Marinarkeologisk förstudie av landföringsalternativ Strömstads, Tanums och Sotenäs kommuner Staffan von Arbin Bohusläns museum Rapport 2012: 7 SydVästlänken.
SydVästlänken Marinarkeologisk förstudie av landföringsalternativ Strömstads, Tanums och Sotenäs kommuner Bohusläns museum Rapport 2012:7
ISSN 1650-3368 Författare Staffan von Arbin Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Delia Ní Chíobháin. Fotot visar sonarkartering i Dynekilen. Baksidesfoto taget av Thomas Bergstrand. Fotot visar minnessten på Gedholmen, rest över slaget i Dynekilen år 1716. Kartor Matthew Gainsford Tryck Bording AB Borås, 2012 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet medgivande 90.8012 Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168 Rapporten godkänd för spridning Sjöfartsverket 2012-02-07. Dnr 11-03706. Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se
Innehåll Sammanfattning...5 Inledning...5 Bakgrund...5 Syfte...5 Metod...7 Resultat...7 Område DYN Dynekilen...7 Kulturmiljö...7 Kända undervattenslämningar...8 Resultat av sonarkartering...9 Behov av vidare antikvariska insatser...9 Område STR Strömstad...12 Kulturmiljö...12 Kända undervattenslämningar...12 Resultat av sonarkartering...13 Behov av vidare antikvariska insatser...13 Område BOT Bottnafjorden...13 Kulturmiljö...13 Kända undervattenslämningar...14 Resultat av sonarkartering...15 Behov av vidare antikvariska insatser...15 Område NOR Nord-Koster...16 Kulturmiljö...16 Kända undervattenslämningar...16 Resultat av sonarkartering...16 Behov av vidare antikvariska insatser...16 Slutsats samt rekommendation...16 Referenser...19 Litteratur...19 Otryckta källor...19 Arkiv...20 Bilagor...21
4 Bohusläns museum Rapport 2012:7 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med de fyra studerade områdena markerade.
SydVästlänken 5 Sammanfattning På uppdrag av Svenska Kraftnät har Bohusläns museum genomfört en marinarkeologisk förstudie inför projekt SydVästlänken. Förstudien har syftat till att belysa projektets konsekvenser på den marina kulturmiljön. Arbetet har innefattat en värdering av ett antal landföringsalternativ för en planerad högspänningskabel på havsbottnen mellan Norge och den svenska västkusten. Förutom en genomgång av kartor, arkiv och litteratur har insamlat sonardata granskats med avseende på förekomst av eventuella fornlämningar. Förstudien visar att samtliga studerade sträckningar riskerar att komma i konflikt med arkeologiska intressen, varför fortsatt utredning är nödvändig oaktat vilket alternativ Svenska Kraftnät slutligen väljer att gå vidare med. Av de tre landföringsalternativen bedöms alternativet DYN vara sämst från marinarkeologisk synpunkt, medan alternativen STR och BOT bedöms vara ungefär likvärdiga. Inledning Bakgrund Svenska Kraftnät planerar för en omfattande utbyggnad av det svenska stamnätet. Syftet med projektet, som går under namnet SydVäst länken, är dels att öka driftsäkerheten och dels att åtgärda begränsningar i överföringskapaciteten till södra Sverige samt mellan Norge och Sverige. Det senare anses inte minst betydelsefullt för att en storskalig utbyggnad av vindkraften i landet skall kunna bli möjlig. Syd Västlänken består av tre delar med en knutpunkt utanför Nässjö: en 400 kv ledning mellan Hallsberg och Barkeryd, en likströmsförbindelse mellan Bar keryd och Hurva och en likströmsförbindelse mellan Barkeryd och Tveiten (Norge). För delen mellan Barkeryd och den norska gränsen utreds både en ledningsdragning till lands och en kombination av land- och sjökabel. Bohusläns museum har av Svenska Kraftnät fått i uppdrag att utföra en marinarkeologisk förstudie av alternativa landföringar för en tilltänkt sjökabel. Dessa alternativ benämns, från norr till söder: Dynekilen (DYN), Strömstad (STR) och Bottnafjorden (BOT). I tillägg har också en kabelsträckning förbi Nord-Koster, genom Kosterhavets nationalpark, studerats (NOR). Arbetet med förstudien har utförts under perioden september november 2011. I arbetet har, i varierande grad, marin arkeologerna Staffan von Arbin, Thomas Bergstrand, Matthew Gainsford och Delia Ní Chíobháin deltagit. Övergripande projekt ledare har varit Staffan von Arbin, som också har författat denna rapport. Syfte Förstudien har haft till syfte att belysa vilka konflikter med den marina kulturmiljön som de föreslagna sjökabelstråken kan komma att innebära, samt att översiktligt värdera de olika landföringsalternativen från
6 Bohusläns museum Rapport 2012:7 Figur 2. Sjösättning av sonar från M/V Askholmen. Foto Delia Ní Chíobháin, Bohusläns museum.
SydVästlänken 7 marinarkeologisk synpunkt. Resultatet av förstudien är tänkt att utgöra ett underlag för kommande miljökonsekvensbeskrivning. Metod Arbetet har dels innefattat en begränsad kart-, arkiv- och litteraturstudie, dels granskning av sonardata som samlats in vid en geofysisk och batymetrisk kartering utförd av Marin Mätteknik AB under september månad 2011. Arkivstudien utfördes av Staffan von Arbin och Thomas Bergstrand och bestod av en genomgång av Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister (FMIS), samt register och arkiv vid Bohusläns museum och Sjöfartsmuseet i Göteborg. I tillägg har ett litet urval historiska kartor och sjökort samt litteratur relevant för de berörda områdena studerats. Instrumenteringen vid karteringen innefattade sidotittande sonar, multistrålande samt bottenpenetrerande ekolod. Två olika fartyg nyttjades i arbetet. Utomskärs och i skärgårdarnas ytterområden användes sjömätningsfartyget M/S IceBeam. Inomskärs och inom grunda bottenavsnitt brukades i stället den mindre M/V Askholmen. Under inomskärsmätningarna medverkade en arkeolog från Bohusläns museum (Delia Ní Chíobháin). Den sonararutrustning som användes var av fabrikat Edgetech med modellbeteckningen 4200 HFS. Mätningarna utfördes parallellt med 300 respektive 600 khz arbetsfrekvens. En detaljerad teknisk redogörelse för den geofysiska och batymetriska karteringen lämnas av Marin Mätteknik i en separat rapport. För den arkeologiska granskningen av insamlat sonardata svarade Matthew Gainsford. Granskningen utfördes på Marin Mättekniks kontor i Göteborg och omfattade allt rådata som samlats in vid karteringen. Uttagna indikationer har av Bohusläns museum getts en klassificering mellan 1 och 3, där siffran 1 markerar en förmodat lägre grad av sannolikhet för att objektet i fråga är antikvariskt intresse medan 3 följaktligen står för en högre grad av sannolikhet. Samtliga utvalda indikationer bedöms dock vara av sådan art att de bör bli föremål för fortsatt utredning, i syfte att avgöra eventuell fornlämningsstatus. Resultat Område DYN Dynekilen Kulturmiljö Sträckningen genom Dynekilen berör två kommunala KMV-områden (bilaga 1). Det första området utgörs av ön Tjurholmen som är belägen i ytterskärgården, mitt för Dynekilens mynningsvik (Miljö 15 i Strömstads kommuns kulturmiljöprogram). Med sitt storslagna gränskummel och sin vidsträckta utsikt över både den norska och den svens-
8 Bohusläns museum Rapport 2012:7 ka skärgården utgör ön en betydelsefull gränsmiljö, vilken på ett tydligt sätt illustrerar förhållandet mellan två gränsfolk (Brandt, Lindholm & Rydbom 2002:44). Det andra området är beläget i den inre delen av Dynekilen och omfattar trakten kring Dyne, Dynekilen och Hogdal (Miljö 16 i Strömstads kommuns kulturmiljöprogram). Hogdal som ligger längst in i kilen är ett gammalt sockencentrum och vägknut med bland annat kyrkplats och före detta gästgiveri och tullstation. Från Dynekilen försiggick under 1600- och 1700-talen en omfattande utskeppning av timmer och sågat virke. Områdets funktion som utskeppningsplats antyds också av ortnamnet Ladholmen (efter ladha, lasta ) som avser en numera landfast holme längst in i Dynekilen. Miljön rymmer även förhistoriska element, bland annat i form av en fornborg (Hogdal 126). Borgen är uppförd alldeles intill vattnet på det höga och branta berget Borgås på Hogdalsnäsets sydostsida (Brandt, Lindholm & Rydbom 2002:45f). Dynekilen har i tillägg en dramatisk historia som krigsskådeplats under Stora nordiska krigets dagar. Bakgrunden var Sveriges planerade belägring av Fredrikstens fästning i Halden sommaren 1716. Som ett led i förberedelserna av angreppet hade en svensk transportflotta med ammunition och förnödenheter till de svenska trupperna förts upp till den norska gränsen från Göteborg. I början av juli låg flottan till ankar i Dynekilen, då en dansk eskader gick till angrepp. Flera svenska fartyg erövrades vid angreppet medan andra sänktes under striden. Uppgifterna om antalet sänkta fartyg går dock kraftigt isär mellan olika forskare. Bjerke (2003) anger nio transportfartyg och fem eller sex örlogsfartyg, medan Kavli (1990) hävdar att tre transportfartyg och fyra eller fem örlogsfartyg gick förlorade. Ribbing (1949) å andra sidan uppger fyra sänkta örlogsfartyg, båtar oräknade, varav tre senare bärgades av svenskarna. Någon bärgning av transportfartyg omnämns inte. De varierande uppgifterna till trots står det klart att drabbningen måste ha resulterat i att ett flertal fartyg idag ligger som vrak i området. I närheten av sträckningen för den planerade sjökabeln finns även två medeltida gårdstomter, Skee 1501 längst in i Dynekilen och Hogdal 412 innanför Lökholmen på Hogdalsnäsets sydvästspets. Båda platserna ligger i anslutning till mindre vikar som bör ha varit väl lämpade som hamnplatser under den aktuella tidsperioden. Beträffande Lökholmsbukten, viken på Lökholmens östra sida, har hembygdsforskaren Bo Magnusson i Strömstad funnit belägg för att den nyttjades som galärhamn under Stora nordiska kriget. Kända undervattenslämningar FMIS upptar för områdets del sammanlagt fem poster (bilaga 1). Två av posterna är förlisningsuppgifter (Hogdal 458 samt OKÄND:140) och de övriga tre är fartygslämningar (Hogdal 456, Skee 1696 samt Skee 1697). En av förlisningsuppgifterna (Hogdal 458) verkar avse samma
SydVästlänken 9 lämning som Hogdal 456, men är uppenbarligen felaktigt positionerad. OKÄND:140 är en uppgift om ett norskt segelfartyg, Freja, som förliste år 1884 på Tjurholmens västsida. Hogdal 456, belägen utanför campingplatsen längst in i Dynekilen, utgör lämningen efter en brigg vid namn Guba. Fartyget användes som logement för arbetare på traktens tegelbruk i slutet av 1800- och början av 1900-talet och uppges ha blivit vrak någon gång på 1920-talet. Lämningen utgör i dagsläget inte fornlämning men bedöms ändå ha ett kulturhistoriskt, och inte minst lokalhistoriskt, värde. Fornlämning Skee 1696 är en fartygslämning som påträffades 1975 då en fiskare fick upp ett ekspant i sitt nät. Av dimensionerna att döma kan spantet härröra från ett av de år 1716 sänkta fartygen. Vattendjupet på fyndplatsen uppges vara tio meter, men i övrigt råder osäkerhet om lämningens position. Skee 1697 är belägen på grunt vatten på den östra sidan av Ladholmen. Lämningen påträffades på 1970-talet och tolkades som resterna av en jakt från sillperioden, alternativt en kutter för virkesfrakt från slutet av 1700-talet. Vraket är registrerat som fornlämning. Med tanke på drabbningen år 1716 kan det tyckas förvånande att inte fler fartygslämningar finns registrerade i området. Utöver de ovan redovisade finns emellertid flera vrakuppgifter från Göteborgs Amatördykarklubb, som vid flera tillfällen under 1950-, 60-och 70-talen gjort eftersökningar efter den sjunkna transportflottan. Dessvärre saknas tillförlitliga positionsangivelser. En av uppgifterna rör en fartygslämning i anslutning till en plats kallad Svarta Fläcken, vilken inte har kunnat lokaliseras närmare. Ytterligare ett vrak skall enligt klubbens utsago vara beläget ca 400 m (?) V om Vassnäsudden, utefter Vassnäslandet, på en plats som använts som lastageplats för sten (Lundell 1956:125). Resultat av sonarkartering Vid Bohusläns museums granskning valdes sammanlagt nio sonarindikationer ut för vidare utredning (bilaga 2 och 9). Indikationerna bedöms i första hand kunna utgöra fartygslämningar, men i något eller några fall kan det också röra sig om dumpad barlast. Behov av vidare antikvariska insatser Eftersom karteringen med sidotittande sonar inte är heltäckande i den inre och grundare delen av Dynekilen måste kompletterande karteringsinsatser göras. Dessutom anser Bohusläns museum att en magnetometerundersökning bör göras i syfte att detektera eventuella översedimenterade fartygslämningar. Samtliga uttagna sonar- och magnetometerindikationer bör därefter bli föremål för arkeologisk besiktning. Besiktningsdykningar bör enligt museets uppfattning även företas i anslutning till Ladholmen, där spår efter den i historiskt tid belagda lastageverksamheten kan tänkas förekomma, intill fornborgen Hogdal
10 Bohusläns museum Rapport 2012:7
Figur 3. Samtida kopparstick som visar slaget i Dynekilen år 1716. Københavns Universitetsbibliotek. SydVästlänken 11
12 Bohusläns museum Rapport 2012:7 1696 samt på positionerna för Skee 1696 och OKÄND:140 samt den oregistrerade fartygslämningen väster om Vassnäsudden. Område STR Strömstad Kulturmiljö Även detta landföringsalternativ berör ett kommunalt KMV-område, Syd Långö (Miljö 10 i Strömstads kommuns kulturmiljöprogram). Ön hyser omfattande lämningar efter sillfisket i form av bland annat tomtningar enkla bodar som huvudsakligen nyttjats i samband med fiske under medeltid och nyare tid samt lämningar efter en sillolje- och guanofabrik från slutet av 1800-talet (Brandt, Lindholm & Rydbom 2002:32f, bilaga 3). I tillägg passerar kabelsträckningen söder om Strömstad redd, som vid upprepade tillfällen under 1700- och 1800-talen varit platsen för krigshandlingar mellan svenska och dansk-norska flottstyrkor. En sådan händelse, vilken bör ha avsatt betydande spår på havsbottnen, inträffade i juli 1719 då svenska trupper lät sänka ett antal örlogsskepp och transportfartyg ur den egna flottan för att förhindra att de föll i danskarnas händer. Sammanlagt uppges inte mindre än 14 fullastade transportfartyg samt skottpråmarna Strömstad och Gå På ha sänkts på redden eller i dess närhet (Ribbing 1949:149). Transportfartygen var lastade med krigsmateriel, vilket transporterats från Sundsborg vid den norska gränsen efter det att fälttåget mot Norge hastigt fått avbrytas efter den svenske kungens död året innan. Redan hösten 1719 lyckades danskarna bärga några av transportfartygen uppgifterna varierar från ett par (Kristensen 2009:102) och upp till åtta stycken (Strandell 1972:50). Det betyder att åtminstone hälften av de sänkta fartygen sannolikt blev kvar på bottnen. Dessvärre är positionerna för fartygen idag inte närmare kända. En högintressant kulturmiljö är också Starekilen söder om Strömstad, där sjökabeln är tänkt att landas. På en hydrografisk karta öfver Bohuslän och norra Hallands skärgård, upprättad av N. G. Schultén i början av 1800-talet, är en ankarplats utmärkt i detta område. En farled in mot Starekilen anges dock redan 1668 på Felterus specialkarta över trakten kring Strömstad. Vid Hällekind, vid stranden av Starekilen, låg vid denna tid en anläggning för saltutvinning. Än idag minner ortnamnet Saltverket om denna verksamhet (Havsplanering Strömstads kommun 1982:50). Kabelsträckningen ansluter även till läget för den medeltida gårdstomten Bräcke (Skee 1486), belägen längst in i Starekilen. Kända undervattenslämningar Inom området finns endast två registrerade poster i FMIS: Tjärnö 192 och Tjärnö 193 (bilaga 3). Båda är geofysiska observationer som är inrapporterade av Sjöfartsverket i samband med en sjömätning år 2005.
SydVästlänken 13 Observationerna har i FMIS kopplats till två dokumenterade fartygsförlisningar: Brita, förlist 1820, och Concordia, förlist 1822. Denna koppling får dock anses som högst osäker. I ett av fallen (Tjärnö 193) tycks det av fritextbeskrivningen att döma som att förlisningsplatsen i själva verket ligger längre söderut i Strömstads skärgård. Resultat av sonarkartering Vid granskningen av insamlat sonardata tog Bohusläns museum ut sammanlagt 19 indikationer vilka bedöms vara potentiella fornlämningar, i första hand fartygslämningar eller barlasthögar (bilaga 4 och 9). Det är värt att notera att ingen av indikationerna sammanfaller med de av Sjöfartsverket inrapporterade geofysiska observationerna Tjärnö 192 och Tjärnö 193. Behov av vidare antikvariska insatser I likhet med Dynekilen saknar den geofysiska karteringen full täckning närmast land, varför kompletterande karteringsinsatser är nödvändiga. I tillägg bör även avsökning med magnetometer övervägas, åtminstone av passagen söder om Strömstads redd där lämningar efter den år 1719 sänkta transportflottan kan tänkas förekomma. Alla sonarindikationer samt eventuella tillkommande magnetometerindikationer bör besiktigas av arkeologer. Dessutom bör dykande besiktning enligt Bohusläns museums uppfattning företas av de geofysiska observationerna Tjärnö 192 och Tjärnö 193, i anslutning till den medeltida gårdstomten Skee 1486 samt invid det gamla saltverket vid Hällekind. Område BOT Bottnafjorden Kulturmiljö Den östligaste delen av kabelsträckningen i Bottnafjorden berör riksintresse för kulturmiljövården (O47), vilken också utgör kommunalt KMV-område i Tanums kommun (bilaga 5). Dalgångsbygden med sin rika förekomst av fornlämningar, de två medeltida kyrkorna Bottna och Svenneby samt ett småbrutet odlingslandskap speglar ett småskaligt, kustnära landskapsutnyttjande, från yngre stenåldern och fram till idag. En viktig beståndsdel i miljön är bebyggelsen kring Gerlesborg, en gång ett välmående köpmanshus med tillhörande lastageplats, som vittnar om 1800-talets omfattande havreexport (Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun 1984:198ff). I Sotenäs kommun tangerar sträckningen det kommunala KMVområdet Bovallstrand (figur 4, bilaga 5). Bovallstrand finns belagt som strandsittarsamhälle redan under senare delen av 1500-talet. Tillkomsten av samhället tros hänga samman med den stora sillperiod som inträffade
14 Bohusläns museum Rapport 2012:7 i slutet av nämnda sekel. Fiske var huvudnäringen i samhället fram till 1800-talet. Under 1800- och början av 1900-talet blev även fraktfart och stehuggeriverksamhet allt viktigare. Även turism och badortsverksamhet fick tidigt stor betydelse. Den badanläggning som anlades på 1930-talet är fortfarande bevarad och utgör ett unikt tidsdokument från dessa dagar. Den övriga bebyggelsen är i huvudsak uppförd under 1800-talets senare del och början av 1900-talet (Nordell & Rydbom 2009:26). Kända undervattenslämningar Inom eller i direkt anslutning till området finns ett flertal förlisningsuppgifter (bilaga 5). Askum 785 (registrerad även som Askum 787 och 811, men med avvikande positionsangivelser) avser en svensk motorgaleas vid namn Kristina, vilken förliste vid Ankarbådan år 1927. Tossene 985 refererar till ett norskt fartyg, Bylgia, som skall ha strandat utanför Bovallstrand år 1880. Svenneby 280 är en uppgift om ett okänt fartyg som sjönk under ankar utanför Kyrkskären år 1862. Kyrkskären är även den angivna förlisningsplatsen för ett okänt fartyg år 1873 (OKÄND:56). Alla utom Askum 785 rör som synes förlisningar vilka inträffat för mer än etthundra år sedan, vilket betyder att kvarvarande lämningar på bottnen är att betrakta som fornlämningar. Positionerna för förlisningarna är förhållandevis väl definierade och kan, med undantag för Tossene 985, knytas till idag identifierbara grund, öar och skär. Inom eller i anslutning till området finns också fyra lokaliserade fartygslämningar (bilaga 5). Dessa är Tossene 1014, Svenneby 277, Svenneby 289 samt Svenneby 296. Tossene 1014 avser fyndplatsen för diverse vrakrester på Masteskärs västsida. Sannolikt rör det sig om rester av det norska fartyget Marie Louise som förliste år 1880. Svenneby 277 är lämningen efter vad som tros vara den danska skonerten Confidence, förlist vid Hällagrundet år 1913. Härifrån bärgades på 1970-talet två ankare med tillhörande kätting. Svenneby 289 är belägen i farleden söder om Hällsö och är troligen lämningen efter ett svenskt fartyg, Aina, som förliste med last av kantsten. Svenneby 296, slutligen, är en uppgift om en nätfastna norr om Kyrkeskären där fiskare tidigare har fått upp vrakrester i sina nät. Möjligen kan detta vara vrakplatsen för något av de anonyma fartyg som förliste vid Kyrkeskären år 1862 respektive 1873 (se ovan). Tossene 1014 är fast fornlämning. Det är enligt Bohusläns museums bedömning troligen även Svenneby 296. Svenneby 277 och Svenneby 289 antas däremot vara lämningar efter fartyg som förlist för mindre än 100 år sedan: 1913 respektive 1912. Om identifikationen är korrekt innebär det att de i dagsläget inte utgör fornlämningar. Då båda lämningarna inom ett till två års tid kommer att uppnå fornlämningsstatus (100 år sedan förlisningen) är museets uppfattning att de ändå bör hanteras som sådana i den fortsatta antikvariska handläggningen. I FMIS har också en uppgift om ett fynd av kinesiskt 1700-talsporslin felaktigt förlagts till området (Tossene 987). Den korrekta positio-
SydVästlänken 15 Figur 4. Bovallstrand från sjösidan. Bild från sonarkartering i Bottnafjorden. Foto Delia Ní Chíobháin, Bohusläns museum. nen för fyndet är enligt uppgift vid Stora Flatskär, som ligger omkring en kilometer norr om den plats som anges i FMIS. Fyndplatsen ligger därmed utanför den föreslagna kabelsträckningen. Resultat av sonarkartering Vid Bohusläns museums genomgång har sammanlagt 32 indikationer av potentiellt arkeologiskt intresse tagits ut för vidare granskning (bilaga 6 och 9). Flertalet bedöms kunna utgöra fartygslämningar och i något fall också dumpad barlast. En av indikationerna, BMM-8, kan troligen identifieras som lämningen efter segelfartyget Aina (Svenneby 289, se ovan). Behov av vidare antikvariska insatser Eftersom sonarkarteringen inte är heltäckande längst inne i Bottnafjorden måste kompletterande karteringsinsatser göras. Samtliga uttagna sonarindikationer bör därefter bli föremål för marinarkeologisk besiktning. Dykbesiktningar bör enligt Bohusläns museums uppfattning också utföras i anslutning till Kyrkeskären, samt grunden Ankarbådan och Hällan, vilka samtliga pekas ut som förlisningsplatser i FMIS, liksom i anslutning till den gamla lastageplatsen vid Gerlesborg.
16 Bohusläns museum Rapport 2012:7 Område NOR Nord-Koster Kulturmiljö Kosterarkipelagen är ett av de mest förlisningstäta områdena utmed den svenska västkusten, vilket bland annat kan skyllas på de svårnavigerade farvattnen (figur 5). Bara från 1800-talet och fram till idag finns ett 50-tal dokumenterade totalhaverier i området. Mörkertalet vad gäller förlisningar kan dock förmodas vara betydande, i synnerhet för tiden före 1800-talets mitt. Det reella antalet fartygslämningar i området är därför sannolikt betydligt större. Kända undervattenslämningar Inom området finns tre registrerade poster i FMIS: Tjärnö 189, Tjärnö 197 samt Tjärnö 199 (bilaga 7). Samtliga är registrerade som förlisningsuppgifter. Två av uppgifterna, Tjärnö 189 och Tjärnö 199, avser en och samma förlisning: ångaren Frideborg som grundstötte och förliste i augusti 1924 på den östra sidan av grundet Stenbrottet. Tjärnö 197 avser galeasen Falken som förliste i mars 1923, vilken även den kan knytas till nämnda grund. Eftersom båda förlisningarna inträffade för mindre än 100 år sedan saknar kvarvarande lämningar på bottnen i dagsläget lagskydd. Det betyder emellertid inte att lämningarna saknar kulturhistoriskt intresse. Vrakrester från vad som troligen är Frideborg skall enligt uppgift från sportdykare finnas på mellan 20 och 25 meters djup vid foten av grundet Stenbrottet. Vidare skall ett stockankare ha påträffats på 36 meters djup i området. Ankaret kan höra samman med något av de nämnda fartygen, men det kan också tänkas härröra från någon annan, ej dokumenterad förlisning. Resultat av sonarkartering Bohusläns museums sonargranskning resulterade i sammanlagt 15 indikationer som bedöms kunna vara fartygslämningar eller delar därav (bilaga 8 och 9). Behov av vidare antikvariska insatser Samtliga uttagna sonarindikationer bör enligt Bohusläns museums uppfattning bli föremål för arkeologisk besiktning. I tillägg anser museet att en dykande besiktning bör företas i anslutning till den frekventerade förlisningsplatsen Stenbrottet. Slutsats samt rekommendation Att värdera de olika landföringsalternativen är svårt på detta stadium, eftersom kunskapen om fornlämningsförekomsten under vatten är så
SydVästlänken 17 Figur 5. Utsnitt ur sjökort från slutet av 1700-talet som visar Koster med omnejd. Observera att norr är åt vänster i bild. Kort & Matrikelstyrelsen, Köpenhamn, A 19/64. fragmentarisk. Som framgått kräver alla de granskade alternativen fortsatt utredning för att konsekvenserna på den marina kulturmiljön skall kunna belysas på ett tillfredsställande sätt. Naturligtvis kan och bör inte heller sjödelen av respektive ledningskorridor värderas för sig, utan att hänsyn också tas till kulturmiljön på land. En sådan sammanvägd bedömning har dock legat utanför föreliggande uppdrag. Ur ett marinarkeologiskt perspektiv är det landföringsalternativ DYN som kan antas ha störst potentiell påverkan på den marina kulturmiljön.
18 Bohusläns museum Rapport 2012:7 Inom detta område kan bland annat omfattande lämningar efter 1716 års sjöslag förväntas. Såvida inte den inre delen av Dynekilen kan undvikas helt genom en justering av kabelsträckningen vill Bohusläns museum därför avråda från detta alternativ. Vad gäller alternativen STR och BOT så bedöms dessa utifrån nuvarande kunskapsläge vara ungefär likvärdiga från marinarkeologisk synpunkt. Det är i sammanhanget viktigt att understryka att de fyra områden som studerats inom ramen för föreliggande studie endast utgör mindre delsträckor av de föreslagna sjökabelstråken. Om Svenska Kraftnät beslutar sig för att gå vidare med något av sjökabelalternativen kommer det således att bli nödvändigt med omfattande kompletterande utredningsinsatser. Beslut om utredning fattas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
SydVästlänken 19 Referenser Litteratur Bjerke, A. E. 2003. Karl XII i Norge 1716. Det glömda fälttåget. Kristianstad. Brandt, T., Lindholm, K. & Rydbom, L. 2002. Kulturmiljöer och kulturmiljöarbete i Strömstad handläggarstöd och kulturhistoriskt underlag för Strömstads kommun. Bohusläns museum. Uddevalla. Havsplanering Strömstads kommun. Försöksverksamhet med fysisk planering av havsområden. Delstudie 1A. Planeringsförutsättningar. Koncept. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län & Strömstads kommun. Göteborg 1982. Kavli, G. 1990. I Tordenskiølds kjølvann. Oslo. Kristensen, J. R. 2009. Bjergningsarbejder under Store Nordiske Krig ved Marstrand og Strømstad 1719. I: Maritim Kontakt 32. København. Lundell, J. 1956. Vrakhistoria och amatördykning. I: Unda Maris 1955 1956. Sjöfartsmuseet Göteborg. Nordell, L. & Rydbom, L. Kulturmiljöer i Sotenäs kommun. Kulturhistoriskt underlag för Översiktsplan 2010. Rapport 2009:48. Bohusläns museum. Uddevalla. Ribbing, O. 1949. Göteborgs eskader och örlogsstation 1523 1870. Historik utarbetad och utgiven av Försvarsstabens krigshistoriska avdelning. Göteborg. Strandell, B. 1972. En bok om Strömstad. Staden och dess invånare under 300 år. Stockholm. Tanum. Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun. Tanums kommuns skriftserie Nr 4. Uddevalla 1984. Otryckta källor FMIS, Informationssystemet för fornminnen, Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
20 Bohusläns museum Rapport 2012:7 Arkiv Bohusläns museum Sjöfartsmuseet i Göteborg
SydVästlänken 21 Bilagor Bilaga 1. Område DYN. Registrerade fornlämningar, riksintresseområden för kulturmiljövården samt kommunala KMV-områden har markerats på kartan. För överskådlighetens skull har endast fornlämningar inom, samt i direkt anslutning till, området markerats. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168. Bilaga 2. Uttagna sonarindikationer inom område DYN. Utsnitt ur GSD- Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168. Bilaga 3. Område STR. Registrerade fornlämningar, riksintresseområden för kulturmiljövården samt kommunala KMV-områden har markerats på kartan. För överskådlighetens skull har endast fornlämningar inom, samt i direkt anslutning till, området markerats. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168. Bilaga 4. Uttagna sonarindikationer inom område STR. Utsnitt ur GSD- Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168. Bilaga 5. Område BOT. Registrerade fornlämningar, riksintresseområden för kulturmiljövården samt kommunala KMV-områden har markerats på kartan. För överskådlighetens skull har endast fornlämningar inom, samt i direkt anslutning till, området markerats. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168. Bilaga 6. Uttagna sonarindikationer inom område BOT. Utsnitt ur GSD- Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168. Bilaga 7. Område NOR. Registrerade fornlämningar, riksintresseområden för kulturmiljövården samt kommunala KMV-områden har markerats på kartan. För överskådlighetens skull har endast fornlämningar inom, samt i direkt anslutning till, området markerats. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168. Bilaga 8. Uttagna sonarindikationer inom område NOR. Utsnitt ur GSD- Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168. Bilaga 9. Sammanställning av samtliga uttagna sonarindikationer. Alla sonarbilder Marin Mätteknik AB.
Bilaga 1. Område DYN. Registrerade fornlämningar, riksintresseområden för kulturmiljövården samt kommunala KMVområden har markerats på kartan. För överskådlighetens skull har endast fornlämningar inom, samt i direkt anslutning till, området markerats. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168.
Bilaga 2. Uttagna sonarindikationer inom område DYN. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168.
Bilaga 3. Område STR. Registrerade fornlämningar, riksintresseområden för kulturmiljövården samt kommunala KMVområden har markerats på kartan. För överskådlighetens skull har endast fornlämningar inom, samt i direkt anslutning till, området markerats. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168.
Bilaga 4. Uttagna sonarindikationer inom område STR. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168.
Bilaga 5. Område BOT. Registrerade fornlämningar, riksintresseområden för kulturmiljövården samt kommunala KMVområden har markerats på kartan. För överskådlighetens skull har endast fornlämningar inom, samt i direkt anslutning till, området markerats. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168.
Bilaga 6. Uttagna sonarindikationer inom område BOT. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168.
Bilaga 7. Område NOR. Registrerade fornlämningar, riksintresseområden för kulturmiljövården samt kommunala KMV-områden har markerats på kartan. För överskådlighetens skull har endast fornlämningar inom, samt i direkt anslutning till, området markerats. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168.
Bilaga 8. Uttagna sonarindikationer inom område NOR. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:5 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-11-29. Dnr 601-2011/3168.
Bilaga 9. Sammanställning av samtliga uttagna sonarindikationer. Positioner angivna i WGS 84. Alla sonarbilder Marin Mätteknik AB. Område BM ID MMT ID Longitud Latitud Bredd (m) Längd (m) Höjd (m) Beskrivning/tolkning Klassifikation BOT BMM-1 ASK-17 011 19.171'E 58 28.805'N 20,2 3,9 0,0 Avlångt objekt 1 BOT BMM-2 ASK-18 011 19.711'E 58 28.866'N 4,0 5,0 0,0 Avlångt objekt 3 BOT BMM-3 ASK-19 011 20.058'E 58 29.068'N 14,0 15,0 1,0 Cirkulär fördjupning intill kabel 2 BOT BMM-4 ASK-20 011 19.921'E 58 29.063'N 5,0 4,0 0,0 Mindre fartygslämning? 3
BOT BMM-5 BOT-1 011 18.675'E 58 28.645'N 3,7 1,2 0,1 Mindre fartygslämning? 2 1 BOT BMM-6 BOT-2 011 17.823'E 58 28.439'N 75,6 0,0 0,0 Område med flera mindre objekt 1 2 BOT BMM-7 BOT-3 011 17.534'E 58 28.259'N 6,4 1,9 0,6 Modernt föremål? 3 3 BOT BMM-8 BOT-4 011 17.250'E 58 28.228'N 0,0 0,0 0,0 Trolig fartygslämning (Aina?) 3 4 BOT BMM-9 BOT-5 011 14.080'E 58 27.092'N 7,6 1,6 0,1 Avlångt spår eller objekt 2 5
BOT BMM-10 BOT-6 011 13.456'E 58 26.942'N 0,0 0,0 0,0 Möjlig fartygslämning 3 6 BOT BMM-11 BOT-7 011 15.600'E 58 27.775'N 2,2 1,7 0,4 Mindre objekt 2 7 BOT BMM-12 BOT-8 011 15.740'E 58 28.214'N 6,7 7,6 0,1 Avlångt objekt 2 8 BOT BMM-13 BOT-9 011 15.368'E 58 28.467'N 5,0 3,8 0,1 Möjlig barlasthög 2 9 BOT BMM-14 BOT-10 011 13.518'E 58 28.706'N 0,0 0,0 0,0 Möjlig fartygslämning 1 10
BOT BMM-15 BOT-11 011 13.528'E 58 28.781'N 4,5 1,2 0,2 Möjlig fartygslämning 3 11 BOT BMM-16 BOT-12 011 13.452'E 58 28.842'N 8,6 6,3 0,4 Möjlig fartygslämning 1 12 BOT BMM-17 BOT-13 011 13.454'E 58 28.839'N 0,0 0,0 0,0 Samma som BMM-16 13 BOT BMM-18 BOT-14 011 13.458'E 58 28.871'N 9,4 4,3 0,3 Flera objekt i bågformation 3 14 BOT BMM-19 BOT-15 011 13.030'E 58 29.082'N 6,3 1,4 3,8 Mindre objekt 2 15
BOT BMM-20 BOT-16 011 13.229'E 58 28.522'N 21,7 4,9 0,4 Möjlig fartygslämning 2 16 BOT BMM-21 BOT-17 011 15.056'E 58 27.911'N 6,9 2,0 0,9 Möjlig fartygslämning 3 17 BOT BMM-22 BOT-18 011 15.613'E 58 27.780'N 14,0 1,0 0,2 Långsmalt spår eller objekt 2 18 BOT BMM-23 BOT-19 011 15.629'E 58 27.789'N 11,2 4,2 0,1 Möjlig fartygslämning 1 19 BOT BMM-24 BOT-20 011 15.391'E 58 27.688'N 6,6 4,4 0,3 Möjlig fartygslämning 1 20
BOT BMM-25 BOT-21 011 15.425'E 58 27.733'N 9,2 1,5 0,3 Möjlig fartygslämning 2 21 BOT BMM-26 BOT-22 011 14.975'E 58 28.752'N 5,4 3,7 0,7 Barlast? 3 22 BOT BMM-27 BOT-23 011 15.802'E 58 28.253'N 5,4 5,0 0,1 Möjlig fartygslämning 3 23 BOT BMM-28 BOT-24 011 13.601'E 58 28.715'N 77,8 0,3 0,2 Långsmalt objekt 1 24 BOT BMM-29 BOT-25 011 13.106'E 58 29.062'N 2,5 0,7 1,3 Möjlig fartygslämning 2 25
BOT BMM-30 BOT-29 011 13.450'E 58 26.939'N 15,9 11,1 0,4 Samma som BMM-10 29 BOT BMM-31 BOT-30 011 13.200'E 58 29.043'N 5,4 0,8 0,2 Möjlig fartygslämning 1 30 BOT BMM-32 BOT-31 011 14.370'E 58 27.920'N 94,1 48,3 0,0 Möjlig fartygslämning 2 31 DYN BMM-33 DYN-1 011 08.926'E 58 59.583'N 6,0 1,3 0,0 Mindre objekt 1 1 DYN BMM-34 DYN-2 011 09.331'E 58 59.654'N 6,8 2,1 0,0 Mindre objekt 3 2
DYN BMM-35 DYN-3 011 09.946'E 58 59.805'N 10,7 4,5 0,0 Objekt, fartygslämning? 3 3 DYN BMM-36 DYN-4 011 09.652'E 58 59.695'N 21,0 6,6 0,0 Barlast? 2 4 DYN BMM-37 DYN-5 011 08.252'E 58 59.332'N 11,5 2,2 0,1 Kan vara fartygslämning/barlast 1 5 DYN BMM-38 DYN-6 011 06.102'E 58 58.372'N 10,2 1,6 0,0 Objekt, fartygslämning? 1 6 DYN BMM-39 DYN-7 011 09.648'E 58 59.714'N 18,3 9,8 0,0 Kan vara fartygslämning/barlast 2 7
DYN BMM-40 ASK-21 011 13.452'E 59 00.438'N 13,0 8,0 1,0 Fartygslämning? 1 DYN BMM-41 ASK-22 011 13.517'E 59 00.394'N 2,5 3,0 0,5 Barlasthögar? 1 NOR BMM-42 23 011 00.541'E 58 57.446'N 5,9 5,2 0,0 Möjlig fartygslämning 3 NOR BMM-44 9 010 55.122'E 58 55.838'N 21,9 10,4 0,0 Möjlig fartygslämning 2 NOR BMM-45 10 010 55.257'E 58 55.963'N 19,2 5,0 0,0 Kan vara fartygslämning/barlast 2
NOR BMM-46 11 010 55.758'E 58 56.310'N 12,6 4,4 0,0 Möjlig fartygslämning 2 NOR BMM-47 12 010 56.183'E 58 56.391'N 14,9 3,2 0,0 Möjlig fartygslämning 1 NOR BMM-48 13 010 57.694'E 58 56.968'N 6,9 1,9 0,1 Möjlig fartygslämning 1 NOR BMM-49 14 010 59.152'E 58 57.016'N 3,9 0,0 0,0 Mindre objekt 2 NOR BMM-50 15 010 59.147'E 58 57.024'N 19,5 5,6 0,0 Möjlig fartygslämning 2
NOR BMM-51 16 010 58.752'E 58 56.831'N 4,6 1,2 0,2 Möjlig fartygslämning 2 NOR BMM-52 17 010 57.761'E 58 56.923'N 5,2 1,0 0,0 Tre mindre objekt 1 NOR BMM-53 18 010 55.307'E 58 56.218'N 12,8 4,0 0,0 Möjlig fartygslämning/barlast 2 NOR BMM-54 19 010 54.871'E 58 55.715'N 0,0 0,0 0,0 Mindre objekt 2 NOR BMM-55 20 010 55.257'E 58 55.966'N 16,5 5,0 0,0 Kan vara fartygslämning/barlast 2
NOR BMM-56 21 010 55.297'E 58 55.991'N 8,4 3,6 0,0 Fartygslämning? 3 NOR BMM-57 22 011 00.189'E 58 57.459'N 15,9 8,0 0,0 Möjlig fartygslämning 3 STR BMM-58 STR-26 011 06.043'E 58 56.054'N 10,0 1,6 0,7 Möjlig fartygslämning 1 STR BMM-59 STR-27 011 05.245'E 58 56.538'N 8,9 3,1 0,0 Ett flertal mindre objekt 2 STR BMM-60 STR-28 011 05.634'E 58 56.276'N 9,9 7,8 0,0 Ett flertal mindre objekt 2
STR BMM-61 ASK-1 011 11.737'E 58 55.071'N 41,6 15,6 1,0 Möjlig fartygslämning 2 STR BMM-62 ASK-2 011 11.236'E 58 55.112'N 3,8 0,8 0,5 Mindre objekt 1 STR BMM-63 ASK-3 011 09.919'E 58 55.419'N 5,8 3,9 0,5 Kan vara fartygslämning/barlast 1 STR BMM-64 ASK-4 011 09.146'E 58 55.676'N 4,1 3,3 0,0 Kan vara fartygslämning/barlast 2 STR BMM-65 ASK-5 011 08.195'E 58 55.801'N 1,0 5,1 0,0 Mindre fartygslämning? 2
STR BMM-66 ASK-6 011 11.478'E 58 55.120'N 15,0 3,0 0,5 Fartygslämning? 1 STR BMM-67 ASK-7 011 11.234'E 58 55.112'N 1,1 0,6 0,0 Samma som BMM-62 STR BMM-68 ASK-8 011 10.095'E 58 55.420'N 2,3 2,7 0,0 Barlast? 1 STR BMM-69 ASK-9 011 07.928'E 58 55.893'N 0,7 1,1 0,0 Barlast? 2 STR BMM-70 ASK-10 011 07.478'E 58 56.005'N 7,3 5,1 0,0 Fartygslämning? 3
STR BMM-71 ASK-11 011 06.549'E 58 56.123'N 10,0 6,3 0,0 Fartygslämning? 2 STR BMM-72 ASK-12 011 10.279'E 58 55.340'N 9,7 2,6 0,0 Mindre objekt 1 STR BMM-73 ASK-13 011 11.230'E 58 55.112'N 4,0 1,0 0,0 Samma som BMM-62 STR BMM-74 ASK-14 011 11.592'E 58 55.152'N 12,4 7,3 0,0 Kan vara fartygslämning/barlast 1 STR BMM-75 ASK-15 011 09.639'E 58 55.531'N 8,4 1,5 0,7 Fartygslämning? 3
STR BMM-76 ASK-16 011 07.617'E 58 56.012'N 5,2 0,4 0,4 Mindre fartygslämning? 2