Församlingsinstruktion 2016 för Höks Pastorat. Halmstad och Laholms kontrakt Göteborgs stift

Församlingsinstruktion 2016 för Höks Pastorat Halmstad och Laholms kontrakt Göteborgs stift I pastoratet ingår Veinge-Tjärby, Knäred, Hishult, Hasslöv-Våxtorp och Ränneslöv-Ysby församlingar. I pastoratet finns 5 prästbefattningar: en kyrkoherde och 4 komministrar samt 0 diakonbefattning/ar. Stiftsstyrelsen har beslutat att minst 4 komministerbefattningar skall finnas i pastoratet. En kyrkomusiker ska vara kantor. I pastoratet finns följande kyrkor/kapell/gudstjänstlokaler: Tjärby kyrka, Veinge kyrka, Mästocka kapell, Knäreds kyrka, Hishults kyrka, Våxtorps kyrka, Hasslövs kyrka, Ränneslövs kyrka och Ysby kyrka. Församlingarna följer riktlinjerna för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Kyrkofullmäktiges godkännande, datum och paragraf:2016-06-08, 22 2016 Kyrkoherdens godkännande, datum: 2016-06-09 Församlingsinstruktionen utfärdad av domkapitlet i Göteborgs stift; datum och paragraf 20160901 143

2 1. INLEDNING Arbetet med att ta fram församlingsinstruktionen har genomförts gemensamt i Höks pastorat av förtroendevalda och kyrkoherden. Kyrkoherden har till sin hjälp haft personalen i pastoratet. I arbetet med att ta fram församlingsinstruktionen har vi följt grundfrågorna Vad är vi? Var är vi? Vad vill vi? Vad skall vi?. I varje fråga har beaktat hur den påverkar barnens liv. Vi har också tagit hänsyn pastoratets krympande ekonomi och förhållandet mellan pastoratet och de församlingar som ingår i pastoratet. Utifrån dessa frågor har vi ställt oss ett antal följdfrågor till varje rubrik och svaren på dessa ligger till grund för församlingsinstruktionen innehåll. Grundläggande värderingar Varje människa, och hela skapelsen, är älskad av Gud. Ur den enskilda människans erfarenhet av det djupt mänskliga vill vi i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission ge utrymme för individen att möta Gud, den treenige. Vi tror: - att varje individs erfarenhet av mötet med Gud har en individuell innebörd, tolkning och gestaltning, - att den kristna tron är en under snart tvåtusen år delad erfarenhet som förstådd och gestaltad i vår tid är den korsväg där det allmänmänskliga och det gudomliga kan förenas. Vi ska verka för att det som är olika hos oss människor inte ska utgöra något hinder att närvara i vår verksamhet. Att vara rädda om varandra, att se varandra som en Guds avbild och gåva, är vårt uppdrag.

3 2. Vad är vi, Identitet KYRKA OCH FOLK I arbetet med församlingsinstruktionen har vi ofta kommit fram till kyrko- och folkkyrkobegreppen. Enkelt uttryckt: vad innebär det att vara församling och kyrka i vår tid med våra kyrkotillhöriga? Svaret blir för vår del att vara en kyrka för alla dem som tillhör Svenska kyrkan i våra församlingar, men också att ha omsorg om de andra i vår närhet. Vem tillhör kyrkan? Det är lätt att fastna i tanken att gudstjänstbesökarna, de förtroendevalda, de anställda och andra som på något sätt deltar i våra aktiviteter skulle utgöra kyrkan (läs församlingen). Det är också i denna verksamhet det mesta av våra resurser läggs. Särskilt gäller detta verksamheten med och för barn. Man kan då fråga sig vilka de övriga församlingsborna är. Totalt bor det drygt 10000 personer i Höks pastorat 8800 tillhör kyrkan. Dessa är fördelade någorlunda jämnt i de tidigare pastoraten Veinge Tjärby, Knäred Hishult, Hasslöv - Våxtorp och Ränneslöv Ysby. Av dessa personer möter vi som kyrka ungefär en femtedel, medan övriga församlingsmedlemmar i hög grad är en okänd grupp människor. Det är också i denna grupp av okända som vi ser de utträden ur kyrkan som förekommer. Samtidigt går det inte att bortse från att dessa människor med alla sina olikheter också är en del av församlingens sätt att vara kyrka. Vem är kyrkan? När man ser på kyrkan som summan av gudstjänstbesökarna, de förtroendevalda, de anställda och andra som på något sätt deltar i våra aktiviteter, så blir det som är synligt för var och en tecknet på vilka som utgör kyrkan. De flesta känner ändå någon som inte tillhör denna grupp, men som de uppfattar som troende eller kyrkliga. Det finns också personer i den kyrkliga verksamheten som de uppfattar som okyrkliga. Vi kan utifrån detta förstå att det finns

4 människor utanför den organiserade kyrkliga gemenskapen som vi inte vet vilka det är, men som ändå är personer som vi skulle uppfatta som en del av en verklig kyrka. Med detta kan vi också ana att det kan finnas en horisont mot Guds heliga och allmänneliga kyrka som vi inte kan se eller förstår. Helig eller allmännelig? Den som är helig är okränkbar, fridlyst. Den som är helig får inte skadas. Ibland används avskild som beskrivning av ordet helig. Guds helighet är en del av vår tro, men trosbekännelsens ord en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund pekar inte mot Gud utan mot vad som tillhör Gud. Heligheten hör till dem som tjänar Gud. De heligas samfund kan användas i en snävare betydelse, pekande mot kyrkfolket, men det kan också användas för de människor som i sina liv används av Gud för att göra Guds rike synligt och närvarande. Ordet och sakramenten Evangeliet om Jesus Kristus är kyrkans centrum och livskälla. Det möter oss i församlingens gudstjänst. Evangeliet kan uppfattas som Guds levande ord, Jesus Kristus. Sagt med evangelisten Johannes ord: I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det (Joh. 1:1-5). I ordet, dopet och nattvarden möter oss Guds levande ord. Förutom de människor som är den heliga, allmänneliga kyrkan är också Guds levande ord och tron på Gud, Fadern, Sonen och Den heliga anden, det som gör församlingen till en kyrka i världsvid kristenhet.

5 3. Var är vi Omvärldsanalys Höks pastorat omfattar större delen av Laholms kommuns landsbygd. I söder och sydväst gränsar pastoratet till Lunds stift och i öster till Växjö stift. I norr mot Snöstorps pastorat och i väster mot Laholm pastorat. Det gör att Höks pastorat är geografiskt mycket utspritt även om merparten av befolkningen bor i samhällena Veinge, Genevad, Knäred, Hishult, Hasslöv, Våxtorp, Ysby, Ränneslöv och Vallberga. Trakten är gammal och i alla de nio gamla socknarna har medeltida kyrkor stått. Bygden är blandad med allt från rikt slättland till kargare höglänt skogsland. Genom landskapet rinner några åar av vilka Lagan dominerar. Längs dessa har kyrkorna och samhällena i pastoratet vuxit upp. Med järnvägens uppbyggnad förflyttades befolkningen till stationssamhällena i Vallberga och Veinge från de gamla byarna medan järnvägen drogs i omedelbar anslutning till Knäred. Längs med järnvägen från Halmstad till Markaryd löper den ganska tungt trafikerade väg 15. Genom Våxtorp och pastoratet går också den likaså tungt trafikerade väg 24 mellan Laholm och Örkelljunga. I pastoratet finns inget gymnasium, men högstadieskolor i både Veinge och Våxtorp. Skolor och förskolor för de yngre finns i Genevad, Veinge, Knäred, Hishult, Hasslöv, Våxtorp och Ysby. Äldreboende finns i Veinge, Knäred, Våxtorp och Ränneslöv. Mataffärer finns i Veinge, Knäred, Hishult, Våxtorp och Ysby. Restauranger och gatukök finns i Veinge, Knäred, Hishult, Våxtorp och Vallberga. Arbetssituationen är relativt god, många arbetar lokalt i egna och andra mindre företag ofta inom jord- och skogsbruk. De större privata arbetsgivarna finns främst i industrierna i Knäred och Våxtorp. Skolorna och äldreboendet har ett flertal anställda. Många arbetar utanför pastoratet.

6 I Knäred och Hasslöv finns tillfälliga boenden för asylsökande. Där kan pastoratet delta som en intressent i kontakterna med de asylsökande och aktivt bjuda in till vår verksamhet. Det finns ett antal familjehem i pastoratet, där barn och ungdomar ofta kommer ur svåra förhållanden. När det gäller alkohol och droger förekommer påverkan i yngre åldrar. En viss social kontroll kan vara av godo i denna fråga. Situationen för vuxna förefaller vara lik rikssnittet när det gäller familje- och missbruksproblematik. I församlingarna finns idrottsföreningar, hembygdsföreningar och samhällsföreningar och en del andra föreningar som i ganska stor utsträckning präglar det som händer i samhällena. Ett samarbete finns mellan pastoratet och dessa föreningar. Främst i Knäred och Hishult finns livaktiga frikyrkoförsamlingar. Samarbetet med dessa är begränsat. För barn och ungdomars sysselsättning är idrottsföreningarna och församlingarna de stora aktörerna vid sidan av skolan. Framförallt är det en del yngre ungdomar som inte finns med i idrottens verksamhet som saknar fritidssysselsättning. Vi som är med men inte deltar Vi har utifrån våra erfarenheter av människor som vi ofta träffar i andra sammanhang än de kyrkliga, försökt bilda oss en uppfattning om hur de som inte är aktiva i kyrkan upplever kyrkan. Vi uppfattar att de i huvudsak delar våra värderingar i vårt arbete med barn och ungdomar och att de uppskattar vårt arbete i stort även om undantag finns. Undantagen handlar troligen i hög grad om rädsla för att barnen skall utsättas för en mission som pådyvlar en tro på ett sätt som man i värsta fall tror kan vara skadliga. Det gäller inte bara barnen utan i hög grad även dem själva. Trots detta tror vi att de ser kyrkan, och då Svenska kyrkan, som viktig i sina liv. I detta sammanhang är vår diakonala omsorg viktig. Så även om det inte angår dem ska kyrkklockorna ringa och gudstjänst firas.

7 I gudstjänsten tror vi att de i hög, men varierande grad, saknar referenser. Det språk som man möter ter sig obegripligt, fromt men innehållslöst. Gester och beteenden upplevs ofta märkliga och kanske övertolkas de också, men utan att, den kristna, innebördens udd har uppfattats. Att vi som kan detta språk, i ord och handling, kan uppfattas som ett kyrkligt innegäng är uppenbart och risken att göra bort sig upplevs säkert som överhängande. I väntan på en kris eller en katastrof kan kyrkan ändå vara en tyst vän man kan lita på. 4. Var är vi och vart vill vi, Pastoral nulägesanalys och vision Vi vill fortsatt vara en kyrka på landsbygden, med verksamhet som sträcker sig ut i församlingarnas alla hörn till alla åldrar. Där ska vi verka för att alla ska ha möjlighet att på något sätt kunna vara med i samtalet och reflektionen. Vi ska fortsätta verka för att Guds Ord rent och klart förkunnas och att människor tillsammans delar brödet och vinet. GUDSTJÄNSTEN Huvudgudstjänst firas i de tidigare pastoraten varje söndag och helgdag, av tradition som högmässogudstjänst, högmässa och familjegudstjänst. Nattvard firas minst var tredje vecka. Varannan vecka sammanlyses gudstjänsterna i Knäred och Hishult. Gudstjänsten kan sammanlysas upp till 8 gånger per år. Antalet gudstjänster är drygt 200 per år. Gudstjänster kan firas gemensamt med en annan kyrka. Det är önskvärt med ett rikare utbud av varierande gudstjänstformer som bättre svarar mot människors olika förförståelse och längtan. Särskilt angeläget är det att utveckla gudstjänstformer som möter barn och ungdomars begreppsvärld på ett för dem relevant sätt. Vi ska försöka hitta nya former eller tilltal i våra gudstjänster, så att det som kan upplevas som främmande och osäkert för den ovane kan uppfattas som välkomnande, begripligt, upprättande, förlåtande

8 och nåderikt. Detta förhållningssätt ska möta kyrkobesökaren redan i porten och skapa en grund för en gudstjänst med delaktighet för varje kyrkobesökare. En övergång från musikgudstjänster, där gudstjänsten är inbakad som en gäst i en konsert till en gudstjänst där musiken är en del i gudstjänsten På de äldreboenden som finns i pastoratet firar vi gudstjänst regelbundet. Dop, vigsel och begravning Antalet dop, vigslar och begravningar är någorlunda stabilt, med variationer över åren. Det finns en vikande trend när det gäller antalet dop och insatser har gjorts för att göra dopen tillgängligare Antalet dop, vigslar och begravningar kommer sannolikt att öka något under de närmaste åren. UNDERVISNING Undervisning sker i Svenska kyrkans sammanhang med dess traditioner, möjligheter och gränser. I alla sammanhang är undervisningen levande och medvetandegjord. Från mötena med de minsta till samlingar med de äldre. Arbetsredskapet är den egna rollen, personligheten, kunskapen och tron, som återkommande reflekteras och sätts i det sammanhang man verkar. Det är inte i första hand en lärosats som ska förmedlas, utan ett utbyte av erfarenheter. Vi vill ge fler möjligheter till samtal och reflektion genom fler och mer olika mötesplatser. Konfirmation Konfirmationen har en särställning i församlingens undervisning. Andelen konfirmander är stor. Ledorden i konfirmationsundervisningen är: respekt, samtal, trygghet, frihet från prestation, erfarenhet och kunskap. Det är utmaning inför framtiden att kunna behålla den starka position som konfirmationen har i pastoratet.

9 Skola och föreningar Samarbetet med skolan är viktig för Höks pastorat och bör utvecklas i de former som redan finns. Vi har ännu skolavslutningar i kyrkan. En fördjupad kontakt med de olika föreningar som finns i församlingarna kan ge oss nya infallsvinklar till hur mötesplatserna kan vara. Det kan också ge en större kontaktyta med människorna i församlingarna. DIAKONIN Diakonin genomförs både lokalt, genom egna insatser och internationellt, främst genom att förmedla kollekter och gåvor. Pastoratet medverkar för tillfället inte i Jourhavande präst, men har för avsikt att vara med när personalsituationen tillåter det. Lokalt Vi har besöksgrupper och träffar. En del av komministrarnas arbetstid används också till rent diakonala ändamål. Vi samlar in en del kollekter till akut hjälp för de som behöver lite för dagen. I övrigt arbetar vi med att öka det diakonala medvetandet så att den diakonala ansatsen naturligt ska finnas i varje verksamhet och vi vill satsa på att utöka det diakonala medvetandet genom fortsatt utbildning. En del särskilda insatser görs gentemot barn och ungdomar samt asylsökande. Nationellt Satsar vi på att ge stöd åt organisationer med en tydligt diakonal uppgift. Internationellt Vi vill bli bättre på att driva insamlingar till gagn för ett långsiktigt hjälparbete och att bli snabbare på att få in hjälpande medel vid akuta katastrofer. Vi vill handla alltmer Fair Trade och miljömärkt.

10 MISSION Tron förs inte med automatik vidare från generation till generation utan måste erövras hela tiden. Det innebär att vi i alla sammanhang måste ge vår omgivning instrument för att tolka och förstå sina erfarenheter. Det gör vi genom att skapa en bred plattform av mötesplatser där samtalet och reflektionen kan föras utifrån människors egna erfarenheter men också på en traditionellt kyrklig grund. Genom fler och mer olika mötesplatser vill vi ge fler möjligheter till samtal och reflektion. 5. Barn med mera EKONOMI Sedan sammanslagningen till en samfällighet 2010 har det egna kapitalet i församlingsverksamheten minskat kraftigt. Ett medvetet budgetarbete krävs för att balansera utgifter mot intäkter. Det finns anledning till en viss återhållsamhet när det gäller ytterligare insatser. Vi måste se över den insats vi gör idag och anpassa oss till en annan och lite mindre kostym. Ett sätt att göra detta är att värdera allt vi gör ur ett ekonomiskt perspektiv, så att pastoratets resurser används långsiktigt och uthålligt. Vi kan arbeta på att skapa nya samarbetsformer. Alternativ är att utnyttja användandet av de stöd som kyrkan centralt erbjuder men också genom samverkan med någon grannförsamling i Svenska kyrkan. Samarbetet kan härröra sig till både verksamhet och personal. MILJÖ Pastoratets resurser används med långsiktiga mål så att vi är uthålliga när det gäller miljö och hållbarhet.

11 FÖRSAMLINGSRÅD Församlingsråden fullgör sin uppgift i enlighet med kyrkoordningen. Därutöver kan församlingsråden få uppgifter och frågor av kyrkorådet, kyrkoherden, från Göteborgs stift och Svenska kyrkan nationellt. BEREDSKAP Församlingarna deltar i beredskapsarbetet på lokal nivå och har ett särskilt samarbete med den lokala skolan VERKSAMHET PÅ FINSKA OCH TECKENSPRÅK Församlingarna har inte möjlighet att bedriva egen verksamhet på teckenspråk eller på finska. Här stöder vi oss på stiftets resurser och på närliggande församlingar. Vid behov får vi möta andra språkliga minoritetsgrupper i pastoratet. BARNEN Gruppverksamhet med barn finns i alla församlingar och omfattar åldersgrupper från de yngsta tills de börjar högstadiet. Där så är möjligt ska vi hitta mötesplatser med äldre barn. Resurser läggs på barn med särskilda behov och ett diakonalt förhållningssätt präglar verksamheten. Barn med funktionshinder av olika slag finns med i verksamheten. Vi ska utveckla mötesplatser för barn i flyktingsituationer. I flera grupper är musik inkluderat i gruppverksamheten. BARNKONSEKVENSANALYS Vi har i utarbetandet av denna församlingsinstruktion sett till barnens bidrag, behov och framtid. Vi vill därför att alla barn i vår församling ska tänkas in i planeringen av verksamheten. Inför och i gudstjänster och annan verksamhet inbegriper planeringen en analys av om och hur barn kan medverka och hur deras erfarenheter kan tillvaratas.

12 Barns särskilda behov av trygghet, kontinuitet och närhet tillgodoses. Utsatta, oälskade, ensamma, missbrukande och på annat sätt sköra barn får en särskild uppmärksamhet i församlingens diakonala satsning Barnen ska inte få mindre resurser eller sämre förutsättningar än andra i vår verksamhet. UTVÄRDERING Denna församlingsinstruktion ska revideras vid ny mandatperiod och vid byte av kyrkoherde, eller i övrigt vid behov.