LULEÅ KOMMUN 2014-06-30 1 (6) Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Provtagningen i din fastighet orsakas av att du klagat på dricksvattenkvaliteten. Proverna undersöks och bedöms efter Livsmedelsverkets anvisningar där gränsvärden är angivna för mikroorganismer, kemiska ämnen samt egenskaper på dricksvattnet. Proverna som är tagna hos dig undersöks av ackrediterat laboratorium med avseende på: Mikroorganismer: Bakterier och mikrosvampar som jäst- och mögelsvampar. Alkalinitet: Anger hur stabilt vattnet är mot förändringar i surhetsgrad. Järn: I en del områden kan det förekomma järn som lösts ut från ledningsmaterialet. ph: Mått på vattnets surhetsgrad. Totalhårdhet: Summan av mängden kalcium och magnesium. Lukt: Provtagaren gör en bedömning av styrka och typ av eventuell lukt i samband med provtagningen (endast vid klagomål). Temperatur: Mäts i samband med provtagningen. Information om Luleås dricksvattenförsörjning I Luleå kommun finns totalt 9 stycken kommunala vattenverk varav Gäddvik vattenverk är det största och försörjer ca 64 500 personer. Råvattnet till Gäddviks vattenverk tas från Lule älv och filtreras genom en mäktig naturlig sandås och bildar ett konstgjort grundvatten. Den årliga leveransen från vattenverket är ca 7 miljoner m 3 dricksvatten. Ledningsnätet för dricksvatten är ca 60 mil. Mer om Luleås vatten hittar du på www.lulea.se/vattenochavlopp Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan nyttjas som dricksvatten. Bedömningen tjänligt med anmärkning kan indikera hälsomässiga, estetiska eller tekniska avvikelser och skall följas upp och åtgärdas. Bedömningen otjänligt innebär att vattnet inte skall nyttjas som dricksvatten.
LULEÅ KOMMUN 2 (6) Kemiska parametrar Tjänligt Tjänligt m anm Otjänligt Effekt 1 Färgtal [mg Pt/l] <30 30 finns ej e 2 Turbiditet (grumlighet) [FNU] <1,5 1,5 finns ej e 3 Konduktiviet (salthalt) [ms/m] <250 250 finns ej t 4 ph-värde 7,5-9,0 <7,5 / >9,0 10,5 t 5 CODMn (organiskt material) [mg O2/l] <4 4 finns ej h 6 Totalhårdhet [mg Ca/l] <100 100 finns ej t 7 Järn (rost) [mg Fe/l] <0,2 0,2 finns ej e 8 Aluminium [mg Al/l] <0,1 0,1 finns ej e 9 Alkalinitet [mg HCO3/l] helst >1 finns ej finns ej t 10 Ammoniumkväve [mg NH4-N/l] del av nr 10 del av nr 10 finns ej h 11 Ammonium [mg NH4/l] <0,4 0,4 h 12 Nitritkväve [mg NO2-N/l] del av nr 13 del av nr 13 h 13 Nitrit, NO2 [mg NO2/l] <0,1* 0,1 <0,5 h 14 Kalcium [mg Ca/l] <100 100 t 15 Koppar [mg Cu/l] <0,2 0,2 2 t,e,h 16 Magnesium [mg Mg/l] <30 30 finns ej e 17 Klorid [mg Cl/l] <100 100 t 18 Mangan [mg Mn/l] <0,05 0,05 finns ej e Tydlig eller 19 Lukt Svag mycket stark e Mikrobiologiska parametrar Tjänligt Tjänligt m anm Otjänligt Effekt 20 Aktinomyceter [cfu/100 ml] <100 100 e 21 Långsamväxande bakterier [cfu/ml] <5000 5000 e, h 22 Odlingsbara mikroorganismer 22 C 3d [cfu/ml] <100 100 e,h 23 Pres. Clostridium perfringens [cfu/100 ml] <1 Påvisad h 24 E coli [cfu/100 ml] <1 Påvisad h 25 Koliforma bakterier 35 C [cfu/100 ml] <1 Påvisad 10 h 26 Mikrosvamp [cfu/100 ml] <100 100 e 27 Mögelsvamp [cfu/100 ml] del av nr 25 e 28 Jästsvamp [cfu/100 ml] del av nr 25 e e = estetisk parameter, hur vattnet känns eller ser ut. t = teknisk parameter, hur vattnet påverkar järn- och kopparrör. h = hälsomässig parameter som har med hygienisk kvalitet att göra. Nr 20-22 samt 26-28 är mikroorganismer som är vanliga i luft och vatten. De betraktas inte som hälsovådliga men kan i höga halter ge vattnet lukt och smak. Nr 23-24 är indikatorbakterier, de behöver inte själva vara farliga men indikerar förekomst av andra, sjukdomsframkallande bakterier. Nr 25 är en bakterietyp som visar på nedsmutsning och att vattnet är påverkat av något. (< betyder mindre än, > betyder större än och betyder lika med eller större än )
LULEÅ KOMMUN 3 (6) Kemiska analyser Grumlighet (turbiditet) Grumligheten kan utgöras av synliga mycket små partiklar som ger vattnet en viss mjölkighet. Orsaken till vattens grumlighet är i de flesta fall järnföroreningar eller leror. Lukt Järnförekomst kan ge upphov till lukt som vid höga halter ibland blir direkt motbjudande och brukar liknas vid lukten från rotfrukter eller stall. Järn Järn kan komma till dricksvattnet från utfällningar orsakade av korrosionsangrepp på stål- och gjutjärnledningar eller från processkemikalier på vattenverken. Om halterna hos användaren hamnar över gränsvärdet kan färg och smak påverkas. Järn kan dessutom orsaka skador på textilier vid tvätt. Järnhalten bör vara under 0,20 mg/l men problem kan uppstå både vid lägre eller först vid högre halter. Förekomsten av järn medför normalt ingen hälsorisk. Färgtal Vattnets färg orsakas vanligen av multnande växtdelar (humus-ämnen) eller av järnförekomst. Färgat vatten innebär ingen hälsorisk, färgtalet bör helst vara under 30 för att slippa missfärgning. Kemisk syreförbrukning COD:MN COD:MN är ett mått på vattnets halt av organiska ämnen vilka oftast består av multnande växtdelar, d.v.s. humus. Dessa ämnen kan påverka färg, lukt och smak. Hög halt kan tyda på föroreningar, COD-halten bör därför vara mindre än 4 mg/l. ph ph-värdet visar balansen mellan vattnets sura och alkaliska beståndsdelar. phvärdet ligger i allmänhet mellan 5 och 8. Värden under 7 kan innebära risk för korrosionsskador på rörledningar av metall. Låga ph-värden ökar risken för utlösning av metaller ur ledningssystemet. Därför är det viktigt att spola ur ledningarna på morgonen när vattnet stått stilla under natten. Konduktivitet Konduktiviteten är ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga, denna stiger med ökad salthalt. Ledningsförmågan är i regel mindre än 100 ms/m. Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets buffrande förmåga och har tillsammans med ph
LULEÅ KOMMUN 4 (6) och hårdhet betydelse för vattnets metallangripande egenskaper. Ju högre alkalinitet desto större är vattnets förmåga att stå emot försurning. Totalhårdhet, kalcium och magnesium Totalhårdheten anger den gemensamma summan av kalcium och magnesium i vatten. Vatten med låg totalhårdhet kallas mjuka och vatten med hög totalhårdhet hårda. Vatten med hårdhet högre än 100 mg/l innebär risk för utfällning på textilier samt i kärl och ledningar. Mycket mjukt 0 2,0 dh, Mjukt 2,1-4,9 dh, Medelhårt 5,0-9,8 dh, Hårt 9,9-21 dh. Natrium Höga halter kan tyda på påverkan från saltvatten. Halter över 100 mg/l är anmärkningsvärda. Mangan Mangan finns ofta i vårt grundvatten. Det ger i huvudsak samma problem som järn. Manganhalten hos användaren bör vara lägre än 0,05 mg/l Aluminium Aluminium kan lösas ut ur marken vid låga ph-värden. Normalt ligger aluminiumhalten under 0,2 mg/l. Halter över 0,5 mg/l är anmärkningsvärda. Koppar Förhöjda halter av koppar kan förekomma beroende på utlösning ur ledningar och har ofta samband med ett lågt ph-värde. Kopparhalten får inte överstiga 0,20 mg/l efter en ordentlig spolning. Koppar kan orsaka gröna utfällningar i sanitetsporslin och ibland grönfärgning av hår. Höga halter av koppar kan ha hälsovådliga effekter. För att undvika koppar är det viktigt att spola ur vattnet som varit stillastående i ledningar längre tid, t.ex. under natten. Ammoniumkväve (ammoniumnitrogen) Förhöjd halt av ammoniumkväve kan tyda på förorening från avloppsvatten. Förhöjda halter förekommer också naturligt med mycket järn eller humus. Halter över 0,5 mg/l anses anmärkningsvärda. Nitratkväve (nitratnitrogen) Förhöjda halter av nitrakväve kan förekomma i närhet av gödslad mark eller när vattnet är avloppspåverkat. Nitritkväve (nitritnitrogen) Halter över 0,005 mg/l kan tyda på föroreningar från avloppsvatten, men kan också förekomma naturligt i framförallt borrade brunnar. Vatten med halter över 0,50 mg/l är otjänligt och bör framförallt ej ges till barn under 1 år.
LULEÅ KOMMUN 5 (6) Fosfat-fosfor Höga fosfathalter kan tyda på föroreningar från avlopp eller gödsling. Höga fosforhalter kan också ha naturligt, geologiskt ursprung. Fluorid Fluoridhalter mellan 0,8 1,2 mg/l anses ha kariesförebyggande effekter. Vatten med fluoridhalt överstigande 1,5 mg/l är otjänligt för matlagning och dryck. Halter högre än gränsvärdet innebär ökad risk för missfärgning av tandemalj. Vid mycket höga halter över 6 mg/l finns risk för fluoridinlagring i benvävnaden (osteofluoros). Klorid Kloridhalter över 100 mg/l kan påskynda korrosionsangrepp. Halter över 300 mg/l kan ge salt smak, dessa höga kloridhalter förekommer vid inläckage av saltvatten. Sulfat Sulfathalter över 100 mg/l kan påskynda korrosionsangrepp. Över 200 mg/l kan ge smakförändringar och övergående diarré hos känsliga barn. Radon Radon utgör troligen en större hälsorisk än man tidigare trott. Radonhalten i vattnet bör vara under 100 Bq/l. Om halten går över 500 Bq/l bör det inte användas till dryck och matlagning för barn under fem år utan att man först kokar vattnat, eller vispar det kraftigt i minst tre minuter. Om halten går över 1000 Bq/l betyder det att vattnet är otjänligt och då bör man inte använda det till dryck eller livsmedelshantering. Mikrobiologiska analyser Odlingsbara mikroorganismer vid 22 C/3 dygn (Heterotrofa bakterier) Heterotrofa bakterier ger en allmän uppfattning om det totala bakterieinnehållet i vattnet. Om antalet heterotrofa bakterier är mindre än 100 cfu per ml bedöms vattnet som tjänligt medan 100 cfu per ml eller mer ger bedömningen tjänligt med anmärkning. Förhöjda värden kan bero på förorening eller på otillräcklig vattenomsättning. Långsamväxande mikroorganismer vid 22 C/7 dygn (Heterotrofa bakterier) Heterotrofa bakterier ger en allmän uppfattning om det totala bakterieinnehållet i vattnet. Om antalet heterotrofa bakterier är mindre än 5000 per ml bedöms vattnet som tjänligt. Halter som går över 5000 per ml ges bedömningen tjänligt med anmärkning. Förhöjda värden kan bero på förorening eller på otillräcklig vattenomsättning. Koliforma bakterier (35 o C) Om antalet coliforma bakterier per 100 ml är mindre än 1 bedöms vattnet som tjänligt. Om antalet är mellan 1-9 bedöms vattnet som tjänligt med anmärkning. Då
LULEÅ KOMMUN 6 (6) antalet är 10 eller mer bedöms vattnet som otjänligt. Koliforma bakterier förekommer naturligt i jord och vatten men också i tarmkanalen hos djur och människor. Escherichia coli (E.coli) Om E.coli påvisas i 100 ml bedöms vattnet som otjänligt. E.coli finns normalt i tarmkanalen hos människor och varmblodiga djur. Upptäckt av denna bakterie i vattnet tyder på påverkan från avlopp, gödsel eller liknande. Vid påvisande av sådana bakterier kan man inte utesluta förekomst av sjukdomsframkallande bakterier och/eller virus. Aktinomyceter Aktinomyceter kan ge lukt och smak och tillväxa lokalt i distributionsanläggningar. Tillvöäxten stimuleras av olika naturmaiterial såsom gummi, trä osv. Dålig omsättning av dricksvattnet i till exempel ändledningar och reservoarer kan ge upphov till höga halter aktinomyceter. Det finns inga vetenskapliga belägg för att aktinomyceter i dricksvatten orsakar överkänslighet eller mag/tarmbesvär. Jäst- och mögelsvamp Mikrosvamp kan ge lukt och smak. Dålig omsättning av dricksvattnet i till exempel ändledningar och reservoarer kan ge upphov till höga halter. Det finns inga vetenskapliga belägg för att mikrosvamp i dricksvatten orsakar överkänslighet eller mag/tarmbesvär. Vattnets smak Vattnets smak skall vara neutral, och luktfri. Orsaken till att det ibland inte är så kan t.ex. vara att rost från ledningarna (oftast i fastigheten) ger vattnet en metallisk smak. Därför är det viktigt att spola så länge att temperaturen inte längre sjunker innan man använder vatten till matlagning. Detta är extra viktigt när vattnet varit stillastående länge i ledningarna, t.ex. under natten. Om man bor högt upp i huset kan det ta en stund på morgonen att få fram friskt vatten om man är uppe tidigt.