20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015 Medverkande: Linda Berg (red) Henrik Oscarsson (red) Olle Folke Per Oleskog Tryggvason Torsten Persson Johanna Rickne Patrik Öhberg WWW.VALFORSKNING.POL.GU.SE
20 år med personval Kapitel 1 Personröstning på svenska Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Sverige personröstar (Henrik Oscarsson & Per Oleskog Tryggvason) Väljarna utvärderar personvalet Väljarna personröstar Kandidaterna och personvalet (Patrik Öhberg) Personröster och politiska karriärer (Olle Folke, Johanna Rickne & Torsten Persson) Kapitel 7 Personröstande i Sverige 1994-2014
Personvalsprojektet - uppdraget Utvärdering av personvalsreformen åt Justitiedepartementets demokratienhet Uppdrag att: studera hur personvalssystemet påverkar de politiska partiernas nomineringsprocess, utformningen av kandidaters valkampanjer, samt väljares valdeltagande och personröstande i samband med Europaparlamentsvalet och de allmänna valen 2014. särskilt belysa skillnader så som kön, ålder och utbildning samt mellan inrikes och utrikes födda, liksom jämförelser tillbaka i tid. analysera betydelsen av sänkningen av spärren för personval på riksdagsnivå från åtta till fem procent och den förändrade informationen om personvalets innebörd på valsedlarna.
Datakällor Officiell valstatistik Valundersökningen 2014 Europaparlamentsvalundersökningen 2014 SOM-undersökningen 2014 Kandidatundersökningen 2014
Kapitel 1: Personval på svenska Svagt personval i listsystem Teoretiska förväntningar om positiva effekter för demokratin och ökad mobilisering av underrepresenterade grupper (t.ex. kön, härkomst) Tre modeller (för varför personkryssa): -Resursmodellen -Närhetsmodellen -Instrumentella modellen
Kapitel 2: Sverige personröstar Personkryssandet är något lägre än förväntat även efter sänkt spärr Efter nyhetens behag: relativt stabila nivåer (EP:50-60%, Riksdag och region/landsting ca 1 av 4, kommun ca 30%) Stor spridning av andel kryss mellan partier och valkretsar, lokala faktorer och nationella listor påverkar Många kryss på partiernas toppkandidater (som ändå hade kommit in) Bara 12 (riksdag) respektive 1 (EP) ledamöter kom in enbart med hjälp av personkryss 2014.
Andel personröstande väljare i Europaparlamentsval, kommunval och riksdagsval 1995-2014 (procent). 70 66,2 europaparlamentsval 60 50 45,5 59,0 59,2 50,0 40 30 20 10 34,5 29,9 30,8 26,0 28,2 22,0 kommunval 31,2 29,0 25,1 24,6 riksdagsval 0 1995 1998 1999 2002 2004 2006 2009 2010 2014 Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet
Antal med personröster tillsatta riksdagsmandat (minst 8 procent personkryss 1998-2010, minst 5 procent 2014) samt antal personvalda på icke valbar plats till riksdagen 1998-2014. år V S MP C FP KD M SD Samtliga Antal som inte hade blivit valda utan personvalssystemet 1998 12 13 5 18 13 3 23-87 12 2002 9 13 5 18 11 12 18-86 10 2006 3 6 2 15 7 12 12-57 6 2010 4 13 3 13 6 10 9 1 59 8 2014 11 17 10 17 13 10 19 1 98 12 Källa: Berg & Oscarsson [Red.] (2015) 20 år med personval.
Kapitel 3: Väljarna utvärderar personvalet Ingen stor väljarentusiasm för personvalssystemet Vanligaste åsikten: inslaget av personval är lagom Kandidatkännedom är en knäckfråga och den har minskat över tid Lättare att kryssa i Europaparlamentsval eftersom det är färre och mer synliga kandidater på grund av att hela Sverige är en valkrets.
Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet) ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Åsikter om personvalet 1998-2014 (procent). 1998 2002 2006 2010 2014 Inget personvalsinslag bör finnas 17 17 14 18 13 personvalsinslag bör finnas, men vara mindre än i årets val 12 13 12 13 16 personvalsinslag bör finnas, och det var lagom som det var i årets riksdagsval 44 46 54 52 58 personvalsinslaget bör ökas ytterligare i kommande riksdagsval 14 13 12 10 8 ingen åsikt 13 11 8 7 5 summa procent 100 100 100 100 100 Antal svarande 1 817 2 091 1 861 1 336 1 012
1956 1960 1964 1968 Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet) 1973 1985 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Kandidatkännedom 1956-2014. Andel väljare som kan uppge namnet på en riksdagskandidat från den egna valkretsen samt andelen som korrekt kan uppge namnet på en kandidat (procent). 70 60 50 40 60 55 56 60 49 48 44 45 44 40 41 38 39 30 20 10 32 30 29 28 27 0
Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet) ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Kännedom om vald kandidat 25 procent av väljarna personkryssar i riksdagsvalet
Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet) ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Kännedom om vald kandidat Av personkryssarna är det knappt hälften som kan uppge namnet på den kandidat de röstat på = Totalt sett är det alltså omkring en av tio väljare som korrekt kan uppge namnet på den kandidat de röstat på
Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet) ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Kännedom om personvalsspärren Fråga: Hur hög är spärren för personvalet till riksdagen? 0 10 20 30 40 50 60 70 Det finns ingen spärr i personvalet 12 Spärren i personvalet är 4 procent 17 Spärren i personvalet är 5 procent Spärren i personvalet är 8 procent 6 2 Känner ej till/vill ej svara 63
Kapitel 4: Väljarna personröstar Överlag små socioekonomiska skillnader (ej stöd för resursmodellen) Men nyhet 2014: fler yngre (särskilt unga kvinnor) personkryssar, plus utrikes födda Personkryssande är inte konsekvent över olika val -Bara 19% kryssar både i val till EP och riksdagen, 41% kryssar inte i något av dem, bland de som kryssar bara ena är EP vanligast (32%) -Bara 14% kryssar i alla tre inhemska val, 64% kryssar inte något men 36% kryssar i något, vilket är högre än när vi bara ser ett val i taget Kandidatkännedom spelar roll: 6 av 10 utan kännedom kryssar inte, men samtidigt bara 9% som har kunskap och kryssar. Kryssande utan kandidatkännedom är något vanligare bland yngre, kvinnor och utrikes födda (representativitet utifrån information på valsedeln?) Väljarnas egna motiveringar: mer hänvisningar till personliga egenskaper och politiska åsikter än tidigare, mer moget personval
Källa: Svenska valundersökningar (SCB/Valforskningsprogrammet) Andel personkryssande väljare i olika befolkningsgrupper, riksdagsvalet 2014 (procent) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 22 27 30 29 17 16 39 35 23 20 23 46 17 26 27 22 27 24 28
Kapitel 5: Kandidaterna och personvalet Majoriteten av kandidaterna tycker att systemet är bra som det är, men tillmäter det ingen större betydelse för att få inflytande Andelen ledamöter som bedriver en personvalskampanj har ökat över tid från 37% 1998 till ca hälften 2014. De som bedriver personvalskampanjer: -uppger mer aktivitet (fler valrörelseaktiviteter, fler timmar per vecka) -är mer missnöjda med sitt partis stöd och nomineringsprocess -har i högre grad ambition att göra politisk karriär Personvalet har större betydelse för relationen mellan kandidater och partier än för relationen mellan väljare och valda
Kapitel 6: Personröster och politiska karriärer Personkryss får betydelse för partiernas interna arbete: -Påverkar hög placering på valsedel till nästa val -Belönas med betydelsefulla förtroendeuppdrag som t.ex. KSO Kan ses som ett indirekt ansvarsutkrävande, via partiernas tillsättning av uppdrag (och chans till omval) Mer långsiktiga effekter än tidigare studier uppmärksammat
Kapitel 7: Personröstande i Sverige 1994-2014 Personröstningen har inte blivit lika utbredd bland väljarna som var tänkt från början. Färre kandidater än förväntat har blivit inkryssade i folkvalda församlingar. Väljarna har svaga kunskaper om och få åsikter om personvalssystemet. Inslaget av personval är lagom. Kandidaterna har ljummen inställning till personvalet och tillmäter det inte någon större betydelse. Minskande kandidatkännedom är personvalets svåraste utmanare. Ökad omsättning på kandidater och brist på partiintern konkurrens gör det svårt för personvalet att synas. Ökad personröstning bland unga och utrikes födda. Fler kandidater kampanjar. Fler kandidater jobbar hårdare med sina kampanjer under valrörelserna. Politiskt relevanta motiveringar till kandidatval har blivit vanligare. Väljarnas kryssande sänder värdefulla signaler till de politiska partierna som visat sig ha betydelse för partiernas interna arbete (nomineringar och utnämningar). Svårt att isolera några omedelbara effekter av de senaste reformerna av personvalssystemet (sänkt spärr i riksdagsvalen och förändrade instruktioner på valsedlarna) på väljarnas kryssbenägenhet.
Förslag på framtida forskning om personval Väljare Partier Medier Kandidater
Tack för att ni har lyssnat! #valforskning www.valforskning.pol.gu.se @valforskning