RESULTATMANIPULERING VID VD-BYTE

RESULTATMANIPULERING VID VD-BYTE En studie av Large Cap på Stockholmsbörsen Författare: Elin Linde & Erik Elveros Handledare: Ulf Olsson Ventileringsdatum: 17 mars 2011 Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats, 15 hp VT 2011

Sammanfattning Syftet i denna studie är att undersöka förekomsten av resultatmanipulering samt graden av dess förekomst under året för ett vd-byte och året efterföljande ett vd-byte. Tidigare forskning har visat att resultatmanipulering förekommer och att fenomenet i amerikanska och australiensiska företag är kopplat till vd-byten där resultatmanipulering har använts för att sänka resultatet under året för vd-bytet och sedan i syfte att höja resultatet under åren efter ett vd-byte. Urvalet utgörs av företag ur Stockholmsbörsens Large Cap-lista registrerade under perioden 2006 till 2009. Efter bortfall är antalet företag i urvalet 48. Metoden är kvantitativ och består av insamling av sekundärdata. Jones modifierade modell används för att mäta förekomsten av resultatmanipulering och sedan undersöks dess samband med vd-byte. Resultatet visar att resultatmanipulering förekommer samt att företagen tenderade att justera resultaten neråt. Sambandet mellan vd-byten och resultatmanipulering var inte signifikant, men resultatmanipulering förekom i stor utsträckning under året efter ett vd-byte relativt övriga år. 2

Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Litteraturöversikt...5 2.1 Teoretiskt bakgrund...5 2.2 Tidigare Studier...8 3 Metod... 11 3.1 Studiens utformning... 11 3.2 Data... 12 3.3 Urval... 13 3.4 Period... 14 3.5 Svårigheter i metod... 15 3.6 Val av modell... 17 3.7 Diskussion kring vald metod... 18 3.8 Den modifierade Jonesmodellen... 18 3.9 Test av samband... 21 4 Resultat... 21 4.1 Studie 1... 23 4.2 Studie 2... 24 5 Diskussion... 25 6 Slutsatser... 31 7 Förslag till vidare forskning... 31 Källförteckning... 32 3

1 Inledning Inledningen behandlar resultatmanipulering och vd:s särskilda position i syfte att klargöra problemet och ge bakgrund till undersökningen. Ett företags årsredovisning ger olika intressenter insikt i vad som händer i företaget och hur verksamheten presterar. Informationen från ett företags rapportering tolkas av personer med såväl som utan insyn i företaget och ligger samtidigt till grund för en mängd olika beslut. Myndigheter vidtar åtgärder för att motverka fenomenet Earnings Management (resultatmanipulering), eftersom det förvrider ett företags verkliga prestation i rapporteringen (Klein 2002). Utövandet av resultatmanipulering sänker informationsvärdet på den finansiella rapporteringen och riskerar att minska transparensen på marknaden. Utifrån den avgörande roll som den finansiella rapporteringen har finns incitament för företag att förmedla en så positiv bild av den egna verksamheten som möjligt, vilket kan innebära att företag väljer att kommunicera en bild som inte speglar företagets situation. Resultatmanipulering betecknar en medveten påverkan på resultatet med hjälp av bokföringstekniker snarare än genom förändringar av den faktiska verksamheten (Beneish, 2001). Regler för redovisning av företag formar en ram som ger utrymme för subjektivitet. I debatten om resultatmanipulering argumenteras att redovisningsprinciperna behöver stramas åt och göras till detaljerade kokböcker i syfte att eliminera all risk för subjektiv redovisning. Motståndare till denna argumentation menar att inget regelsystem kan förutse alla potentiella kryphål och att det alltid kommer att finnas individer som begår oegentligheter oavsett hur ett regelverk är utformat. (Parfet, 2000) Ett flertal allvarliga fall av resultatmanipulering har lett till att diskussionen blossat upp om hur en korrekt redovisning av företag ska kunna uppnås. Storföretag som WorldCom och Enron har tydliggjort behovet av att kunna isolera och förhindra manipulering av resultat. 4

Den verkställande direktören (vd) i ett företag är ansvarig för att de direktiv som styrelsen ger realiseras. Styrelsens uppgift är i sin tur att representera aktieägarna och övervaka deras intressen. På vd finns förväntningar om att prestera från ett antal intressenter samtidigt som omsättning på vd-positionen i företag är hög relativt andra positioner. I vd:s strävan efter att uppfylla de krav som finns från aktieägare samt anställda och inte minst för att uppnå personlig framgång, kan resultatmanipulering framstå som ett attraktivt verktyg att använda sig av. Genom att leverera ett bra resultat kan förhoppningar infrias, börskurser stiga och bonusar betalas ut. I samband med ett vd-byte kan incitamenten för att manipulera resultaten vara extra stora. En vd kunde säga sig rensa upp efter föregående vd men i realiteten endast öka nedskrivningar kraftigt, för att sedan kunna uppvisa ett mycket bra resultat kommande år. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan vd-byte och resultatmanipulering. Resultatmanipulerings eventuella samband med vd-byten har studerats på i ett antal länder (Wells 2002, Murphy & Zimmerman 2002, Pourciau 1993), men inte på den svenska marknaden. 2 Litteraturöversikt I denna del presenteras de olika begrepp och definitioner som studien baseras på. Detta följs av en genomgång av liknande och relevanta studier som avslutas med de hypoteser som den empiriska undersökningen genomförs utifrån. 2.1 TEORETISK BAKGRUND Definition av resultatmanipulering Beneish (2001) menar att det finns vissa skillnader i definitionen av resultatmanipulering, men huvuddraget är att företag använder sig av diverse tekniker för att manipulera resultat så att det närmar sig det önskade resultatet. Resultatmanipulering kan ses som ett sätt för företagen att informera marknaden om vad som är det sanna värdet för företaget. Den vanligare förekommande förklaringen är att företag använder sig av resultatmanipulering för att vilseleda eller på annat sätt influera intressenter i företagets omgivning, det vill säga att företagets 5

redovisningsprincip väljs utifrån det önskade utfallet istället för att utgå från det egentliga värdet. (Beneish, 2001) I en litteraturundersökning på området resultatmanipulering utförd av Healy och Wahlen (1998) definieras resultatmanipulering som när företagsledare påverkar den finansiella rapporteringen utifrån eget omdöme snarare än att följa regelramens syften. Detta innebär att bokföringsmetoden väljs utifrån hur ledningen vill att företagets rapportering ska se ut. Subjektivitet i bokföringen kan också förekomma i transaktioner för att förändra finansiella rapporter eller för att influera utfallet av kontrakt som beror av den rapporterade redovisningen, vilket i båda fall kan göras genom att vilseleda tolkningar av företagets prestation. Healy och Wahlen betonar dock att förekomsten av företagsledningens påverkan på den finansiella rapporteringen kan medföra både positiva och negativa konsekvenser. Att företagsledningen influerar rapporteringen kan förbättra kommunikationen till externa aktieägare. Dock kan resultatmanipulering leda till felaktig resursallokering, exempelvis i de fall resurser fördelas till ett företag utifrån en värdering som överstiger företagets verkliga värde. Tre huvudkategorier av faktorer och deras koppling till resultatmanipulering har undersökts tidigare. Kategorierna utgörs av effekten av resultatmanipulering på kapitalmarknadens reaktion och värdering, kontraktskrivning samt regelverk. Studier som undersökt förekomsten av resultatmanipulering har ofta använt periodiseringar som indikator för resultatmanipulering. Periodiseringar Dechow (1994) beskriver periodiseringar som ett verktyg för att motverka problematiken med att mäta ett företags prestation löpande. Problem med timing, exempelvis att alla försäljningar inte realiseras direkt, gör att kassaflöde måste kompletteras med ett resultat som tar detta i beaktande. I sin studie ger Dechow empiriskt stöd åt att ett system med periodiseringar reflekterar framgång bättre än kassaflödet. Konceptet att bokföra kostnader och intäkter mot den period då de förbrukas respektive intjänas kan dock få konsekvenser för informationsvärdet på rapporteringen. Företagens ansvariga kan ha incitament för att styra resultatet åt ett håll och periodiseringar kan vara ett verktyg för detta. 6

Svårigheter med att isolera resultatmanipulering Healy och Wahlen (1998) summerar den forskning som finns inom resultatmanipulering före 1998 och konstaterar att det har varit problematiskt att bevisa förekomsten av resultatmanipulering. Svårigheten ligger i att bedömma hur resultatet hade sett ut om ingen manipulering förekommit. Ett sätt att göra en sådan bedömning innebär att identifiera företagsledningarnas incitament till att använda resultatmanipulering och estimera huruvida periodiseringarna överenstämmer med förväntningarna på desamma. En sådan undersökning består av två led, att isolera periodiseringar och att utreda företagsledares incitament i rapporteringen. Enligt Wells (2002) är effekten av företagsledningens incitament på beslut om periodiseringar inte tydlig, vilket är problematiskt för metoden då undersökningarna utgår ifrån att periodiseringar som avviker från det normala är fall av subjektiva bedömningar från företagens sida. Trots att de modeller som utgår från periodiseringar fått utstå kritik, gör bristen på alternativa undersökningsmetoder att dessa ändå används. Big Bath Walsh et al (1991) studerar förekomsten av att ta på sig extra kostnader och rapportera lägre intäkter under perioder av låga resultat. Konceptet har fått namnet Big Bath, och syftar till att uppnå en kraftig förbättring i ett senare läge genom att företag väljer att redovisa så mycket av framtida kostnader som möjligt under en dålig period, och därmed ge förutsättningar för lönsamhet under senare perioder. Motivet till att göra ett Big Bath är att företagsledare inte upplever att de kommer att straffas i proportion till förlusterna när resultatet redan är dåligt. Genom att exempelvis skriva ner värdet på sina tillgångar under ett dåligt år kan en högre avkastning uppnås under kommande år. Cookie jar Cookie jar reserving, eller kakburkssparande, innebär enligt Abarbanell & Lehavy (2003) att företag gör orealistiska antaganden om storleken på kostnader för förluster kopplade till lån, kundförluster eller återlämning av varor. På detta sätt sparar företaget periodiseringar i kakburkar under tider av goda förhållanden för att sedan använda det sparade värdet när svåra perioder infinner sig. Om företag vill ha reserver kan de reducera det rapporterade resultatet till en nivå som överensstämmer alternativt överstiger det relevanta målet. På detta sätt sparar man en portion av de nuvarande 7

höga intäkterna för framtida användning. Kakburkssparande kan uppstå när företagets nuvarande prestation är högre än det relevanta målet för perioden. Dhaliwal et al (2004) finner stöd för att företag använder utlägg för skatt som en kakburksreserv för att hantera intäkter när användandet av andra periodiseringar inte lyckas uppnå det önskade resultatet. Resultattrösklar De ovan nämnda begreppen Big Bath samt Cookie Jar sammanfattar hur företags beteende kan se ut inom resultatmanipulering. De resultattrösklar som beskrivs av DeGeorge et al (1999) kan ge förståelse för när företag väljer att använda tekniker inom resultatmanipulering. DeGeorge et al menar att företagsledare har incitament, både privata och som representant för aktieägare, att manipulera rapporterade resultat då det påverkar investeringsbeslut. Deras studie visar att det finns olika trösklar som företag vill ta sig över. De tre trösklarna är ett positivt resultat i bemärkelsen ett resultat över noll, ett resultat som är lika högt som förra årets, samt ett resultat som överensstämmer med analytikers förväntningar på företagets prestation. Motiv för att ta sig över dessa trösklar finns då företagsledare bedömer att de kommer att straffas om de inte når upp till tröskelnivån, på grund av att trösklarna motsvarar omgivningens förväntningar på företaget. Misslyckas ledningen med att nå upp till trösklarna kan det leda till privata konsekvenser som utebliven bonus för vd eller konsekvenser för aktieägare i form av exempelvis lägre börskurs. DeGeorge et al (1999) visar att resultatmanipulering förekommer på två olika sätt. Företag som befinner sig precis under en tröskel lånar av framtida inkomster för att nå upp till en acceptabel nivå. En sådan åtgärd får konsekvenser för företagets förmåga att nå upp till de förväntade nivåerna på företagets prestation nästkommande period. Det andra sättet att använda sig av resultatmanipulering som studien finner är att företag rapporterar lägre intäkter och dra på sig kostnader som skulle ha rapporterats i senare perioder i nuvarande period. Företagen som använder sig av den tekniken ligger antingen långt över eller långt under de nivåer som förväntas. Företagen vill istället kunna använda de utelämnade intäkterna för att nå ett bättre resultat i senare perioder. De kan även dra på sig extra kostnader under den nuvarande perioden för att ge sig själva bra förutsättningar för att uppfylla mål under senare perioder. 2.2 TIDIGARE STUDIER Hall & Liebman (1998) visar i sin studie av amerikanska börsbolag att vd:ars ersättning i form av aktier har ökat kraftigt sedan 1980. Att betala ut bonus i form av aktier syftar till att uppnå målkongruens mellan aktieägare och ansvariga, så att både aktieägare och vd 8

vill uppnå en utveckling som generar maximal avkastning. Detta tillvägagångssätt kan bidra till att öka vd:s incitament för resultatmanipulering, genom att vd kan påverka resultat på ett sådant sätt att värdet av personens egna aktieinnehav stiger. Kaplan & Minton (2006) har studerat omsättningen av vd:ar i större amerikanska bolag. De finner att omsättningen av vd:ar har ökat och att vd:ars genomsnittliga verksamma period inom företag har minskat under åren 1992-2005. Byte av vd är starkt kopplat till företagets börsutveckling, både jämfört med marknaden i stort och inom den sektor i vilken företaget verkar. Murphy och Zimmerman (2002) har undersökt hur ett antal variabler förändras i samband med vd-avgångar och de estimerar i vilken utsträckning förändringar i variabler kan förklaras av undermålig ekonomisk prestation snarare än av ledningens påverkan på bokföringen. Dålig prestation i företagen földes av ledningars påverkan i bokföringen under perioder runt vd-byten. I starkt presterande företag där vd avgår som en del av en normal efterträdandeprocess finner studien inga bevis för att lendingen påverkat rapporteringen. Wells (2002) har utfört en studie där förekomsten av resultatmanipulering under perioder runt vd-byten bland australiensiska företag undersöks. Bevis presenteras för att nytillträdda vd:ar använder resultatmanipulering för att minska inkomsterna under året för vd-bytet. Mönstret är starkast framträdande för icke rutinmässiga vdförändringar. Wells motiverar sitt val att studera just australiensiska företag med att tidigare studier utförts på företag i USA. Wells studie visar att resultatmanipulering hos vd kan motiveras av implicita incitament, som exempelvis stadig löneutveckling, såväl som av explicita, exempelvis bonussystem. Tidigare studier har lyft fram de explicita incitamenten som orsaken till vd:s användande av resultatmanipulering. I Australien har en vd sällan ett bonussystem av samma storlek som i USA, vilket ger australiensiska vd:ar mindre explicita incitament att använda resultatmanipulering för att manipulera avkastning i syfte att höja sina bonusar. Wells argumenterar dock att tidigare prestation påverkar en vd:s ersättning generellt, vilket ger implicita incitament för resultatmanipulering hos en vd som helt saknar formell bonusplan. 9

Bergstresser (2006) definierar periodiseringar som komponenter i företagets avkastning som inte kan kopplas till nuvarande kassaflöde. Författaren menar att ledningens bedömning och godtycke kan finnas i dessa komponenter. Bergstresser finner att periodiseringar som inte överensstämmer med de förväntade, är vanligare hos företag där vd:s totala potentiella ersättning har en starkare koppling till företagets aktiekurs. Resultaten visar att under år med stora periodiseringar använder sig vd av många alternativa åtgärder samt att vd och andra insiders under dessa år säljer stora mängder aktier. Pourciau (1993) har undersökt bevis på användandet av resultatmanipulering kopplat till icke-rutinmässiga byten av företagsledare. Resultaten stödjer hypotesen att inkommande företagsledare hanterar periodiseringar på ett sätt som minskar avkastning under året för tillträdandet och som ökar avkastningen under följande år. I motsats till förväntat utfall visar resultaten att avgående företagsledare rapporterar periodiseringar och nedskrivningar som minskar avkastningen under deras sista år av tjänstgöring. Pourciau föreslår ett antal anledningar till detta, varav flertalet förslagna orsaker kopplas till brister i studien eller bristande information hos företagsledarna själva om deras avgångsår. Bång och Waldenström (2009) diskuterar förekomsten av rörlig ersättning bland svenska vd:ar och konsekvenser av detta. De menar att rörliga ersättningar såsom bonusar kan öka förekomsten av resultatmanipulering och att bonussystem således kan uppmuntra mer kortsiktigt beteende. De understryker vikten av att incitamentprogram är oberoende av exempelvis börsutveckling under en relativt kort period, och istället betalas ut över en längre period. Mål bör heller inte sättas utifrån bokföringen, då det enligt dem är lättare att manipulera bokföringen än att förmå marknaden att ändra sin värdering av företaget. Healy och Wahlen (1998) summerar de studier som undersökt om implicita kompensationskontrakt, det vill säga indirekt eller långsiktig kompensation, är kopplade till resultatmanipulering. Studierna har undersökt huruvida resultatmanipulering ökar 10

när företagsledares position är osäker samt när deras förväntade tid i ledningsposition är kort. Sammantaget antyder studierna att åtminstone en del företagsledare utövar resultatmanipulering för att öka bonusersättningar eller för att förbättra sina chanser att hålla sig kvar på sin position. De tidigare studierna har sammanfattningsvis antytt att vd har både explicita och implicita incitament till resultatmanipulering. Vd:s bonussystem har blivit mer omfattande och innefattar inte sällan aktieinnehav i företaget i fråga, vilket stärker incitamenten för resultatmanipulering hos vd. En konkret tidpunkt då vd kan tänkas använda resultatmanipulering är vid vd-byte. Där visar tidigare forskning att en tillträdande vd tenderar att använda resultatmanipulering genom att sänka resultatet under första perioden efter tillträdandet för att sedan höja resultatet i ett senare skede. Denna forskning har genomförts på utländska marknader, men ännu finns ingen studie över fenomenets förekomst i samband med vd-byten i svenska företag. Denna studie syftar till att testa hypoteserna nedan på Stockholmsbörsens Large Caplista under perioden 2006-2009. H1 = Det finns ett samband mellan vd-byte och förekomsten av resultatmanipulering under år av vd-byten H2 = Det finns ett samband mellan vd-byte och förekomsten av resultatmanipulering under året efter vd-byten 3 Metod Metoddelen förklarar tillvägagånssättet för studien och motiverar de val som gjorts samt reflekterar kring styrkor och svagheter i modellen och i utförandet. 3.1 STUDIENS UTFORMNING Denna uppsats undersöker huruvida resultatmanipulering har ett samband med vdbyten i Sverige. Vi utgår från begrepp och resultat ur tidigare forskning i utformningen av vår undersökning. De tidigare studierna leder till formandet av de hypoteser som studien testar. Vi genomför en undersökning bestående av ovan nämnda led följda av en 11

logisk slutledning utifrån de generade data, vilket innebär att vi använder oss av en deduktiv ansats (Saunders 2009:489). Vi änvänder den modifierade Jonesmodellen (modellen) för att uppskatta resultatmanipulering. Denna modell skiljer mellan diskretionära och icke diskretionära periodiseringar. Icke diskretionära periodiseringar definieras som de periodiseringar som överenstämmer med förväntningarna på desamma. Dessa periodiseringar förklaras av verksamheten och har tydlig grund i bokföringspraxis. Om de rapporterade periodiseringarna inte överensstämmer med de förväntade uppstår diskretionära periodiseringar. Diskretionära periodiseringar är skillnaden mellan det förväntade värdet och utfallet. Dessa kan vara både positiva och negativa, det vill säga över- eller understiga noll. Värdet för diskretionära periodiseringar anses motsvara den mängd resultatmanipulering som skett i ett företag under ett år enligt den modifierade Jonesmodellen. Modellen mäter således endast manipulering av bokföringen som påverkar periodiseringar. Manipulering av bokföringen under sammanställningen av underlag uteblir och även motiv bakom den manipulering som får utfall enligt modellen förblir outforskade. Trots dessa brister är metoden vedertagen då periodiseringar är mätbara och kan tänkas delvis visa utfall av resultatmanipulering. Vår studie undersöker kopplingen mellan värdet enligt modellen och huruvida ett vd-byte har skett. Vi väljer att genomföra studien två gånger, utifrån två olika antaganden. Hur snabbt ett vd-byte kan ha effekt på bokföringen har inte säkerställts i tidigare studier. Därför utförs studie 1 med antangandet att en vd som tillträder under år noll kan påverka rapporteringen under år noll. Under detta antagande blir det alltså kopplingen mellan resultatmanipuleringen under år noll och om ett vd-byte skett under samma år som undersöks. I studie 2 utgår vi från antagandet att en vd som tillträder under år noll påverkar rapporteringen först under år ett. Kopplingen mellan ett vd-byte år noll och resultatmanipuleringen under år ett blir det som undersöks i studie 2. 3.2 DATA Undersökningen består enbart av sekundärdata, vilket av Saunders definieras som all data som inte skapats av författaren. Eftersom data samlas in från databaser och används i matematiska modeller finns inget utrymme för subjektiva bedömningar vad gäller resultatet av undersökningen. Uppsatsen tar därför en positivistisk ansats 12

(Saunders s.258). Den data som behövs för kalkylen är dels finansiell information från företagen under tidsperioden, och dels information om vd-byten. Den finansiella informationen som behövs för undersökningen insamlas från databasen Datastream, som tillhandahåller information om företag världen över, däribland Sverige och Stockholmsbörsen. Andra databaser har utvärderats och vi har slutligen valt Datastream då den erbjuder all data som krävs för uträkning av periodiseringar. Datastream har även använts i andra studier på området resultatmanipulering (Burman & Westerlund, 2010). Vi anser att databasen utgör en tillförlitlig källa för information då den tillhandahålls av Uppsala Universitet. Saunders (2009:214) påpekar dock att undersökningar har funnit att databaser i vissa fall innehåller felaktig information, och den här undersökningen är exponerad till den typen av risk. Information om vd-byten insamlas från företagens hemsidor, årsredovisningar samt ur media, på grund av att denna information så långt vi är medvetna inte finns tillgänglig i någon databas. Varje undersökt år defineras antingen som ett år då företaget genomfört ett vd-byte eller ett år då inget vd-byte skett. Ett år med ett vd-byte dokumenteras som en etta och ett år utan vd-byte dokumenteras som en nolla i studie 1. I studie 2 dokumenteras vd-byte under föregående år som en etta och övriga år som en nolla. 3.3 URVAL Vi väljer att genomföra undersökningen på Stockholmsbörsens Large Cap. Vi undersöker dessa företag av ett antal anledningar. Eventuell resultatmanipulering inom denna lista har stor inverkan på intressenter och samhället, samtidigt som tillgängligheten på data också är god för dessa företag. Större förändringar, exempelvis företagsförvärv, kan innebära stora förändringar i totala tillgångar vilket ger extrema utfall i den modell som vi använder. En sådan förändring är mindre sannolik i ett större företag då förändringar av storleken på tillgångar i proportion till företagets storlek ofta blir mindre i jämförelse med ett mindre företag. Undersökning av större företag minskar därför risken för att händelser som inte är relaterade till resultatmanipulering påverkar utfallet. Modellen som vi använder för att undersöka resultatmanipulering är ännu inte fullt utvecklad för att hantera observationer med stora tillgångsökningar, som exempelvis vid 13

företagsförvärv. De företag som ingår i studien är de som fanns registrerade på Stockholmsbörsens Large Cap under perioden 2006-2009. Large, Mid och Small Cap delar in företag noterade på Stockholmsbörsen efter storlek. Värt att understryka är även att detta urval inte ger ett resultat som kan tillämpas på hela Sveriges företagsliv då större börsnoterade företag kan skilja sig åt från de företag som står utanför börsen, exempelvis genom att de företag som listas i Large cap är större relativt det genomsnittliga svenska företaget. Denna undersökning lämnar således endast information om förhållanden i större börsnoterade företag. Företag som inte fanns registrerade under hela perioden 2006-2009 utgör bortfall i undersökningen. Detta ger upphov till fenomenet Survivorship Bias, ett begrepp som beskriver hur genomförandet av en modell kan påverkas av att endast de observationer som överlever modellens urval ingår i resultatet. De överlevande observationernas egenskaper får en större påverkan på resultatet än populationen i stort och resultatet kan därmed bli missvisande om dessa observationer skiljer sig från populationen. Att enbart undersöka Large Cap minskar risken att ett stort antal företag faller ur på grund av avnotering under den undersökta perioden, vilket minskar effekten av Survivorship Bias. (Brown et al 1992) Antalet företag i Large Cap begränsar antalet observationer i denna studie. Ett sätt att åtgärda detta vore att studera fler företag per år, men på grund av de problem som uppstår i modellens behandling av mindre företag avstår vi från detta. 3.4 PERIOD Tidsperioden för undersökningen är åren 2006-2009. Anpassningen av svenska redovisningsregler till International Financial Reporting Standards, IFRS, infördes år 2005 och har förändrat förutsättningarna för resultatmanipulering (Finansinspektionen 2006), vilket gör att data före och efter 2005 behöver jämkas för att kunna jämföras. Då en sådan jämförande studie av regelverk inte är fokus för denna undersökning har vi valt att undersöka data för perioden efter år 2005. 14

Tidsperioden som kommer att undesökas är åren 2006 till och med 2009. Perioden innehåller år av vitt skilda ekonomiska klimat. Figur 1 på nästa sida visar utvecklingen på Stockholmsbörsen under den undersökta tidsperioden med 2006-01-01 som indexbas. Utvecklingen var positiv fram till slutet av 2007, då den globala ekonomiska krisen ändrade förutsättningarna. Från slutet av 2007 fram till början av 2009 var utvecklingen negativ, för att sedan följas av återhämtning under början av 2009. Figur 1 OMXSPI utveckling under 2006-01-01 till 2009-12-30, 2006-01-01 som bas (www.nasdaqomxnordic.com) 3.5 SVÅRIGHETER I METOD Vår undersökning bör kunna replikeras och ge identiskt resultat vid samma urval. Liknande studier har tidigare gjorts på andra platser i världen. De skilda förutsättningar för företag på olika marknader, gällande exempelvis regelverk och ersättningsnivåer, gör att vi inte kan garantera att resultaten blir identiska med våra på andra marknader. 15

Även tidsperioden gör att resultaten påverkas. Observationer från en annan period men för samma marknad kan sannolikt uppvisa annorlunda resultat. För att förutsättningarna för en liknande studie ska vara så goda som möjligt, bifogas alla kalkyler och all data i bilagor. Den modifierade Jonesmodellen har stora begränsningar när det gäller att säkerställa resultatmanipulering. Vissa periodiseringar bedöms i modellen som diskretionära men utan insyn i verksamheten finns ingen möjlighet att bekräfta hur periodiseringarna uppkommit. Modellen kan således inte garantera att de diskretionära periodiseringarna har uppkommit i syfte att manipulera resultatet. I studier där vd:s roll i resultatmanipulering undersöks finns även en osäkerhet angående i vilken utsträckning vd påverkat bokföringen och vilka motiv som ligger bakom. Motiven till vd:s ageranden redovisas inte externt och kan därför inte användas i modellen. Därför kan ett utfall av resultatmanipulering i den modifierade Jonesmodellen bero på helt andra orsaker än vd:s agerande. Vad gäller vd-byten är informationen offentlig och lätt att dokumentera. Här finns inget utrymme för felaktig mätning på grund av en bristfällig modell, utan risken att mäta fel ligger i eventuell felaktig information. Uppdelningen av undersökningen i studie 1 och studie 2 görs eftersom vi inte har någon information om hur snabbt en vd kan hinna påverka det rapporterade resultatet. En vd som tillträder sent på året har rimligtvis mer begränsade möjligheter till att påverka resultatet i förhållande till en vd som tillträder tidigt. När vi kategoriserat efter år med vd-byte kan de vd:ar som tillträtt ha allt mellan en och tolv månader att utföra resultatmanipulering. Utöver att ett år kan vara ett otillräckligt tidsperspektiv, kan även året efter vd-byten, vilket undersöks i studie 2, vara en för kort mätperiod, då det inte går att utesluta att effekten av vd-byte på resultatmanipulering kan framträda efter ett antal år. En mer utförlig uppdelning som hade gett tydligare resultat hade varit att i större grad kompensera för när på året som vd:n tillträdde, exempelvis genom att dela upp observationerna efter tillträdeskvartal, men vi bedömer tidsbegränsningarna som avgörande för att välja bort detta alternativ. 16

Årsredovisningarna från vilka data hämtas skrivs under av revisorer som därmed vittnar om att den är utförd i enlighet med god redovisningssed. Att påstå att resultatmanipulering förekommer är därför i viss mån kritik mot revisorer och redovisningssystemet. I den här studien väljer vi dock att bortse från revisorns roll och gör således antagandet att, i den mån resultatmanipulering förekommer, även revisorn vilseleds. 3.6 VAL AV MODELL Flera studier (Healy & Wahlen, 1998) som ämnar undersöka resultatmanipulering använder olika modeller för att identifiera diskretionära periodiseringar med en viss felmarginal. Diskretionära periodiseringar utgörs enligt modellerna som skillnaden mellan de totala periodiseringarna och de icke-diskretionära, även kallade förväntade, periodiseringarna. Sedan jämförs diskretionära periodiseringar med olika variabler för att hitta samband som kan förklara förekomsten av resultatmanipulering. Guay et al (1996) testar ett antal modeller som forskningen använt för att isolera diskretionära periodiseringar. Modellerna är Healy-modellen, DeAngelomodellen, Industrimodellen, Jonesmodellen samt den modifierade Jonesmodellen. Deras resultat ger stöd för att Jonesmodellen samt Jones modifierade modell identifierar diskretionära periodiseringar, till skillnad från de övriga modellerna. Forskningen visar spridda resultat gällande vilken av de två Jonesmodellerna som bäst isolerar fall av resultatmanipulering. Dechow et al (1995) finner att den modifierade versionen av Jonesmodellen mest effektivt isolerar resultatmanipulering bland de modeller de studerat, men understryker att ingen av de nu existerande modellerna är särskilt effektiva. Det som skiljer den modifierade Jonesmodellen från den ursprungliga är att hänsyn tas till kundfodringar. Den ursprungliga Jonesmodellen frånsåg möjligheten att intäkter manipuleras med hjälp av i rapporteringen uppskjutna kundfodringar. 17

Med Dechow et al (1995) samt Guay et al (1996) som bakgrund väljer vi att använda den modifierade Jonesmodellen, då den har framhållits som ett bättre alternativ för att isolera diskretionära periodiseringar än övriga alternativ. 3.7 DISKUSSION KRING VALD METOD Jones modifierade modell har fått en del kritik (Hansen, 1999). Dechow (1994) menar att periodiseringar är en grundbult i modern finansiell rapportering som måste finnas. De diskretionära periodiseringar som räknas fram i modellen kan förklaras av andra fenomen än resultatmanipulering, varför diskretionära periodiseringar inte är en ideal utgångspunkt för att isolera resultatmanipulering. Att inte kunna utröna motiven till de faktorer som påverkar utfallet av Jonesmodellen är en brist att ta i beaktande. En åtgärd kan vidtas både i syfte att ställa rapporteringen närmre den faktiska verksamhetens resultat, likaväl som i syfte att skyla det verkliga resultatet. Avsaknaden av alternativ gör att vi ändå väljer att använda oss av periodisering i våra uträkningar och använder resultaten som en antydan om eventuell förekomst av resultatmanipulering. Svårigheterna med att bevisa förekomsten av resultatmanipulering via periodiseringar gör att vi väljer att inte använda enskilda företag som exempel och påstå att de har manipulerat sitt resultat. Istället använder vi de genomsnittliga resultaten för grupperna, och låter dessa resultat indikera i vilken utsträckning resultatmanipulering förekommer inom gruppen. 3.8 DEN MODIFIERADE JONESMODELLEN Nedan förklaras den modifierade Jonesmodellen vilket följs av de utsatta uttrycken. Modellen isolerar de diskretionära periodiseringarna för varje företag och år. De diskretionära periodiseringarna identifieras genom att förväntade periodiseringarna dras bort från de totala periodiseringarna. Ett antal data viktas med föregående års totala tillgångar, vilket visas nedan, för att undvika att resultatet blir missvisande på grund av företagens varierande storlek. I ekvation 1 räknas de totala periodiseringarna ut och viktas sedan mot föregående års totala tillgångar. Ekvation 2 visar uttrycket för icke diskretionära periodiseringar, det vill säga de förväntade periodiseringarna. För att räkna ut de icke diskretionära periodiseringarna måste ekvation 3 användas för att först 18

estimera parametrarna a1, a2, a3. Parametrarna estimeras genom minsta kvadratmetoden. Estimaten för varje parameter sätts in i ekvation 2, vilket leder till ett värde för de icke diskretionära periodiseringarna. I ekvation 4 subtraheras de icke diskretionära periodiseringarna från de totala periodiseringarna. Det värde som ekvation 4 ger visar om de diskretionära periodiseringarna överstiger, understiger eller sammanfaller med de förväntade, icke diskretionära periodiseringarna. Enligt modellen innebär ett negativt värde att resultatet har justerats neråt och ett positivt värde innebär justering av resultat uppåt. Om ingen resultatmanipulering har skett bör resultatet vara noll. Vi använder oss nedan av uttryck för den modifierade Jonesmodellen som beskrivs av Bartov et al (2001). Det första steget i att definiera fall av resultatmanipulering är att beräkna totala periodiseringar (Total Accruals) med hjälp av formeln: TA= (( CAit - Cashit) ( TDit - LTDit) Depit)/At-1 Ekvation 1 CAit= Förändring i omsättningstillgångar Cashit= Förändring i likvida medel TDit = Förändring i totala skulder LTDit= Förändring i långfristiga skulder Depit= Avskrivnings- och nedskrivningskostnader At-1= Totala tillgångar i slutet av år t-1 Icke diskretionära periodiseringar, (Non Discretionary Accruals), fås av: NDAt= a1(1/at-1) + a2[( Revt- Rect)/At-1] + a3(ppet/at-1) Ekvation 2 19

Revt = Förändring i intäkter Rect = Förändring i kundfodringar PPE = Anläggningstillgångar För att utföra ekvation 2 skattas parametrarna a1, a2,a3 för varje företag separat med hjälp av minsta kvadratmetoden. Varje parameter skattas med följande formel: TAt= a1(1/at-1) + a2( Revt/At-1) + a3(ppet/at-1) Ekvation 3 Uppskattningen av parametrarna i uttrycket för icke diskretionära periodiseringar som visas i ekvation 2 ger en andel periodiseringar som inte bedöms som resultatmanipulering. Den andel av periodiseringar som kvarstår för ett visst företag räknas ut av uttrycket: DAit= TAit NDAit Ekvation 4 Där i= ett företag, t= studerat år, DAit= Diskretionära periodiseringar, TAit= Totala periodiseringar, NDAit= icke diskretionära periodiseringar. DAit är således den indikator som används för att uppskatta resultatmanipulering, då de periodiseringar som inte förväntas vara diskretionära har subtraherats från de totala periodiseringarna. Det som kvarstår är de diskretionära periodiseringarna som enligt modellen är resultatmanipulering. 20

3.9 TEST AV SAMBAND Ett t-test utförs för att testa sambandet mellan ett vd-byte och resultatet från modellen och om sambandet är signifikant, då testet ger en bedömning av sannolikheten att två grupper har samma sanna medelvärde. (Saunders, 456). Medelvärdet presenteras och analyseras för att förekomsten av resultatmanipulering ska kunna bedömas för grupperna i studie 1 och 2. I vår undersökning skulle ett Typ 1-fel bli att vi felaktigt säger oss ha bevisat att förekomsten av resultatmanipulering i samband med år av vdbyten skiljer sig från övriga år. Typ 2-fel skulle istället vara att förekomsten av resultatmanipulering faktiskt skiljer sig åt mellan år av vd-byten och övriga år, men att vår undersökning inte visar detta. (Saunders, p. 452) Resultatet av undersökningen kommer att granskas genom ett tvåsidigt konfidensintervall på femprocentsnivån. Innebörden för detta blir att vi undersöker utifrån hypotesen att förekomsten av resultatmanipulering antingen ökar eller minskar i samband med vd-byten. Traditionellt har signifikansnivån på fem procent använts inom företagsekonomisk forskning och även i samband med studier som använder liknande modeller, vilket motiverar vårt val av signifikansnivå. Jämfört med en signifikansnivå på en procent så ökar sannolikheten för ett Typ 1-fel, men vi bedömer att svårigheterna med att få signifikanta resultat gör att vi inte kan använda oss av denna nivå. Studien leder inte till ett uppvisande av ett kausalt samband. Endast förekomsten av den ena variabeln vid samma tidpunkt som förekomsten av den andra variabeln undersöks utan att något orsakssamband testas. Resultaten av studien kan således endast ge en fingervisning om de två variablernas eventuella samvariation. 4 Resultat Nedan presenteras bortfall samt resultat från undersökningen. Studie 1 visar resultat för år av vd-byte och studie 2 visar resultat för år efterföljande ett vd-byte. Tre företag (Stora Enso, Millicom samt Autoliv) föll bort då data för åren 2006-2009 inte fanns tillgängliga via Datastream. Kompletteringar av data från dessa tre företag har inte genomförts då uträkningarna i Datastream för de olika data är tidskrävande. Att göra egna uträkningar kan också vara missvisande då företagens egen information kan skilja sig från de data som är framtagna i Datastream. 21

År av negativ resultatmanipulering År av positiv resultatmanipulering 39,1% 60,9% Figur 2 Andel observationer med positiv samt negativ resultatmanipulering I figur 2 ovan redovisas andelen observationer med positiv respektive negativ resultatmanipulering. Figuren visar alla observationer i undersökningen. En stor andel av observationerna låg mycket nära noll, men ingen av observationerna hade ett värde på exakt noll. Majoriteten av observationerna var negativa, vilket innebär att företag oftare manipulerade sitt resultat neråt under den undersökta perioden. Figur 3 nedan visar fördelningen av observationerna efter värdet för resultatmanipulering. Ett värde nära noll indikerar en mycket liten resultatmanipulering. En stor andel av observationerna har ett sådant värde, vilket visas i figur 3. 22

Figur 3 Fördelning av observationer 4.1 STUDIE 1 Tabell 1 År med vd-byte Övriga år Antal observationer 31 161 Medelvärde -0,048-0,093 Median -0,050-0,062 Standardavvikelse 0,268 0,476 Variationsbredd 1,39 5,23 T-test 0,610 Tabell 1 ger en översikt över resultatet från undersökningen. Observationerna delades in i två grupper. Kolumnen År med vd-byte avser de år då ett vd-byte skett, och 23

kolumnen Övriga år visar resultaten för alla andra år. Verksamhetsår med vd-byte utgjorde drygt 16 % av de totala observationerna. Medelvärdet anger det genomsnittliga värdet av diskretionära periodiseringar som genererats av uträkningen. Det negativa medelvärdet som båda grupper har visar att resultatmanipulering enligt modellens definition har förekommit då värdet är skiljt från noll. Ett negativt värde innebär att de förväntade periodiseringarna var större än de faktiska periodiseringarna och att resultatet således har justerats neråt. Medelvärdet skulle förväntas vara noll om ingen resultatmanipulering hade förekommit. Medelvärdet för mängden resultatmanipulering som förekommit var lägre, alltså närmare noll, under de år då ett vd-byte skett, samtidigt som standardavvikelsen också var mindre jämfört med den andra gruppen. Medianen för år med vd-byte är nära medelvärdet, samtidigt som medianen för övriga år är betydligt närmare noll än medelvärdet för samma grupp. Detta ger en indikation om att det finns extrema värden i år med vd-byte som påverkar medelvärdet. Variationsbredden för åren utan vd-byte är större, vilket tyder på en mindre homogen grupp. Genom att utföra ett t-test på de två grupperna får vi fram sannolikheten att de två grupperna skiljer sig åt, dvs. att de två grupperna inte har samma sanna medelvärde. T-testet gav ett värde på 0,610 vilket är större än 0,05 och således inte signifikant. Vi har alltså inte funnit tillräckligt med bevis för att bekräfta hypotes 1 som sa att det finns ett samband mellan förekomsten av resultatmanipulering och vd-byte under året för ett vdbyte. Resultaten av studie 1 förkastar hypotesen: H1 = Det finns ett samband mellan vd-byte och förekomsten av resultatmanipulering under år av vd-byten. 4.2 STUDIE 2 Tabell 2 År efter vd-byte Övriga år Antal observationer 38 154 Medelvärde -0,106-0,081 24

Median -0,077-0,058 Standardavvikelse 0,666 0,380 Variationsbredd 5,23 2,73 T-test 0,759 Tabell 2 ovan visar resultatet för studien när den genomfördes utifrån antagandet att den nya vd inte hunnit påverka redovisningen under tillträdesåret. Kolumnnen År efter vd-byte avser de år då ett vd-byte genomförts under föregående år, och kolumnen Övriga år visar resultaten för alla andra år. Medelvärdet för åren efter att företaget bytt vd var längre från noll än övriga år. Även i denna undersökning var medelvärdet för båda grupperna lägre än noll vilket innebär att resultaten i genomsnitt justerats neråt. Standardavvikelsen och variationsbredden var större för de år som föregicks av vd-byte relativt värdena för övriga år. T-testet gav även här ett resultat som inte är signifikant och således kan undersökningen inte bevisa att de två gruppernas sanna medelvärde skiljer sig åt. Resultaten av studie 2 förkastar hypotesen: H2 = Det finns ett samband mellan vd-byte och förekomsten av resultatmanipulering under året efter vd-byten 5 Diskussion Diskussionen för samman resultaten med tidigare studier och utvecklar resonemang från dessa delar. Implikationer av resultatet presenteras. Studiens resultat visar att resultatmanipulering förekommer enligt den modifierade Jonesmodellens definition, då värdena för diskretionära periodiseringar i många fall ligger över eller under noll. Studiens resultat visade vidare att företagen manipulerade 25

sina resultat neråt i stor utsträckning under den undersökta perioden. När ett företag inte kan leva upp till de förväntningar som analytiker och marknad har kan det tänkas att företaget manipulerar sitt resultat neråt med förhoppningen om att kunna förbättra sitt resultat senare. Eftersom perioden för studien överspänner finanskrisen under slutet av 2007 till 2009 kan företagen ha erfarit svårigheter i att uppnå de resultat som förväntades. Företagen kan tänkas ha använt sig av det generella konjunkturläget som ursäkt för att ta på sig större kostnader än nödvändigt i syfte att komma ur krisen med goda förutsättningar för en positiv utveckling av sin prestation. En tänkbar förklaring till att många företag i denna studie har sänkt sitt resultat, är att resultatmanipulering förekommit i form av åtgärder inom kategorin Big Bath, då fenomenet innebär att ett företag tar på sig kostnader under en period av låg prestation för att förbättra förutsättningarna att uppnå ett högt resultat i ett senare skede. I en situation då omgivningens förväntningar är låga på grund av det ekonomiska läget, kan ett företag rapportera ett lågt resultat utan att omgivningens reaktioner blir kraftiga. Enligt Walsh et al (1991) kan omgivningens förväntningar påverka företagsledares uppfattning om vilka konsekvenser ett lågt resultat får. En risk med ett Big Bathbeteende kan vara att den finansiella rapporteringen blir mindre relevant. Förekomsten av Big Bath kan medföra att omständigheterna kring ett företag, som exempelvis en konjunkturnedgång, överskuggar bedömningen av ett företags prestation. DeGeorge et al:s (1995) teori kring trösklar kan även den förklara resultatet av studien. Föregående års resultat utgör en av trösklarna som ett företag vill ta sig över. Ett lågt resultat under ett år leder till låga förväntningar på nästföljande års resultat. Detta resonemang bygger på att förväntningarna hos analytiker sänks av det rejält dåliga resultatet och att företaget i fråga får bättre förutsättningar att överträffa förväntningarna senare. Kakburkssparande kan i detta sammanhang förekomma i två former. Företag som sparar i kakburkar bör sänka sina resultat, emedan företag som använder sina reserver 26

bör höja sitt resultat. Eftersom medelvärdet för resultatmanipulering för alla undersökta grupper var negativt kan det ha förekommit kakburkssparande i form av ökning av reserver. Enligt Abarbanell & Lehavy (2003) sparar företag dock i kakburkar under goda tider för att sedan använda reserverna i sämre tider. Med konjunkturen för perioden i åtanke förefaller det alltså mer sannolikt att företagen har använt sina eventuella reserver under perioden 2007-2009 och därmed justerat upp sina resultat. Att medelvärdet dock var negativt, kan tolkas som att användandet av reserver inte förekommit i stor utsträckning trots att det vore en tänkbar följd av det ekonomiska läget. Att utreda huruvida resultatmanipulering förekommer i större eller mindre utsträckning i samband med ett vd-byte visade sig vara svårt. Resultatet för både studie 1 och 2 visar att företag som genomfört ett vd-byte har haft en negativ resultatmanipulering. Dock uppvisar de företag som inte har genomfört vd-byte i studie 1 och 2 också en negativ resultatmanipulering. Det är således svårt att dra slutsatser om sambandet mellan resultatmanipulering och vd-byten. En antydan kan dock urskiljas. Medelvärdet för resultatmanipulering under året efter ett vd-byte visade ett kraftigare negativt värde i jämförelse med åren med vd-byte. Medelvärdet för resultatmanipulering under året efter ett vd-byte var även det största bland alla fyra medelvärden. Om en ny vd använder sig av en form av resultatmanipulering visar därför denna studie att sannolikheten är större att resultatmanipuleringen förekommer under året efter tillträdandet av en vd då medelvärdet för resultatmanipulering är högst under dessa år. Att företagen skiljer sig i resultaten mellan studie 1 och studie 2 gällande sambandet till vd-byten kan tänkas vara kopplat till tidpunkten då vd tillträder i företagen. Även den höga standardavvikelsen för företagen i studie 2 med vd-byten kan förklaras av att vd tillträder vid olika tidpunkter under det föregående året, vilket påverkar personens möjligheter att influera företagets resultat. Wells (2002) studie av australiensiska företag visade att en nytillträdd vd ofta använde sig av resultatmanipuleringar som negativt påverkade rapporteringen under sitt första år för att sedan kunna uppnå en 27

positiv utveckling. Vår studie ger stöd för att det förekommer resultatmanipulering under alla år som studerats, men sambandet mellan vd-byten och resultatmanipulering har inte stöd i denna undersökning. Wells skriver att bonussystemen för vd i Australien inte är lika förmånliga och att australiensiska vd:ar därför har mer implicita incitament till resultatmanipulering relativt amerikanska vd:ar. Det är tänkbart att svenska företag skulle uppvisa likheter med Wells studie av australiensiska företag, då bonussystem även i Sverige är modesta i förhållande till amerikanska. Resultatet för denna studie stödjer inte antagandet att vd-byten i svenska företag skulle ha liknande påverkan på resultatmanipulering som i australiensiska företag. Att studien inte finner ett tydligt samband mellan resultatmanipulering och vd-byten kan, under förutsättning att resultatmanipulering förekommer, tänkas förklaras av att andra nyckelpersoner i företaget påverkar resultatet i lika stor eller större utsträckning som vd. Dessa personer kan tänkas vara styrelsemedlemmar, ekonomichef eller annan ledande positionsinnehavare i företaget. Det är också tänkbart att det finns både externa och interna parter i företaget som bevakar hur organisationen påverkas och utvecklas under och efter vd-bytet. Detta kan antas försvåra för en nytillträdd vd att genomföra kraftig resultatmanipulering snart efter sitt tillträdande. Förekomsten av resultatmanipulering visade sig också vara större under året efter vd-bytet än under året för själva vd-bytet, vilket kan förklaras av att vd behöver bli bekväm i vd-positionen före det att personen genomför diskretionära åtgärder. Det är möjligt att med vidare forskning skulle kunna utröna huruvida resultatmanipulering ökar i takt med att vd suttit på sin post under flera år. En ytterligare möjlighet är att ett vd-byte i viss mån är ett spel för galleriet. En organisation består av ett stort antal individer som alla i varierande utsträckning påverkar dess utveckling. Exempelvis är en vd ansvarig att följa styrelsens direktiv och denna kanske i flertalet fall inte förändrar sina direktiv radikalt i samband med ett vd-byte. Begränsningar i Jones modifierade modell kan tänkas vara en bidragande orsak till att undersökningen inte kunde påvisa ett samband mellan vd-byte och resultatmanipulering. Enligt modellen leder exempelvis en ökning i kundfordringar till 28