Kraftledningar och elnät. Industriell Elektroteknik och Automation

Relevanta dokument
Kraftledningar och elnät. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Kraftledningar och elnät. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Kraftledningar och elnät. Olof Samuelsson / Jonas Johansson Industriell Elektroteknik och Automation

Innehåll. Kraftledningar. Högspänning lönsamt I R. Räkneexempel. Verkningsgrad Kraftledningsstolpen Fält Modell Kabel Effektöverföring Transformatorn

Kraftledningar och elnät. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Och sedan då? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden

Elkraftnätet. Bortom. Elenergiteknik G5 - Olof Samuelsson 1

Innehåll. Elkraftnätet. Infrastrukturer. Överbrygga avstånd

Sammanfattning och framtid. Elenergiteknik Industriell Elektroteknik och Automation

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn

LNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Synkrongeneratorn och trefas

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

elstamnätet Värme och Kraftkonferensen , Stockholm Mikael Engvall, Svenska Kraftnät Avdelningschef Nätplanering och Förvaltning

Synkrongeneratorn och trefas

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

10 år senare (2002) om framtiden

Vardag och när det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

F14: Moderna Applikationer av Kraftelektronik och Elektriska Drivsystem

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring

Risk för personskada vid fel i elanläggningar

Definition av kraftelektronik

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

Varför behövs en ny ledning?

Strömdelning på stamnätets ledningar

PERSPEKTIVPLAN Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna?

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Ingmar Leisse Nysäter-klustret. Ett nytt sätt att reglera reaktiv effekt

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn

HANSA POWERBRIDGE - MAGNETFÄLTSBERÄKNING KRING HURVA STATION

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

Elnätens omvandling förändrad nätuppbyggnad orsakad av ökad decentraliserad produktion

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje.

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

När det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Välkommen till Elenergiteknik. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

MONTAGEANVISNING. Axclight-H. Luft Mark - Vatten

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Vindkraft i elnäten. Vindkraft i elnäten Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar

Induktans Induktans Induktans Induktans

Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik

DC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Ett krafttag förbättrade leveranssäkerheten

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Hängkabel för luftledning - Montageanvisning -

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

och sedan då? Olof Samuelsson

Allmän behörighet Högspänning - Elkraftberäkningar

Enfastransformatorn. Ellära 2 Laboration 5. Laboration Elkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall/Per Hallberg

Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Växelström och reaktans

Transport av el. Föreläsning Energitransporter MVKN10 Svend Frederiksen LTH

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Per Eckemark, Oct 16, Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet

Vindkraft och Elnät Måste elnätet byggas ut?

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

2 Magnetfält vid kraftledningar

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Elteknik - inlämning 1

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Energilager och frekvens. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

KAPITEL 5 MTU AB

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

INFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7

Nätutvecklingsplan. Examensarbete. Stora Skedvi. Författare: Martin Tibratt, Jonathan Karlberg. Handledare: Göran Ewing. Examinator: Ellie Cijvat

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

Förnyelse och kapacitetsökning Stockholmsområdet

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Transkript:

Kraftledningar och elnät Industriell Elektroteknik och Automation

Översikt Högspänning Transformatorn Kraftledning Luftledning Kabel Effektöverföring Transmission Distribution HVDC Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 3

Högspänning lönsamt I R x I R x V 1 /V 2 V 2 >>V 1 V 2 /V 1 Verkningsgrad η = P ut P in Sänker strömmen och RI 2 -förluster Vinst trots transformeringsförluster Ex G4.1 Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 4

Transformator Byter spänningsnivå Endast 1-2 % förluster För enfas och trefas Energiomvandling El till el via magnetiskt flöde Järn och koppar I oljefylld tank för isolering och kylning Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 5

Uppbyggnad enfastransformator Induktion bak- och framlänges e 1 e 2 N 1 N 2 MMK-balans N 1 i 1 N 2 i 2 i 1 i 2 N 2 N 1 Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 6

Transformatormodell R 1 X 1 X 2 R 2 R m X Ideal m N 1 N 2 transformator Lindningsförluster R1, R2 Läckflöden X1, X2 Magnetiseringsförluster (järnförluster) Rm Huvudflöde (magnetisering kärnan) Xm Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 7

Trefastransformator A B C A Fasläge Delta C a B V CA V AB V BC V ca V ab Y n n b V bc a b c c För varje fas Primär- och sekundärlindning på samma ben genomflyts av samma flöde Y-koppling och delta-koppling vanligast Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 8

Vanliga transformatorer i kraftsystemet Distributionstransformatorer 10/0.4 kv (20/0.4 kv) 50 kva 800 kva Källa: ABB Krafttransformatorer 400/130 kv, 130/10 kv, 130/20 kv, 130/50 kv, 50/10 kv, mm 10 (3) MVA 750 MVA Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 9

Kraftledningen Typ Friledning Belagd ledning Hängkabel Kabel Överföra effekt Ström (ledararea) Spänning (isolation) Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 10

Typer av elnät i Sverige Spänningsnivå Oisolerad luftledning [km] Isolerad luftledning [km] Jordkabel [km] Total längd [km] 0,4 kv 5095 55199 257010 317304 10 kv - 20 kv 49829 28111 123233 201173 50 kv 10699-849 11548 70 kv - 130 kv 18505-624 19129 > 130 kv 14844-82 14926 Källa: Energimarknadsinspektionen 2016 Längst ledningsnät på låg- och mellanspänning Störst andel jordkabel på låg- och mellanspänning Regionnät 50 kv nästan uteslutande luftledning Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 11

Ström Fasledaren Skin-effekt (strömförträngning) Maxström Tvärsnittsarea Uppvärmning Vind och is Nerhängning Draghållfasthet Aluminium ledare Stål mekanisk styrka Designfaktorer Traditionellt: ACSR = Aluminum Conductor Steel Reinforced (sv Ferral) Nytt: ACCC = Aluminum Conductor Composite Core klarar mycket högre ström Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 12

Ekonomisk fasledardimension Årlig kostnad/km Totalt Anläggningskostnad Tvärsnittsarea A RI 2 -förluster Ekonomiskt optimum Area A Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 13

Spänning Isolation Tallriksisolator i isolatorkedja som fäst i stolpe (jordpotential) bär fasledare Spänningsisolation Avstånd Salt/fukt Portalstolpe 400 kv Längd isolatorkedja Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 14

Spänning Stolpen Designfaktorer E-fält, B-fält Utseende Kraftledningsgata Stolphöjd Geometri Blixtnedslag Topplinor (jordpotential) Portalstolpe 400 kv Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 15

Spänning Fasledaren Spänning E-fält vid ledare ~1/radie Aluminium Stål Corona-effekt Ljud/ljus Öka ledardiametern Duplex eller triplex ökar evivalent radie Ferral-ledare (FeAl) Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 16

B-fält under kraftledning B (t,r) 0i(t) 2 r e B 0 =4 10-7 (Vs/(Am)) i(t) ström (A) r avstånd (m) Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 17

Fält från trefasig kraftledning B (t,r) 0i(t) 2 r e B 1 2 3 18.4 m r e B2 e B3 P P e B1 Fält i punkten P = summan av bidragen från faserna 1. Olika avstånd r till P från de tre fasledarna 2. Olika i(t) i de tre fasledarna 3. De tre fältbidragen har olika riktning e B Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 18

B-fält 0i( t) B( t, r) 2 r Källa: Fingrid e B Avstånd Avtar som 1/r Ström Växelström Trefas Max(abs(B tot )) Riktvärden 100 T (EU) 0.2 T (Sverige) jmf Hårfön ca 1-10 T Ex G4.2 Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 19

E-fält Källa: Fingrid Avstånd Avtar som 1/r Högst närmast fasledarna Spänning Växelspänning Trefas Max(abs(E tot )) Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 20

Kraftledningsgata Sverige: 1000 km 2 Begränsad Skötsel Ängsmark Biologisk mångfald! Nyckeltal MW/m bredd Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 21

Nytänkande E14 vid Åre Källa: Bystrup Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 22

Ledningsmodell R X G 2 wc 2 wc 2 G 2 Viktigast induktans X [W/km] Mellanviktig ledarresistans R [W/km] Mellanviktig kapacitans wc [W -1 /km] Minst viktig coronaförluster G [W -1 /km] Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 23

Skruvning av fasledare ger symmetri Mitt- Ytterläge Faserna har olika induktans och kapacitans Byt plats Skruvning Även kallat transponering Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 24

Kabel Källa: Draka Källa: Draka (3 x) enfaskabel Trefaskabel Ledare isolerade Från varandra Från blixt, snö, träd Stad Nedgrävd Landsbygd Nergrävd eller nerplöjd Hängkabel Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 25

Kabelmodell R X G 2 C 2 C 2 G 2 Mellanviktig X seriereaktans [W] Mellanviktig R ledarresistans [W] Viktigast C kapacitans [F] Minst viktig G coronaförluster [W -1 ] Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 26

Maxlängd AC-kabel C genererar Q C varje km P och Q genom R och X Q C ~längd, S begränsat (kabelns maxström) Mindre utrymme för P Vid maxlängd (några mil) Hela kapaciteten för Q Inget utrymme för P DC fördelaktigare Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 27

Orkanen Gudrun 8 jan 2005 Operation Gudrun 2000 mil ledning skadad och repareras 220 mil ledning ersätts provisoriskt Som jämförelse moderniserade Sydkraft 120 mil 2004 505 manår på sex veckor Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 28

Kabel ersätter 10 & 20 kv friledning Nytt Befintligt Rasering E.ON Krafttag 17 000 km, 10 Mdr SEK Vattenfall och Fortum genomför liknande projekt Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 29

Andel per ledningstyp Andel per ledningstyp Kabelfiering i distributionsnäten 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Oisolerad luftledning Isolerad luftledning Jordkabel 30% 20% 100% 10% 90% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 80% 70% Lågspänning 60% 50% 40% 30% Oisolerad luftledning Isolerad luftledning Jordkabel 20% 10% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Mellanspänning Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 30

Långdistans effektöverföring V s =V s q s V m =V m q m P s =V s V m /X sin(q s -q m ) Q s =V s2 /X-V s V m /X cos(q s -q m ) P max =V s V m /X Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 31

Ökad överföringskapacitet P max =V s V m /X Ledarmaterial- och dimension bestämmer I max Grövre eller fler ledare Reducerar X Högre spänning Reaktiv seriekompensering High Voltage Direct Current Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 32

Höj spänningen! Högre spänningar har införts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och världen 380 kv 1952 i Sverige och världen Justera spänningarna 380 kv blir 400 kv blir 410 kv 750 kv planerat på 1970-talet Starkare nät för kärnkraft Provsträcka N om Mälaren Drivs idag som 2x400 kv 380 kv 750 kv Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 33

Dubbla antalet fasledare Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 34

Reaktiv seriekompensering R jx L jx C Seriereaktans har impedans jx L Inför seriekondensator med -jx C Totalt: jx L jx C < jx L Kortare ledning 50 % kompensation Norrland-Svealand Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 35

Infrastrukturer Vägnät Kraftnät Överbrygga avstånd - Transmission Nå adresser - Distribution Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 36

Transmission Överbrygga avstånd Avstånd hundratals km Effekt hundratals MW Ekonomiskt V 15 P SE: 130, 220, 400 kv Höga tillförlitlighetskrav Svenska Kraftnät äger 220 kv och 400 kv Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 37

Distribution Nå adresser Avstånd några km Effekt kw till några MW SE: 10, 20, (40, 50) kv Kommunalt elbolag (t ex Kraftringen) äger i staden Regionelbolag (t ex E.ON) äger på landsbygden Stad Landsbygd 0,4 kv Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 38

Radiellt nät Distribution Trädform En inmatning Många uttag Tillförlitlighet Varje fel ger strömavbrott Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 39

Maskat nät Transmission Maskning Flera inmatningar Många uttag Många strömvägar Tillförlitlighet Inget ensamt ledningsfel ger strömavbrott Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 40

Mellanting Bygg maskat Driv radiellt Tillförlitlighet Varje fel ger strömavbrott Snabb omkoppling Stadsnät Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 41

High Voltage Direct Current (HVDC) ~ = = ~ Passar långa avstånd AC-kabel ej möjlig (för mycket reaktiv effekt) Luftledning DC billigare än trefas AC Passar mellan system med olika frekvens Japan har 50 och 60 Hz Norden - kontinentaleuropa Goda styrmöjligheter jämfört med AC Kostnad för stationer dock hög Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 42

Tidiga HVDC-projekt i Sverige 1954 Gotland-fastlandet HVDC Luleälven-Hallsberg? Nej, 380 kv AC i drift 1952 Aktuell idag: Sydvästlänken Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 43

HVDC i Norden Existerar På gång Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 44

HVDC-tekniker Sydvästlänkens omriktarstation i Hurva invigs 2016 (driftsättning våren 2018?) Elenergiomvandling med kraftelektronik HVDC med tyristorer Transmission typiskt 400 kv DC, 600 MW Ultra HVDC 800 kv DC HVDC med transistorer Transmission och distribution, 20-400 kv DC, 50-600 MW Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 45

Sydvästlänken Hallsberg-Barkeryd AC Barkeryd-Hurva DC Struken: Barkeryd-Oslo DC DC Transistorteknik Markkabel se skyltar längs E4 2x600 MW (jmf Barsebäck) Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 46

AC 30 m - DC 30 cm För det som blev DC fanns AC inledningsvis som alternativ 400 kv AC luftledning, högst kapacitet MW & Mvar +/- 300 kv HVDC markkabel, styrbar effekt Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 47

Vision om nät till havs Currently existing (red), currently planned (yellow), under study (green), under study with EWEA recommendation (blue), EWEA recommended grids by 2020 (grey), and EWEA recommended grids by 2030 (orange) Source: EWEA, Oceans of opportunity, 2009 Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 48

Sammanfattning X ggr högre spänning ger ström och förluster Friledning har luft som isolation: indikerar spänningsnivå Magnetfält från kraftledningar beror på avståndet r som Viktigast parameter i en -modell av en 400 kv friledning är Kabel är väderskyddad men kapacitansen är och längden är För att öka en lednings överföringskapacitet kan man och Verkningsgraden på en transformator kan vara upp till DC är lämpligare än AC för och Transmission används för och har ett nät som är byggt Distribution används för och har ett nät som är byggt Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik 49