Tysk Rätt
Områden Offentlig rätt = Staten mot privata rättssubjekt - Stats-, Författnings- och Förvaltningsrätt men även Europarätt och Folkrätt Enligt den modifizierte Subjektstheorie är en rättstvist inom offentlig rätt, om lagen i fråga förpliktigar eller berättigar staten. - Straffrätt betraktas även som egen disciplin eftersom den historiskt kom före statsrätten Civilrätt = två (eller fler) privata rättssubjekt
Lagar Omfattande kodifiering, väldigt detaljerat Från allmän till specifik Svårt att läsa för en icke-jurist Viktigaste lagtexter är Schönfelder och Sartorius Tolkning genom definitioner i lagar, lagkommentarer, höchstrichterliche Rechtsprechung (BGH) som dock inte är bindande men följs mestadels i praxis; förarbeten spelar ingen större roll
BGB Största lagverket inom tysk juridik Trädde i kraft 1.1.1900 och ersatte de många olika lagregler som fanns innan tyska staten förenades till Deutsches Reich 1871 Inspirerat av Frankrikes napoleonkod Ordnat i fem böcker och indelat efter områden - allmän del ( Allgemeiner Teil ) - obligationsrätt samt skadeståndsrätt ( Schuldrecht ) - sakrätt ( Sachenrecht ) - familjerätt ( Familienrecht ) - successionsrätt ( Erbrecht ).
Allmänna Domstolar Exempel Straffrätt Första instans är tingsrätten Amtsgericht - kan bestå av en enskild domare i de fall av förseelser ( Vergehen ) där det förväntade straffet inte ligger över 2 års fängelse - eller en nämndemansdomstol (en domare, två nämndemän) i fall av brott ( Verbrechen ) och förseelser ( Vergehen ) där det förväntade straffet inte ligger över 4 års fängelse
Dom av tingsrätten kan överklagas till hovrätten Landgericht = Berufung - helt ny process med ny bevisföring Revision till Oberlandesgericht OLG - OLG prövar endast rättsliga spörsmål och befattar sig inte med rena fakta- och bevisfrågor
Landgericht (LG) kan även vara första instans (till exempel där straffet förväntas ligga över 4 års fängelse) Överklagas till Oberlandesgericht (OLG)
Tredje nivå är appellationsdomstolar Oberlandesgerichte - kan även vara första instans (som åtal på grund av förberedelse av ett angreppskrig etc.)
Högsta instans är Bundesgerichtshof (BGH) som bara bedömer rättsliga frågor inom Revision, d.v.s. att BGH prövar endast rättsliga spörsmål och befattar sig inte med rena fakta- och bevisfrågor. - 12 civilrättsliga senat - 5 straffrättsliga senat - 8 specialavdelningar - en senat består av fem domare BGH har uppgiften att säkra rättsenheten och utveckla lagar
Författningsdomstolen Författningsdomstolen ( Bundesverfassungsgericht ) i Karlsruhe har en speciell ställning utanför hierarkin - författningsorgan (bredvid Bundespräsident, Bundestag, Bundesrat och Bundesregierung) - 16 domare fördelat i två senater - domarna sitter kvar i 12 år; omval är inte möjligt
BVerfG befatter sig mid författningsrättsliga frågor: - Verfassungsbeschwerde = enskildas författningstvist - abstrakt och konkret Normenkontrolle = lagars grundlagsenlighet - Verfassungsstreit = kompetenskonflikter mellan delstaterna och förbundsrepubliken - Partiförbud
Dom En tysk dom är detaljerad, följer en sträng uppbyggnad och innehåller utöver lagtexten även tidigare rättspraxis och doktrin Ju högre instans, desto mer vetenskaplig blir domen
Tillgång till akter I Tyskland finns det ingen motsvarighet till Offentlighetsprincipen Tillgången till akter är mycket begränsad Måste göras genom en advokat Bara de som kan framföra ett legitimt intresse i fallet kan få tillgång till en akt Likaså får bara de som kan framföra ett legitimt intresse tillgång till en dom
Domare / Åklagare I Tyskland kan man bli domare eller åklagare direkt efter andra statsexamen om man har tillräkligt goda betyg Domare och åklagare står på samma nivå och blir ofta anställda till en tjänst som omfattar båda Domare är oberoende och kan inte förflyttas om de inte vill Efter tre år som domare/åklagare får man en s.k. livstidstjänst vilket innebär att man egentligen inte kan bli uppsagd Robe = speciell klädsel för domaren, åklagaren och advokaten
Advokattvång I Tyskland råder inget advokattvång i tingsrätten I Landgericht, Oberlandesgericht eller Bundesgerichtshof råder däremot advokattvång Bara en fåtal advokater har tillåtelse att framträda framför BGH