BO 26 SM 00802 Byggande. Nybyggnadskostnader för bostadshus 2007 Construction: Construction costs for new residential buildings 2007 I korta drag Siffrorna är angivna utan avdrag för bidrag (brutto) om inget annat anges. Priset för nyproducerade bostäder, d.v.s. den kostnad byggherren betalar, var högre 2007 jämfört med 2006. För flerbostadshus var uppgången ca 11 procent och motsvarande siffra för gruppbyggda småhus var ca 7 procent. Högsta kostnaden i Stor-Stockholm för flerbostadshus Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2007 till 28 183 kr. Produktionskostnaden var lägst i Norra Sverige med 17 231 kr och högst i Stor-Stockholm med 31 517 kr. Den totala produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2007 till 22 985 kr. Produktionskostnaden var lägst i Norra Sverige med 16 967 kr och högst i Stor-Göteborg med 26 649 kr. Högre kostnader för bostadsrätter Produktionskostnaden för flerbostadshus är avsevärt högre för hus upplåtna med bostadsrätt än för hus upplåtna med hyresrätt. Kostnaden var 30 723 kr för bostadsrätt jämfört med 22 411 kr för hyresrätt. Skillnaden förklaras sannolikt av den friare marknaden för bostadsrätter. Stora skillnader i markkostnaden för flerbostadshus Markkostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus uppgick för riket år 2007 till 4 790 kr. Det är stor skillnad i markkostnaden mellan bostadsrätter och hyresrätter. År 2007 var markkostnaden 5 897 kr per kvadratmeter för bostadsrätter medan den var 2 274 kr för hyresrätter. Magnus Walestad, SCB, tfn 08-506 944 18, fornamn.efternamn@scb.se Malin Sundberg, SCB, tfn 08-506 941 62, fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 0085-6991 Serie BO Bostäder och byggande. Utkom den 23 juni 2009. URN:NBN:SE:SCB-2009-BO26SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Mats Wadman, SCB.
SCB 2 BO 26 SM 0802 Innehåll Stora skillnader i markkostnaden för flerbostadshus 1 Statistiken med kommentarer 3 Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för flerbostadshus år 2007 3 Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2007 3 Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för gruppbyggda småhus år 2007 4 Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2007 4 Kostnaderna varierar med upplåtelseform 5 Bidragen minskar 5 Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex 6 Tabeller 8 Teckenförklaring/ Explanation of symbols 8 1. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och år 8 2. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och år 9 3. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2007 10 4. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2007 11 5. Upphandling av nybyggda ordinära bostadshus år 2007 efter hustyp. Hela riket 12 6. Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära flerbostadshus efter hustyp och region år 2007 12 7. Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år 2007 13 Kartor 14 1. Regional indelning 14 Fakta om statistiken 15 Detta omfattar statistiken 15 Definitioner och förklaringar 16 Så görs statistiken 17 Statistikens tillförlitlighet 17 Bra att veta 18 In English 21 Summary 21 List of tables 21 List of terms 22
SCB 3 BO 26 SM 0802 Statistiken med kommentarer Produktionskostnad per lägenhet för flerbostadshus och gruppbyggda småhus 2002-2007 Kr/lägenhet 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Gruppbyggda småhus Flerbostadshus 1 000 000 500 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för flerbostadshus år 2007 Markkostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för riket år 2007 till 4 790 kr. Stor-Stockholm hade den högsta markkostnaden 2007 med 6 195 kr per kvadratmeter lägenhetsarea. Det är stor skillnad i markkostnaden mellan bostadsrätter och hyresrätter. År 2007 var markkostnaden 5 897 kr per kvadratmeter för bostadsrätter medan den var 2 274 kr för hyresrätter. Byggnadskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2007 till 23 393 kr. Sedan 2002 har byggnadskostnaden ökat med 19 procent enligt BPI. Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2007 till 28 183 kr. Den totala produktionskostnaden per lägenhet för flerbostadshus år 2007 uppgick till 2 172 500 kr. Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2007 År 2007 var det dyrast att bygga flerbostadshus i Stor-Stockholm. Där var produktionskostnaden 31 517 kr per kvadratmeter lägenhetsarea. Motsvarande kostnad per lägenhet uppgick till 2 338 200 kr. Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion I (Norra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i flerbostadshus uppgick till 17 231 kr. Per lägenhet var produktionskostnaden 1 163 900 kr i Länsregion I.
SCB 4 BO 26 SM 0802 Genomsnittliga produktionskostnader för flerbostadshus år 2007 efter storstadsområde/länsregion kr/m 2 bostadsarea 34 000 32 000 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Stor- Stockholm Stor- Göteborg Genomsnitt hela riket Stor-Malmö Länsregion I Länsregion II Länsregion III Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för gruppbyggda småhus år 2007 Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2007 till 4 595 kr. Markkostnaden för småhus uppförda med hyresrätt är klart lägre än för hus uppförda med bostadsrätt eller äganderätt. Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för hyresrätt var 1 425 kr, bostadsrätt 4 709 kr och för äganderätt 4 736 kr. Byggnadskostnaden per kvadratmeter uppgick för gruppbyggda småhus år 2007 till 18 390 kr. Sedan 2002 har byggnadskostnaden ökat med 26 procent enligt BPI. Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea uppgick för gruppbyggda småhus år 2007 till 22 985 kr. Den totala produktionskostnaden per lägenhet för gruppbyggda småhus år 2007 uppgick till 2 979 000 kr. Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2007 Dyrast att bygga år 2007 var det i Stor-Göteborg. Produktionskostnaden per kvadratmeter i Stor-Göteborg var 26 649 kr. Produktionskostnaden per lägenhet för gruppbyggda småhus uppgick i Stor-Göteborg till 3 373 600 kr. Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion I (Norra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i gruppbyggda småhus uppgick till 16 967 kr. Per lägenhet var produktionskostnaden 2 121 400 kr i Länsregion I.
SCB 5 BO 26 SM 0802 Genomsnittliga produktionskostnader för gruppbyggda småhus år 2007 efter storstadsområde/länsregion kr/m 2 bostadsarea 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Stor- Stockholm Stor- Göteborg Genomsnitt hela riket Stor-Malmö Länsregion I Länsregion II Länsregion III Kostnaderna varierar med upplåtelseform I ordinära flerbostadshus uppgick andelen lägenheter upplåtna med bostadsrätt till 66 procent år 2007 det är 13 procentenheter mer än år 2006. Småhus upplåts med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. År 2007 är andelen lägenheter i ordinära gruppbyggda småhus upplåtna med bostadsrätt 22 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med år 2006. Andelen småhus som upplåts med äganderätt ligger fortsatt på en hög nivå med 72 procent. År 2006 var 68 procent av småhusen upplåtna med äganderätt. Kostnaden för flerbostadshus upplåtna med bostadsrätt är högre än för hus upplåtna med hyresrätt. Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea år 2007 var 30 723 kr för bostadsrätt och 22 411 kr för hyresrätt. Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus med hyresrätt år 2007 var 19 477 kr jämfört med 24 719 kr för bostadsrätt och 22 737 kr för äganderätt. Enstaka avvikande objekt Cellerna i tabellerna kan innehålla ett litet antal objekt. Detta innebär att avvikande objekt kraftigt påverkar cellens värden. Avvikande objekt kan vara objekt som ingått i utställning eller är belägna i mycket attraktiva lägen. Det kan också vara objekt där byggherren lyckats mycket väl med att hålla nere kostnaderna, byggt i mindre attraktiva lägen. Bidragen minskar Från 2002 då flerbostadshus i genomsnitt hade 469 kr per kvadratmeter lägenhetsarea i bidrag har bidragen ökat till 835 kr per kvadratmeter lägenhetsarea år 2006. Mycket av ökningen står investeringsbidraget och investeringsstimulansen till hyresrätter för. Mellan åren 2006 och 2007 har bidragen minskat. För flerbostadshus minskade bidragen från 835 kr per kvadratmeter lägenhetsarea år 2006 till 293 kr per kvadratmeter lägenhetsarea år 2007. För gruppbyggda småhus har bidragen minskat från 76 kr per kvadratmeter bostadsarea i bidrag år 2006 till 17 kr per kvadratmeter bostadsarea år 2007.
SCB 6 BO 26 SM 0802 Bidrag per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus 2002-2007 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Flerbostadshus Investeringsbidrag och investeringsstimulans kr/m 2 408 462 746 799 828.. Övriga bidrag kr/m 2 61 29 44 1 7.. Totalt 469 490 790 800 835 293 Gruppbyggda småhus Investeringsbidrag och investeringsstimulans kr/m 2 56 107 66 75 76.. Övriga bidrag kr/m 2 14 12 18...... Totalt 71 119 85 75 76 17 Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex För mätning av kostnadsförändringar i bostadsproduktionen rekommenderas Byggnadsprisindex, BPI. Underlaget för BPI är detsamma som för kostnadsstatistiken. Vid beräkningen av BPI tas hänsyn till om husen skiljer sig åt beträffande kvalitet och utformning mellan åren samt om det skett förskjutningar i byggproduktionen t.ex. mellan olika regioner. Under början av nittiotalet utvecklades BPI svagt eller vissa år till och med negativt medan det steg kraftigt under slutet av årtiondet. BPI för flerbostadshus steg med ca 11 procent och BPI för gruppbyggda småhus steg med ca 7 procent år 2007 jämfört med år 2006. Från och med år 2006 är det en ny indexmodell med nya variabler. Byggnadsprisindex för flerbostadshus och gruppbyggda småhus Inkl. mervärdesskatt. 1968=100 för nettouppgifter. 1992=100 för bruttouppgifter. År Flerbostadshus 1 Gruppbyggda småhus Brutto Netto Brutto Netto 1968 100,0 100,0 1969 99,2 101,4 1970 101,8 104,5 1971 111,0 111,4 1972 117,3 113,7 1973 130,3 124,1 1974 149,2 136,9 1975 162,0 150,7 1976 183,1 171,8 1977 220,4 192,7 1978 256,7 212,6 1979 297,8 239,1 1980 345,8 278,1 1981 381,1 299,7 1982 397,3 315,6 1983 423,0 347,2 1984 467,2 379,1 1985 484,7 390,2 1986 521,6 421,1 1987 582,2 470,5 1988 677,6 549,3 1989 759,4 625,0 1990 865,0 707,6 1991 904,3 737,5 1992 100,0 900,5 100,0 745,1 1993 94,6 882,5 94,2 733,5 1994 91,2 860,0 84,9 665,4 1995 96,4 849,7 85,8 645,4
SCB 7 BO 26 SM 0802 1996 100,8 891,7 91,7 681,1 1997 106,5 994,8 102,9 803,0 1998 107,2 1007,0 107,2 844,3 1999 118,4 1114,7 113,9 899,9 2000 130,2 1229,1 132,0 1051,0 2001 144,1 1340,6 142,0 1127,2 2002 155,6 1438,8 141,5 1120,7 2003 159,4 1475,6 144,8 1144,2 2004 151,6 1377,8 157,6 1248,1 2005 161,7 1474,8 160,1 1269,6 2006 2,3 166,5 1518,1 166,0 1315,4 2007 185,2 1717,4 177,9 1412,6 1) P.g.a. att antal objekt är så få är beräkningen av index för flerbostadshus 1995-2007 behäftad med stor osäkerhet. 2) Ny indexmodell med nya variabler fr.o.m. år 2006. 3) Uppgifterna är reviderade.
SCB 8 BO 26 SM 0802 Tabeller Teckenförklaring/ Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och år 1. Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year Storstadsområden Riket i övrigt År objekt lägenheter Lägenhetsarea m²/lgh Markkostnad lägenhetsarea Byggnadskostnad lägenhetsarea Produktionskostnad lägenhetsarea Kr/lägenhet Riket 2005 287 12 905 76,5 4 005 20 475 24 480 1 839 100 2006 341 15 373 76,9 3 588 20 471 24 058 1 810 000 2007 321 16 423 79,0 4 790 23 393 28 183 2 172 500 Storstadsområdena 2005 157 8 300 75,7 4 969 22 403 27 372 2 033 600 2006 161 8 472 75,6 4 319 22 351 26 670 1 968 400 2007 196 11 966 78,1 5 662 25 084 30 746 2 338 100 Stor-Stockholm 2005 88 5 646 75,4 5 348 23 826 29 174 2 150 800 2006 81 4 853 75,3 4 864 22 790 27 653 2 046 300 2007 126 8 416 76,4 6 195 25 322 31 517 2 338 200 Stor-Göteborg 2005 34 1 203 78,2 5 404 20 161 25 564 1 976 300 2006 43 1 588 77,2 3 681 21 195 24 876 1 860 800 2007 45 2 208 83,1 4 277 24 025 28 302 2 296 500 Stor-Malmö 2005 35 1 451 75,0 3 109 18 775 21 883 1 619 800 2006 37 2 031 75,0 3 526 22 229 25 755 1 868 900 2007 25 1 342 80,0 4 843 25 465 30 308 2 402 800 Riket i övrigt 2005 130 4 605 77,8 2 313 17 092 19 405 1 487 100 2006 180 6 901 78,6 2 723 18 249 20 972 1 614 700 2007 125 4 457 81,4 2 544 19 041 21 585 1 724 100 Länsregion I 2005 10 345 73,2 1 136 16 122 17 258 1 249 600 2006 15 649 72,2 1 101 16 969 18 070 1 282 300 2007 15 704 67,7 1 039 16 192 17 231 1 163 900 Länsregion II 2005 71 2 754 79,7 2 842 17 435 20 277 1 594 200 2006 111 4 249 79,3 3 364 18 569 21 933 1 707 900 2007 78 2 711 85,3 3 029 19 665 22 694 1 891 200 Länsregion III 2005 49 1 506 75,3 1 553 16 645 18 198 1 345 900 2006 54 2 003 79,0 1 838 17 946 19 784 1 525 000 2007 32 1 042 80,4 2 061 18 938 20 999 1 663 400 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar
SCB 9 BO 26 SM 0802 2. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och år 2. Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year Storstadsområden Riket i övrigt År objekt lägenheter Bostadsarea m²/lgh Markkostnad bostadsarea Byggnadskostnad bostadsarea Produktionskostnad bostadsarea Kr/lägenhet Riket 2005 388 3 288 122,8 3 455 16 229 19 684 2 416 600 2006 388 3 292 124,3 3 667 16 817 20 484 2 546 600 2007 434 3 657 129,6 4 595 18 390 22 985 2 979 000 Storstadsområdena 2005 179 1 824 128,1 4 172 16 828 21 000 2 689 800 2006 177 1 976 131,7 4 277 17 481 21 758 2 866 600 2007 201 2 278 128,7 5 298 19 829 25 127 3 233 500 Stor-Stockholm 2005 73 455 128,0 5 251 17 646 22 897 2 930 400 2006 78 824 131,6 5 433 17 886 23 318 3 068 500 2007 89 1 153 130,6 5 429 19 842 25 270 3 300 300 Stor-Göteborg 2005 69 858 125,7 4 489 16 174 20 663 2 598 100 2006 56 610 128,2 3 629 17 699 21 328 2 734 700 2007 58 630 126,6 5 551 21 098 26 649 3 373 600 Stor-Malmö 2005 37 511 132,1 2 735 17 167 19 903 2 629 500 2006 43 542 136,0 3 263 16 656 19 919 2 708 000 2007 54 495 126,9 4 663 18 190 22 853 2 899 600 Riket i övrigt 2005 209 1 464 116,1 2 469 15 407 17 876 2 076 100 2006 211 1 316 113,2 2 602 15 655 18 257 2 066 200 2007 233 1 379 131,1 3 456 16 057 19 513 2 558 500 Länsregion I 2005 11 73 113,9 2 108 13 841 15 948 1 816 400 2006 15 98 110,4 1 960 14 325 16 285 1 798 500 2007 31 131 125,0 2 738 14 229 16 967 2 121 400 Länsregion II 2005 105 791 116,4 2 369 15 689 18 057 2 101 100 2006 130 729 118,5 2 873 15 661 18 534 2 196 300 2007 123 779 129,5 3 588 16 487 20 075 2 599 900 Länsregion III 2005 93 600 116,1 2 645 15 221 17 865 2 074 800 2006 66 489 105,8 2 283 15 923 18 206 1 926 000 2007 79 469 135,5 3 431 15 844 19 276 2 611 800
SCB 10 BO 26 SM 0802 3. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2007 3. Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2007 Byggherrekategori Upplåtelseform Exploatering/Sanering Region objekt lägenheter Lägenhetsarea m²/lgh Markkostnad lägenhetsarea Byggnadskostnad lägenhetsarea Produktionskostnad lägenhetsarea Kr/lägenhet Byggherrekategori Riket 321 16 423 79,0 4 790 23 393 28 183 2 172 500 Privata företag 43 2 024 71,6 2 024 18 403 20 427 1 392 500 Bostadsrättsföreningar 212 11 024 83,2 5 812 24 764 30 576 2 489 200 Offentliga 66 3 375 69,6 2 509 21 124 23 633 1 614 200 Storstadsområdena 196 11 966 78,1 5 662 25 084 30 746 2 338 100 Privata företag 20 1 173 75,2 2 698 20 265 22 963 1 611 400 Bostadsrättsföreningar 136 8 282 81,2 6 725 26 461 33 186 2 638 500 Offentliga 40 2 511 69,1 3 051 22 192 25 243 1 700 500 Riket i övrigt 125 4 457 81,4 2 544 19 041 21 585 1 724 100 Privata företag 23 851 66,8 978 15 514 16 491 1 078 600 Bostadsrättsföreningar 76 2 742 89,1 3 302 20 094 23 396 2 039 100 Offentliga 26 864 71,3 982 18 116 19 098 1 356 600 Upplåtelseform Riket 321 16 423 79,0 4 790 23 393 28 183 2 172 500 Hyresrätt 114 5 614 70,6 2 274 20 137 22 411 1 531 400 Bostadsrätt 207 10 809 83,3 5 897 24 826 30 723 2 507 900 Storstadsområdena 196 11 966 78,1 5 662 25 084 30 746 2 338 100 Hyresrätt 63 3 826 71,2 2 867 21 537 24 404 1 665 100 Bostadsrätt 133 8 140 81,3 6 813 26 543 33 355 2 659 000 Riket i övrigt 125 4 457 81,4 2 544 19 041 21 585 1 724 100 Hyresrätt 51 1 788 69,3 971 17 061 18 032 1 236 200 Bostadsrätt 74 2 669 89,5 3 360 20 069 23 429 2 049 100 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar
SCB 11 BO 26 SM 0802 4. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2007 4. Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2007 Byggherrekategori Upplåtelseform Region objekt lägenheter Bostadsarea m²/lgh Markkostnad bostadsarea Byggnadskostnad bostadsarea Produktionskostnad bostadsarea Kr/lägenhet Byggherrekategori Riket 434 3 657 129,6 4 595 18 390 22 985 2 979 000 Privata företag 386 2 683 136,9 4 699 17 969 22 669 3 103 500 Bostadsrättsföreningar 38 808 113,8 4 677 20 000 24 677 2 808 700 Offentliga 10 166 88,4 1 487 18 828 20 315 1 795 800 Storstadsområdena 201 2 278 128,7 5 298 19 829 25 127 3 233 500 Privata företag 175 1 673 135,6 5 276 19 220 24 496 3 321 200 Bostadsrättsföreningar 24 551 112,6 5 592 22 062 27 654 3 113 100 Offentliga.............. Riket i övrigt 233 1 379 131,1 3 456 16 057 19 513 2 558 500 Privata företag 211 1 010 139,1 3 768 15 951 19 718 2 742 800 Bostadsrättsföreningar 14 257 116,5 2 780 15 727 18 508 2 156 000 Offentliga 8 112 92,7 1 186 18 442 19 628 1 820 300 Upplåtelseform Riket 434 3 657 129,6 4 595 18 390 22 985 2 979 000 Hyresrätt 20 217 89,2 1 425 18 052 19 477 1 737 600 Bostadsrätt 37 796 114,5 4 709 20 010 24 719 2 831 300 Äganderätt 377 2 644 137,5 4 736 18 002 22 737 3 125 300 Storstadsområdena 201 2 278 128,7 5 298 19 829 25 127 3 233 500 Hyresrätt.............. Bostadsrätt 24 551 112,6 5 592 22 062 27 654 3 113 100 Äganderätt 174 1 658 136,2 5 297 19 222 24 520 3 338 900 Riket i övrigt 233 1 379 131,1 3 456 16 057 19 513 2 558 500 Hyresrätt 17 148 94,7 1 236 17 478 18 715 1 773 100 Bostadsrätt 13 245 119,0 2 830 15 642 18 472 2 197 400 Äganderätt 203 986 139,6 3 815 16 000 19 814 2 766 200
SCB 12 BO 26 SM 0802 5. Upphandling av nybyggda ordinära bostadshus år 2007 efter hustyp. Hela riket 5. Purchasing form for newly constructed conventional dwellings in 2007 by type of building. The whole country Hustyp lägenheter Upphandling i procent Egen regi Entreprenad Annan Totalt Därav konkurrens Därav förhandling Flerbostadshus Hela riket 16 423 54 45 51 49 1 Gruppbyggda småhus Hela riket 3 657 65 35 47 53-6. Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära flerbostadshus efter hustyp och region år 2007 6. Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of building and region in 2007 Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt objekt lägenheter Lägenhetsarea m²/lgh Markkostnad lägenhetsarea Byggnadskostnad lägenhetsarea Produktionskostnad Kr/lägenhet lägenhetsarea Flerbostadshus Riket 321 16 423 79,0 4 790 23 100 27 890 2 149 900 Storstadsområdena 196 11 966 78,1 5 662 24 760 30 422 2 313 500 Stor-Stockholm 126 8 416 76,4 6 195 24 940 31 135 2 309 900 Stor-Göteborg 45 2 208 83,1 4 277 23 827 28 103 2 280 400 Stor-Malmö 25 1 342 80,0 4 843 25 275 30 119 2 387 800 Riket i övrigt 125 4 457 81,4 2 544 18 826 21 370 1 707 000 Länsregion I 15 704 67,7 1 039 15 757 16 796 1 134 500 Länsregion II 78 2 711 85,3 3 029 19 543 22 572 1 881 100 Länsregion III 32 1 042 80,4 2 061 18 591 20 652 1 635 900 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar
SCB 13 BO 26 SM 0802 7. Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år 2007 7. Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of building and region in 2007 Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt objekt lägenheter Bostadsarea m²/lgh Markkostnad bostadsarea Byggnadskostnad bostadsarea Produktionskostnad Kr/lägenhet bostadsarea Gruppbyggda småhus Riket 434 3 657 129,6 4 595 18 373 22 969 2 976 800 Storstadsområdena 201 2 278 128,7 5 298 19 808 25 106 3 230 700 Stor-Stockholm 89 1 153 130,6 5 429 19 839 25 268 3 300 000 Stor-Göteborg 58 630 126,6 5 551 21 097 26 649 3 373 500 Stor-Malmö 54 495 126,9 4 663 18 094 22 757 2 887 500 Riket i övrigt 233 1 379 131,1 3 456 16 048 19 504 2 557 400 Länsregion I 31 131 125,0 2 738 14 229 16 967 2 121 400 Länsregion II 123 779 129,5 3 588 16 480 20 068 2 599 000 Länsregion III 79 469 135,5 3 431 15 831 19 262 2 610 000
SCB 14 BO 26 SM 0802 Kartor 1. Regional indelning 1. Regions Stor-Göteborg: Stor-Stockholm: Länsregion I: Länsregion III: Ale Botkyrka Västernorrlands Jönköpings Göteborg Danderyd Jämtlands Kronobergs Härryda Ekerö Västerbottens Kalmar Kungsbacka Haninge Norrbottens Gotlands Kungälv Huddinge Blekinge Lerum Järfälla Länsregion II: Skåne (exkl. kommuner Lilla Edet Lidingö Stockholms (exkl. kommuner i Stor-Malmö) Mölndal Nacka i Stor-Stockholm) Partille Norrtälje Uppsala Stenungsund Nykvarn Södermanlands Tjörn Nynäshamn Östergötlands Öckerö Salem Hallands (exkl. kommuner Stor-Malmö: Sigtuna i Stor-Göteborg) Alingsås Sollentuna Burlöv Solna Västra Götalands (exkl. Eslöv Stockholm kommuner i Stor- Höör Sundbyberg Göteborg) Kävlinge Södertälje Värmlands Lomma Tyresö Örebro Lund Täby Västmanlands Malmö Upplands-Bro Dalarnas Skurup Upplands-Väsby Gävleborgs Staffanstorp Vallentuna Svedala Vaxholm Trelleborg Värmdö Vellinge Österåker
SCB 15 BO 26 SM 0802 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Vilka hus ingår Statistiken omfattar nybyggnadsprojekt. Populationen utgörs av påbörjade flerbostadshus samt småhus som skall försäljas eller upplåtas med bostads- eller hyresrätt. Sådana småhus kallas i redovisningen för gruppbyggda småhus. Småhus som skall bebos av byggherren, egnahem, ingår inte i statistiken. Före 2007 begränsades statistiken till nybyggnadsprojekt som fått beslut om statligt stöd samt nybyggda småhus, försäljningshus utan beslut om statligt stöd. I statistiken ingår endast objekt med ordinära bostadshus. Exempel på objekt som inte ingår är bl.a. objekt med stor andel lokaler, flerbostadshus med mindre än tre lägenheter och gruppbostäder. Se även Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. Underlag till statistiken Underlaget till statistiken kommer i huvudsak ifrån byggherrarna, som lämnar uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. till SCB via enkät. Via uppgifter från kommunerna om beviljade bygglov får SCB kännedom om vilka byggprojekt som är på gång. Uppgifter som redovisas Den totala kostnaden (produktionskostnaden) uppdelas bl.a. i mark- och byggnadskostnad som fördelas efter storstadsområde/riket i övrigt, byggherrekategori och upplåtelseform. Byggnadsprisindex Förutom statistik om nybyggnadskostnader beräknas också, på basis av uppgifterna om kostnader och uppmätningsdata, ett index, byggnadsprisindex. Det mäter prisutvecklingen för den färdiga produkten rensad från kvalitetsförändringar. Statistiken om nybyggnadskostnader och byggnadsprisindex används bl.a. för uppföljning och analys av kostnadsutvecklingen samt vid beräkning av bostadsinvesteringarna i nationalräkenskaperna. Referenstid Redovisningen avser påbörjandetidpunkten. Tidpunkter i bostadsbyggnadsstatistiken är påbörjandetidpunkt samt färdigställandetidpunkt.
SCB 16 BO 26 SM 0802 Definitioner och förklaringar Avdrag för bidrag. I tabell 6 och 7 redovisas kostnader med avdrag för bidrag (netto). I tabell 1-4 redovisas kostnader utan avdrag för bidrag (brutto). Bidragen utgörs av investeringsbidrag, investeringsstimulans, skyddsrumsbidrag, bidrag för konstnärlig utsmyckning m.fl. Bidragens storlek har i slutet av 90- talet varit mycket marginell. År 2002 har investeringsbidraget för hyresrätt haft betydelse och under 2003 börjar man se en effekt av investeringsstimulansen. Blanketter. I uppgiftsinsamlingen genom enkät används två blanketter, en husblankett med tekniska uppgifter och mätuppgifter samt en kostnadsblankett. Blanketternas utseende framgår av Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. Objekt. Med objekt avses ett byggprojekt eller en del av ett byggprojekt. Ett byggprojekt kan vara indelat i etapper eller uppdelat på andra sätt. Ett objekt kan omfatta ett eller flera hus. För de byggnadsprojekt som fått beslut om statligt stöd utgör varje etapp som erhållit ett separat beslut om statligt stöd ett objekt. Flerbostadshus. Begreppet flerbostadshus används för att beteckna såväl flerbostadshus bostadshus med minst tre bostadslägenheter som specialhus och lokalhus. Småhus är den sammanfattande benämningen på enbostadshus (friliggande eller sammanbyggda till radhus, parhus eller kedjehus) och friliggande tvåbostadshus. Gruppbyggda småhus används som gemensam beteckning på småhus som skall upplåtas med hyresrätt respektive bostadsrätt eller som skall försäljas. Bostadslägenhet är bostad med eget kök eller kokvrå eller annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus, korridor eller liknande. Bostadsarea. Som bostadsarea räknas (med vissa inskränkningar) area ovan mark i lägenhet. Arean begränsas av färdigställda insidor av de väggar som omsluter varje lägenhet. I arean inräknas köksskåp, garderober och liknande. Lokallägenhetsarea. I lokallägenhetsarea inräknas bostadsanknutna gemensamma hobbylokaler ovan mark och gemensamma lokaler för matlagning samvaro etc. I lokallägenhetsarea inräknas även högvärdiga utrymmen ovan mark med hög ytstandard såsom butiker, kontor, hantverkslokaler etc. Från och med år 2007 avses med lokallägenhetsarea den uthyrningsbara lokalarean (LOA-h). Lägenhetsarea är summan av bostadsarea och lokallägenhetsarea. Byggherrekategori. Byggherre är den som erhållit bygglov eller i de fall den som ansökt om och erhållit beslut om statligt stöd. Som offentliga byggherrar räknas kommuner, landsting och allmännyttiga bostadsföretag. Bland privata företag ingår även privata personer. Kostnaden utgörs av den av byggherren redovisade kostnaden inklusive mervärdesskatt när projektet påbörjas. Kostnaden är lika med det pris en köpare betalar för ett försäljningshus (småhus) eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för sitt projekt. I tabell 1-4 redovisas kostnaden utan avdrag för bidrag. I tabell 6 och 7 redovisas kostnaden med avdrag för bidrag.
SCB 17 BO 26 SM 0802 Schematiskt gäller att: Markkostnad + Byggnadskostnad = Total produktionskostnad Från och med år 1994 gäller följande definition av respektive kostnad: Markkostnad Byggnadskostnad Tomtkostnader inkl. kostnader för gator, vägar och VA utanför kvartersmark Kostnader för byggnadsarbeten + anslutningsavgifter för el och fjärrvärme + anslutningsavgifter för VA + kostnader för finplanering och tomtutrustning + byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster + kostnader för grundberedning och grovplanering + kostnader för gator, vägar och VA på kvartersmark + byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster Kostnaden per lägenhet för flerbostadshus beräknas som kostnad per kvadratmeter lägenhetsarea multiplicerat med bostadsarea. Beräkningen bygger på antagandet att kostnaden för bostadslägenheter och lokallägenheter är lika stor. Medelvärde. Med medelvärde avses i denna publikation vägt medelvärde. Vägningen innebär att stora objekt påverkar medelvärdet mer än små objekt. För kostnader angivna i tabell 1-4, 6 och 7 är kostnaderna angivna med ett vägt medelvärde. Påbörjande avser påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena (gjutning av källargolv, källarmurar, bottenplatta och dylikt). Så görs statistiken Statistiken baseras på en totalundersökning. För de objekt som tillhör undersökningen (se vilka hus ingår ) insamlas uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. direkt från byggherrarna via enkät. Enkäten består av en eller flera husblanketter och en kostnadsblankett för varje objekt. Uppgiftsplikt föreligger. Uppgifterna i primärmaterialet granskas och dataregistreras vid SCB. I anslutning till dataregistreringen görs maskinella kontroller av uppgifternas konsistens. Vid behov kompletteras uppgifterna genom kontakt med uppgiftslämnarna. Redovisade kostnader per kvadratmeter och per lägenhet liksom areor per lägenhet är i tabellerna beräknade som vägda medelvärden. Med vägda medelvärden förstås att observationerna har olika vikt (betydelse). Medelvärdena kan också vara ovägda (varje observation har lika vikt). Statistikens tillförlitlighet Uppgifternas fullständighet Ramen för undersökningen baseras på bygglov och före 2007 även på ansökningar om statligt stöd.
SCB 18 BO 26 SM 0802 För flerbostadshus har det i 2007 års undersökning varit ett bortfall på 46 objekt med 1 731 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 13 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 10 procent. För gruppbyggda småhus har det för år 2007 varit ett bortfall på 275 objekt med 983 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 39 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 21 procent. Ett visst partiellt bortfall kan förekomma. I de fall bortfall förekommer har de saknade variabelvärdena ersatts med imputerade värden. För år 2007 finns inget sådant bortfall. Mätfel Statistikens kvalitet är i hög grad beroende av dataunderlagets kvalitet. När det gäller enkätmaterialet har SCB lagt ner ett omfattande kompletteringsarbete, som avsevärt förbättrat kvaliteten på de ingående variablerna. De redovisade kostnaderna utgörs av byggherrens redovisade kostnader. Dessa grundas på anbud/kontraktssummor, när sådana finns. I annat fall baseras de på byggherrens beräkningar. Det bör inte finnas någon anledning för byggherren att ange vare sig för höga eller för låga kostnader. För de objekt som fått beslut om statligt stöd sent i byggprocessen och som påbörjats innan beslutsåret har påbörjandet satts till januari månad i beslutsåret. Projektförändringar som sker efter påbörjandet/beslutstidpunkten fångas ej upp. Bra att veta Byggnadsprisindex och faktorprisindex Byggnadsprisindex mäter prisförändringar rensat från kvalitetsförändringar och regionala skillnader. Beräkningarna baseras på uppgifter om priser, utrustningsstandard, areor m.m. Indexkonstruktionen bygger på antagandet att marknadspriserna för nybyggda bostäder är starkt korrelerade med de kvalitetsegenskaper som husen har. Byggnadsprisindex är ett outputindex. Faktorprisindex mäter priser på de produktionsfaktorer arbetskraft, material, maskinutnyttjande m.m. som används vid uppförandet av en byggnad. Med hjälp av fasta vikter för dessa faktorer vägs de inträffade prisförändringarna samman till ett totalindex. Faktorprisindex visar den samlade effekten av sådana förändringar på byggnadskostnaderna vid given teknik och vinstmarginal. Faktorprisindex är ett inputindex. Genom att deflatera faktorprisindex med byggnadsprisindex erhålls ett index som grovt kan sägas visa hur summan av vinst och produktivitet utvecklas inom den berörda byggsektorn. Om index ökar betyder det, grovt sett, att produktiviteten ökar och /eller vinstmarginalen minskar. Om index minskar betyder det att produktiviteten minskar och/eller vinstmarginalen ökar. Ändringar i statistiken Markkostnad och byggnadskostnad har ändrat definition flera gånger under årens lopp. Sedan 1994 är begreppen oförändrade. En stor förändring i statistiken inträffade 1993 då byggsektorn avreglerades. Innan dess utgjordes underlaget till statistiken av besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd. Därefter infördes en byggherreenkät med i stort sett samma innehåll som besluts- och ansökningshandlingarna.
SCB 19 BO 26 SM 0802 Från och med år 2007 har antalet variabler i byggherreenkäten reducerats betydligt, vilket minskat uppgiftslämnandet. Tidigare publicering Statistiken har tidigare publicerats som Statistiska meddelanden och längre tillbaka som PM. En förteckning över dessa finns i BO 26 SM 0001. Annan statistik Nybyggnadsstatistik Statistik över antalet påbörjade och färdigställda nybyggda lägenheter redovisas varje kvartal i SM serie BO 14. I detta SM redovisas fr.o.m. 1996 även bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. För nybyggda färdigställda lägenheter publiceras också en årsstatistik, i vilken de färdigställda lägenheterna fördelas efter bl.a. hustyp, lägenhetstyp och upplåtelseform. Den senaste publiceringen av årsstatistiken har skett i BO 20 SM 0901. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats www.scb.se. Kostnadsstatistik för nybyggnad Förutom den kostnadsstatistik som redovisas i detta SM kan kostnadsutvecklingen när det gäller nybyggnad av bostadshus också följas med hjälp av faktorprisindex. Olika indexserier med anknytning till byggmarknaden publiceras löpande varje månad (utom juli) i publikationen Byggindex. Ombyggnadsstatistik Från 1975 till 2007 finns statistik över ombyggnader för flerbostadshus, som gör det möjligt att följa de byggnadsaktiviteter genom vilka det äldre flerbostadshusbeståndet anpassas till nutida krav på standard och lägenhetsfördelning. Från och med 2008 innehåller ombyggnadsstatistiken enbart uppgifter om nettoförändringar av antalet bostadslägenheter vid ombyggnader av flerbostadshus. Resultaten publiceras årligen och kvartalsvis i SM. Den senaste publiceringen av den årliga statistiken har skett i BO 21 SM 0901. Fr.o.m. 1980 publiceras även rivningsstatistik för flerbostadshus i detta SM. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats www.scb.se. Ytterligare statistik om bostäder I SM serie BO publiceras också statistik om hyror i bostadslägenheter och intäkts- och kostnadsundersökningarna, statistik över outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus, statistik över avgifter/hyror för nybyggda lägenheter, fastighetstaxeringsstatistik och fastighetsprisstatistik inkl. fastighetsprisindex (tidigare redovisat i SM serie P). I SM serie EN publiceras bl.a. energistatistik för flerbostadshus, småhus och lokaler. En samlad och översiktlig redovisning av statistik om boende, byggande och bebyggelse finns i Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok. Jämförbarhet med annan statistik Jämförelser kan göras med bostadsbyggnadsstatistiken och statistiken över avgifter/hyror i nyproduktionen. Vissa avvikelser förekommer beroende på bl.a. skillnad i population. Se nedanstående tablå.
SCB 20 BO 26 SM 0802 Beskrivning av populationerna för bostadsbyggnadsstatistiken (BBS), nybyggnadskostnadsstatistiken (NBK) och statistiken över avgifter/hyror i nyproduktionen (HNB) Påbörjade bostadslägenheter Flerbostadshus och gruppbyggda småhus 1 Styckebyggda småhus 2 Färdigställda bostadslägenheter Flerbostadshus Småhus Öppna marknaden Specialbostäder Övriga 6 Hyresrätt och bostadsrätt Ordinära 3 Ej ordinära 3 BBS preliminär X X X X X X X X BBS definitiv X X X X X Ägda NBK kostnader X HNB hyror /avgifter X X x) Innebär att gruppen ingår i statistiken men kategorin är inte alltid särredovisad. Ingen markering innebär att gruppen inte ingår i populationen. 1) Med gruppbyggda småhus avses småhus som skall upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt eller som skall försäljas. 2) Med styckebyggda småhus avses andra småhus än gruppbyggda d.v.s. småhus som skall bebos av byggherren, egnahem. 3) Med ej ordinära hus avses bland annat hus med stor andel lokaler eller gruppbostäder och hus med huvudsakligen små lägenheter. Övriga hus anses som ordinära. 4) Med öppna marknaden avses den del av bostadsmarknaden som är öppen för alla. 5) Med specialbostäder avses bostäder, där målgruppen tillhör en viss kategori, exempelvis studerande. 6) Med övriga avses hus som av olika skäl ej ingår i HNB:s population. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. För Byggnadsprisindex finns en separat Beskrivning av statistiken.
SCB 21 BO 26 SM 0802 In English Summary This report presents data on newly constructed multi-dwelling buildings and collectively built one- or two-dwelling buildings. Owner-occupied buildings are not included. Information is given on ground costs, building costs and total production costs. The figures are based on a total survey. Data are collected from questionnaires sent directly to the investors. Before 2007 the statistics was limited to projects with government subsidies for new construction. One- and two dwelling buildings built to sell but without government subsidies were also included. The statistics cover only the projects with normal residential buildings. Entities not covered include, for example, residences for communities and premises with a large proportion of areas for non-residential use. Data for the projects are collected in connection with the beginning of actual building work (laying of basement floor, basement walls, foundation plate, etc.). For the current data collection, the obligation to respond in compliance with the Law of the Official Statistics is applied, since these statistics have great economic importance. The statistical compilation is done in a database solution in a client/server environment. The manual editing concentrates on incomplete and obvious mistakes. Afterwards, computer-assisted editing takes over, where the consistency of data is controlled. After the controls, investors are contacted for possible completion of questionnaires. When there is nonresponse in the questionnaires, the missing values have been imputed. There was a nonresponse of questionnaires 2007. For multi-dwelling buildings there was a nonresponse of 46 questionnaires (13 percent) with a total number of 1 731 dwellings (10 percent). For collectively built one- or two-dwelling buildings there was a nonresponse of 275 (39 percent) questionnaires with a total of 983 dwellings (21 percent). List of tables 1. Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year 8 2. Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year 9 3. Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2007 10 4. Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2007 11 5. Purchasing form for newly constructed conventional dwellings in 2007 by type of building. The whole country 12 6. Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of building and region in 2007 12 7. Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of building and region in 2007 13
SCB 22 BO 26 SM 0802 List of terms andel antal av avdrag avses bidrag bostadsarea bostadshus bostadsrätt bostadsrättsföreningar byggherrekategori byggnadskostnad därav efter egen regi entreprenad flerbostadshus för förhandlingsentreprenad gruppbyggda småhus hela riket hustyp hyresrätt i konkurrensupphandlad entreprenad kostnader kr lgh (lägenhet) lägenheter lägenhetsarea länsregion m² square metre s markkostnad ground cost med with medelvärde mean value nybyggda newly constructed objekt projects och and offentliga public ordinära conventional per per privata företag private bodies procent percent share (of) number of of deduction refers to allowance(s) useful floor space of dwellings residential building teanant-owned dwelling housing co-operatives type of investor building cost of them, of which by investors own account contract multi dwelling building for contract purchased through negotiations collectively built one- or two-dwelling buildings the whole country type of building rented dwelling in contract competitively purchased cost SEK dwelling dwellings useful floor space county region
SCB 23 BO 26 SM 0802 produktionskostnad production cost region region riket the whole country, Sweden Stor-Göteborg Greater Gothenburg Stor-Malmö Greater Malmö storstadsområde na (the) metropolitan area s Stor-Stockholm Greater Stockholm total t total upphandling purchasing form upplåtelseform type of tenure utan without vägt weighted år year äganderätt ownership övriga other