Olyckshantering i undermarksanläggningar under byggnation Haukur Ingason, SP/MDH Anders Lönnermark, SP Håkan Frantzich, LTH Mia Kumm, MDH
Komplext problem Före genombrottet Hål i berget -rakt in -grenat Efter genombrottet Hål igenom berget genombrutet rakt igenom (ex tågtunnel) - hur som helst (ex media, SL) - halvordnat (ex vägtunnel)
Projektet 1. Tunnelbesök 2. Typbränder (dimensionerande bränder) 3. Modellförsök 4. Insats och utrymningsövningar 5. Utrymningsanalys 6. Räddningstjänstens situation
1. Tunnelbesök Norra Länken
Tunnelbesök Hallandsåsen
2. Typbränder (dimensionerande bränder)
Typbränder Dumper Buss
Vi har funnit att Ultra Fast kurva täcker in flesta arbetsfordon Högsta brandeffekt för arbetsfordon 15 MW Typ av vägunderlag har stor betydelse för den initiella brandeffekten Orimligt att anta traditionella värden för bränslespill
Typbränder som användes i utrymnings och insatsanalysen
3. Modellförsök 1:30 skorstenseffekten tunnelsystem med endast en öppning påverkan av ventilationen och dess förmåga att underlätta utrymning möjligheter att kväva branden och under vilka förutsättningar är det att rekommendera?
Det vi såg var att Det bildas två slags flöden, a) tilluft in längs taket, b) flöde som skapas av branden som skapar cirkulationsfenomen Är branden för liten orkar den inte alltid sätta igång denna rörelse vilket kan leda till att branden slocknar Ventilationskapaciteten avgörande för om branden överlever Höjdskillnaden har betydelse för hur branden utvecklas Storleken på tilluften (längd, lutning, tvärsnitt) betydelsefull
4. Insats och utrymningsövningar Hallandsåsövningen Utrymningsövning N Länken
Utrymningsförsök/övning TBM Hallandsås Observation vid insatsövning i tunneln genom Hallandsåsen Utrymning av tunnelborrmaskin (TBM) Delvis oinformerad övning Dokumentation videokameror enkäter
Tunnelborrmaskin (från sidan) 1 km från mellanpåslag > 4 km från södra mynningen
Mycket utrustning
Räddningskammare
Utrymningsförloppet Start av utrymningslarm Utrymning till räddningskammare (2 st) Snabb utrymning Enkäter fylls i (i rä. kammaren) Personalen stannar i rä. kammare tills övningen avslutas
Enkätsvar visa Sverige, Polen, Skottland, Danmark, UK, Frankrike; 20 svar Första aktivitet: gå till räddningskammaren, tala med kollega Tar säkerhetsfrågor på allvar viktigt med övning, ordning och reda många osäkra på vad som hänt trodde att något allvarligt hänt även många svar att det var övning
Utrymning N Länken 30 sept 2009 Observatör vid utrymning N Länken övning av lokal personal rök vid simulerad brand (två ställen) insatsövning från rätj videokameror och enkäter otydlig övning med magert resultat
5. Utrymningsanalys - utrymn startar efter t förb - tidsteg 30 sekunder
Utrymningsanalys - utrymn startar efter t förb - tidsteg 30 sekunder
Utrymningsanalys - utrymn startar efter t förb - tidsteg 30 sekunder
Kriterier - utrymn startar efter t förb - tidsteg 30 sekunder - gånghast = f(sikt) - exponering av CO, CO 2, O 2, temp, rad mm - FED = 1,0 => stoppad utrymning - konstant lufthastighet - branden påverkas ej av lufthastigheten
Utrymningsanalys - utrymn startar efter t förb!? max utrymningssträcka
Känslighetsanalys Variabler Lufthastighet 0,5; 1; 1,5 m/s Tvärsnitt 7x11; 3x4; 4x5; 5x5; 6x7 m 2 Fördröjningstid 60 900 sekunder Startdist 0, 50, 300 m Brandförlopp borrigg, 6 MW dumper, 12 MW buss, 30 MW Resultat FED medvetslös FLD omkommen Tid till ute eller FED = 1 Siktsträcka och andra förhållanden Olika gaser mm L max = 1700 m
Känslighetsanalys Exempel på resultat Brand i borrigg, max 6 MW Tvärsnitt 5x5 m 2 0,5 m/s lufthastighet Fördröjning 300 sekunder Startdist 0 m
Känslighetsanalys några resultat Borrigg Tvärsnitt 3x4 m 2 300 sek och 0,5 m/s OK 400 sek ej OK Om utr startar i rök ej OK Högre lufthastighet är bättre Tvärsnitt 7x11 m 2 sällan problem besvärligt om 0,5 m/s och 10 minuters fördröjning OK med buss 300 m från branden och 900 sek fördröjning Buss Tvärsnitt 7x11 startdist måste vara > 0 m 200 sek och 0,5 m/s ej OK (280 m) 1 m/s => 85 minuter utr. tid 300 m startdist och 600 sek => FED 0,7 och t = 85 min Mindre tvärsnitt inte så bra Utrymning framför röken alltid OK
6. Räddningstjänstens problem Sikt Hjälpmedel (lystråd, värmekamera ) Säkert vatten, metod för slangdragning Tunnelns lutning Markunderlag Belastning (fylld/tom slang, metod för flytt av utrustning, persontransport av ev. skadade) Individuell fysisk förmåga
Viktigt för räddningstjänsten Direktrapportering vid insats (informationsstödet) Planering i förväg (bra kartunderlag, orientering) Samverkan med entreprenörer viktig (de är experter inte rtj) Övningar mellan rtj, ambulans och polis Table top övningar (scenariospel) Undersöka möjligheter att frångå AFS:en Undersöka möjligheten att använda annan typ av utrustning, mindre enheter
Viktiga frågeställningar Var är punkten noll? Säker vattenförsörjning eller räcker det med exempelvis lyslina för att säkerställa reträttvägen? Ny metod för slangdragning Placering av räddningskammare Räddningskammare vs flykthuvor Översyn av AFS 2003:02 och AFS 2007:07 (möjlighet att frångå den)
Slutsatser 1 (2) Insats- och utrymningsövningar viktiga likaväl som scenariospel olika entreprenadformer kan påverka utrymningssituationen genom faktorer som attityder, språkkunskaper och motivation kring säkerhetstänkande de parametrar som har den största inverkan på utrymningen är brandförloppet och tunnelns tvärsnitt. räddningstjänsten och de utrymmande når ibland inte varandra oberoende om de utrymmande går tills de utsätts för kritisk dos eller stannar i räddningskammare
Slutsatser 2 (2) Om en brand inträffar i faser före eller efter genomslaget är den faktor, i kombination med brandförloppet, som mest påverkar räddningstjänstens insatsmöjligheter. Grund till koncept hur utrymning och insats bör hanteras i de olika faserna och vid de olika scenarierna (->handbok) Vi bör rekommendera brandsäker hydraulolja i stationära arbetsfordon Automatiska släcksystem bör övervägas i motorutrymmen och förarhytter på bemannade lastmaskiner och i motorutrymmet i besöksbussar Vi bör överväga att stänga av fläkten vid brand när utrymning är säkrad