ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2004

ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2004

Innehållsförteckning Definitioner, affärsidé, tidpunkter för ekonomisk information, ordinarie bolagsstämma 4 Verställande direktören har ordet 6 Några ord från Central Asia Gold ABs styrelseordförande 9 Verksamhetsbeskrivning 10 Om Guld 12 Den ryska guldindustrin 14 Guldfyndigheten Tardan 16 Guldfyndigheten Kopto 19 Den alluviala fyndigheten Sivo Pravy Uval 20 Guldmineraliseringarna Karabel-Dyr 21 Delägda diamantprospekteringskoncessioner i norra Sverige 23 Ekonomisk diskussion kring guldfyndigheten Tardan 24 Den ryska republiken Tyva 28 Miljöpolicy för Central Asia Gold AB 29 Aktiekapital och ägarförhållanden 30 Finansiell information 31 Ledande befattningshavare, styrelse samt revisor 32 Förvaltningsberättelse 34 Resultaträkningar 36 Balansräkningar 37 Förändring eget kapital 38 Kassaflödesanalyser 39 Nyckeltal 40 Redovisningsprinciper och noter 41 Ordlista / Förkortningar 50

Definitioner, affärsidé, tidpunkter för ekonomisk information, ordinarie bolagsstämma Definitioner Med Central Asia Gold, CAG eller Bolaget avses Central Asia Gold AB (publ) med svenskt organisationsnummer 556659-4833 och dess två dotterbolag. Affärsidé Genom utnyttjande av kunskaper och kontakter i de centrala delarna av Asien bli ett internationellt sett medelstort och lönsamt guldproduktionsbolag. Även andra mineraler än guld kan komma att omfattas av Bolagets verksamhet. Tidpunkter för ekonomisk information under 2005 Central Asia Gold ABs räkenskapsår är 1 januari 31 december. Bolaget lämnar under 2005 återkommande ekonomisk information enligt följande: Bokslutskommuniké: 24 februari 2005 Delårsrapport (1) jan mars 2005: 30 maj 2005 Delårsrapport (2) jan juni 2005: 26 augusti 2005 Delårsrapport (3) jan sept 2005: 25 november 2005 Ordinarie bolagsstämma 2005 Bolagsstämman kommer att hållas i Stockholm på Näringslivets Hus, Storgatan 19 fredagen den 10 juni med början kl. 15.00. Aktieägare som önskar deltaga måste: i) Vara införda i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken på avstämningsdagen som är 31 maj 2005. Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att ha rätt att deltaga i stämman, genom förvaltares försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn så att vederbörande är registrerad den 31 maj 2005. Detta bör göras i god tid. ii) Anmäla deltagandet till Bolaget senast den 7 juni kl. 16.00. Anmälan kan göras per telefon 08 624 26 80, via email på adress agm@centralasiagold.se eller via brev på adressen Central Asia Gold AB, Brovägen 9, 182 76 Stocksund. Anmälan måste omfatta fullständigt namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer. Om aktieägare vill låta sig representeras av ombud måste en skriftlig fullmakt ställd till ombudet vara bolaget till handa före bolagsstämman. 4

Så här ser Kopto-guldet ut i mikroskop.

I Tardans fall genomfördes ett omfattande undersökningsprogram under denna period, och ett antal rika malmkroppar identifierades. Det är dock viktigt att förstå två specifika omständigheter från denna epok. För det första var priset på guld, även i reala termer, mycket lågt på 1960- och 1970-talen. Kopparn var faktiskt mer värdefull vid denna tid, och guldet kunde lite hårddraget ses som en biprodukt. Alltså var inte malmkroppar med låg guldhalt av ekonomiskt intresse, utan geologerna fick hålla sig till höggradigt guld för att överhuvudtaget kunna motivera en brytning av detsamma (se geologisk karta 1 på sid 8). Under denna period definierades i Tardans fall snäva guldreserver, med en senaste reservberäkning genomförd 1994 omfattande 229 000 troy ounces (oz), drygt 7,3 ton, guld med en snitthalt av 10,7 g guld per ton malm. Bästa aktieägarkollegor, Inledning Härmed översänds den första årsredovisningen i Central Asia Gold ABs hittills korta historia: Låt mig ägna denna sektion åt en genomgång av vårt bolags dagssituation: Vad finns det för tillgångar i Central Asia Gold AB och vart är vårt företag på väg? Jo, i huvudsak äger vår koncern via de två ryska dotterbolagen tre stycken mycket intressanta minerallicenser i östra Sibirien i Ryssland. Licenserna ger rätten att utvinna alla de mineraler som påträffas inom licensområdena under licensperioderna, som i vårt fall är i snitt kring 20 år. Några viktiga frågor att då ställa är hur mycket guld som bedöms finnas i marken, hur mycket av det som väntas kunna produceras ekonomiskt samt hur mycket kapital det kommer att gå åt för att få igång en storskalig verksamhet. Tardans historiska evolution För enkelhetens skull koncentreras uppmärksamheten på vår största fyndighet Tardan, som innehåller den helt dominerande andelen av koncernens guldreserver och guldmineraltillgångar: Tardan blev föremål för prospekteringsarbeten redan under 1960- och 1970-talen i dåvarande Sovjetunionen. Sovjetstaten satsade på den tiden betydande resurser på att ta fram och definiera mineraltillgångar i bred bemärkelse. Mer uppmärksammade än guldet är nog de stora olje- och gasfyndigheter som hittades i västra Sibirien med början redan på 1950-talet. Vad som har inträffat härefter, och som radikalt ändrar förutsättningarna, är att det internationella guldpriset har stigit ordentligt efter Sovjets kollaps. I skrivande stund ligger det på ca 419 USD/oz,och det talas om att vi möjligen kan få se en kraftig real uppjustering av guldpriset i analogi med vad som redan har inträffat med det internationella oljepriset fr o m 2002. Vi får se vad som sker, men givet ett guldpris om över 400 USD/oz är det möjligt att få ekonomi i malmkroppar med lägre guldhalter än 10,7 g/ton. Nya lakningsmetoder För det andra, och lika viktigt, skedde en liten guldteknisk revolution i Ryssland och västvärlden under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Det handlade om möjligheten att genom s k pad leaching laka guldmalmer effektivt med cyanid. Denna utvinning av guld på öppna cementplattformar, pad leaching, är en vedertagen metod för att producera guld effektivt ur malmer med lägre guldhalt. Förutom det är metoden även säsongsoberoende, d v s den kan genomföras såväl under den kalla som varma delen av året. Användning av pad leaching resulterar allt annat lika i att guldreserverna ökar genom att även låghaltiga malmer kan anrikas effektivt och till låg kostnad. Metoden används i dag på ett antal guldfyndigheter i Ryssland, varav några befinner sig i Central Asia Golds närområde i östra Sibirien. Bägge ovan faktorer torde i Tardans specifika fall medföra att det kommer att vara möjligt att ekonomiskt utvinna guld ur malmkroppar med betydligt lägre genomsnittliga guldhalter än 10,7 g/ton. Vad får det i så fall för konkreta följder för Tardan-fyndigheten? Självklart betyder det att de utvinningsbara guldreserverna ökar. Hur mycket kommer att kunna fastställas över tiden allteftersom mer undersökningsarbete vidtas. 6

Nytt utvärderingsarbete Under andra halvan av 2004 och så långt 2005 har ett stort utvärderingsprogram genomförts. Två arbetsmoment har skett parallellt. Först har ett antal medarbetare sysslat med att gå igenom och verifiera de arbeten som utfördes under ett antal decennier på sovjettiden. Det innebär att kartor, mineralprover och andra nedtecknade utvärderingsresultat har genomgåtts ånyo samt har lagts in i en ny databas. I allt väsentligt har koncernens specialister kunnat fastställa att de äldre sovjetiska resultaten gällande guldreserverna i skarnmalmkropparna är vederhäftiga. Det är i sig en mycket viktig slutsats att man kan lita på dessa tidigare resultat. Härnäst har en ny datainsamlingskampanj inletts. Under andra halvan av 2004 handlade det främst om att gräva nya breda ytdiken för insamling av mineralprover i ytskiktet i syfte att ta fram ett rättvisande malmprov för testanrikning. Delvis grävdes dessa diken utanför de tidigare identifierade malmkropparna. Omkring 15 000 kubikmeter jordmassor schaktades under denna tid och därur togs ett prov om ca 3 ton som sänts in till ett välrenommerat ryskt specialistinstitut, Irgiredmet, för framtagande av slutligt anrikningsschema. Irgiredmets analys blir klar under hösten 2005. Därtill insändes drygt 1 200 små malmprover för analys. Erhållna analyssvar på de 1 200 proven bekräftar alltså tidigare data från sovjettiden. Data från djupet samlades också in under sovjeteran. Bland annat grävdes då på Tardans licensområde 5 stycken djupgående gruvgångar från vilka sedan även olika borrningar genomfördes. Högsta penetrerade djup begränsades dock till drygt 100 m på den tiden. För att nu komplettera de äldre data och även i syfte att göra datanätet trängre (mer detaljerat) har en ny borrigg beställts under tidiga 2005. Den planeras att tas i drift på Tardan någon gång kring halvårsskiftet. Vi räknar med att hinna med drygt 5 000 meter kärnborrning under resterande del av 2005. Borrningen skall i år koncentreras till följande avsnitt: 1) På Kopto-fyndigheten skall borrning ske på djupet av malmkropparna nr 1 och 2 i syfte att möjligen utöka guldreserverna där. 2) På Tardan skall borras i syfte att genomföra förtätning av datanätet i området av malmkropparna nr 24 och 26 i syfte att omföra reserverna där i kategori C2 till kategori C1. Malmkropp nr 24 innehåller huvuddelen av de malmer som redan idag är tillståndsgivna för produktion via ett s k pilotprogram, d v s ett tidigt produktionsprogram. 3) Vidare skall enligt nedan borrning ske på Tardan inom det s k block 2 i närheten av gruvschakt nr 1 i syfte att försöka påvisa förekomsten av s k låghaltiga guldmalmer i större volymer inom just detta område. Den nuvarande geologiska bilden Slutsatserna som våra erfarna geologer tror sig kunna dra på detta stadium är i stort följande: Guldet finns självklart distribuerat över en mycket stor yta av licensblocket, och inte enbart i de tidigare fastställda höghaltiga skarnmalmkropparna. Den geologiska modellen som ligger bakom Tardan ser nu också väsentligt annorlunda ut (se geologisk karta 2 på sid 8). Exakt hur guldet fördelar sig i halter och i längd- och djupdimensionerna utanför de fastställda skarnmalmkropparna vet vi ej säkert ännu. Våra geologer har dock börjat specialstudera utvalda intressanta delblock inom Tardanfyndigheten. Som åskådliggörande exempel tas delblocket nr 2 i närheten av gruvschaktet nr 1 (se geologisk karta 3 på sid 8). Inom just denna yta har data tidigare insamlats via ett antal ytdiken och ytgropar samt ett djupgående borrhål. De sovjetiska geologiinstanserna fastställde tidigare att det fanns omkring 853 kg guldreserver i kategorin C2 i detta block med en snitthalt om 6,2 g/ton. Om våra specialister nu applicerar mindre rigida krav på guldhalter och utgår från en bedömd gulddistribution i detta block ändras bilden radikalt:vid en genomsnittlig guldhalt om 2,28 g/t ton bedöms att guldet finns mer brett fördelat och malmtonnaget ökar med omkring 4 miljoner ton (bara i detta block och bara ner till ett djup om 100 m).därvid bedömer våra specialister internt att guldmängden i marken inom bara detta delblock ökar till 9,6 ton (omkring 300 000 troy oz). Observera att på detta stadium får den bedömda guldmängden ej kallas reserver, då reservklassificering kräver det mer täta rutnätet av data som vi nu avser att samla in. Jag tror dock att alla inser den möjliga exponentiella ökningen av utvinningsbart guld som sker vid en sänkning av genomsnittshalten. Här står vi nu våren 2005. En mängd arbetsmoment måste utföras innan hemläxan är fullständigt gjord. Många svar kommer att ges under året bl a när institutet Irgiredmet kommer med sin rapport över provanrikningen samt när Många svar kommer att ges under året bl a när institutet Irgiredmet kommer med sin rapport resultaten av det nya borrprogrammet föreligger. Bilden vi har på näthinnan pekar dock i riktning mot en väsentligt större fyndighet än vad som tidigare antagits. I mellantiden är det viktigt att inte tappa tempo och fokus. Nuvarande myndighetstillstånd tillåter brytning på vissa av de redan nu definierade malmkropparna. Det är t o m så att vi är skyldiga att börja producera guld på Tardan i stor skala inom 2 år. 7

Karta 1 De ryska geologiska instanserna rekommenderar alltså att parallellt genomföra fortsatt utvärderingsarbete samtidigt som guldproduktion inleds. Detta tycker vi också är sympatiskt en s k tulipanrosstrategi. I slutänden räknar vi alltså kallt med att påbörja s k pilotproduktion av guld på Tardan inom relativt kort tid, sannolikt under nästa år. Det medelfristiga målet att producera omkring 70 kg guld per månad fr o m andra halvåret 2007 kvarstår. Kanske kan vi skjuta detta mål något närmare i tiden om vi känner oss bekväma med en väl genomtänkt och i tiden rätt strukturerad utbyggnadsplan. Karta 2 Finansiella ramar När man skall försöka skapa maximala värden för aktieägarna måste den finansiella dimensionen av ett projekt också tas under lupp. Vi vill själva dosera kapitalanskaffningen i olika steg för att inte göra projektet onödigt framtungt. Mer kapital skall alltså tas in det har vi tydligt talat om tidigare. Exakt hur mycket och hur fort beror på faktorer som resultaten av det geologiska utvärderingsarbetet, vald utbyggnadsplan, eventuella kreditfinansieringsalternativ samt även möjliga partnerskap. Vad gäller dessa frågor är det självklart attraktivt att eventuellt kunna ta ner egenkapitalbehovet exempelvis delvis genom en leasinglösning av nödvändig utrustning.vidare är det ju inte självklart att Central Asia Gold skall bedriva den slutliga utbyggnaden helt i egen regi. Man kan mycket väl tänka sig att bjuda in externa partners för att vara med och dela bördor och möjligheter. Låt oss bara tydligt fastställa att riktmärket måste vara att optimera aktieägarvärdet genom att lägga sig rätt på kurvan Förväntad avkastning och risk.vi behöver inte med nödvändighet försöka att ensamma bli världsmästare i gruvutbyggnad. Karta 3 Slutord Jag hoppas att denna ganska långa och icke uteslutande geologifokuserade redogörelse för våra gemensamma sakers tillstånd ger er aktieägare en bättre förståelse av vårt guldprojekt.vi i styrelse och företagsledning är mycket glada och förväntansfulla. Central Asia Golds första månader på börsen har givit mersmak.alla har i snitt tjänat lite pengar så långt, så förhoppningsvis väljer merparten av er att hänga med ett tag till. Riskerna är så klart fortfarande betydande på detta stadium av vårt projekts utveckling, men så är även potentialen. Väl mötta på vår bolagsstämma den 10:e juni i Industrihuset i Stockholm med början kl. 15.00! Torbjörn Ranta Verkställande Direktör 8

Några ord från Central Asia Gold ABs styrelseordförande Kära aktieägarkamrater, Jag utnyttjar denna möjlighet att etablera en direkt skriftliga kommunikation med er alla för första gången.vårt gemensamma företag är fortfarande ungt och inbegripet i ganska komplext geologiskt arbete. Det närmaste målet är att producera en stor mängd guld på effektivt vis i syfte att skapa en attraktiv avkastning på det kapital som hittills investerats. Jag är övertygad att vi skall klara det. Det mer långsiktiga målet är att granska nya mineralprojekt och att utöka verksamheten. Denna möjlighet existerar klart och tydligt. Den ryska oljesektorn, från vilken jag har mycket erfarenhet, är koncentrerad till ett fåtal stora aktörer av global storlek. De är efter de senaste åren med höga oljepriser och genomförda rationaliseringsprogram väldigt lönsamma. Därmed har de tillräckligt med pengar för att finansiera sina befintliga utbyggnadsprogram och även för att ta sig an nya projekt. Detta driver upp prislappen för nya oljeprojekt. Den ryska guldsektorn, å andra sidan, är lyckligtvis fortfarande ganska fragmenterad med hundratals små och medelstora företag, som existerar vid sidan av de större. Av dessa större är Norilsk Nickel idag den ledande ryska aktören även i guldsektorn. Här kan Central Asia Gold ha en viktig mission att fylla.vi, till skillnad från de flesta andra av våra medelstora ryska guldbolagskollegor, har möjligheten att snabbt anskaffa finansiering via den västliga aktiemarknaden. Detta instrument skall tillgripas när det är motiverat för att expandera verksamheten. Om vi gör det föredömligt kan vi demonstrera för våra ryska guldbolagskollegor, och för oss själva aktieägarna att förvärvsdriven expansion delvis finansierad av nya aktieemissioner kan skapa s k win-win situationer. I sådant fall kan vi få nöjet att se nya möjliga förvärvsobjekt rada upp sig vid våra grindar istället för att behöva gå ut och söka efter dem. Så därför skall vi,utan att för den sakens skull förlora fokus på dagens uppgift att sätta Tardan i storskalig produktion, vara receptiva för att snabbt utvärdera nya attraktiva förvärv om de poppar upp på radarskärmen. I övrigt skulle jag gärna vilja presentera mig själv på ett lite mer personligt vis. Jag är 42 år, pappa till två söner och en utbildad geolog. Jag tog min examen från universitetet i Tomsk, min sibiriska hemstad, under 1980-talet. Jag hade inga rika föräldrar eftersom vi alla levde i Sovjetunionen där privat affärsverksamhet ej förekom. Jag fick dock en första mental geologisk injektion av min far, också han geolog. Mitt första arbete var med oljeproduktion i Tomskregionen, för företaget Tomskneft som då ägdes av sovjetiska staten. När Sovjetunionen upplöstes 1991 beslöt jag mig för att försöka råda över min egen framtid. Jag började sätta upp en tradingverksamhet inriktad på olika trävaror och mineraler. I den tidens höginflationsera visade sig det vara ett lönsamt koncept. Jag fick mersmak inte bara av att tjäna mina första pengar, utan också av det faktum att jag fick ny erfarenhet och att jag skapade nya arbetstillfällen inte bara för mig själv. Som affärsman har jag över åren lärt mig att inte ta något för garanterat. Affärsverksamhet innebär risktagande och möjliga vinster. Man måste konstant utvärdera sina egna affärsprojekt och kritiskt jämföra dem med andra liknande projekt. Mina riktstjärnor är att vara långsiktig och att inse att det måste sås innan man kan skörda. Å andra sidan skall man inte gifta sig med sina projekt. Ibland måste man vara beredd att göra exit och ta vinster. Central Asia Gold representerar för mig en möjlighet att fortsätta att genomföra mineralprojekt såsom jag gjort ett antal gånger tidigare. Möjligheten att få samfinansiering från andra aktieägare innebär att jag kan ge mig i kast med större projekt än vad jag annars ensam hade mäktat med. Jag förstår och uppskattar det förtroende som ni, aktieägarna, visar vårt företag, dess företagsledning och styrelse, av vilka jag själv är en del.tack för det! Jag skall göra allt för att ej göra er besvikna. Tomsk i maj 2005 Michail Malyarenko 9

Verksamhetsbeskrivning Affärsidé Genom utnyttjande av kunskaper och kontakter i de centrala delarna av Asien bli ett internationellt sett medelstort och lönsamt guldproduktionsbolag. Även andra mineraler än guld kan komma att omfattas av Bolagets verksamhet. Introduktion Central Asia Gold AB är ett svenskt företag verksamt inom prospektering och produktion av guld i östra Sibirien i Ryssland. Koncernen består av det svenska moderbolaget samt av två helägda dotterbolag i Ryssland. Vidare köpte dotterbolaget OOO Tardan Gold under våren 2005 ett dotterdotterbolag, OOO Mars. Detta ägs till 98%. Dotterbolagen äger idag tre licenser gällande prospektering och produktion av guld i de två republikerna Tyva och Buryatien i Ryssland. Ytterligare en licensansökan avseende en betydande guldfyndighet är ingiven och därtill pågår förvärvsdiskussioner avseende fler fyndigheter i dotterbolagens närområde inklusive i Mongoliet. Tillgångar Enligt ryska geologiska klassificeringar omfattar koncernbolagens licenser idag följande tillgångar uttryckta i troy ounce (oz): att Cental Asia Gold uppnår åtminstone 1 000 000 troy ounce av utvinningsbara guldreserver (1 troy ounce = 31,1 gram). Då skapas bl a en god balans mellan administrations-, prospekterings- och direkta produktionskostnader. Guldfyndigheten Tardan, som bolaget äger i utgångsskedet, innehåller betydande guldmängder - enligt ryska klassificeringar från 1994 229 000 ounce av guldreserver (C1+C2) och 184 000 ounce av guldmineraltillgångar (P1-kategorien). Tilläggas skall att malmkropparna i Tardan-projektet inte har utvärderats på djupet fullt ut ännu, varför det finns en god möjlighet att öka på Tardans malmbas med ytterligare borrinsatser. Bolaget har även licenser avseende två andra guldfyndigheter i Sibiren. En mängd andra medelstora guldfyndigheter finns att förvärva i Central Asia Golds närområde i Sibirien och i Mongoliet, och förhandlingar pågår. En central del i affärsidén är även att idka prospektering. Bolagets ryska geologer är mycket erfarna, och med tanke på att rörelsekostnaderna i Ryssland för att vidmakthålla prospektering är lägre än i väst, samtidigt som priserna på metaller som hittas som resultat av prospekteringen kan säljas till världsmarknadspris, är prospektering attraktiv att genomföra. 1 ounce = 31,1 g Guldreserver/ Licens- Ägar- Guldreser- Guldmineral- Guldmineral- Guldmineral- Dotterbolag Licens status andel ver C1 tillgång C2**) tillgångar P1 tillgångar P2 OOO Tardan Gold Tardan Beviljad 100% 86 000 143 000 184 000 4 354 000* ) Kopto Beviljad 100% 5 000 31 000 OOO GRK Tomano*** ) Sivo Beviljad 100% 19 000 Subtotal 105 000 148 000 215 000 4 354 000* ) Karabel-Dyr Ansökt 240 000 1 098 000 *) Dessa guldmineraltillgångar i kategorin P2 är beräknade av lokala geologiska organisationer i Tyva. De motsvarar närmast kategorin antagna mineraltillgångar i väst. Numera skall ryska guldmineraltillgångar bedömas på federal rysk nivå vartannat år. Denna lokala skattning har blivit uppsatt för federal granskning under 2005. **) Vänligen observera att C2 enligt ryska geologiska standarder anses vara guldreserver. Då det dock föreligger vissa skillnader mellan ryska och västliga kategorier betecknas C2 här som reserver/mineraltillgångar för att understryka frånvaron av ett direkt linjärt samband mellan ryska och västliga siffror. ***) Minerallicensen avseende den alluviala guldfyndigheten Sivo Pravy Uval är sedan 1 april 2005 föremål för ett joint venture-avtal. I enlighet därmed är det ryska gruvföretaget OOO GRK Oreol ( Oreol ) operatör av licensen, och är ansvarig för att uppfylla licenskraven liksom att finansiera verksamheten. Intäkterna från guldförsäljningen efter avdrag för raffineringsavgift och royalty-skatt kommer att delas mellan OOO GRK Tomano ( Tomano ) och Oreol enligt en formel. Under 2005 får Tomano 5% och Oreol 95%. Under följande år är delningen 7% och 93%. Licensen kvarstår dock i Tomanos ägo. Mål och strategi Central Asia Gold ABs affärsidé är att bli ett internationellt sett medelstort guldproduktions- och prospekteringsbolag. Även andra mineraler än guld kan omfattas av bolagets verksamhet. För att motivera en plats på världskartan krävs i detta hänseende Central Asia Gold kommer även i övrigt att med entreprenörsinställning göra allt för att hålla nere administrationskostnaderna i koncernen i syfte att satsa maximalt på produktion och prospektering. 10

Guldproduktionsplanering Koncernens guldproduktion inleddes i sena januari 2005 från Kopto-fyndigheten i Tyva. Månatlig malmbearbetningskapacitet ligger i dagsläget kring 1 000 ton, vilket i snitt under detta år beräknas ge kring 5 kg (150 troy oz) rent guld per månad givet endast gravimetrisk anrikning. Vid mitten av 2006 planeras att inleda guldproduktionen från den större Tardan-fyndigheten. Från och med under andra halvåret av 2007 planeras koncernens guldproduktion uppgå till omkring 70 kg per månad (2 170 oz) motsvarande drygt 800 kg (24 000 oz) på årsbasis. Central Asia Gold-koncernens organisationsstruktur 98% OOO Mars (Tomsk i Ryssland) OOO Tardan Gold (Tyva i Ryssland) Central Asia Gold AB (publ) (Sverige) 100% 100% Rep kontor (Tomsk i Ryssland) OOO GRK Tomano (Buryatien i Ryssland) 100% 100% 100% Tardan licens Kopto licens Sivo licens 11

Om Guld Utbud och efterfrågan på guld Guldpriset i USD/oz 1971-2004 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Jan -71 Jan -74 Jan -77 Jan -80 Jan -83 Jan -86 Jan -89 Jan -92 Jan -95 Jan -98 Jan -01 Jan -04 Guld är ovanligt i det att det är såväl en råvara som en monetär tillgång. Eftersom guld i det närmaste är oförstörbart finns allt guld som någonsin har producerats kvar i en eller annan form. Vid slutet av 2002 uppskattade guldkonsultbolaget Gold Field Mineral Services ( GFMS ) att det totalt fanns en existerande mängd av 147 800 ton guld i världen. Därav bedömdes 60% ha brutits och tillverkats efter 1950. Den i särklass största förbrukningen av guld är knuten till juvelerarbranschen. Under de senaste åren har förbrukningen inom detta område varit större än gruvproduktionen. Tack vare sina många speciella egenskaper har guld också en industriell användning. Betydande mängder nyttjas inom tandvården samt inom elektronik-, rymdoch läkemedelsindustrin. Tillförseln av guld till marknaden sker genom gruvproduktion, återvinning och försäljning och guldlån från officiella reserver. De officiella guldreserverna i olika centralbanker och andra officiella institutioner beräknas uppgå till strax under 25% av den totala existerande guldmängden. Gruvproduktionen av guld under 1998 2002 var i genomsnitt 2 586 ton per år, guldskrot bidrog med 772 ton och nettoutförsäljning från bankerna var 481 ton. Baserat på dessa genomsnittliga siffror ökar alltså den totala mängden guld i världen med omkring 1,7% per år. Guldets Historik Redan för omkring 4 000 år sedan producerades ca ett ton guld per år från förekomsterna som idag är Egypten, Sudan och Saudiarabien. Det första myntet med guldinnehåll gjöts på 800- talet f.kr.man tror att det första rena guldmyntet skapades på 600- talet före Kristus på uppdrag av Kung Krösus av Lydien.Under det romerska rikets storhetstid hittades nya guldförekomster i framför allt Portugal, Spanien och Afrika. Man beräknar att produktionen under denna tid uppgick till i storleksordningen fem till tio ton per år. Från 500-talet fram till 1400-talet minskade guldutvinningen dramatiskt. Under långa perioder var den årliga världsproduktionen mindre än ett ton per år. I mitten av 1400-talet ökade emellertid åter intresset för guld. En viktig råvarukälla var förekomsterna i västra Afrika (nuvarande Ghana) från vilka fem till åtta ton guld utvanns per år. Också de spanska erövringarna i Sydamerika (Mexico och Peru) under början av 1600-talet medförde ökande tillgång på guld. Mot slutet av århundradet utvanns mellan tio och tolv ton guld per år från i huvudsak dessa regioner. Under 1700-talet började betydande mängder guld att brytas även i Ryssland vilket medförde att den årliga världsproduktionen steg till ca 25 ton mot slutet av seklet. Året innan guldruschen i Kalifornien (1847) hade världsproduktionen ökat till ca 75 ton varav knappt hälften kom från ryska förekomster. Upptäckten av guld i Kalifornien medförde en vändpunkt i guldets historia. 12

Enbart under 1853 utvanns 95 ton guld från dessa förekomster. Ungefär samtidigt hittades även betydande guldmalmer i Australien. Världsproduktionen ökade snabbt och närmade sig efter några år 300 ton guld per år. De stora förekomsterna vid Witwatersrand i Sydafrika som hittades 1886 medförde ytterligare produktionshöjning. Redan 1898 hade Sydafrika passerat USA som världens ledande guldproducent. Nästan 40% av allt guld som utvunnits fram till idag kommer från de sydafrikanska gruvorna. Till den ökade produktionen bidrog också de 1893 nyfunna förekomsterna i Kalgoorlie (Australien) samt upptäckten av alluvialt guld i kanadensiska Klondyke. Under första delen av 1900-talet minskade guldproduktionen i många länder. Prishöjningar i slutet av 1930-talet medförde visserligen en kort återhämtning men det var inte förrän guldpriset steg dramatiskt på 1980-talet som produktionen åter ökade. Många äldre förekomster öppnades igen och en intensiv prospektering resulterade i flera nya betydande guldmalmer. Mellan 1980 och 1990 steg västvärldens guldproduktion från 962 till 1 744 ton per år, och har sedan stigit vidare till kring 2 500 ton per år kring och efter millennieskiftet. Ländermässig fördelning, guldhalt och produktionskostnader Guld produceras i gruvor på alla världens kontinenter utom Antarktis. Guldkonsultbolaget Beacon Group identifierade år 2002 ett antal av 900 guldproducerande gruvor spridda i världen. Under stora delar av 1900-talet dominerades världens guldproduktion av Sydafrika, som 1970 producerade 1 000 ton guld per år eller 70% av världsproduktionen vid den tidpunkten. Därefter har Sydafrikas andel minskat, men det är fortfarande världens största guldnation med 15% av världsproduktionen 2002. Världens största guldgruva är Grasberg mine i Indonesien, som producerade 159 ton år 2002. Den näst största guldgruvan globalt var Yanococha mine i Peru, som samma år gav omkring 75 ton guld. Guldinnehållet i malmen varierar globalt beroende på malmkropparna. Generellt uppgår guldinnehållet i de största sydafrikanska gruvorna till Globala produktionskostnader 2002 8 10 g/ton, medan (vägda genomsnittliga kostnader i USD/oz) mindre sydafrikanska Sydafrika 2001 214 2002 196 gruvor har mellan 4 6 g/ton. Mycket av guldet i Ryssland 195 205 världen produceras i Övriga *) Kanada Australien 219 235 226 230 245 251 dagbrott, där guldinnehållet i malmen generellt är lägre än i gruvdrift, med guldhalter om 1-4 g/ton. USA 257 274 *) Latinamerika, Asien och Europa Källa: GFMS Produktionskostnaderna i världen varierar kraftigt beroende på om det handlar om gruvbrytning eller dagbrott, djupet på guldförekomsterna, typen och egenskapen av malmkroppar samt guldhalten. De genomsnittligt uppgivna kontantmässiga produktionskostnaderna (cash production costs) för kommersiella informationslämnande större västliga gruvbolag uppgick under det andra kvartalet 2003 till omkring 218 USD/troy ounce. Om man därtill lade andra kostnadsposter såsom avskrivningar, prospektering, administration Globala produktionsandelar 2002 och annat steg total Sydafrika 15% produktionskostnad till USA 12% närmare 260 USD/oz. Australien 10% Kina 6% Ryssland 8% Den globala handeln i guld Den globala guldhandeln består främst av en större del som sker OTC (overthe-counter), d v s direkt mellan olika marknadsaktörer. Denna delmarknad Indonesien Kanada Peru Övriga Total 7% 6% 6% 30% 100% Källa: GFMS indelas sedan i spottransaktioner och olika former av derivat såsom terminer och optioner. OTC-marknaden är öppen dygnet runt, och de huvudsakliga centren för sådan handel är London, New York och Zürich, där större transaktioner äger rum (agerande av t ex centralbanker och gruvbolag). Minsta transaktionsstorlek på denna marknad är vanligen 1 000 ounce (oz). I Dubai och andra städer i Fjärran Östern sker även OTC-affärer, men i mindre storlek. OTC-handel sker såväl över telefon som över ett elektroniskt handelssystem. En mindre del av marknadshandeln sker via börser, t ex NYMEX,TOCOM eller Istanbul. För att underlätta prissättningen på marknaden sker två gånger per dag (kl. 10.30 och kl. 15.00) en referensprissättning av guld, den s.k. London fix. Settlement sker snarlikt som på den internationella valutamarknaden via konton i olika banker, och standardenheten är en London Good Delivery Bar. Valutan för settlement är vanligen US-dollars. Den underliggande marknadsstorleken är de 147 800 ton guld (per ultimo 2002) multiplicerade med det aktuella marknadspriset. Per slutet av första kvartalet 2003 var storleken på guldmarknaden omkring 1/10 av börsvärdet på New York Stock Exchange, men då den består av en enda homogen produkt är likviditeten förstklassig. Det är lite komplicerat att exakt bestämma guldets omsättningsvolymer och priser (p g a den stora delen OTC-handel), men branschorganisationen World Gold Council uppskattar att underliggande omsättningshastighet är ungefär tre gånger per år (d v s värdet av allt guld som omsätts per år är tre gånger större än värdet av allt guld som existerar). 13

Den ryska guldindustrin Inledning År 1999 bröt rysk guldindustri en nästan 30 år lång trend med fallande produktion. Därefter har följt fyra år av kraftigt stigande volymer, och denna trend väntas fortsätta framöver. År 2002 producerade Ryssland 181 ton guld och var därmed världens femte största producent. Den genomsnittliga årliga ökningen i rysk produktion blev 9% under perioden 1999 2002, vilket skall jämföras med en siffra om +1% i västvärlden under samma tid. Ökningen sammanfaller med en stark rysk ekonomisk tillväxt i spåren av den ryska krisen 1998. Saluvärdet av denna ryska guldproduktion blev motsvarande ca 2 miljarder US-dollar under 2002. Under samma period inbringade rysk olje- och gasexport ca 50 miljarder US-dollar. Detta motsvarade ungefär 50% av den totala ryska exporten detta år. Därav ses att guldsektorn i Ryssland inte är av samma statsfinansiella betydelse som olje- och gassektorerna. Industriell struktur Den ryska guldsektorn är starkt fragmenterad. Det finns f n mer än 600 registrerade guldföretag i landet, och de 20 största företagen producerade 2002 drygt 56% av produktionen. Detta skall jämföras med t ex den ryska oljesektorn, där de fyra största företagen svarar för mer än 60% av volymerna. Å andra sidan föreligger ett motsvarande fragmenterat mönster internationellt, där de fem största guldföretagen 2001 svarade för 28% av den globala guldproduktionen (motsvarande siffror för de globala koppar- och nickelsektorerna var 37% respektive 65% samma år). En konsolidering är dock förmodligen redan inledd. Det tydligaste tecknet var när den ryska nickeljätten Norilsk Nickel år 2002 förvärvade Rysslands störa gruva Olimpiadinskoye med en årsproduktion om 25 ton (drygt 750 000 ounce). Norilsk Nickel har därefter 2003 gått vidare och köpt en majoritetspost i Rysslands tredje största producent Lenzoloto. Norilsk Nickel intar nu därmed en ohotad förstaplats i rysk guldindustri. Därtill förvärvade Norilsk Nickel så sent som i slutet av mars 2004 en ägarandel om 20% i ett av världens största guldbolag, sydafrikanska Gold Fields Limited. Detta företag producerar 4,3 miljoner ounce av guld per år. Därigenom blev Norilsk en av de tio största guldproducenterna i världen. Utländskt ägande av ryska guldföretag förefaller inte vara en lika känslig fråga som inom oljeindustrin och gasindustrin, där den senare ju i det närmaste är monopoliserad genom Gazprom. År 2002 stod västerländsk-kontrollerade guldföretag för omkring 15% av landets produktion. Detta kan jämföras med t ex Australien, där andelen utlandsägande ökat från 20% till 70% under de senaste sex åren, varefter endast ett av de tio största australiska guldproducenterna blivit kvar i inhemska händer. Fördelning av ryska guldreserver och guldproduktion Rysk guldproduktion kännetecknas av en hög andel alluvialt guld. Andelen alluvial produktion var ca 50% 2002. Historiskt svarar alluviala fyndigheter för mer än 80% av ackumulerad rysk guldproduktion. På guldreservsidan föreligger i princip ett omvänt förhållande. Det alluviala guldets andel av de totala ryska guldreserverna i mark (uppskattade till ca 9 000 ton) beräknas till omkring 18%, medan gruvguldreservernas andel skattas till 54%. Residualen om 28% faller på s k komplexa fyndigheter, d v s fyndigheter som innehåller även andra mineraler än guld. Inkluderas den totala basen av guldmineraltillgångar till guldreservbasen bedöms totalsiffran för Ryssland öka till 26 000 35 000 ton. Den stora andelen alluvial produktion kan förmodligen främst förklaras av en historisk brist på långfristig finansiering på hemmamarknaden. Alluvial guldproduktion är nämligen väsentligt mindre kapitalkrävande än produktion av gruvguld. Till skillnad från oljereserverna i Ryssland som till ca 2/3 finns i västra Sibirien, är det de östra delarna av Ryssland (östra Sibirien, Fjärran Östern och Nordost) som har de största guldförekomsterna. De enskilt största regionerna är Magadan, Krasnoyarsk, Sacha (Yakutien) och Irkutsk. Liksom inom oljesektorn i Ryssland överstiger därmed den ryska guldsektorns reservlivslängd (guldreservbasen dividerad med total årlig guldproduktion) med råge motsvarigheten i väst. Rysk guldproduktion kan alltså på nuvarande nivå upprätthållas i minst 50 år, medan motsvarande siffra i Väst var omkring 14 år i slutet av 2001. Ryska guldreserver klassificeras liksom t ex ryska oljereserver i ett statligt register, den s k GKZ-kommissionen vid Naturresursministeriet (Minprirody). Rysk guldproduktion 1991-2002, ton 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Gruvor & alluviala fyndigheter 133,7 126 136,2 131,9 122,2 113,6 116,1 105,2 112,9 130,8 141,5 Komplexa fyndigheter *) 10 8,5 8 4,9 5,6 6,2 7,9 8,3 8,5 10,5 11,2 Återvunnet guld ur skrot 24,4 11,6 5,3 5,8 4,1 3,5 1,6 1,4 2,1 1,5 1,8 Total 168,1 146,1 149,5 142,6 131,9 123,3 125,6 114,9 123,5 142,8 154,5 181 Årlig förändring i % -13,1% 2,3% -4,6% -7,5% -6,5% 1,9% -8,5% 7,5% 15,6% 8,2% 17,2% Källa: Alfa-Bank *) Avser fyndigheter ur vilka produceras ett flertal mineraler samtidigt 14

Denna finns även representerad på regional nivå. Grovt taget motsvarar de ryska reservkategorierna A, B, C1 och C2 de västliga kategorierna proven and probable (bevisade och sannolika). Likaledes motsvarar grovt de ryska mineraltillgångskategorierna P1, P2 och P3 de västliga mineraltillgångskategorierna measured, indicated and inferred (kända, indikerade och antagna). Produktionskostnader Ryska produktionskostnader för guld är lägre än i de flesta andra världsdelarna. Härvid skall beaktas den höga andelen alluvial produktion, som är mindre kostnadskrävande. Spannet i produktionskostnader inom ryska företag är dock stort. För de 20 största producenterna 2002 uppskattades totala produktionskostnader ligga i intervallet 150 180 USD/oz. För övrig guldproduktion beräknades motsvarande kostnad istället vara högre än 265 USD/oz. Produktionskostnaderna i Ryssland kan förväntas stiga i framtiden allteftersom andelen producerat gruvguld ökar och allteftersom mer avlägset belägna fyndigheter tas i drift. Raffinering av guld Det finns omkring tio stycken företag i Ryssland som raffinerar (anrikar) guld och andra ädelmetaller till salukvalitet. Dessa konkurrerar med varandra och har en kapacitet som vida överstiger nuvarande produktionsvolymer. Därav är kostnaden för raffinering av guld låg, och uppgår till ca 1% av saluvärdet 3-4 USD/ounce). De modernaste fabrikerna är Prioksk (söder om Moskva) samt Krasnoyarsk (östra Sibirien). Dessa två enheter samt tre ytterligare hade 2002 en good delivery status på LME i London. Det medger försäljning av dessa fabrikers guld till en viss premie i förhållande till snittpriset på LME. Legala faktorer Den grundläggande lagen som reglerar den ryska gruvsektorn är The Federal Law concerning Mineral Resources antagen 1992 och modifierad 1995. Ryska mineraler förblir alltid i den ryska statens ägo. Det är endast nyttjanderätten av mineralerna som licensieras ut. Liksom för olja kan licenserna i fråga avse prospektering, produktion eller bägge delarna. En prospekteringslicens ges f n ut på fem år, en produktionslicens på 20 år och en kombinerad licens på 25 år. Arbetsprogram inom ramen för licensen skall godkännas av tre organ GKZ (se ovan), den statliga ryska bergsinspektionen (Gozgortechnadzor) och även av miljömyndigheterna. En andra lag av vikt i sektorn är den 1998 antagna lagen The Federal Law regarding Precious Metals and Gems (d v s lagen avseende ädelmetaller och ädelstenar). Den säger i princip att äganderätten till alla producerade ädelmetaller och ädelstenar tillhör innehavaren av produktionslicensen ifråga (om annat ej sägs i den specifika produktionslicensen). Rysslands 20 största guldproducenter 2002 i ton Produktion 1. Norilsk Nickel 29,6 Utländskt ägande 2. Omolon Gold Mining Company 12,5 Kinross Gold Corporation (98%) 3. Lenzoloto 7,3 4. JSC Susumanzoloto 5,8 5. ZAO Mnogovershinnoe 5,5 Highland Gold Mining Ltd (100%) 6. OJSC Buryatzoloto 4,8 High River Gold (63%) 7. Polymetal 4,2 8. AS Amur 4 9. Aldanzoloto 3,6 10. JSC Yushuralzoloto 3,4 11. Omsuchansk mining company 3,4 Bema Gold Corporation (79%) 12. AS Sever 2,6 13. AS Vitim 2,5 14. Uralelektromed 2,5 15. Pokrovsky rudnik 2,3 Peter Hambro Mining (98%) 16. AS Zapadnaya 1,5 17. Solovevsky Priisk 1,5 18. Sovrudnik 1,4 19. Dambuki Priisk 1,4 20. Nedra Bodaibo 1,3 Totalproduktion av de 20 ledande producenterna 101,1 Total rysk produktion 2002 181 Andelen som faller på de 20 största producenterna 56% Källa: GFMS Förutom produktionsrättigheter gäller sedan 2001 att guldproducenter har rätt att fritt utan restriktioner, givet innehav av en exportlicens, exportera guld utomlands. Vanligtvis sker dock ryska guldproducenters försäljning via ryska banker, som köper ryskt producerat guld till världsmarknadspris på uppdrag av den ryska Centralbanken. Beskattning Den ryska guldsektorn är förhållandevis liberalt beskattad, i vart fall i jämförelse med den ryska oljesektorn. År 2001 annullerades en 5%-ig exportavgift på guld. Kvar idag finns en royalty om 6% på bruttovärdet av det försålda guldet (observera att detta räknas vid försäljningstillfället ej innan dess). Därtill betalar ryska guldföretag som andra ryska företag en bolagsskatt om 24% på beskattningsbar vinst samt sociala skatter på utbetalda löner (avgift om 38,5% på lönesumman). Vidare förekommer några smärre skatter, som dock påträffas även i andra sektorer. Dessa är transportskatt (beräknas på motorstyrkan på ägda transportfordon och uppgår till maximalt 2% av företagets intäkter), säkerhetsavgift om maximalt 2% av företagets intäkter (beräknas på lönekostnaderna i företaget givet totalt antal anställda och den ryska minimilönen), avgasskatt om maximalt 2% av företagets intäkter (beror på miljöutsläppen) samt tillgångsskatt (property tax) beräknad som 2% av tillgångarnas bokförda nettovärden. 15

Guldfyndigheten Tardan Redogörelsen nedan är i allt väsentligt ett översatt utdrag ur det informationsmemorandum som utgavs av de ryska myndigheterna i samband med privatiseringen av Tardanfyndigheten 2003. Inledning Guldfyndigheten Tardan är belägen i Kaa-Cheemområdet (administrativ enhet) inom den ryska regionen Tyva i Sibirien. Fyndigheten ligger 78 km från regionens huvudstad Kyzyl. Därav är 60 km asfaltväg medan resterande 18 km är grusväg. Fyndigheten ligger på den högra sidan av ån Bay-Syut i låglänt bergsterräng med en högsta höjdpunkt om 1 433 m och en lägsta höjdpunkt om 800 m vid ån Bay-Syuts lägsta del. Den norra delen av bergsluttningen (licensblocket) representeras av sibirisk skogsterräng (taiga) medan den södra delen av licensblocket består av gräsbevuxen slätt (stäpp). Guldmineraliseringen inom området är knuten till skarnkroppar belägna i kontaktzonen mellan en granodiorit av tidig paleozoisk ålder och en kalksten tillhörande den kambriska periodens mellersta del. Mineraliserade skarnkroppar har registrerats inom ett två kvadratkilometer stort område. Det har upptäckts 14 malmzoner. Bredden på dessa zoner varierar från 1 m till 30 50 m. De har en utbredning som begränsas till en sprickzon som löper i nordvästlig riktning. I strykningsriktningen (horisontellt) är längden på malmkropparna 20-150 m och i stupningsriktningen (vertikalt) uppvisar kropparna ungefär samma längder. Bredden på malmkropparna varierar mellan 0,1 m och 12,8 m varav 6 malmkroppar, var och en med en bredd på över 4 m, svarar för 27% av guldreserverna. Därtill finns 14 malmkroppar med en bredd på 2 4 m som svarar för 57% av den totala guldreserven. Totalt har 41 malmkroppar identifierats varav 31 klassas som innehållande framtida guldreserver. Antal penetreringar av malmkropparna Antal malm- Antal Malmreserver Guld, kroppar penetreringar 000 ton kg 3 10 304,9 3191,4 44,40% 43,30% 5 10 till 5 108,8 2048,4 26,30% 27,80% 10 4 till 3 130,2 1437,2 18,90% 19,50% 7 2 56,2 570,1 8,10% 7,70% 5 1 10,2 112,5 1,50% 1,50% Total 610,3 7359,6 Källa: De ryska privatiseringsmyndigheterna. Mineraliseringen är av sulfidmalmstyp. Innehållet av sulfider uppgår till 5 6%. Guldhalten i malmen varierar från 2 ppm (g/ton) (cut-off grade) till 30 50 ppm.analysen i ett prov visade 280 ppm Au (guld). Den genomsnittliga halten baserad på proverna har beräknats till 10,7 ppm Au. Vid sidan om guld innehåller malmen silver (Ag) i låga halter, upp till 4 10 ppm Ag. I ett prov visade analysen 269 ppm Ag. Den genomsnittliga silverhalten har beräknats till 8,9 ppm Ag. Kopparhalten (Cu) varierar mellan 0,1 1,8% Cu med en beräknad genomsnittlig halt på 0,3% Cu. Korrelationskoefficienten för Au/Ag är 0,5 0,6 och Au/Cu 0,7 0,8. 16

De tekniska förutsättningarna för att bygga ut gruvan är goda. Merparten av guldreserverna är brytbara från markytan eller via existerande underjordiska schakt. Vatteninflödet i dessa delar är lågt och kommer ej att kräva dräneringsinsatser. Sidoberget uppvisar låg sprickfrekvens, vilket kan betyda att gråbergsinblandningen vid brytning kan minimeras. Prospekteringen av fyndigheten ägde rum 1965 1979. Undersökningen av malmerna har skett via övertvärande diken på ytan samt via underjordsarbeten. Dessa senare har omfattat utförande av horisontella orter samt vertikala schakt på nivåer 60 100 m under markytan. Informationen från diken och underjordsarbeten har kompletterats med information från utförda diamantborrhål med längder om 120 170 m. Nedan tabelleras de olika prospekteringsarbetena: Diken på markytan: Underjordiska schakt: Borrhål: 47 252 kubikmeter 3 876 meter 20 158 meter Borrningen har utförts i ett rutnät om 30 40 m x 40 m samt i vissa lägen 20 x 40 m. På större djup än 100 m har ingen prospektering förekommit. Enbart gravimetrisk anrikning är inte tillräcklig för att uppnå tillfredställande utvinningsgrad av guld. Istället måste sannolikt cyanidlakning användas som kompletterande utvinningsmetod. Vid testanalyserna under Sovjet-tiden visade det sig att den syrahaltiga kopparn starkt reducerade effekten av cyanidlakningen. Tester som omfattade vätskebyte efter två timmar av agitering och en total agiteringstid om 16 timmar ledde till utvinning om 85,7 95,8%. Låghaltiga block omgivna av block med ekonomiska guldhalter inräknades i reserverna om guldhalten var lägst 4,1 g/t. I borrhål och andra provtagningsavsnitt tillåts malmfria partier på högst 2 m som ligger inne i ett malmförande parti att ingå i haltberäkningen. Reserver/mineraltillgångar i gruvdistriktet Tardan *) **) Reserv/mineral- Snitthalt tillgångskategori Malm, 000 t Guld, kg av guld (g/t) Tardan-fyndigheten C1+C2 687 7371,8 10,7 P1* 554,7 5935,3 10,7 Soruglugchemskoye guldfyndigheten P1 179,9 1418,6 7,9 Guldfyndigheten Kopto P1 91,2 1015,6 11,1 Guldfyndigheten Barsuche P1 77 1213 15,8 Subtotal av mineraltillgångar i kategorin P1 902,8 9582,5 10,5 Totala guldreserver och guldmineraltillgångar i gruvdistriktet Tardan 1589,8 16954,3 10,7 *) Baserat på beräkningar ner till det maximala djupet för underjordisk brytning via schakt, vilket är 800 meter. **) I dag äger CAG AB Tardan-fyndigheten samt Kopto-fyndigheten. Övriga två fyndigheter i distriktet är ännu inte utlicensierade till något bolag. Källa: De ryska privatiseringsmyndigheterna. VD Torbjörn Ranta på väg upp till Tardan och Kopto i tidiga maj 2005. För närvarande pågår nya analyser av Tardan-malmen. Härvid kommer den senaste tillgängliga teknologin för guldutvinning att användas. Innan dessa resultat är tillgängliga går det ej mer att kommentera frågan om den framtida utvinningsgraden. I syfte att förbereda för en detaljerad utvärderingsstudie (feasability study), och för att analysera resultaten av de tekniska materialen från 1965 1979, beslutades 1994 att genomföra en ny reserv/mineraltillgångsberäkning av fyndigheten. Den nya studien baserades på förutsättningarna för beräkningarna som uppställts av forskningsinstitutet Ginalmazzoloto 1992, nämligen: cut-off halt av guld om 2 g/ton Minimal mäktighet på malmskiva är 1 m Minimal guldhalt i block som ingår i den beräknade reserven är 5,4 g/ton 17

Givet dessa mer strikta krav beräknades guldreserverna till: Reserv- Malm, % Guld, % Snitthalt av kategori 000 ton kg guld, g/t C1 + C2 687 100% 7371,8 100% 10,7 C1 247,8 36,10% 2769,8 37,60% 11,2 Källa: De ryska privatiseringsmyndigheterna. Såsom påtalas i VD-ordet i början av denna årsredovisning bygger den äldre sovjetiska reservberäkningen avseende Tardan i allt väsentligt endast på de höggradiga skarnmalmkropparna på fyndigheten. Under 2004 och 2005 har dock ett stort datainsamlings- och analysarbete genomförts av Central Asia Golds geologer. Nuvarande bedömning som göres är att det finns väsentligt mer guld i marken än vad som avspeglas i de äldre reservsiffrorna. Inom kort kommer också ett nytt borrprogram att inledas på Tardan i syfte att samla in mer data från djupet och i syfte att göra datanätet tätare.vidare har alltså ett stort malmprov om 3 ton tagits från det område på fältet där guldproduktionen kommer att inledas. Detta prov har sänts in till forskningsinstitutet Irgiredmet som kommer att presentera sina rekommendationer avseende anrikningsschema under hösten 2005. Ett annat forskningsinstitut i Ryssland arbetar med att ta fram rekommendationer för en malmbrytningsplan avseende Tardan. Internt görs även en utvärdering av hur utbyggnaden av Tardan bäst skall kombineras med det processverk som redan idag är i bruk på den närbelägna men mindre Koptofyndigheten. Efter finmalning av malmen kommer den ner på skakbordet. Här lastar grävmaskinen malmen på en lastbil på Kopto. Vid styrelsens besök på Tardan i början av maj får moder natur tjäna som lunchrum. Ingen lider av det. Ett av ytdikena på Tardan som grävdes under andra halvan av 2004. En lastbil med malmlast kör ner från Kopto till anrikningsverket 3,5 km nedanför. Central Asia Gold ABs styrelsemedlem Peter Geijerman står på Tardan i maj 2005 med malmkroppen nr 24 bakom sig till höger i bild. 18

Guldfyndigheten Kopto Guldfyndigheten Kopto ligger 6 km från Central Asia Golds större fyndighet Tardan. Kopto innehåller idag knappt 200 kg guldreserver i kategori C2 och drygt 1 000 kg guldmineraltillgångar av kategori P1. De registrerade guldreserverna befinner sig endast på ett djup ner till 15 m. Djupare har ingen utvärdering ännu bedrivits. Snitthalten av guld i marken är omkring 11 g/t. Till Kopto hör ett mindre anrikningsverk uppfört på 1990-talet som nu rustas upp av Central Asia Gold. Årskapaciteten är f n ca 14 000 ton malm per år. I utrustningen ingår krossar, kvarn, cykloner och skakbord för en gravimetrisk anrikning. Utrustningen är idag i relativt gott skick och en smärre pilotproduktion inleddes i tidiga februari 2005. Malmbrytningen har alltså påbörjats. Sedan tidigare verksamhet i början av 1990-talet finns även kvar viss avfallssand (tailings) med högt guldinnehåll. Under vintern och våren 2005 har intrimning av utrustningen skett. Såväl avfallssand som malm har producerats. Flaskhalsen i verket är f n kulkvarnen, medan krossar och skakbordet har betydligt större kapacitet. Det utvärderas därför f n om och hur pass fort denna processutrustning skall byggas ut. Beslutet är delvis avhängigt det borrprogram som kommer att genomföras under sommarmånaderna 2005 på Kopto. Då kommer malmkropparna nr 1 och 2 att borras på djupet. Det bedöms finnas god sannolikhet att malmkropparna fortsätter ner på djupet, och i så fall kan det finnas väsentligt mer malm än de ovan registrerade malmreserverna av kategori C2. I så fall är det motiverat att skala upp kapaciteten på Kopto-verket. Planerna för det har redan dragits upp. Det är även möjligt att det kommer att bli aktuellt att förlägga den stora processanläggningen som skall ta hand om malmen från Tardan-fyndigheten på Kopto. Detta då alltså avståndet mellan Kopto och Tardan endast är 6 km. En gång per produktionsskift förflyttas guld från det låsta och bevakade uppsamlingskärlet i processanläggningen i närvaro av minst 3 medarbetare och en vakt till det inhägnade, och med ett flertal ståldörrar försedda, och alltid bevakade slutlagringsförrådet på Koptobasen. Laboratoriet på Koptobasen är det enda på flera hundra kilometers omkrets som kan göra mineralanalyser on-line. Här arbetar idag ett flertal personer i tvåskift för att genomföra analyser av markprover, malm och färdigt guld och ändå räcker kapaciteten i detta skede inte till, utan prover sänds även ut till externa företag. En delegation av styrelsemedlemmar, revisorer, bankirer och aktieägare besöker Kopto i tidiga maj 2005. Här kommer Kopto-malmen in i första krossen på processverket. 19

Den alluviala fyndigheten Sivo Pravy Uval Den alluviala fyndigheten Sivo Pravy Uval är belägen i Bauntovsk-distriktet i den ryska republiken Buryatien 120 km nordost om samhället Bogdarin och omkring 645 km nordost om republikens huvudstad Ulan-Ude. Fyndigheten nås från Bogdarin via vintervägar. Energiförsörjningen säkras via egna dieselaggregat. Licensområdet befinner sig i höglänt terräng med absoluta punkter i höjdled om 1 200 1 350 m. Fyndigheten var i drift under mitten av 1950-talet och även i början av 1990- talet, och dessförinnan hade prospekteringsarbeten blivit företagna. Den alluviala fyndigheten består av ett sandlager beläget ett par meter under markytan under ett lager av frusen torv (permafrost). Fyndigheten har blivit prospekterad via borrhål med en diameter om 108 mm, som har genomförts i ett rutnät om i snitt 200 x 10 20 m. Totalt har 448 borrhål borrats i 44 prospekteringslinjer. Dessa har kompletterats med sju djupa gropar (schakt) för att kontrollera resultaten. Det guldförande sandlagret kan uppdelas i två separata kroppar (Sivo Pravy Uval nr.1 och nr.2) med längden 2 240 m respektive 1 690 m. Bredden på kropparna varierar mellan 10 82 m. Tjockleken på sanden är 0,4 4,8 m (snitt om 1,7 m) och tjockleken på torven är 15 48 m. Den alluviala fyndigheten har en medelhalt av guld på 3 3,6 g/m3. Det totala guldinnehållet i kategori C1 uppgår för Sivo Pravy Uval 1 och 2 till 453 kg respektive 162 kg. Den guldförande sanden är separerbar och har en lerhalt om 10 20%. Guldets renhet uppgår till 930 950 promille. Parametrar använda vid reservberäkningen: - Lägsta guldhalt i de beräknade delblocken har satts till 2,5 g/m3. - I de undersökta malmsnitten har en cut-off halt på 0,3 g/m3 använts. - Marginalkvantiteter med lägst 1 g/m3 i lagrens ytterområde är inkluderade. - Minimal tjocklek på sandlagret har bestämts till 1,4 m. Fyndigheten lämpar sig för underjordisk brytning. Det betyder att brytning av sanden sker vintertid medan själva separeringen, tvättningen, av guldet ur sanden sker under sommarperioden. Styrelsen för Central Asia Gold AB beslutade under hösten 2004, mot bakgrund av fyndighetens begränsade storlek och avsides belägenhet, att inte allokera betydande resurser till projektet utan att istället söka en partner för utbyggnaden. Det ryska företaget OOO GRK Oreol ( Oreol ) accepterade i mars 2005 att bli sådan partner i projektet. Oreol är ett mindre gruvbolag aktivt i samma region - Buryatiyen. Avtalet innebär att Oreol påtar sig alla risker av det kommande utbyggnadsprogrammet. Oreol kommer således att bli operatör, kommer att ansvara för uppfyllande av licenskraven samt kommer att säkra finansieringen för verksamheten. Licensen kommer dock att kvarstå i dotterbolaget Tomano och Central Asia Gold AB kommer att ha kvar sitt 100%-iga ägande i dotterbolaget. Finansiellt kommer Oreol först att kompensera Central Asia Gold via Tomano för nedlagda kostnader i projektet, vilka är relativt blygsamma. Vidare kommer Central Asia Gold via Tomano att erhålla en intäktsdelning som kommer att ändras lite över tiden. Delningen sker av faktiskt erhållna nettointäkter från guldförsäljningen efter avdrag för statlig royaltyskatt och raffineringsavgift. Central Asia Gold kommer att erhålla 5% av dessa intäkter under år 1 och 7% under åren 2 5, varefter driften stängs ned. Intäktsdelningen kommer att ske kontinuerligt över tiden. Avtalet gäller fr o m andra kvartalet 2005. 20

Michail Malyarenko och Oleg Novgorodov på väg upp till inspektion av Koptofyndigheten i april 2004. Guldmineraliseringarna Karabel-Dyr Central Asia Gold ABs dotterbolag OOO Tardan Gold har senvåren 2004 ingivit en licensansökan avseende nedan projekt. Licensansökan är ännu inte beviljad, men styrelsen för Central Asia Gold bedömer det som möjligt att så skall kunna ske under sena 2005 eller 2006. Guldmineraliseringarna Karabel-Dyr är belägna i den östra delen av republiken Tyva intill floden Kaa-Cheem (också kallad Lilla Yenisey).Avståndet till det administrativa centrat Kyzyl är 215 km varav 100 km är asfaltbelagd väg, 85 km grusväg och resterande vägavsnitt framkomligt endast med terrängfordon eller på frusen mark vintertid. I området finns ingen permanent bebyggelse. Guldmineraliseringarna Karabel-Dyr ligger i anslutning till den sydostliga delen av en zon med alluvialt guld som benämnes Tapsa-Kacheemsk. En alluvial guldfyndighet i dalen där floden Karabel-Dyr flyter fram har varit känd sedan 1918. En guldmineralisering i fast klyft upptäcktes 1988 vid prospekteringsarbeten som utfördes av den dåvarande geologiska expeditionen i Tyva. Området som undersöktes omfattade en yta på 27,4 kvadratkilometer. Detaljerade arbeten bedrevs längs ett linjenät på 240 km. Geokemiska prover i fast berg över omvandlingszoner utfördes i ett rutnät på 100x20 m över sådana zoner med en omfattning på totalt åtta kvadratkilometer. Grundvattenprover togs i befintliga diken och gropar, sammanlagt 715 prover. EM-mätningar utfördes i nät om 100x20 m över ett sammanlagt åtta kvadratkilometer stort område. Kartering och provtagning utfördes i 659 gropar och i sammanlagt 4 968 m grävda diken. Korta borrhål om sammanlagt 565 m utfördes för geologiskt karteringsändamål. Dessutom undersöktes några mineraliseringar till ett djup av 150 m med fyra borrhål eller sammanlagt 614 m borrkärna. Borrhålen undersöktes med geofysiska metoder över sammanlagt 401 m. Själva området med guldmineraliseringar upptar en yta på åtta kvadratkilometer. Mineraliseringarna är relaterade till en intrusiv tonalit av tidig mellankambrisk ålder. 21

Suprakrustalbergarterna inom området utgöres av terrestriska vulkaniter och kalkiga sediment av eokambrisk till underkambrisk ålder. Skarnbergarter uppträder dels inom den intrusiva tonaliten dels inom de kalkiga sedimenten (kalkstenar). Det finns två typer av guldmineraliseringar, dels guldmineraliseringar i skarn dels i beresiter. Beresiter är omvandlade bergarter bestående av kvarts, ljus glimmer och svavelkis, som har en direkt anknytning till bildningen av guldmineraliseringarna. Inom områden med beresitomvandling kan tonnagemässigt större guldmineraliseringar uppträda. Mineraliseringarna är anlagda i anslutning till större förkastningar, speciellt där dessa förkastningar korsar sprickzoner. Denna typ av mineralisering brukar benämnas "stockverk". Karaktäristiskt för denna typ av guldmineralisering är koncentration av guld på sprickor som formar en pelarformad kropp mot djupet. Omvandlingen av moderbergarten som åtföljer guldmineraliseringen inom stockverkbildningen betecknas här som beresit. Dessa stockverksbildningar kan följas över en sträcka på 2,3 kilometer inom en zon som har en bredd på 100 400 m. Inom denna zon ligger guldförekomsterna Gordejevskoye och Ezen. Gordejevskoye utgör ett stockverk med beresitomvandling medan Ezen har både karaktär av stockverk- och skarntyp. Den geokemiska provtagning som har utförts inom Karabel- Dyr-området uppvisar 17 guldanomala områden varav sex betecknas vara av sådan karaktär att brytvärd malm kan finnas där. Under perioden 2000 2002 utfördes kompletterande undersökningar på förekomsterna Gordejevskoye och Ezen. Gordejevskoye undersöktes med övertvärande prospekteringsdiken med ett avstånd på 100 m mellan varje dike i längdriktningen. Den totala längden på dikena uppgick till 1 089 m och från dessa diken togs prover för analys över en sammanlagd sträcka på 1 026 m. Förekomsten Gordejevskoye uppvisar fyra mineraliseringar varav tre har ett dagutgående och en går ej upp i dagen.vid Ezen uppträder två guldmineraliseringar med ringa halt av basmetaller samt en som karakteriseras som en kopparguld mineralisering. Vid ton-halt beräkningar på dessa fyndigheter har tillämpats en cut-off halt på 1 ppm Au samt en minsta halt på de guldförande delblocken på 4,5 ppm Au. År 2000 togs ett mindre malmprov (100 kg) ut för analys och anrikningstest. Undersökningen utfördes vid institutet Irgiredmed i Irkutsk. Resultatet visar att malmen är omvandlad och åtföljes av 34% kvarts, 32% lermineral, 17% karbonat, 9% limonit samt mindre mängd sulfider (<1%). Guldet uppträder i fritt tillstånd tillsamman med limonit och kvarts. Det silver som finns i mineraliseringen förekommer som gediget silver samt som mineralen argentit-akantit. Den geokemiska provtagning som har utförts inom Karabel- Dyr området uppvisar 17 guldanomala områden varav sex betecknas vara av sådan karaktär att brytvärd malm kan finnas där. Analysen på provet visade en guldhalt på 6,3 ppm Au och en silverhalt på 15 ppm Ag. Mineralogiska undersökningar visar att 62% av guldet och 31,9% av silvret är i form av fria korn med ren yta. 88% av guld- och silvermineralen har en kornstorlek på < 0.074 mm. Guldets renhet ligger inom intervallet 875 890 promille. Gravimetrisk process vid utvinning ger ett utbyte på 56,8%. Ur det 100 kg stora provet erhölls ett gravimetriskt koncentrat med 29 676 ppm Au per ton. I restprodukten var halten 2,7 ppm Au. Ur restprodukten kan guld utvinnas med ett utbyte på 89,4% vid användande av cyanidlakning. I rapporten från laboratoriet rekommenderas en kombinerad metod omfattande gravimetri och cyanidlakning. Det beräknas att med denna metod kan ett guldutbyte på 93 94% uppnås och ett utbyte på silver på 70 75%. 22

Med utgångspunkt från prospekteringsarbetet under åren 2000 2002 har geologerna vid den geologiska expeditionen i Tyva beräknat guldmineraltillgångarna i kategorierna P1 och P2 för mineraliseringarna i Karabel-Dyr. P1 mineraltillgångar Guldförekomst Minera- Längd, Djup, Snitt- Snitthalt Mineraltill- Mineraltilllisering m m bredd, m g/t gång P1, ton gång P1, oz Gordeyevskoye nr 1 140 50 0,95 7,1 0,12 3 732 nr 2 180 100 16,1 5,87 4,39 136 529 nr 3 80 100 5,55 17,92 2,05 63 755 Subtotal 6,56 204 016 Ezen nr 1 100 50 4,95 9,53 0,61 18 971 nr 2 80 40 7 9,2 0,53 16 483 Subtotal 1,14 35 454 TOTAL 7,7 239 470 P2 mineraltillgångar P2 mineraltill- P2 mineraltill- Objekt gång i ton gång i oz Gordeyevskoye 17,8 553 580 Ezen 4,6 143 060 anomali nr 2 0,7 21 770 anomali nr 5 2,2 68 420 anomali nr 7 2,4 74 640 anomali nr 11 7,2 223 920 anomali nr 14 0,2 6 220 anomali nr 17 0,2 6 220 Total P2 mineraltillgångar 35,3 1 097 830 Delägda diamantprospekteringskoncessioner i norra Sverige Central Asia Gold AB har gjort ett mindre avsteg från sin geografiska fokusering genom att bil delägare i två minde diamantprospekteringskoncessioner i norra Sverige. Koncessionerna ägs till lika delar av moderbolaget Central Asia Gold AB och den svenske geologen Sigvard Ljung. Koncessionerna heter Blåmissuberget nr 1 respektive Forstjärnen nr 1 och är belägna ca 25 km nordväst om Piteå stad. Koncessionerna har beviljats utan kostnad. Inga kostnader har ännu så länge lagts ned på koncessionerna av Central Asia Gold-koncernen. Den bakomliggande logiken för at ta koncessionerna är att en olivinförande bergart har påträffats där. Generellt finns i världen två diamantförande bergarter, nämligen kimberlit och olivinlamproit. Närmare analyser kommer att utvisa hur pass sannolikt det är att koncessionerna är diamantförande. Central Asia Gold kommer eventuellt att satsa vissa begränsade resurser på en mindre prospekteringsinsats avseende koncessionerna. Bedömning görs även att PR-värdet för Bolaget av att engagera sig kan vara värdefullt. 23

Ekonomisk diskussion kring guldfyndigheten Tardan Nedanstående ekonomiska diskussion av guldfyndigheten Tardan baserar sig på de geologiska och ekonomiska data som finnes tillgängliga idag om fyndigheten, om bedömda framtida produktionsnivåer, utvinningskoefficienter, guldpriser, rörelsekostnader och nödvändiga investeringar. Detta är dock inte en slutgiltig lönsamhetsstudie (feasibility study) upprättad av oberoende värderingsmän, utan skall ses som den bästa bedömningen som företagets styrelse och företagsledning kan göra i dagsläget. Den ekonomiska diskussionen tar här bäring på två olika scenarion. Det första utgår från den geologiska bild som erhållits från Sovjet-tidens data, varvid endast 180 000 oz guld utvinns under tio år. Detta scenario benämns Konservativ modell. Nästa scenario baseras på den bild som framkommer av de nya data som insamlats fr o m 2004. Härvid bedöms 1,2 3,8 miljoner oz komma att produceras under tjugo år i en väsentligt större operation. Detta scenario benämns Optimistisk modell. 24

Konservativ modell Den ekonomiska bedömningen baserar sig enbart på Tardanfyndigheten, även om det i närområdet finns en mängd andra guldfyndigheter som kan komma att bidra med malmer till anrikningsprocessen.vidare utgås i analysen i princip enbart från de idag enligt ryska klassificeringar fastställda ekonomiska malmreserverna i Tardan, nämligen de 687 000 ton malm med klassificering C1 och C2. Ytterligare finnes enligt nuvarande klassificeringar i Tardan 555 000 ton innehållande guldresurser av kategorin P1. Föreliggande ekonomiska modell utgår från att 844 000 ton malm bryts under en tioårsperiod, där en maximal brytningskapacitet om 100 000 malm per år uppnås år tre efter projektets igångsättande. Vad gäller tekniska förluster antas först att 7% av malmen blir kvar i marken vid brytningsprocessen. Vidare antas att inblandningen av ofyndigt gråberg i malmen vid brytning blir 15%, samt att slutlig anrikningsavgift till guldraffinaderiet blir 1% av guldvärdet. Därtill bedöms utvinningskoefficienten av guld ur den erhållna malmen initialt bli 30% år 1 (enbart gravimetrisk anrikning),för att sedan stiga till 50% år 2 och slutligen efter fullt ut idrifttaget anrikningsverk bli 90% fr o m år 3. Den genomsnittliga guldhalten i malmen i marken är enligt ryska klassificeringar 10,7 g/ton. Guldpriset antas vara 12 USD/g eller 373 USD/ounce under 10-årsperioden. Växelkursen USD/Rubel antas vara 29 under hela perioden. Nödvändiga investeringar för att genomföra projektet beräknas till 6,9 MUSD. Dessa fördelar sig på malmbrytningsanläggningen, på anrikningslinjen och till slut på den geologiska verksamheten (laboratorium för analyser, borrutrustning, geologiska studier, datorprogram etc.). Dessa investeringar avses i huvudsak genomföras under de två första verksamhetsåren. I denna ekonomiska modell beräknas rörelsekostnaderna (före avskrivningar och skatter) per ton bruten malm bli: I malmbrytningen (gruvan): drygt 20 USD/ton bruten malm I anrikningsverket: drygt 11 USD/anrikad ton malm Övrigt: vidare beräknas enligt ryska branschstandards ett påslag om 20% på ovan kostnader för att täcka övriga delar av verksamheten på plats, t ex ekonomifunktion, matförsörjning, logi och gemensamma transporter. Detta ger drygt 6 USD/brutet ton malm. De obligatoriska skatterna (exklusive företagsskatten eller vinstskatten) består främst av den 6%-iga royaltyn på det försålda guldet.vidare betalas en skatt på nettovärdet av Bolagets tillgångar om 2% per år. Slutligen förekommer diverse smärre avgifter av skattekaraktär. Då endast royaltyn är rörlig, medan skatten på Bolagets nettotillgångar är fast, kommer skattekostnaden per brutet ton malm att variera med produktionsvolymen. Sett över den bedömda 10-åriga gruvdriften och utgåendes från ovan guldpris samt beskrivna investeringar blir skattekostnaden knappt 7 USD/brutet ton malm över projektets livslängd. Avskrivningarna blir givet ovan antagna investeringar drygt 8 USD per brutet ton malm. Den ryska vinstskatten uppgår f n till 24% av beskattningsbar vinst och kommer således att variera med vinsten. Utgåendes ifrån modellens övriga förutsättningar bedöms rysk vinstskatt per brutet ton malm bli knappt 11 USD över tiden. Givet samtliga ovan förutsättningar i Ryssland blir således i denna modell intäkten per brutet ton malm ca 97 USD (drygt 8 g guld/ton malm efter diverse tekniska förluster). Efter samtliga anförda kostnadsposter kvarstår en nettovinst i Ryssland efter skatt om 34 USD/brutet ton malm eller motsvarande ca 130 USD/troy ounce guld. Omvänt innebär det att de totala produktionskostnaderna per troy ounce av guld över de 10 åren i snitt blir 243 USD. Detta är inklusive administration, avskrivningar etc. I bedömningen skall sedan beaktas kostnaderna i Sverige för moderbolaget och dess börsnärvaro (ej inkluderade i ovan kostnader). Här uppstår administrationskostnader av varierande natur såsom lön till VD, lokalhyra, börs- och VPC-avgifter, revisionsarvoden etc. Enligt föreliggande budgetar kommer dessa kostnader under det första året att kunna hållas kring 500 000 USD på årsbasis. Så fort verksamheten växer torde dessa kostnader stiga till kring 800 000 USD per år då verksamheten i gruvan når full skala. Under de första två åren blir därmed dessa kostnader höga per producerat ounce av guld, men kommer på sikt att nå mer rimliga nivåer. I modellen antas att kapitalbehovet finansieras med eget kapital. Detta i sin tur innebär att räntekostnader ej uppstår och att hävstångseffekten är begränsad. Det understryks ånyo att denna ekonomiska modell, fastän den är noggrant förberedd och analyserad, ändå är gjord innan gruvdriften kommit igång på allvar.vidare utgås från investeringsnivåer som gäller idag givet aktuell utrustning, dagens priser från leverantörer samt dagens valutakurser etc. Slutligen tillkommer en mängd andra risker som mycket väl kan förändra de ekonomiska parametrarna i väsentlig omfattning. Utanför den direkta gruvdriften och anrikningen tillkommer ett antal ytterligare kostnadsposter: 25

Dmitry Schapovalov (mitten) och Michail Malyarenko (höger) inspekterar borrningsarbete på Koptofyndigheten sommaren 2004 tillsammans med övriga medarbetare. Icke desto mindre kan sannolikt denna modell ge läsaren av prospektet en viss vägledning i den bedömningsprocess som läsaren måste göra: 8) Investeringarna ökar med 10%: NPV minskar med 6% Fotnot: NPV (Net Present Value) = Nuvärde Givet dessa parametrar synes framkomma följande resultat: Vid en 10% diskonteringsränta blir nuvärdet av projektets kassaflöden (NPV) 9,5 MUSD. Genererat positivt kassaflöde under projektets livstid (10 år) är drygt 21 MUSD Projektet blir på årsbasis kassaflödespositivt år 3. I modellen utgås från en neutral skattebelastning mellan moder- och dotterbolag, d v s att av moderbolaget investerade medel återbetalas jämte eventuell ränta utan skattebelastning, men att övriga ackumulerade vinstmedel behålls på dotterbolagsnivå för att undvika sannolik utdelningsskatt mellan Ryssland och Sverige. Känslighetsanalys I syfte att något bättre förstå den ekonomiska dimensionen av Tardan-fyndigheten redogörs nedan för några simuleringsantaganden i modellen och deras uppskattade effekt på ekonomin: 1) Avkastningkravet höjs till 12%: NPV minskar 15% 2) Avkastningskravet sänks till 8%: NPV ökar 18% 3) Guldpriset stiger 10%: NPV ökar 35% 4) Guldpriset sjunker 10%: NPV minskar 35% 5) Gruvdriften förlänges vid fullt kapacitetsutnyttjande under ytterligare 2 år med i övrigt oförändrade förutsättningar: NPV ökar 25% 6) Utvinningskoefficienten i anrikningen sjunker till 85% från 90% under år 3 10: NPV minskar 19% 7) Utvinningskoefficienten i anrikningen ökar till 95% från 90% under år 3 10: NPV ökar 12% Optimistisk modell De nya data som insamlats på Tardan-fyndigheten under 2004 och 2005 påvisar att guldet finns även utanför skarnmalmkropparna.det är dock för tidigt att uttala sig exakt om vilka tonnage det kan handla om. Om man dock utgår från att guldet har distribuerats likformigt på djupet kan det handla om väsenligt större malmkroppar. I syfte att ändå beröra detta scenario diskuteras nedan de effekter detta skulle få på projektets ekonomi. Förändringarna äger rum i huvudsak på följande vis: Då guldet finns över stora volymer blir det mer ekonomiskt effektivt att ta ut det via en dagbrottsoperation. Därmed blir det väsenligt större mängder malm och gråberg som skall bearbetas varje år och det initiala investeringsbeloppet blir även större. Slutligen blir rörelsekostnaderna per processat och anrikat ton malm lägre till följd av den större driftsstorleken. Därmed följer att guldhalten per processat ton malm kan sänkas. I detta fall antas att malmbasen tas ut under 20 år. Nedan utgås från fyra olika möjliga storlekar på guldreserverna, nämligen från 1,2 miljoner oz till 3,8 miljoner oz. De olika reservstorlekarna baseras på fyra olika malmtonnage med olika snitthalter av guld. Slutligen antas ett antal olika guldpriser, kapitalinvesteringar, rörelsekostnader och diskonteringsfaktorer. Resultaten sammanfattas i tabeller på nästa sida. 26

Malm- Guldhalt i Utvinnings- Utvinings- Gruvdrift Årlig Arbets- Årlig reserver den bear- bara bara guld- i antal malm- dagar guldbetade guldreserver reserver i år bearbetning per år produktion malmen oz i oz miljoner ton g/t ton oz år 000 ton dagar oz 10 4 40 1 286 029 20 500 360 64 301 20 3,5 70 2 250 551 20 1 000 360 112 528 30 3 90 2 893 565 20 1 500 360 144 678 40 3 120 3 858 087 20 2 000 360 192 904 Faktor Enhet = oz Malmreserver i miljoner ton 10 20 30 40 Årlig guldproduktion oz 64 301 112 528 144 678 192 904 Guldpris under perioden USD/oz 400 400 400 400 Årliga intäkter efter 6% royalty TUSD *) 24 177 42 311 54 399 72 532 Malmbearbetningskapacitet 000 ton/dag 1,4 2,8 4,2 5,6 Rörelsekostnader (Opex) I gruvdriften Opex/ton USD/ton 3,7 2,9 2,2 1,9 Årlig malmbearbetningskapacitet 000 ton 500 1 000 1 500 2 000 Faktor gråberg/malm _ 4 5 6 7 Årlig bearbetningsvolym inkl gråberg 000 ton 2 000 5 000 9 000 14 000 Total opex per år i gruvdriften TUSD 7 400 14 500 19 800 26 600 I anrikningsverket Opex/ton USD/ton 10 8 7 6 Årlig anrikningskapacitet 000 ton 500 1 000 1 500 2 000 Total opex i anrikningsverket TUSD 5 000 8 000 10 500 12 000 Total opex (gruvdrift + anrikning) TUSD 12 400 22 500 30 300 38 600 Vinst före bolagsskatt TUSD 11 777 19 811 24 099 33 932 Vinstskatt % 24 24 24 24 Vinstskatt i TUSD TUSD 2 827 4 755 5 784 8 144 Nettovinst efter skatt TUSD 8 951 15 056 18 315 25 788 Kapitalinvesteringar I malmproduktion (gruvan) MUSD **) 7 12 17 19 I anrikningsverket MUSD 10 17 22 29 Totala kapitalinvesteringar MUSD 17 29 39 48 Återbetalningstid för investeringar År 1,9 1,9 2,1 1,9 *) TUSD = tusentals US-dollar **) MUSD = miljontals US-dollar Nuvärde av projektet (NPV) i MUSD vid 10% årlig diskonteringsfaktor Guldpris under perioden, USD/oz Årlig malm- 300 375 400 475 bearbetning,tusentals ton 500 21,6 51 60,7 90,1 1 000 33,4 84,7 101,8 153,1 1 500 32,5 98,5 120,5 186,5 Det påtalas ånyo att denna ekonomiska bedömning är behäftad med stor osäkerhet och att den inte har upprättats av en oberoende tredje part. Det torde dock vara av vikt för externa investorer att även bekanta sig med dessa ekonomiska utfall liksom att bedöma sannolikheten av dem. 2 000 58,6 146,6 175,9 263,9 27

Den ryska republiken Tyva Delar av av ledningsgruppen inspekterar ett ett nygrävt ytdike på på Tardan 2004 där nya geologiska data insamlas. Tyva är en av de minsta subjekten i den Ryska Federationen (Ryssland), och hade under Sovjet-tiden status som en s k Autonom Sovjetrepublik (ASSR). Mer precist är Tyva i ytstorlek nummer 77 av de 89 ryska regionerna. Det är beläget i Centralasien, i södra delen av Östra Sibirien, på gränsen till Mongoliet. Avståndet mellan Moskva och Tyvas huvudstad Kyzyl är 4 668 km. Historiskt börjar mänsklig verksamhet noteras i denna region för ca 20 000 år sedan (stenålder). En Tyva-folkstam växer fram omkring 1 000 e kr. Härefter har Tyva varit behärskat av olika asiatiska stammar som hunner, turkar och kirgizer. Under 1200- och 1300-talen stod Tyva under Ginghis Khans välde. Under 1700-talet blev Tyva erövrat av manchurier. År 1914 blev Tyva ett ryskt protektorat, och mellan 1921 1944 var det en självständig republik. Därefter blev Tyva en del av Sovjetunionen med varierande status. Sedan 1994 kallas Tyva för Republiken Tyva och ingår i den Ryska Federationen (Ryssland). Tyva upptar en yta av 170 500 kvadratkilometer. Regionen är mycket kuperad med höga berg och djupa dalar. Berg upptar 82% av ytan och slättmark 18%. Den högsta bergstoppen i Tyva är Mongun-Taiga och når 3 970 m. Hela Asiens geometriska centrum ligger i staden Kyzyl, vilket ett monument i staden vittnar om.tyvas grannar är alltså Mongoliet i söder, Buryatien i öst,altai i väst och Khakasien och Irkutsk i nordväst respektive nordöst. Befolkning uppgick till 310 300 i slutet av 2002, varav en tredjedel bodde i huvudstaden Kyzyl. Överhuvudtaget bor hälften av befolkningen i städer och andra hälften på landsbygden. Etniskt är en tredjedel av befolkningen ryssar (per 1989) medan de lokala tyvinnierna (asiatisk folk) upptar nästan 2/3. En liten procent av övriga etniska grupper finns. Republikens ekonomi är mycket begränsad, och Tyva är beroende av bidrag ur den ryska federala budgeten. Huvudsysselsättningen är boskapsskötsel och övrigt jordbruk. Klimatet är kontinentalt med en lägsta temperatur kring -58 C vintertid och en högsta temperatur sommartid om + 40 C. En del områden är utsatta för permafrost. Den lokala administrationen i republiken leds av dess regeringschef Sherig-ool Dizizhikovich Oorzhak. Denne valdes i mars 2002 på en 5-årsperiod. Naturen är mycket rik med stora arealer skog och många vattendrag. Däri finns mycket stor flora och fauna. Såväl typiskt nordliga som sydliga djur lever här renar, kameler, yakar, björnar, vargar och lodjur.tyva är ett populärt jaktområde.tyva har också relativt stora förekomster av naturresuser. Enligt republikens officiella information på internet finns det i Tyva omkring 2 000 fyndigheter av icke-ferro och basmetaller, inklusive ett tjugotal större fyndigheter av mineraler som kobolt, litium och bituminöst kol etc. De största är Kaa-cheem (kol), Ak-Douvrak (asbest), Khouvu-Aksyn (nickel-kobolt) och Tardan (guld), Ak-Sug (koppar, molybden, guld och silver). 28

Miljöpolicy för Central Asia Gold AB Omsorg om den kringliggande miljön är en mycket central fråga för ett företag som sysslar med verksamhet som utsätter naturen för risker. I Central Asia Golds fall kommer stora ingrepp att göras på markområden, t ex när malm kommer att brytas med tung utrustning och när sprängningar kommer att företas.vidare kommer anrikningsprocessen av guld att omfatta användning av olika kemiska preparat och syror. Sammantaget är alltså verksamheten inom Central Asia Gold potentiellt farlig för omgivningen. nedstängning av verksamheten.vidare föreskriver själva produktionslicensen avseende fyndigheten långtgående planering avseende miljökonsekvenser, bl a skall en nedstängning av verksamheten planeras år i förväg i syfte att beakta miljöföljderna. Central Asia Gold avser att sköta alla sina miljöåtaganden på ett föredömligt vis. Naturen i republiken Tyva, och i synnerhet i området kring Tardan-fyndigheten, är mycket vacker och känslig. I närheten av licensblocket rinner ån Bay-Syut. Central Asia Gold är medveten om faran av att skada naturen, och strävar hela tiden efter att förebygga och minimera riskerna, och att naturligtvis uppfylla alla miljökrav som ställs upp. Den ryska miljölagstiftningen är omfattande för verksamheter inom mineralsektorn. Miljöinspektioner på licensblocket är frekventa. Överträdelser av miljökraven beivras genom varningar, förelägganden eller ytterst genom hot om Aktiekapital och ägarförhållanden Aktiekapitalet Aktiekapitalet i Bolaget uppgick per årsslutet 2004 till 27 617 755 SEK fördelat på 138 088 774 utestående aktier med ett nominellt värde om 0,20 SEK per aktie. Aktiekapitalets gränser är lägst 12 500 000 SEK och högst 50 000 000 SEK. Det finns endast ett aktieslag med lika rätt till Bolagets tillgångar och vinst. Under februari 2005 genomfördes en nyemission om 25 000 000 aktier som fulltecknades. Därefter uppgår alltså utestående antal aktier till 163 088 774 och aktiekapitalet omfattar 32 617 755 SEK. Vidare har utgivits ett förlagslån med vidhängande 6 miljoner teckningsoptioner.varje teckningsoption ger rätt till teckning av en ny aktie till en teckningskurs om 0,40 SEK per aktie. Löptiden på dess teckningsoptioner är t o m slutet av december 2006. Ett andra förlagslån med vidhängande 10 355 096 teckningsoptioner finns även utgivet. Var och en av dessa teckningsoptioner ger rätt att teckna en ny aktie till ett teckningspris om 0,60 SEK per aktie.löptiden på dessa teckningsoptioner är t o m slutet av december 2005. Bemyndigande att emittera aktier I enlighet med ett bemyndigande godkänt av en extra bolagsstämma i Bolaget under hösten 2004 kan styrelsen emittera upp till 25 000 000 nya aktier med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Detta bemyndigande är gällande t o m nästa ordinarie bolagsstämma, som kommer att äga rum den 10 juni 2005. Bemyndigandet kommer inte att tas i anspråk. Börsnotering Aktierna i Central Asia Gold är noterade vid NGM-börsens aktielista NGM Equity. Första handelsdag blev 29 mars 2005. Antalet aktieägare uppgår per 29 april 2005 till 1676 st. Handel har förekommit 97% av tiden och genomsnittlig daglig omsättning är så långt (38 handelsdagar under mars maj 2005) 301 000 aktier. 29

De 25 största aktieägarna i Central Asia Gold AB per 2005-04-29 (enligt VPC) Aktiekurs och daglig omsättning CAG AB under perioden 29 mars - 20 maj 2005 Antal Andel av kapital Aktieägare aktier och röster MICHAIL MALYARENKO 38 245 737 23,45% BENTON INTERNATIONAL LTD 38 245 737 23,45% SKRINDAN AB 15 500 000 9,50% CANCALE FÖRVALTNINGS AB 9 460 000 5,80% ACH SECURITIES 7 307 496 4,48% EFG PRIVATE BANK 6 607 950 4,05% MORGAN STANLEY & CO INTL 4 000 000 2,45% CATELLA CASE 3 750 000 2,30% PLOTEK, BERNT 2 500 000 1,53% LORITO HOLDINGS LTD 2 015 000 1,24% RANTA, TORBJÖRN 1 750 000 1,07% HANSAPANK 1 230 000 0,75% BANQUE CARNEGIE LUXEMBOURG S A 1 010 000 0,62% KAUPTHING BANK LUXEMBOURG SA 1 000 000 0,61% MAGNUS, NORDIN 1 000 000 0,61% DRESDNER BANK LUXEMBOURG S.A. 980 000 0,60% ÖSTERLIN, CLAES 750 000 0,46% BERG, BENGT 620 000 0,38% BT BALTRADE LTD 605 000 0,37% SANDSTEDT, NILS 600 000 0,37% AHLQUIST, ANDERS 600 000 0,37% BERLIN, MICHAEL 500 000 0,31% PETER AHLSTRAND AGENTUR AB 400 000 0,25% HEDENGREN, SVEN 400 000 0,25% NILSSON, PATRIK 400 000 0,25% SUMMA 25 STÖRSTA ÄGARNA 139 476 920 85,52% ÖVRIGA AKTIEÄGARE 23 611 854 14,48% Aktiekurs i blå linje och höger skala, omsättningen i röda staplar och vänster skala) Aktiekursen i CAG AB relativt övriga guldbolag i Stockholm Aktiekurs CAG AB i blått (vänster skala) och övriga guldbolag i rött (normaliserat aritmetiskt snitt av Riddarhyttan, Scanmining, Lappland Goldminers och Gexco) Guldpriset i USD/oz relativt amerikanska guldbolagsindexet AMEX (normaliserat) under tiden jan - maj 2005 TOTALT ANTAL AKTIER 163 088 774 100,00% Aktiekapitalets utveckling Ökning av Utestående Nominellt Tecknings- Ökning av Totalt utgående Händelse Datum antal aktier antal aktier belopp/aktie kurs/aktie aktiekapitalet aktiekapital Bolagets bildande 04-02-24 1 000 1 000 100 100 100 000 100 000 Nyemission *) 04-07-13 2 000 000 2 500 000 0,20 0,40 400 000 500 000 Nyemission 04-09-20 88 774 2 588 774 0,20 0,40 17 755 517 755 Apportemission 04-09-20 85 500 000 88 088 774 0,20 0,40 17 100 000 17 617 755 Nyemission 04-11-15 50 000 000 138 088 774 0,20 0,40 10 000 000 27 617 755 Nyemisson 05-01-14 25 000 000 163 088 774 0,20 0,48 5 000 000 32 617 755 *) Minskning av nominellt belopp per aktie till 0,20 SEK 30