1(13) Regional uppföljning av Storslagen fjällmiljö,

1(13) Regional uppföljning av Storslagen fjällmiljö, 20161130

2(13) 1. Blekinge - 2. Dalarna Bedömning: Nej Utveckling i miljön: Negativ Tablåtext Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är stor i flera områden och periodvis även i oexploaterade delar. Vissa intressekonflikter finns. Problem med bullerstörningar finns under perioder. Kunskapen om kulturmiljövärden är otillräcklig. Resultat I den södra delen av Dalafjällen förekommer inte bete av tamren. Här är det viktigt att bevara de unika värden som skapas av ett av tamren obetat fjällandskap. I dessa områden har istället fäbodbete haft en stor betespåverkan. Sedan början av 1900-talet har trädgränsen stigit med nästan 100 m fram till 2007. Därefter har inga större förändringar av gränsen skett (1). Klimatets påverkan på fjällens vegetation kan antas vara stor och inte bara trädgränsen kan påverkas utan även vegetation och snölegornas varaktighet. Därför har Länsstyrelsen startat inventeringar av vegetationen på några av fjällens högsta toppar och i snölegor. Skillnaderna mellan de olika fjällområdena i länet är påtagliga när det gäller skador på mark och vegetation (beroende på olika besöks-, betes- och exploateringstryck). Fjällen är viktiga rekreationsområden för rörligt friluftsliv, jakt och fiske. För att vidmakthålla fisktillgången i några vattendrag i fjällen utförs årligen kalkning. Tack vare låg grad av mänsklig påverkan har fjällområdets naturtyper och arter i stort sett gynnsam bevarandestatus. Intressekonflikten kring rovdjur kontra rennäring och fäboddrift är dock tydlig. Jakt på varg och björn har reducerat dessa arters populationer i fjällen och endast ett fåtal vargar finns nu konstaterade i fjällen. Järv och lodjur hade vid den senaste räkningen däremot normala föryngringar i Dalafjällen. Fågelinventeringar visar att typiska fjällfåglar i hela Svenska fjällkedjan minskar sedan 2002. Dock har fjällarterna under samma period inte minskat i Dalafjällen (2). Fäbodarna Lekåsen, Ulvsätern, Valdalsbygget och Västra Fjätvallen sköts nu med bete- eller slåtterhävd, vilket har flera positiva effekter på den biologiska mångfalden. Hävdade marker är annars en bristvara också i fjällen. Bevarandet av oskyddad natur med höga värden kommer ibland i konflikt med utbyggnad av skidanläggningar, bostäder, skogsbruk och andra verksamheter. Ett reviderat beslut för Drevfjällens naturreservat har fattats efter en långvarig dialog med lokalbefolkningen om reservatets föreskrifter och förvaltning. Som en följd har ett råd, Älvdalsdelegationen, inrättats för att frågor som rör skyddad natur i Älvdalens kommun ska få en bredare lokal förankring. Skotertrafiken fortsätter att öka i fjällen och därmed också bullernivåer samt nedskräpning. Inom vissa områden med förbud mot skoterkörning utanför skoterleder överträds förbuden. Länsstyrelsen har därför gjort tillsyn vid ett flertal tillfällen och då har flera polisanmälningar gjorts. Bullret från skotrar är på många platser obetydligt medan det i vissa områden orsakar stora störningar under delar av säsongen. Mark- och miljödomstolen har gett tillstånd till en flygplats i Rörbäcksnäs. Den är avsedd för chartertrafik till och

3(13) från skidanläggningar i Sälen och Trysil. I anslutning till flygplatsen planeras även ett köpcentrum. Denna utbyggnad kommer också att innebära nya kraftledningsdragningar, ny vägdragning och en stor påverkan på natur- och kulturmiljöer. Analys och bedömning Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet och förutsättningarna kommer inte, eller endast i begränsad utsträckning, att finnas på plats fram till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. En stor del av Dalafjällens naturvärden är skyddade, men i vissa delar är påverkan på miljön stor och även periodvis i anslutande oexploaterade områden. Den pågående exploateringen av fjällen bidrar till att areal orörda fjällområden fortsätter att minska. Utvecklingen i miljön är negativ. Årets bedömning av utvecklingen i miljön är förändrad från föregående år. Trots att utvecklingen på många områden är positiv bedöms det ökade exploateringstrycket och den ökade terrängkörningen motverka att miljömålet nås till 2020. Bristen på kunskap om vad fjällen tål av påverkan från olika verksamheter är stor. Forskning, dokumentation och information är av stor vikt för att hållbar utveckling ska kunna komma till stånd i känsliga fjällmiljöer. Det är också nödvändigt med samverkan mellan forskare, förvaltare och dem som använder naturresurserna. Utöver den direkta mänskliga påverkan kommer klimatförändringarna att bidra, förutom till en förändrad vegetation och fågelfauna, också till en ökad risk för skador till följd av extrema väderhändelser. Eftersom renskötsel bedrivs i delar av fjällområdet finns inte förutsättningar för att uppnå gynnsam bevarandestatus för varg och björn i dessa områden. Det är dock glädjande att järven nu har etablerat en stabil stam i Dalafjällen. För att få kännedom om okända forn- och kulturlämningar är inventeringar nödvändiga eftersom trädgränsen kryper uppåt och samiska lämningar ofta är belägna i fjällbjörkzonen. Information och förståelse för kulturmiljövärdena behöver också spridas. Tysta miljöer utan buller efterfrågas, sådana miljöer motverkas av den ökade skotertrafiken i fjällområdet. Till dess att tystare snöskotrar har kommit i allmänt bruk behövs åtgärder för att begränsa skotertrafiken. Hur buller påverkar det rörliga friluftslivet och vilda djur behöver utredas. För att förhindra olaglig barmarkskörning i fjällterrängen krävs förutom en ökad information också en ökad tillsyn. En utbyggnad av flygplatsen i Sälen, med ett utlovat statligt stöd om 250 miljoner kr, kommer att påverka förutsättningarna att nå miljömålet i Dalarna. En fortsatt utbyggnad av vindkraft som är synlig i fjällmiljöer bidrar till att påverka både ljudbilden och orördhetskänslan negativt. Försök med, och information om alternativa brukningsformer av fjällnära skogar behövs. Referenser 1. Trädgräns i fjällen. Sammanställning och utvärdering av en metodstudie för klimatrelaterad miljöövervakning. Länsstyrelsen Jämtlands län, rapport 2015:4. 2. Fjällfågelinventeringen i Dalarna 2006 2015. Länsstyrelsen Dalarnas län, rapport 2016:4.

4(13) 3. Gotland 4. Gävleborg 5. Halland 6. Jämtland Bedömning: NEJ Trend: Neutral Målet bedöms med nuvarande styrmedel ej nås till år 2020. Omfattningen av markskador på grund av ökande terrängkörning är svårbedömd men troligen betydande. Kunskapsbrist råder om hur klimatförändringarna påverkar växter och djur i fjällmiljö. Det är viktigt med mer resurser inom kulturmiljöområdet. Resultat Fjällen är en känslig miljö med många konkurrerande intressen. Klimatförändringarna utgör det största hotet mot fjällens känsliga miljöer och arter, men vidden av påverkan går i dagsläget inte att bedöma. Andra hot är trycket från de många olika markanspråk som finns i fjällområdet och okunskap om den kumulativa effekten av många enskilda beslut. Användningen av terrängfordon har ökat markant under de senaste 30 åren. Mark och vegetation påverkas i hög grad av detta. Trycket från turismen är stort och ökar i södra fjällområdet. Regional åtgärd Naturvårdsverket startade år 2015 den process som kan leda till en nationalpark i Vålådalen-Sylarna-Helags. Fjällens miljötillstånd Näringslivets åtgärder Under året har tre samebyar i länet utfört markförstärkningsåtgärder längs transportleder inom renskötseln efter samråd med Länsstyrelsen. Regionala åtgärder Länsstyrelsen har under 2016 fått ökade medel för insatser med upprustning av fjälledsystemet. Åtgärderna medför bland annat en bättre kanalisering och begränsning av slitage från vandring och cykling i fjällen. Nya beslut under 2016 om skoterleder i Norge som angränsar till den svenska gränsen förväntas medföra en ökning av skotertrafiken i de svenska fjällen. Då

5(13) de norska lederna sällan ansluter till skoterleder på svensk sida befaras även den olovliga körningen inom regleringsområden i fjällen öka, med störningar på djurliv, renskötsel och friluftsliv som följd. Kommunal åtgärd I Strömsunds kommun beslutades om ett skoterregleringsområde hösten 2016. Gynnsam bevarandestatus och hotade arter Regionala åtgärder Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med reservatsbildning av Stekenjokkområdet, ca 36 000 ha, under våren 2016, för att säkerställa ett långsiktigt skydd av området. Tack vare långsiktigt arbete inom fjällrävsprojekt, med bland annat utfodringsåtgärder, har ett ökande antal kullar konstaterats i länets fjällområde. Ett nytt fyraårigt fjällrävsprojekt inleds under 2016. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Regionala åtgärder Gränsmarkering av kulturreservatet Lillhärjåbygget har påbörjats under 2016 för att bättre skydda området från otillåten skoteråkning, terrängkörning och annan negativ påverkan. I Almdalen som är en fjällägenhet i Hotagens naturreservat startar 2016 en inventering av kulturmiljöer. Friluftsliv och buller En ökande trend med stora tävlingsarrangemang i fjällterräng ställer krav på att utveckla samrådsprocessen för organiserad verksamhet i våra fjällmiljöer. Regionala åtgärder Flera projekt med inriktning på friluftstrender och målkonflikter i fjällområdet pågår inom forskningsprogrammet Storslagen fjällmiljö. På grund av omfattande slitage från vandrare och cyklister har Länsstyrelsen infört beträdnadsförbud på de geologiskt värdefulla grusformationerna Pyramiderna inom Vålådalens naturreservat. I ett projekt som slutförs 2016 tas ett digitalt kartverktyg riktat mot allmänheten som ska ge en samlad bild av statliga och kommunala skoterförbudsområden inklusive skoterleder i fjällen fram.

6(13) Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö inte är möjligt att uppnå med idag beslutade styrmedel. Påverkan från ett förändrat klimat på fjällens känsliga livsmiljöer, trycket från många olika markanspråk i kombination med bristande kunskap och bristande hänsyn vid nyttjande av fjällområdet samt skador på mark och vegetation från terrängkörning är några av problemen och hindren. Viktiga styrmedel och åtgärder föreslås i förslaget till strategin för storslagen fjällmiljö, som kartläggning av markanspråk och process för bedömning av dess sammanlagda effekter, anpassad terrängkörning, dokumentation av kulturmiljövärden, skydd av särskilt värdefull natur med mera. Dessa bedöms som mycket viktiga för miljökvalitetsmålet. Att Naturvårdsverket nu har ett uppdrag att ta fram ett förslag till moderniserad terrängkörningslagstiftning för att minska skadorna av terrängkörning ses som positivt. Utvecklingen bedöms som neutral, eftersom huvuddelen av de viktiga styrmedel som finns nämnda ovan saknas. Det är angeläget att bedriva fortsatt miljöövervakning för att kunna bedöma miljötillståndet i fjällmiljön. Arbetet med att genomföra och främja åtgärder som stärker en positiv utveckling fortsätter i länet. Åtgärderna visar att det finns en problematik mellan tillgänglighet, orördhet och skydd av arter. Det är en utmaning att kunna fortsätta utveckla turismen i länets fjällområden och samtidigt värna och bevara förutsättningar för rennäring och skydda naturtyper och arter. Under 2017 kommer Länsstyrelsen att bjuda in berörda aktörer till ett samarbete kring hur vi ytterligare kan utveckla arbetet att nå Storslagen fjällmiljö i Jämtlands län. Fjällens biologiska mångfald I fjällen kan vi förvänta oss tydliga förändringar i land- och vattenmiljöer till följd av ett förändrat klimat. Klimatförändringarna leder även till ett ökat behov av vattenuttag för konstsnötillverkning i fjällområdet. Miljöövervakning av fjällens vegetation och vattenmiljöer pågår i länet och kommer att ge information om förändringar. En studie av Stockholms universitet visade att Helagsglaciärens yta har minskat med ca 45 procent de senaste hundra åren. Några fjällanknutna hotade djurarter har haft en ökande eller stabil population under senare år, exempelvis fjällräv och järv. Den långsiktiga trenden för fjällens fåglar är dock negativ. Dalripa har under flera år haft en negativ utveckling, men en viss återhämtning har skett det senaste året. Fjällripa har haft en positiv utveckling de senaste åren efter flera års kraftig minskning och har en stabil population över en längre tid.

7(13) Kulturmiljöer För att bevara fjällmiljöer med höga kulturvärden krävs långvarigt skydd, skötsel och restaurering. I dagsläget är bara en mindre del av fjällen inventerad och därför saknas kunskap om kulturmiljöer, kultur- och fornminnen i fjällen. Brott mot fornminneslagen kan därför ske utan att det uppmärksammas. Länsstyrelsen arbetar för bättre samordning av skötsel och restaurering av kulturmiljövärden i skyddade områden. 7. Jönköping 8. Kalmar 9. Kronoberg 10. Norrbotten Norrbottensfjällens storslagenhet består även om de lokalt har påverkats av exploateringar och slitage (främst körskador). Betraktar man fjällområdet i stort, är det en måttlig påverkan som skett de senaste årtiondena. Det är dock angeläget att många av åtgärdsförslagen i fjällstrategin genomförs. Resultat Miljötillstånd och ekosystemtjänster De senaste årtiondenas varmare klimat har börjat ge synbara effekter i fjällmiljön. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt. Fjällbjörkskogen förtätas och videbuskmarkerna ökar. Glaciärer och snölegor minskar. Fjällen är viktiga naturbetesmarker för renskötseln. Renantalet i länets fjällsamebyar har minskat något jämfört med senaste åren och var 2015 cirka 116 000 djur. Preliminära uppgifter tyder på att renantalet är på en likartad nivå 2016. Turism, friluftsliv, rennäring, jakt och fiske är nyttjanden av fjällens ekosystemtjänster. En naturlig följd av att människan finns i området är att det runt samevisten, turismens och renskötselns anläggningar förekommer stigar, leder och ett visst slitage. Skador på mark är lokalt av för stor omfattning, främst orsakade av fyrhjulingar. Utvärderingen av NILS data i fjällen visar att fordonspår ökat(1). Fältenheten bedömer att körskadorna fortfarande ökar. Terrängkörningsplaner har tagits fram av de flesta fjällsamebyarna. Flera samebyar har beviljats medel för att genomföra markförstärkningsarbeten. Bevarandestatus och hotade arter

8(13) En stor andel av naturtyperna och arterna inom alpin region anses ha gynnsam bevarandestatus (2). Ett varmare klimat gör dock att naturtyper som glaciärer och palsmyrar på längre sikt anses ha dålig bevarandestatus. Efter ett par goda år har smågnagartillgången minskat kraftigt under 2016 (3). En oroväckande trend är att antalet vanliga fjällfåglar har minskat de sista tio åren (4). Enligt rödlistan 2015 anses 70 arter vara hotade i Norrbottensfjällen. I år har inga föryngringar av fjällräv konstaterats men ett EU-finansierat 3-årigt Interregprojekt (Arctic Fox together) har godkänts och startar vid årsskiftet. Under året har riktad skyddsjakt på rödräv genomförts vilket gynnar såväl fjällräv och fjällgås. I år har det även införts ett tillträdesförbud vid fjällgässens häckningsplats. Bevarade natur-och kulturmiljövärden En överenskommelse har träffats mellan Naturvårdsverket och Sveaskog. I Norrbotten innebär överenskommelsen att 40 nya naturreservat kan bildas, med en total areal om ca 42 400 ha (ca 25 600 ha produktiv skog). De flesta av dessa blivande reservat ligger helt eller delvis ovan gränsen för fjällnära skog. Kunskapsbristen är stor om var det finns forn- och kulturlämningar. Endast 23 procent av arealen ovan odlingsgränsen är inventerad och i obrutet fjäll endast 18 procent. Friluftsliv Ett omfattande system av vandrings- och skoterleder, fjällstugor och andra fjällanläggningar skapar goda förutsättningar för friluftsliv. Under 2016 har omfattande skötselåtgärder och informationsinsatser utförts. I år invigdes den upprustade huvudéntren till Abisko nationalpark. Stort massmedialt intresse visades för de stenarbetare från Nepal som förbättrade Västra leden upp på Kebnekaise. I år har även Norrbottens regionala fjällråd bildats för att förstärka samverkan mellan länsstyrelsen, fjällkommunerna, sametinget, STF och Swedish Lapland. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås 2020. Norrbottensfjällens storslagenhet, omfattande renbetesmarker, gynnsamma bevarandestatus och låga exploateringsgrad kan sannolikt upprätthållas. De problemområden som finns, exempelvis markskador orsakade av terrängkörning och kunskapsbrist om fjällens kulturmiljövärden hinner sannolikt inte att åtgärdas fram till målåret. Även förutsättningarna för renskötsel behöver stärkas. På längre sikt kan klimatförändringar innebära stora förändringar i fjällmiljön. Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är negativ.

Fjällens miljötillstånd och ekosystemtjänster 9(13) Norrbottens fjällområde är stort och en stor andel av arealen ligger inom obrutet fjällområde. Miljöbalkens bestämmelser, länsstyrelsen myndighetsutövning kombinerat med kommunal planering gör att fjällens förhållandevis goda miljötillstånd kan upprätthållas. Den måttliga exploateringen sker i anslutning till redan exploaterade områden. Omfattande prospektering kan dock leda till fler gruvetableringar. För att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen är det viktigt att renskötseln kan fortsätta och utvecklas. Något generellt långvarigt överutnyttjande av betesresursen i fjällområdet har inte konstaterats i länet. I Norrbotten utgör vinterbetet i skogslandet den begränsande faktorn för renantalet. Därför är det utvecklingen på vinterbetesmarkerna och övriga förutsättningarna för renskötseln som är av betydelse för vilket betestryck som finns i fjällområdet. Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt terrängkörningslagen. Samebyarnas terrängkörningsplaner bidrar till att minska markskadorna men det är av stor vikt att medel finns för att genomföra markförstärkningsåtgärder. En översyn av lagstiftningen är önskvärd. Den illegala terrängkörningen behöver stävjas med bättre tillsyn och information. Bevarandestatus och hotade arter Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för flertalet av fjällens naturtyper och arter. För att bedöma statusen är miljöövervakning viktigt och den behöver utvecklas ytterligare. För några av de hotade arterna har åtgärdsprogram tagits fram men det är ännu för tidigt att bedöma om dessa insatser är tillräckliga. Bevarade natur-och kulturmiljövärden Insatserna för att bevara samiskt kulturarv har skett i utpekade miljöer, till exempel i Laponia. Det är dock svårt att bedöma om insatserna lagts på kulturmiljöer som är särskilt värdefulla. Miljöstöd finns för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Det har skett en kraftig ökning av vårdade renvallar och hägn sedan stödet infördes. Referenser (1) Utvärdering av NILS data i fjällen (2) Artdatabanken 2013. Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013. Länk till rapporten: http://www.artdatabanken.se/media/2296/arter-och-naturtyper-ihabitatdirektivet-uppdaterad-maj-2015.pdf (3) Länsstyrelsen 2016 Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottensfjällen1998-2016. Resultatblad Regional miljöövervakning 2016. Nyckel- och ansvarsarter i Norrbottens fjällvärld

10(13) (4) Länsstyrelsen 2016. Häckande fåglar Resultat från Svensk fågeltaxering i Norrbottens län 1998-2015. Häckande fåglar - kalfjäll. Häckande fåglar i fjällen fjällbjörkskog i Norrbotten 11. Skåne 12. Stockholm 13. Södermanland 14. Uppsala 15. Värmland 16. Västerbotten Tablåtext Västerbottensfjällen är till största delen oexploaterade. Här finns goda möjligheter att uppleva såväl natur som en aktiv renskötsel. Många olika verksamheter är beroende av fjällen, så samexistens är en utmaning. Kulturmiljöerna behöver uppmärksammas mer. Klimatförändringar är ett stort problem. Resultat En stor del av fjällkedjan inom Västerbotten är skyddad som naturreservat eller inom Natura 2000. Storskalig exploatering sker främst i anslutning till turistcentrum och de obrutna fjällområdena har endast i mycket liten omfattning påverkats under de senaste tio åren. Rennäringen är central för bibehållandet av fjällens vegetation och utseende. Även människans övriga nyttjande av fjällområdet och bevarande av kulturarv har stor betydelse för om målet kan nås.

11(13) Bevarandestatus och hotade arter De flesta av fjällens naturmiljöer och arter har goda förutsättningar att på kort sikt leva vidare i fjällen. Få växter eller djur hotas av lokala problem med undantag för fjällnära kulturmarker. Under 2016 har därför vissa skötselinsatser riktats mot de fjällnära kulturmarkerna, men mer behövs. På längre sikt förväntas dock klimatförändringarna att starkt påverka både fjällnaturen och de verksamheter som är beroende av den. Många arter riskerar att försvinna från delar av sitt utbredningsområde (1). För fjällräven och fjällgåsen pågår insatser genom särskilda åtgärdsprogram. Efter rekordåret 2015 noterades endast tre fjällrävskullar 2016. Detta var dock inte oväntat då det knappt fanns någon lämmel på fjället. Från och med februari 2016 drivs Interreg-projektet Felles fjällräv II i Västerbotten. Målet är att fjällräven ska sprida sig och att populationen ska växa sig stark. Hållbart nyttjande och hänsyn, friluftsliv I fjällen måste friluftsliv, turism och rennäring samsas tillsammans med t.ex. gruvnäring och vindkraft. Intressena måste ta hänsyn till varandra och till den känsliga fjällnaturen. Den svåraste perioden på året är under våren när renen och fjällfaunan har störst behov av stillhet samtidigt som stora delar av fjället är lättillgängligt med hjälp av bl.a. snöskotrar. Renskötsel bedrivs från kust till fjäll och är beroende av att det under hela årscykeln finns funktionella förhållanden. Renantalet ligger på en ganska jämn nivå (2). Trots att körning med terrängfordon på barmark är förbjuden enligt lag så är markskador vanliga i fjällen och lokalt ökande. Barmarkskörning för renskötseländamål är ett av undantagen från lagen och flertalet av länets samebyar har tagit fram terrängkörningsplaner, men enbart ett fåtal skadebegränsande åtgärder har genomförts. Skogsbruket bryter nya vägar in i fjällvärlden som leder till fragmentering av skogsmark. Ökningen av skotertrafiken medför lokala problem, även om en terrängkörningsöversyn bidragit till en bättre styrning (3). Det saknas dock en konsekvensanalys av att Norge nu arbetar med skoterleder som leder in trafik till Sverige. Buller är ett problem särskilt under turistsäsongerna. Under de senaste åren har de statliga lederna rustats upp. Under 2016 inleds även en omfattande omskyltning. Under 2016 fortsatte Vilhelmina kommun sitt arbete Grön planering i fjällen i samarbete med Umeå universitet. I Länsstyrelsens arbete med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. kommer fokus för fjällen först att ligga på kartläggning och sammanställning av exploaterade områden.

12(13) Natur- och kulturmiljöer Under 2015 har 50 000 ha fjällnära skogar inventerats, men fortfarande finns stora kunskapsbrister om kulturmiljöerna och de saknas resurser till skötsel (4). Särskilt riskerar delar av det samiska kulturarvet att gå förlorat. Positivt är att det numer finns två kulturreservat med samisk inriktning, program för vård och utveckling av samiska kulturlandskap 2015-2020 (5) samt en pågående satsning inom forskning för natur- och kulturmiljövården i fjällvärlden (6). Analys och bedömning Fjällvärlden i länet är till största del oexploaterad och det finns fortfarande goda möjligheter att uppleva såväl natur- och kulturmiljöerna som en aktiv renskötsel. Trots det finns tecken på att det behövs ytterligare styrning och resurser för att nå miljökvalitetsmålet till 2020, bedömningen blir därför att miljökvalitetsmålet är nära att nås. Bland annat är det angeläget att flera åtgärder i Fjällstrategin genomförs. Rennäringen är central för fjällmiljön och känslig då förhållanden och markanvändning inom vinterbetesmarkerna påverkar möjligheterna till hållbar och traditionell renskötsel. Att renskötseln är trängd kan i förlängningen också påverka kulturarvet. Former för hållbart nyttjande behöver vidareutvecklas i fjällområdet, inte minst frågor kopplat till rennäring, friluftsliv och turism samt gruvindustri. Framtidens turism behöver utformas på ett sätt som både lockar besökare och minimerar de negativa effekterna för annat nyttjande och för naturen. Det är önskvärt med en översyn av terrängkörningslagstiftningen samt insatser för att stävja illegal körning. Terrängkörning i samband med renskötsel är tillåten enligt lagstiftningen men det behövs ett fortsatt engagemang och ytterligare resurser för att kanalisera körning och begränsa markskador. Samverkan och planering är viktigt för att nå miljömålet, på såväl kommunal nivå som inom forskningsområdet. Genom de nationella målen för friluftslivet och kulturmiljövården har länsstyrelsen ett tydligare uppdrag att bland annat bistå kommunerna. Stora delar av fjällområdet har ett tillräckligt naturskydd och de flesta arter och naturtyper har en gynnsam bevarandestatus. De hävdgynnade naturvärdena i fjällen behöver uppmärksammas mer, liksom kulturvärdena i övrigt. Kunskapsbrist och brist på resurser för skötsel och utveckling är problemen för kulturmiljöerna i fjällen, särskilt då det samiska kulturarvet. Fler kulturmiljöer behöver skydd. På längre sikt kan ett ändrat klimat innebära utmaningar. Klimatförändringarna beräknas att drabba fjällen först och hårdast och kan därför ses som ett stort hot för rennäring, turism, natur- och kulturvärden. De har ännu svåröverblickbara konsekvenser, men Länsstyrelsen har under 2016 genomfört en sammanställning av aktuell forskning om hur klimatförändringar kan påverka arter, ekosystem och biologisk mångfald i Norrbottens och Västerbottens län (7)

13(13) Referenser: (1) Lehikoinen, A., Green, M., Husby, M., Kålås, J. A. and Lindström, Å. (2014), Common montane birds are declining in northern Europe. Journal of Avian Biology, 45: 3 14. (2) https://www.sametinget.se/statistik/renhjorden, 2016-10-21 (3) 24FS 2014:26 Länsstyrelsens i Västerbottens läns förordnande om terrängkörnings-reglering inom Västerbottens läns fjällområde, ärendebeteckning 523-8339-2014 (4) Kulturmiljövården i fjällområdet i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Kulturhistorisk utredning. Västerbottens Museum/Uppdragsverksamheten. 2008. (5) Det samiska kulturlandskapet Program för bevarande, brukande och utveckling av samiska kulturmiljövärlden 2015-2020. (6) http://www.raa.se/2013/12/3-miljoner-till-integrerad-natur-ochkulturmiljovard-for-en-levande-fjallvarld-2014/ (7) Naturmiljö och klimatförändringar i Västerbotten konsekvenser och anpassning, 2016. 17. Västernorrland 18. Västmanland 19. Västra Götaland 20. Örebro 21. Östergötland