Miljörapport 2011 Ekebyverket

Miljörapport 2011 Ekebyverket Eskilstuna Energi och Miljö Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Telefon: 016-710 23 00 eem.se

Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning... 4 1.1 Organisation... 4 1.2 Anslutning... 4 1.3 Avloppsvattenrening... 5 1.4 Slambehandling... 7 1.4.1 Externt slam... 7 1.5 Kemikalie- och avfallshantering... 8 1.6 Förändringar under året... 8 1.7 Händelser under året... 8 1.8 Planerade projekt för år 2012... 8 1.9 Ledningsnät och pumpstationer... 9 1.10 Händelser under året... 11 1.11 Spillvattenpumpstationer... 11 1.11.1 Bräddningar... 11 1.12 Avfallshantering... 12 1.13 Påverkan på miljön och människors hälsa... 12 2 Tillstånd... 12 3 Anmälningsärenden beslutade under året... 13 4 Tillsynsmyndighet... 13 5 Tillståndsgiven och faktisk produktion... 13 5.1 Gällande villkor i tillstånd... 13 6 Naturvårdsverkets föreskrifter... 20 7 Sammanfattning av resultaten av mätningar och beräkningar... 20 7.1 Uppföljning av rikt- och gränsvärden... 20 7.2 Driftförhållanden och kontrollresultat... 22 8 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 23 9 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 10 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi... 24 11 Ersättning av kemiska produkter mm... 24 12 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet... 24 13 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 25 13.1 Kunskapskravet... 25 13.2 Bästa möjliga teknik... 25 13.3 Hushållning med råvaror... 25 13.4 Produktvalsprincipen... 25 13.5 Ansvar för att avhjälpa skada... 25 13.6 Transporter... 26 14 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 15 Bilageförteckning... 26 24 26 3

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Eskilstuna Energi och Miljö AB ansvarar för VA-försörjningen inom Eskilstuna Kommun. VA-organisationen inom Eskilstuna Energi och Miljö är uppbyggd enligt figur 1. Avdelningen för vattenrening sköter driften av Ekebyverket, avdelningen för vattenproduktion sköter driften av de yttre reningsverken, laboratoriet är ackrediterat och sköter provtagning och analyser av avloppsvattnet, planeringsavdelningen planerar för utbyggnad av rörnätet och avdelningen rörnät sköter drift och underhåll av ledningsnät och pumpstationer. Figur 1 Organisationsschema Eskilstuna Energi och Miljö AB VD Adam Brännström vvd och AO-chef Vatten och avlopp Carina Färm Stab Ledningsgrupp Controller Sekreterare Planering Jörgen Westerlund 9 personer Vattenproduktion Conny Karlsson 5 vattenverk 6 personer Vattenrening Roland Alsbro 6 reningsverk 12 personer Laboratorium Admir Ibrisevic 5 personer Rörnät Jorma Seimilä 139 st pumpstationer Ledningsnät 13 personer 1.2 Anslutning Ekebyverket tar emot avloppsvatten från centralorten Eskilstuna samt en del kringliggande områden. Vattnet inkommer till verket via tre huvudledningar, en från Torshälla, en från Hällby och en från centralorten Eskilstuna. Ledningarna från Hällby och övriga Eskilstuna sammanbinds inom verket före inkommande avstängningslucka/reglerlucka. Därefter sammanbinds Torshälla- och Eskilstunaledningen strax före rensgallret. Totalt var ca 84 285 personer anslutna till reningsverket vid utgången av år 2011. Till reningsverket finns ett antal industrier anslutna. I de fall det industriella avloppsvattnet inte är behandlingsbart i verket ska industrierna själva behandla vattnet innan det släpps till det kommunala spill- och dagvattennätet. För att få bättre kontroll på det industriella spillvattnet har Eskilstuna Energi och Miljö, VA bildat en uppströmsgrupp som har påbörjat ett arbete med att identifiera källor som kan påverka föroreningshalten i det inkommande spillvattnet till Ekebyverket men även dagvattnet som släpps till recipienten Eskilstunaån. 4

Figur 2 Översikt avloppsreningsverkens placering i kommunen 1.3 Avloppsvattenrening Reningsprocessen innefattar mekanisk, biologisk, kemisk rening samt våtmarksbehandling. Den mekaniska reningen består av maskinrensat galler (modell Step screen), sandfång, förluftning och försedimentering. Det rens som fångas upp i gallret transporteras till en renstvättpress där renset tvättas och pressas. Därefter transporteras renset bort med sopbil och behandlas därefter som hushållsavfall. Efter maskinrensgallret mäts vattenflödet för förfällning och dosering av fällningskemikalie, en lösning av järnsulfat (FeSO 4 7H 2 O, järnhalt ca 18%, dosering ca 12 g/m 3 avloppsvatten). Vattnet pumpas därefter upp till marknivå. Nästa steg i den mekaniska behandlingen är att avloppsvattnet luftas. Här syresätts vattnet och eventuell olja och fett flyter upp till ytan och kan avskiljas. Förluftningen är även kombinerad med ett luftat sandfång där sand i vattnet kan sjunka till botten. Sanden pumpas därefter till en sandtvätt där organiskt material avskiljs. Den tvättade sanden används sedan som sluttäckningssmaterial på återvinningscentralen Lilla Nyby. I försedimenteringsbassängerna (8st) avskiljs suspenderade partiklar genom att falla till botten och bilda ett primärslam. Slammet går sedan vidare för slambehandling. När avloppsvattnet har passerat försedimenteringen leds det vidare till det biologiska behandlingssteget (aktivslamanläggning). Vattnet pumpas sedan in i aktivslamanläggningens luftningsbassänger. I luftningsbassängerna sker först en förluftning av returslam som återförs från mellansedimenteringens slamfickor. Luft tillförs via botten av bassängerna så att en omrörning sker och avloppsvattnet syresätts, därefter leds slammet in i en oluftad zon med omrörare. Zonerna delas med skiljeväggar. I den oluftade zonen blandas avloppsvattnet från försedimenteringen in. I den biologiska reningen sker en kvävereduktion med hjälp av mikroorganismer som finns naturligt i avloppsvattnet. De luftade och oluftade zonerna ger förutsättningarna för att organismerna ska trivas. Mikroorganismerna i den luftade zonen hjälper till att omvandla kvävet i slammet från ammonium till nitrat och det sker en nitrifikation. I den oluftade zonen finns en annan typ av mikroorganismer som omvandlar nitrat till kvävgas som avgår till atmosfären, denitrifikation. Mikroorganismerna livnär sig på lösta organiska föroreningar i avloppsvattnet. 5

Föroreningarna överförs därmed till fast form (cellmassa) och kan sedan avskiljas i form av slam i den efterföljande mellansedimenteringen. Efter den biologiska behandlingen leds avloppsvattnet till mellansedimenteringsbassänger. Partiklar och slam sjunker till botten och skrapas till slamfickor, från slamfickorna pumpas sedan returslam tillbaka till luftningsbassängernas inlopp. En mindre del av slammet (överskottsslam) leds tillbaka till sandfånget och vid behov doseras ytterligare fällningskemikalie (FeSO 4 ) i utloppsrännan. Efter den biologiska reningen pumpas vattnet till slutsedimenteringens flockningsbassänger, vid behov tillsätts ytterligare fällningskemikalie (FeSO 4 ) och det sker ytterligare en utfällning av bl.a. fosfor. Flockar bildas i flockningsbassängerna med hjälp av paddelomrörare. I slutsedimenteringsbassängerna sjunker de bildade flockarna till botten och bildar ett slam, slammet skrapas till slamfickor i bassängernas inloppsände där det med jämna uttag pumpas tillbaka till inkommande avloppsledning. Vid hydraulisk överbelastning bräddas vatten till recipient. Efter slutsedimenteringen leds vattnet vidare till våtmarken. Här renas vattnet ytterligare genom en naturlig process innan det färdigbehandlat leds till recipienten Eskilstunaån. Figur 3 Schematisk bild över vattenreningen på Ekebyverket Till avloppsreningsverket finns ett databaserat driftövervakningssystem kopplat. Systemet presenterar historikkurvor och processbilder på alla viktiga funktioner vid verket. Utöver det sker manuell driftövervakning med rondering och tillsyn på vardagar mellan kl.7 och kl.16 och vid behov även på helgdagar. Övrig tid finns personal i beredskap för att sköta driften av verket. Larmhanteringen sköts via driftövervakningssystemet som skickar larm till beredskapshavande drifttekniker via sms. Tabell 1 Dimensionerade värden för Ekebyverket Antal anslutna pe 94 000 pe Maximal BOD 7 belastning 10 500 Kg/dygn Maximal Fosfor - belastning 385 Kg/dygn Dimensionerat flöde 3090 m 3 /h Maximalt flöde (3*q dim försed+2*q dim biologen+slutsed) 9 270 m 3 /h 6

1.4 Slambehandling Överskottsslam från mellansedimenteringsbassänger återförs till sandfånget och slam från eftersedimenteringsanläggningen går till inkommande ledning från Torshälla. Allt slam som avskiljs i verket tas ut i försedimenteringen som ett råslam. Råslammet förtjockas och pumpas till rötkamrarna med så jämn fördelning som möjligt under dygnet. Efter rötning leds slammet till rötslamsförrådet. Rötkamrarna drivs med konstant nivå vilket innebär att lika stor mängd slam som pumpas in i kamrarna samtidigt lämnar kamrarna (ett antal gånger per vecka pumpas slam även ut från botten av kamrarna). Rötningen sker med enstegsrötning i fyra parallella linjer. Efter rötning totalomblandas slammet i en uppsamlingsvolymen för att därefter pumpas till silbandspressarna för avvattning. Det avvattnade slammet pumpas via rörsystem till en slamsilo. Därefter körs slammet till återvinningscentralen Lilla Nyby där det mellanlagras för att användas som sluttäckningsmaterial till deponin. Bildad rötgas används i första hand efter rening som fordonsgas. I andra hand används gasen för värmeproduktion i gaspannan. Vid överskott eller vid driftsproblem nödfacklas gasen. Tabell 2 Fördelning av gasens olika användningsområden Producerad volym rågas (Nm 3 ) 1 655 430 Fordonsgas (Nm 3 ) 1 527 903 Värmeproduktion (m 3 ) 13 046 Nödfacklad mängd (m 3 ) 31 056 1.4.1 Externt slam Slam från trekammarbrunnar, slutna tankar och slam som producerats i avloppsverken i ytterområdena Alberga, Bälgviken, Hällberga, Näshulta och Ärla tas emot i en slamförtjockare vid Ekebyverket och pumpas direkt till rötkammarna för rötning. Tabell 3 mängd slam från yttre avloppsreningsverk Avloppsreningsverk Slam till Ekeby (m 3 ) Slam tömt på nätet (m 3 ) Alberga 336 300 Bälgviken 116 72 Hällberga 252 276 Näshulta 0 148 Ärla 676 408 Summa 1 380 1 204 Tabell 4 Slam från enskilda brunnar och tankar Enskilda slamavskiljare Mängd (m 3 ) Trekammarbrunnar 7 075 Slutna tankar 4 619,5 Köksbrunnar 1 027 Summa 12 721,5 7

Till Ekebyverket leds lakvatten från deponin på Lilla Nyby. Tabell 5 Lakvatten från deponi Lakvatten Mängd (m 3 ) Lakvatten från Vipptorp 40 000 Lilla Nyby 190 746 Summa 230 746 Tillsammans med avloppsslammet rötas även fettavskiljarslam, matavfall, drank m.m. Organiskt avfall från hushåll, restauranger m.m. förbehandlas vid en anläggning vid Lilla Nyby. Plast, metall och annat skräp felsorterat material avskiljs. Det lättnedbrytbara organiska avfallet skruvpressas och delas upp i en torr fraktion, som går till kompostering, och en våt fraktion, biomassa, som alltså rötas tillsammans med avloppsslammet. Slam, grus, sand från rensning av ledningsnätet och rensbrunnar tas emot i en slamlagun som har avrinning till Torshälla inkommande. Tabell 6 Extern biomassa och fett Leverantör Mängd (ton) Mängd (m 3 ) Eskilstuna Energi och Miljö ÅVC 6070,3 EcOil 50,710 Drank 3015,2 Glass från GB 5 383 Fettavskiljarslam 604 1.5 Kemikalie- och avfallshantering Processkemikalier som används vid Ekebyverket är fällningskemikalien järnsulfat och som förtjockare av slammet används polymer. Järnsulfaten levereras med lastbil direkt i mottagnings- och upplösningstanken i anslutning till kemikaliehuset dit lösningen pumpas till förrådstankar. Förrådstankarna är invallade. Polymeren levereras i 800 kilos säckar. Förvaring och beredning sker i slampressbyggnaden. Tabell 7 Använda mängder processkemikalier Kemikalie Mängd (ton) Quickfloc (Järnsulfat) 817,80 Zetag 7563 (Polymer) 14,409 1.6 Förändringar under året I årsskiftet 2011/2012 har fyra stycken lyftpumpar bytts ut. De nya pumparna och styrningen av dessa kommer att föra med sig en lägre energianvändning. 1.7 Händelser under året I april uppmärksammades det att det luktade diesel från vid inkommande bassänger på Ekeby. Det visade sig att det skett ett läckage från en nedlagd industri vid Langsgatan 8-10. I övrigt har det bräddat på grund av höga flöden vid fyra tillfällen och vid ett tillfälle när lyftpumparna har bytts ut. 1.8 Planerade projekt för år 2012 Nybyggnad för mottagning av inkommande vatten. 8

Nybyggnad och ny utrustning för slamavvattning. 1.9 Ledningsnät och pumpstationer Figur 4 Översikt ledningsnätet Eskilstuna Energi och Miljö arbetar ständigt med att förbättra spillvattennätet, minska inläckage och minimera bräddningar på nätet. I tabell 8 redovisas fördelning och längd av avloppsvattennätet vid utgången av år 2011. Tabell 8 Avloppsvattennätet i Eskilstuna Kommun Ledningstyp Längd (Km) Spillvattenledningar 416 Kombinerade ledningar 40,9 Tryckavloppsledningar 119,0 Dagvattenledningar 310 Summa avloppsledningar 885,9 9

Tabell 9 Nybyggnation av ledningsnätet 2011 Sträcka Stenby: Lagersberg 1:1 och 1:3. Uppskattad längd V 845 m, S 810 m, D 1450 m Tabell 10 Sanering av ledningsnätet 2011 Sträcka Kod* Uppskattad längd (m) Korpralsvägen: Oml. spillv.-ledning: satt sig, bakfall S 70 m Brunnsallén: Oml. spillv.-ledning: satt sig, bakfall S 50 m Kjula: Omläggning vattenledning: dålig kapacitet V 500 m Karl-Hovbergsgatan: Oml. vattenledning: korrosion V 40 m Zetterbergsgatan: Oml.spillv.-ledning:satt sig,bakfall S 25 m Snickarvägen: Rep. delvis av spillvattenledning. S 10 m *Dagvatten, Spillvatten, Vatten, Tabell 11 Planerad sanering år 2012 Sträcka Kod Uppskattad längd (m) Kungsgatan 86 96: Omläggning Carlavägen 72 76: Omläggning, ny Pst Hällberga: dagvattenledningar förnyas och kompletteras Kvicksund Tumbo: utbyte av befintlig vattenledning och kompletteras mot Nyckelön. Klippvägen: Utbyte ledningar Årbygatan: Utbyte ledningar, pumpstation Kungsgatan: Ny pumpstation med magasin Gösvägen: Utbyte ledningar V S D S Tabell 12 Pumpstationer som sköts av rörnätsavdelningen Pumpstationer Antal Spillvatten 146 Spillvatten på uppdrag 2 Dagvatten 6 Dagvatten på uppdrag 20 LTA 735 10

1.10 Händelser under året 9 st. regnmätare med kommunikation till övervakningssystemet monterade vid pumpstationer i olika delar av Eskilstuna: S 4, S 15, S 18, S 22, S 38, S 44, S 47, S 76 och S 87. LTA: 133 st. utryckningar, varav 76 st. var pumpfel. LTA-pumpar:61 stycken skrotades och ersattes med nya. 11 utryckningar gällde frysningar. Byte värmekabel Skogvaktarvägen. Skyfall i somras med många källaröversvämningar p.g.a. att spillvattennätet dämdes upp i några områden. 1.11 Spillvattenpumpstationer S 11: 1 ny pump. S 19: Radiokommunikation installerad. S 49: 1 ny pump. S 50: Bytt tryckrör och ventiler. 2 nya pumpar. Nytt automatikskåp och radiokommunikation installerad. S 52: Nytt automatikskåp installerat. S 61: Bytt tryckrör och ventiler. Nytt automatikskåp. S 74: Bytt tryckrör och ventiler. 2 nya pumpar. Nytt automatikskåp och radiokommunikation installerad. S 75: Bytt tryckrör och ventiler. 2 nya pumpar. Nytt automatikskåp och radiokommunikation installerad. S 77: Bytt tryckrör och ventiler. 2 nya pumpar. S 80: En ny väg anlagd. S 86: 2 nya pumpar. S 89: 2 nya pumpar. Nytt automatikskåp. S 109: Radiokommunikation installerad. 1.11.1 Bräddningar Bräddavloppen på ledningsnätet kontrolleras enligt följande: 1 ggr/kvartalet eller oftare Kontroll efter kraftigt regn där det av erfarenhet kan brädda Redovisning av bräddning på avloppsledningsnätet och vid pumpstationer görs i bilaga 3 Angivna värden av bräddade mängder är en uppskattning med hjälp av befintliga data. Tabell 13 Kemikalie för reduktion av svavelväte i pumpstation Kemikalie Nutriox Mängd 26 200 kg 11

1.12 Avfallshantering Sand som pumpas upp från sandfånget tvättas och avvattnas och läggs på EEM:s deponi vid Lilla Nyby. Prover på det organiska materialet tas på sanden vid tömning av sandcontainer. Rens från rensgallren i inkommande avloppsvatten tvättas och torkas sedan genom skruvpressning. Tvättvattnet leds tillbaka till inkommande avloppsledning. Det tvättade renset hämtas med sopbil och går med övriga hushållssopor till förbränning. Trä, metall, wellpapp och kabelskrot sorteras och hämtas av Lilla Nyby ÅVC. Avfall i form av kemikalier mellanlagras i containrar och hämtas minst 1 ggr/år efter avrop till Lilla Nyby ÅVC. Mängder redovisas i bilaga 4. 1.13 Påverkan på miljön och människors hälsa Ekebyverket genom sin reningsprocess minskar belastningen på miljön och påverkan på människors hälsa genom att minska utsläpp av fosfor, kväve och organiskt material (BOD 7 ) till vatten efter att vattnet som kommer in till verket har renats och även eventuella bräddningar, utsläpp till luft i huvudsak av metan och koldioxid mm, buller i huvudsak från luftningssystem (blåsmaskin). Utsläppen av näringsämnen kan leda till övergödning och medföljande syrebrist i recipienter. Lukt från slam och biomassa kan förekomma och det avfall som uppstår i verksamheten som består av rens från det inkommande avloppsvattnet som tvättas och pressas för att därefter tas omhand som hushållssopor. I processen åtgår en del energi, råvaror (järnsulfat, polymer) och borttransport av slam till kommunens återvinningscentral där slammet blandas med aska till ett sluttäckningsmaterial (FSA). De betydande miljöaspekter som identifierats är utsläpp av närsalter, diffusa läckage av metan från rötningsprocessen, energianvändning och transporter. 2 Tillstånd Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2004-09-07 LÄNSSTYRELSEN i Södermanlands län 2007-07-09 Miljö- och Räddningstjänstförvaltningen, Eskilstuna Kommun 2009-09-22 Miljö- och räddningstjänstförvaltningen, Eskilstuna Kommun 2010-06-23 LÄNSSTYRELSEN i Södermanlands län Tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och förändrad drift vid Eskilstuna avloppsreningsverk vid Källstalöt 1:5 m.fl Föreläggande om försiktighetsmått med anledning av anmälan om miljöfarlig verksamhet (SNI 90.003-2) Kontrollprogram Ändringstillstånd enligt miljöbalken till anläggning för behandling av avfall och framställning av gasformigt bränsle vid Ekeby avloppsreningsverk på fastigheten Ekeby 2:5 i Eskilstuna Kommun 12

3 Anmälningsärenden beslutade under året Inga anmälningspliktiga förändringar har gjorts under år 2011. Andra gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2009-01-26 Miljö- och räddningstjänstförvaltningen, Eskilstuna kommun Föreläggande om utvärdering av mätutrustning för att upptäcka bräddningar på avloppsnätet Någon utvärdering har inte skickats till miljökontoret under år 2011. 4 Tillsynsmyndighet Namn Miljö- och räddningstjänstnämnden i Eskilstuna kommun 5 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tabell 14 Beskriver verksamhetens tillstånd och den faktiska produktionen Tillståndsgiven mängd Faktisk produktion 94 000 pe 88 228 pe BOD 7 Riktvärde < 10 mg/l som medelvärde för kvartal P-tot Riktvärde < 0,3 mg/l som medelvärde för kvartal N-tot Riktvärde < 15 mg/l som årsmedelvärde Q1 3,3 mg/l Q2 4,4 mg/l Q1 0,10 mg/l Q2 0,10 mg/l Q3 3,8 mg/l Q4 3,3 mg/l Q3 0,10 mg/l Q4 0,10 mg/l 12 mg/l Verksamheten har klarat de mottagnings och reningskrav som finns för verksamheten. I reningen av kväve som är årstidspåverkad visar resultaten att den kalla vintern påverkat reningen av kvävet. 5.1 Gällande villkor i tillstånd Villkor Allmänna villkor Kommentar 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsak enligt vad bolaget har angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. Ändringar i verksamheten, som kan vara anmälningspliktiga enligt miljöbalken, skall redovisas till tillsynsmyndigheten i god tid innan de genomförs. 2. Berörd personal skall vara informerad om innehållet i beslutet. Avloppsvattnet behandlas i enlighet med gällande tillstånd, genom mekanisk rening, försedimentering, biologisk rening med kväverening och kemisk rening genom fällning. Det renade avloppsvattnet leds därefter till en våtmark, på ca 28 ha, där ytterligare rening sker. Ändringar i verksamheten redovisas till miljö- och räddningstjänstförvaltningen i Eskilstuna innan de genomförs. Berörd personal har informerats om innehållet i tillståndet vid arbetsplatsmöten. 13

Drift och konstruktionsvillkor Reningsverket 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. 4. Vid haverier och ombyggnads- eller underhållsarbeten på avloppsreningsanläggningen, pumpstationer eller ledningsnät som medför att reningsanläggningen eller pumpstationer helt eller delvis måste tas ur drift, får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligt får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtagas för att begränsa föroreningsutsläppen. 5. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. 6. Bräddavlopp och nödavlopp skall vara försedda med galler eller motsvarande avskiljningsanordningar. 7. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Den befintliga och utökade våtmarken 8. Våtmarkens sidor skall vara så täta att förorenat vatten inte läcker ut. 9. Våtmarkens botten skall vara så tät att endast mycket små mängder vatten infiltreras genom denna och underliggande lerlager. Infiltrerat avloppsvatten får inte förorsaka skada på vattentäkter. Avloppsreningsverket drivs så att högsta reningseffekt erhålls med tekniskt/ekonomiskt rimliga insatser. Om delar av anläggningen tas ur drift för reparationer och underhåll eller vid haverier som kan påverka reningsresultatet eller recipienten kontaktas Miljö- och räddningstjänstförvaltningen i god tid innan planerade arbeten eller snarast möjligt vid haverier. Reningsverket är förberett för desinfektion av utgående vatten genom att doseringspumpar och kärl finns i lager. Om desinfektion skulle behövas kommer natriumhypoklorit att användas. Samtliga bräddpunkter finns efter inkommande galler. Industriellt avloppsvatten som stör reningsprocessen tillförs normalt ej reningsanläggningen. Våtmarken sidor är täckta av blålera vilket är ett väldigt tätt material, så inget vatten skall kunna läcka ut. Våtmarkens botten består av befintlig blålera och endast mycket små mängder vatten infiltrerar botten. Inga vattentäkter finns i närheten av våtmarken 14

10. Våtmarken skall vara inhägnad. I anslutning till infartsvägen till våtmarken skall informationsskyltar sättas upp som informerar allmänheten om att våtmarken kan innehålla smittsamma organismer. 11. Om störningar för närboende uppstår, t ex av dålig lukt, flugor etc. skall åtgärder snarast vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten för att motverka problemen. 12. Vid återanvändning av skördad biomassa och slam från våtmarken skall biomassa och slam hanteras på ett sådant sätt att spridning av sjukdomsframkallande organismer förhindras Spillvattennätet 13. För spillvattennätet skall det alltid finnas en aktuell saneringsplan. Saneringsplanen skall revideras varje år under januari och omfatta en framförhållning om tre år. För år ett redovisas de åtgärder som beslutats genomföras innevarande år och för de övriga åren skall förslag på åtgärder anges. Revideringen skall ske i samarbete med tillsynsmyndigheten och även omfatta en översyn av målet för planen. Utsläpp till vatten 14. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde * ej överstiga 10 mg BOD 7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärde för kalenderår. Våtmarken är inhägnad med stängsel och taggbuskar och informationsskyltar finns uppsatta vid infarten. Besvärande lukt från verket och våtmarken har ej förekommit. Ingen biomassa har skördats från våtmarken sedan starten. Skördad biomassa och slam från våtmarken kommer att hanteras så att risken för spridning av sjukdomsframkallande organismer minimeras. Ledningsnätet hålls fortlöpande under uppsikt för att förhindra att ovidkommande vatten tillförs ledningsnätet. Inom ramen för det fortlöpande förnyelseprogrammet förbättras ledningsnätet varje år. Mot bakgrund av krympande ekonomi selekteras varje investering noggrant med syfte att uppnå ett maximalt kostnadseffektivt resultat av varje enskild investering. Resthalterna av BOD7 och tot-p i det behandlade avloppsvattnet har ej överskridit gällande gränsvärden räknat som årsmedelvärde. 15. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ** ej överstiga 10 mg BOD 7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärden för kvartal. Resthalterna av BOD7 och tot-p i det behandlade avloppsvattnet har ej överskridit gällande riktvärden räknat som kvartalsmedelvärde. * Med gränsvärde avses ett värde som inte får överskridas. ** Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att snarast vidta åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. 15

16. Resthalten av totalkväve i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg/l beräknat, som medelvärde för kalenderår. Kemikalier och farligt avfall 17. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras på torr och mot omgivningen tät plats så att eventuella läckage inte kan förorena omgivningen. Ovanstående ämnen samt bränsle i flytande form skall förvaras invallade. Invallningen skall rymma minst hela det största kärlet volym plus 10 % av övriga kärls volym som förvaras i invallningen. 18. Val och byte av fällningskemikalier får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Resthalterna av totalkväve i det behandlade avloppsvattnet har ej överskridit gällande riktvärde räknat som årsmedelvärde. Fällningskemikalier och polymerer förvaras invallade. Även oljetanken vid pannan och dieseltanken är invallade. Farligt avfall förvaras torrt och skyddat i en låst container. Vid val och byte av fällningskemikalier sker detta i samförstånd med tillsynsmyndigheten. Buller 19. Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid närmaste bostäder än: 50 db (A) vardagar mån-fre dagtid (kl. 07.00 18.00) 40 db (A)nattetid (kl. 22.00 07.00) 45 db (A)övrig tid Momentana ljud nattetid (kl. 22-07) får ej överskrida 55 db (A). Kontrollprogram 20. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten och följas. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Till grund för kontrollprogrammet skall bland annat ligga Naturvårdsverkets föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS:1994:7). Förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Bullermätning utfördes 2010-05-18. Se bilaga Mätningen visar att riktvärdet 50dB underskrids trots tung trafik på närliggande vägar. Kontroll av avloppsanläggningens funktion och journalföring sker löpande. Kontrollprogram för verksamheten finns. Nytt kontrollprogram godtogs i september 2009. 16

Tillägg beslut 2010-06-23 Allmänt villkor 21. Om inte annat framgår av nedanstående villkor ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget har angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet Drift 22. Separatrötning av lämpliga delar av det utifrån mottagna organiska avfallet(matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m)ska införas så snart som möjligt, dock senast ett år efter att detta beslut har vunnit laga kraft. Det avfall vars rötrest bolaget kan få avsättning för ska därefter fortsättningsvis separatrötas. Bolaget ska senast tre månader innan separatrötningen påbörjas lämna in en handlingsplan till tillsynsmyndigheten där det framgår hur rötningen ska utformas En ansökan om förändring av villkoret skickades till Länsstyrelsen 2011-04-27. Villkorsändringen innebär att EEM vill SAMRÖTA det organiska avfallet med avloppsslam vid Ekebyverket medan utredningen fortsätter om hur, när och var SEPARATRÖTNING och återföring av näringsämnen till jordbruket ska genomföras på bästa sätt för miljön och ekonomin. Ansökan har kompletterats två gånger, 2011-06-30 samt 2011-11-02. Vi väntar på svar från Länsstyrelsen Utsläpp till luft 23. Om olägenheter för omgivningen uppstår till följd av verksamhetens luftutsläpp, t.ex. i form av lukt eller damning, ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten snarast vidta åtgärder för att motverka olägenheterna. 24. Verksamheten ska bedrivas så att metanläckage från anläggningen minimeras 25. Rötgasen ska i första hand användas till fordonsgas eller annan energiutvinning. Om rötgasen inte kan nyttiggöras eller nödutsläpp måste ske, ska gasen facklas bort. Inga avvikelser angående luftutsläpp har skett under år 2011. Anläggningen är konstruerad så att minimala utsläpp sker. För att göra uppföljningar av utsläppsnivåer Deltar vi i ett frivilligt åtagande gällande metan (Avfall Sverige). Rötgasen nyttiggörs i första hand som fordonsgas i andra hand som uppvärmning och vid driftstopp nödfacklas gasen. under 2011 nödfacklades 31 056 m 3 gas. 17

Utsläpp till vatten 26. Processavloppsvatten som inte renas för att återanvändas ska avledas till Ekeby avloppsreningsverk. Processavloppsvatten (brutet dricksvatten) leds tillbaka in till avloppsreningsverket. Avfall och rötrest 27. Hantering och förvaring av avfall som ska användas i rötningsprocessen samt rötrest, ska ske på sådant sätt att läckage och spill förhindras och så att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Matavfall som rötas levereras med en sugbil till hygieniseringsstegets mottagningstank. Därefter samrötas materialet med avloppsreningsverkets slam. Kemiska produkter och farligt avfall 28. Bolaget ska se till att brandsläckningsutrustning, absorptionsmedel och utrustning för uppsamling av spill och läckage från verksamheten finns tillgänglig inom anläggningen 29. Samtliga behållare för lagring av gas och all övrig utrustning ska skyddas mot påkörning samt övrig obehörig åtkomst och yttre påverkan. Brandsläckningsutrustning och adsorptionsmedel för eventuellt spill finns på Ekebyverket. Anläggningen har drifttillstånd utfärdat av räddningstjänsten. Det innebär att påkörningsskydd finns där det erfordras. Energihushållning 30. Vid nyinstallation ska så energieffektiv utrustning som möjligt väljas. Energiaspekten ska beaktas vid val av uppvärmningssystem av lokaler, pumpar, fäktar och annan utrustning, vid ombyggnad samt översyn av underhålls- och driftrutiner för verksamheten. 31. Bolaget ska i den årliga miljörapporten till tillsynsmyndigheten fortlöpande redovisa hur arbetet med att effektivisera energianvändningen för hela anläggningen fortskrider. Energikrav ställs i de upphandlingar som görs på maskiner och annan utrustning till verksamheten. Arbete pågår med att installera mätutrustning för att dokumentera/registrera energikonsumtion i anläggningen. Under 2011 gjordes en Energianalys på byggnaderna vid Ekeby. Energieffektivisering är ett av Eskilstuna Energi och Miljös miljömål. 18

Kontrollprogram 32. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Av kontrollprogrammet ska framgå vilka styrdokument som finn för att bedriva verksamheten i syfte att minska säkerhetsrisker och miljöpåverkan från anläggningen. Programmet ska bl.a ange hur gränsmängder för Sevesolagstiftningens lägre kravnivå bevakas och hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till reviderat kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk Kompletterande kontrollprogram inskickat till Miljö- och räddningstjänstförvaltningen 2010-09-21 19

6 Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för X behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, X SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och X anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller X mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Provtagning och analys av avloppsvatten och slam vid Ekebyverket görs enligt upprättat provtagningsprogram utöver det sker driftkontroll. Provtagning och analyser sköts av det egna ackrediterade laboratoriet. 7 Sammanfattning av resultaten av mätningar och beräkningar 7.1 Uppföljning av rikt- och gränsvärden Figur 5-7 visar utsläppsvärdena relaterat till riktvärdena för BOD 7, fosfor och årsmedelvärde för kväve. Provtagning sker på inkommande avloppsvatten, utgående avloppsvatten och på det utgående vattnet från våtmarken. Utöver denna provtagning görs driftanalyser. Ackrediterade analyser görs av det egna laboratoriet och ALcontrol. Provtagningen sker flödesproportionellt. Inkommande vatten mäts med parshall mätränna och ekolod. Ekolodet kalibreras minst 1 ggr/år. Figur 5 Biokemisk syreförbrukning BOD7 Utgående vatten Ekeby avloppsreningsverk 2011 Biokemisk syreförbrukning i UTGÅENDE vatten Utsläppsvillkor: Gränsvärde <10 mg/l som medelvärde för kalenderår Riktvärde <10 mg/l BOD som medelvärde för kvartal Biokemisk syreförbrukning, BOD7 mg/l 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 4,4 3,3 3,8 3,3 3,6 KV1 KV2 KV3 KV4 Med År Kvartalsmedelvärde (medelvärde av dygnsprov) 20

Figur 6 Utsläpp av totalfosfor utgående vatten 0,40 Ekeby avloppsreningsverk 2011 Totalfosfor i UTGÅENDE vatten Utsläppsvillkor: Gränsvärde <0.3 mg/l som medelvärde för kalenderår Riktvärde < 0.3 mg/l P som medelvärde för kvartal Totalfosfor, Tot-P mg/l 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,00 KV1 KV2 KV3 KV4 Med År Kvartalsmedelvärden (medelvärde av veckoprov) Figur 7 Utsläpp av totalkväve utgående vatten 30 25 Ekeby avloppsreningsverk 2011 Totalkväve i UTGÅENDE vatten Utsläppsvillkor: Riktvärde < 15 mg/l N som årsmedelvärde Totalkväve, N mg/l 20 15 10 5 18 19 17 13 13 8 7 8 9 12 13 14 12 0 jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Med Månadsmedelvärde (medelvärde av dygnsprov) År 21

Tabell 15 visar högsta uppmätta utsläppshalter relaterat till gällande riktvärden. Inga riktvärden har överskridits under året. Tabell 15 Uppföljning av riktvärden Högsta månadsvärde BOD 7 P-tot N-tot Månadsvärde riktvärde Högsta månadsvärde Månadsvärde riktvärde Årsmedel värde Årsvärde riktvärde 6,0 mg/l 10 mg/l 0,11 mg/l 0,3 mg/l 12 mg/l 15 mg/l Tabell 16 visar uppföljning av gränsvärden. Inga gränsvärden har överskridits under året. Tabell 16 Uppföljning av gränsvärden BOD 7 P-tot Högsta Gränsvärde Högsta Gränsvärde kvartalsmedelvärde kvartalsmedelvärde 4,4 mg/l 10 mg/l 0,10 mg/l 0,30 mg/l 7.2 Driftförhållanden och kontrollresultat Det totala inflödet till Ekebyverket var 18 400 541 m 3 vilket är ungefär som de senaste fem åren. Flödesdata redovisas i tabell 17 tillsammans med nederbördsdata. Tabell 17 Nederbördsdata och inkommande flöde Månad Nederbörd (mm) Flöde (m 3 ) Januari 47,8 1 513 889 Februari 29,5 1 256 876 Mars 13,8 1 694 624 April 12,1 1 688 432 Maj 39,0 1 283 547 Juni 68,4 1 315 664 Juli 94,4 1 378 145 Augusti 159,3 1 974 088 September 59,1 1 659 214 Oktober 58,1 1 496 009 November 13,3 1 280 940 December 54,8 1 859 113 SUMMA 649,6 18 400 541 Tabell 18 Inkommande belastning Parameter Medelhalt (mg/l) Mängd (ton) BOD 7 123,6 2 254 P tot 3,6 66,5 N tot 24,6 449,2 NH 4 -N 14,0 254,8 Flöde 50 412 m 3 /dygn 18 400 541 m 3 /år 22

I tabell 19 redovisas utgående halter, mängder och reduktionsgrad för några viktiga parametrar. Tabell 19 Utgående värden inklusive bräddning Parameter Medelvärde (mg/l) Mängd (ton) Reduktion 2011 (%) Reduktion 2010 (%) Reduktion 2009 (%) BOD 7 3,8 69,895 97 98 97 COD Cr 34,61 636,898 TOC 10,80 198,711 P tot 0,10 1,839 97 97 97 N tot 12,19 224,373 52 51 54 NH 4 -N 4,29 78,895 SS 6,78 124 829 Flöde 50 412 m 3 /dygn 18 400 541 m3/år Figur 8 Hygienkontroll 2011 EKEBY AVLOPPSVERK, ESKILSTUNA Provart: VATTEN, STICKPROV Provet märkt: VÅTMARKEN och ESKILSTUNAÅN Datum Vecka In till våtmark Fördeln kanal Ut ur våtmarken Ån, före Ekeby Ån, bron vid E20 nr Kolif bakt E coli Intestinala Kolif bakt E coli Intestinala Kolif bakt E coli Intestinala Kolif bakt E coli Intestinala Kolif bakt E coli Intestinala strept strept strept strept strept /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml 01-18-2011 3 280000 180000 130000 190000 170000 25000 99000 25000 8000 02-22-2011 8 76000 58000 8900 30000 14000 2500 21000 6600 2300 03-22-2011 12 180000 100000 57000 30000 17000 2600 9900 2000 600 880 100 68 1 900 880 370 05-02-2011 18 360000 100000 17800 4900 1300 130 3200 770 84 420 190 53 420 200 55 06-14-2011 24 92000 20800 17200 1200 330 410 1000 600 250 4 200 1100 230 3300 1100 22 2011-07-26 30 43000 9200 1900 500 350 26 300 100 50 340 82 14 165 64 22 2011-08-30 35 83000 26000 1000 14000 1600 73 2500 460 45 6 000 1100 48 2400 1100 80 2011-09-21 38 190000 110000 9600 19000 5900 670 11000 1300 330 6 000 1100 47 3400 1400 120 2011-11-01 44 86000 13600 11500 19000 3100 1300 15000 2700 620 870 200 27 3 100 260 75 12-07-2011 49 190000 50000 10400 52000 9100 4500 20000 4300 1100 650 110 57 680 76 49 Medelv 158000 66760 26530 36060 22268 3721 18290 4383 1338 2420 498 68 1921 635 99 Bedömningsgrunder för STRANDBAD enl. SNFS 1996:6 Tjänligt Tjänligt med anm. Otjänligt Koliforma E. Coli Fekala bakterier streptok. /100 ml /100 ml /100 ml <500 <100 <100 500-10000 100-1000 100-300 >10000 >1000 >300 Kommentar: I januari och februari kunde inte prov tas i ån då den var frusen 8 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner För att säkra drift och kontroll på verket pågår ett arbete med att lägga in samtliga objekt på verket i ett underhållssystem (IDUS). 23

9 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Efter en observation att det kommit in oljeförorenat avloppsvatten till verket gjordes en riskanalys och handlingsplan om störning skulle inträffa på verket. Övriga driftstörningar under 2011 har berott på hydraulisk överbelastning och byte av lyftpumpar. 10 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Egenkontroll och mätvärdesinsamling i överordnat styrsystem används kontinuerligt för att optimera driften av anläggningen och därmed minimera användning av råvaror och energi. Energimätare har installerats på ett antal förbrukningsställen inom verket. Energikartläggning av samtliga byggnader har genomförts under året och en handlingsplan för åtgärder att minska energikonsumtionen är framtagen. Pumpar som lyfter vattnet från försedimentering till biosteget har bytts ut mot nya energioptimerade pumpar. 11 Ersättning av kemiska produkter mm Kemikalierna på Ekebyverket och rörnätsavdelning inventeras och följs upp minst 1 ggr/år. Prenumeration av KEMI,s månadsbrev finns och en kontinuerlig uppföljning i KEMI,s begränsnings- och PRIO databas görs. Substitutionsmetoden tillämpas. Under 2011 har en stor inventering av kemikalier gjorts och varje områdesansvarig har fått motivera de enskilt använda kemikalierna. Det har tagits bort 55 st produkter av underhållskemikalier i verksamheten. 12 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Tabell 18 Avfall uppkommet i verksamheten Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Rens 19 08 01 Avskiljs från inkommande avloppsvatten Sand 19 08 02 Avskiljs från inkommande avloppsvatten Finns ingen uppgift Tvättas, pressas och hämtas som hushållssopor och bränns 29 820 kg Tvättas och används vid sluttäckning av deponin Lilla Nyby Absol/Zugol 15 02 02 Från verket 80 kg Bortskaffande Bilbatterier 16 06 01 Från fordon 1 st Återvinning Små batterier Från 36 kg Återvinning verksamheten Färg, Lim, Lack, 080 116 Från verket 25 kg Bortskaffande vattenbas Lim, Lack, 200 127 Från verket 9 kg Bortskaffande lösningsmed.bas Lösningsmedel 140 603 Från verket 2 kg Bortskaffande Flytande Syror 200 114 Från verket 1 kg Bortskaffande 24

Lysrör 20 01 21 Från verket 12,8 kg Bortskaffande Spillolja (fat) 13 02 06 Från verket 178 kg Återvinning Osorterat 19 12 10 Från verket 5320 kg Förbränning brännbart Wellpapp 20 01 01 Från verket 915 kg Återvinning Metall 20 01 40 Från verket 5680,62 kg Återvinning PCB 17 09 02 Från fönsterfog 24 kg Bortskaffande Avfallet som uppkommer i verksamheten Återvinns, förbränns eller bortskaffas för att tas omhand på bästa sätt enligt lagar, förordningar och lokala föreskrifter. 13 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 13.1 Kunskapskravet Eskilstuna Energi och Miljö deltar i ett flertal olika branschorganisationer som har till syfte att samla olika kommuner och ge information om vad som händer inom branschen men även dela med sig av den egna verksamhetens erfarenheter. Som mål är att all driftpersonal ska ha genomgått branschens diplomerade utbildning för drifttekniker. Som miljöutbildning har företaget en internetbaserad utbildning "Miljökörkortet" som all personal ska göra. I miljöledningssystemet revideras betydande miljöaspekter för verksamheten 1 ggr/år. 13.2 Bästa möjliga teknik Eskilstuna Energi och Miljö strävar hela tiden efter att utveckla reningsprocessen vid avloppsreningsverket för att uppnå högsta möjliga reningsnivå. 13.3 Hushållning med råvaror Ett kontinuerligt arbete med att optimera processen med avseende på utsläppsvärden, kemikalie- och energianvändning pågår. Biogasen som bildas i rötningsprocessen uppgraderas till fordonsgas. För att kunna leverera den mängd fordonsgas som behövs till kommunens bussar och den publika macken tar verket emot biomassa från avfallsanläggningen Lilla Nyby för rötning. Vid brist på egenproducerad biogas tillförs LNG (flytande naturgas). 13.4 Produktvalsprincipen Eskilstuna Energi och köper sedan några år tillbaka en tjänst av Aga Sisource när det gäller kemikalier. Aga bevakar vad som händer på kemikaliemarknaden när det gäller lagar och produkter för att sedan till kemikaliegruppen som samlas minst 2 ggr/år informera om detta. Vid inköp av nya maskiner ställs miljökrav i upphandlingen och ingår sedan i bedömningen innan beslut för inköp. 13.5 Ansvar för att avhjälpa skada Eskilstuna Energi och Miljö ingår i en grupp av kommuner som tillsammans tagit fram en broschyr med riktlinjer med vad som får tillföras avloppet. Broschyren riktar sig främst till verksamhetsutövare och man kan bl.a. få information om gränsvärden för vissa ämnen som kan orsaka skada på ledningsnätet eller störa processen på avloppsreningsverket. En broschyr har gjorts till hushållen som berättar vad som får spolas ned i toaletten och till verksamhetsutövare har det tagits fram information om fettavskiljare. Information om kadmium i målarfärg har lagts ut på hemsidan (www.eem.se). Ekebyverket tar även emot studiebesök dels lokalt och nationellt men även internationella besök har gjorts under året. 25

13.6 Transporter Borttransport av slam sker kontinuerligt från verket 2-3 ggr varje vardag och2 ggr/dag under helger och storhelger. 14 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar Som ett led i att minska klimatpåverkan till luft uppgraderar avloppsreningsverket den metangas som bildas i rötningsprocessen till fordonsgas. Fordonsgasen levereras till alla lokala bussar och det för med sig att verksamheten bidrar till en positiv miljöpåverkan genom minskade utsläpp av de klimatpåverkande gaserna metan och koldioxid. 15 Bilageförteckning Bilaga 1 Anslutning och belastning Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Bilaga 3 Bräddningar Bilaga 4 Totala utsläppsuppgifter till vatten Bilaga 5 Slam Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållning Bilaga 7 Villkorsuppföljning 26

Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning ESKILSTUNA ENERGI OCH MILJÖ AB EKEBYVERKET Anslutning till verket 88 200 st Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) 84 285 st (Siffran är beräknad efter 2010 års befolkningsstatistik) Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70 g/person,dygn) -därav från industri (pe) - därav externbelastning (uppskattad antal pe) Medelvärde, se bilaga 8 88 228 pe 9 800 pe Maxdygn - mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar (uppskattat antal pe) - slam från industri - slam från andra avloppsreningsverk Behandlat med PIX 111 Alberga ARV 636 m 3 ange ev förbehandling Bälgviken ARV 188 m 3 Hällberga ARV 528 m 3 Näshulta ARV 148 m 3 Ärla ARV 1 084 m 3 Tot: 2 584 m 3 Dimensionering (pe) 94 000 pe För turistort högsäsong (antal pe) lågsäsong (antal pe) Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 2 101 Medelvärde (m 3 /d) 50 412 Maxvärde (m 3 /d) 134 133 Minvärde (m 3 /d) 33 089 Totala årsflödet (m 3 /år) 18 400 541 Mängd ovidkommande vatten* (m 3 /år) 9 440 482 Del av totala flödet (%) *Ovidkommande vatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten 51,3 27

Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 2 151 Medelvärde (m 3 /d) 51 619 Maxvärde (m 3 /d) 114 157 Minvärde (m 3 /d) 33 166 Totala årsflödet (m 3 /år) Inkommande 18 400 541 Dimensionerande flöde m 3 /h (Q-dim 3090m3 max 3Qdim) 3090 resp 9270 m 3 /d(q-dim 3090m3 max 3Qdim) 74160 resp. 222480 28

Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt (maxdygn) Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 125,5 6 233 180,0 13 000 2 275 51 dp CODCr - - - - - TOC 68,9 3 424 150,0 6 600 1 250 48 dp P-tot 3,7 184 6,0 330 67,1 51 dp N-tot 25,4 1 242 35,8 1 950 453 51 dp NH4-N 14,7 704 25,3 984 257 51 dp Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? (Ja/Nej ) Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd (ton/år) (maxdygn) Reduktion (%) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l Kg/d BOD7 3,6 188 15,0 1 050 68,7 97 51 dp CODCr 34,6 1745 - - - - TOC 11,1 543 15,0 800 198-49 dp P-tot 0,10 4,97 0,23 9,9 1,814 97 52 dp N-tot 12,5 614 22,7 1 000 224 52 52 dp NH 4 -N 4,3 215 16,3 652 78,6 72 47 dp SS 6,86 342 24 1 272 124,8-52 dp Metaller Ingående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd (kg/år) (maxdygn) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d Hg 0,0001 0,0033 0,000065 0,0087 1,2 12 vp Cd 0,0004 0,0200 0,0033 0,4426 7,3 12 vp Pb 0,0053 0,2663 0,014 1,8780 97,2 12 vp Cu 0,0868 4,3775 0,120 16,096 1597,8 12 vp Zn 0,1798 9,0658 0,410 54,995 3309,0 12 vp Cr 0,0112 0,5667 0,021 2,817 206,9 12 vp Ni 0,0180 0,9083 0,062 8,316 331,5 12 vp 29

Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd (kg/år) (maxdygn) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d Hg 0,00007 0,0033 0,000065 0,0087 1,20 12 vp Cd 0,00006 0,0029 0,000065 0,0087 1,07 12 vp Pb 0,00060 0,0321 0,0016 0,2146 11,73 12 vp Cu 0,01200 0,6062 0,033 4,4264 221,00 12 vp Zn 0,01560 0,7856 0,030 4,0240 287,00 12 vp Cr 0,00650 0,3285 0,012 1,6096 120,00 12 vp Ni 0,00710 0,3579 0,011 1,4755 131,00 12 vp Al Fe 30

Bilaga 3 Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal Antal h Antal m 3 Orsak bräddningar Kvartal 1 Med behandling - Utan behandling Kvartal 2 Med behandling - Utan behandling Kvartal 3 Med behandling 4 18 25 800 Hydraulisk överbelastning Utan behandling Kvartal 4 Med behandling 1 2 250 Planerat stopp Utan behandling Summa 1 2 26 050 Typ av behandling av bräddat vatten Kemiskt fällt och försedimenterat Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 0 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 26 050 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0,001 Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (ton/år) (mg/l) BOD7 56,8 1,170 CODCr 58,2 2,263 P-tot 1,7 0,025 N-tot 18,4 0,384 NH4-N 15,2 0,342 Medelvärde Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) (mg/l) Hg 0,00007 0,0018 Cd 0,00006 0,0103 Pb 0,0006 0,1376 Cu 0,012 2,2663 Zn 0,0156 4,6845 Cr 0,0065 0,2929 Ni 0,0071 0,4693 Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde (Skriv ja/nej) Flödesproportionell provtagning (Skriv ja/nej) Tidsproportionell provtagning (Skriv ja/nej) Fortsättning nästa sida bilaga 3 JA JA NEJ 31

Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) 25 440 Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) 11 Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning 25 429 (m 3 /år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 3,190 TOC 1,751 P-tot 0,094 N-tot 0,646 NH4-N 0,374 Total mängd (kg/år) Hg 0,002 Cd 0,010 Pb 0,134 Cu 2,207 Zn 4,571 Cr 0,286 Ni 0,458 För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Fortsättning bilaga 3 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkt Kontrollmetod (se nedan) Recipient Frekvens (ggr/år) Antal timmar alt. ant. dgr. Volym (m 3 /år) Orsak (drifthaveri el. överbelastning) B1 2a Eskilstuna ån 1 595 Överbelastning B2 2a Eskilstuna ån 1 1116 Överbelastning B3 2a Eskilstuna ån 1 595 Överbelastning B4 2a Eskilstuna ån 1 595 Överbelastning B5 2a Eskilstuna ån 1 595 Överbelastning B6 2a Eskilstuna ån 4 595 Överbelastning B7 2a Eskilstuna ån 1 595 Överbelastning B8 2a Eskilstuna ån 0 B9 2a Eskilstuna ån 4 1846 Överbelastning B10 2a Eskilstuna ån 1 595 Överbelastning B11 2b Eskilstuna ån 0 B12 2b+2d Eskilstuna ån 1 744 Överbelastning B13 2a Eskilstunaån 1 298 Överbelastning B14 2a Eskilstuna ån 1 744 Överbelastning B15 2b Eskilstuna ån 1 744 Överbelastning B16 2a Eskilstuna ån 1 253 Överbelastning B17 2b Eskilstunaån 2 253 Överbelastning B18 2d Eskilstunaån 2 13h25min 1207 Överbelastning B19 Brädden slopad 0 B20 2a Kalkbäcken 0 B21 2a Eskilstunaån 1 521 B25 2a Ekeby reningsverk 0 32