn temperatur på 900 C (± 10 C). Ugnen kan antingen vara sluten eller på baksidan vara försedd med luftdrag ca 25 mm diameter och 150 mm längd. Värmekapaciteten skall vara sådan att man vid en starttemperatur av 900 C inom 4 minuter, efter placering av ett kallt föremål, förutom degeln, åter erhåller en temperatur av 885 C, varvid temperaturen skall mätas med en pyrometer (6.1.3.2). Anm.Temperaturen 900 C måste noggrant innehållas och avvikelser på ± 10 C skall anges så att fel vid temperaturmätningen och ojämn temperaturfördelning lätt kan åtgärdas. Degelstället skall ställas in på jämn temperatur och denna position skall användas vid samtliga analyser. 6.1.3.2 Pyrometer Temperaturförloppet i ugnen skall mätas med en pyrometer med en wiretjocklek av högst 1 mm. Lödpunkten skall vara på halv höjd mellan degelns botten på stället och ugnens botten. Anm. Förhållandet mellan temperatur och elektromotorisk kraft vid lödpunkten på ett termoelement som utsätts för höga temperaturer kan förändras under tidens gång. 6.1.3.3 Degel och lock En cylindrisk degel med fast lock av kvartsglas. Degel och lock skall väga mellan 10 g och 14 g och ha de mått som beskrivs i figur 1. Lockets placering är utslagsgivande för analysen. Locket skall utformas så att mellanrummet mellan lock och degel ej överstiger 0,5 mm. Efter val av lock skall degel och lock slipas tillsammans för ett erhålla en jämn yta. Degel och lock skall märkas med en gemensam beteckning.

Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview Mått i mm Figur 1 Kvartsglasdegel och kvartsglaslock Deglar i annat eldfast material eller platina kan användas under förutsättning att man inom angivna toleranser erhåller samma resultat som med den rekommenderade kvartsglasdegeln. 6.1.3.4 Ställ Ställ, som degeln skall placeras på i ugnen så att erforderlig uppvärmningshastighet erhålls, skall ha ettdera av nedanstående utformning. a) för enstaka analyser: ring i värmebeständig ståltråd se figur 2 med 2 skivor, 25 mm diameter och 1 mm tjocklek, placerad på de inåt pekande avsatserna på benen, b) för flera analyser: en skiva i lämplig ståltråd se figur 3 med en 2 mm tjock asbestplatta eller motsvarande som deglarna är placerade på. 6.1.3.5 Våg Våg får ha en felmarginal på ± 0,1 g. 6.1.4 Provframställning Träkolet som används för bestämning av andelen flyktiga beståndsdelar skall vara så fint malet att materialet kan passera en sikt med maskstorlek 200 µm. Före analysen skall provet blandas under 1 minut.