Vi skärgårdsbor Nr 4 December 2008 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund I detta nummer: Företagsamma skärgårdar Konferens i Stockholm 21 november Lanthandel via Internet Modern teknik ger nya möjligheter Skärgårdsbönder Nätverksträff på Hven SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2008 1
Vi skärgå rdsbor Vi skärgårdsbor Drömmen lever! Nr 1 November 2007 Nr 1 April 2008 rnas Riksförbu nd Tidningen från Skärgårda Tidni ngen från Skärg årdar nas Riksf örbun för framtid Skärgård går mot sitt slut d Vi skärgårdsbor fyraårigt projekt SRF 25 år med jubileum minnen och ård Luleå skärg i norr Nr 3 Oktober 2008 Tidningen från Skärgårda rnas Riksförbun d en ö-värld uppe e ESIN Europas små öar i samarbet I detta nummer: I detta numm er: I vårt första nummer av Vi skärgårdsbor för ett år sedan skrev jag Välkommen till en dröm. Drömmen om en tidning vi önskat i många år gick äntligen i uppfyllelse. Nu ett år senare kan jag konstatera att drömmen fortfarande lever och är ännu starkare och klarare. Under året som gått har vi fått mycket beröm för tidningen och det sporrar oss att göra den ännu bättre: Den som ska ta åt sig äran av att tidningen fått sådan uppskattning är vår redaktör Eva Widlund från Vinön som har lagt ned hela sin själ i att få en så bra tidning som möjligt och har lyckats över förväntan tycker jag. Årets tema I år har SRF:s övergripande tema varit småföretagarnas villkor i skärgården. När jag nu skriver har jag just kommit hem från vår småföretagarkonferens den 21 november i Stockholm. Det blev precis den succé som vi hoppats. Det kom många från riksdag, region, kommunsektorn och centrala myndigheter och många skärgårdsbor. Tillsammans diskuterade vi hur vi kan göra det lönsamt att driva företag i skärgården. Ni kan läsa mer på annan plats i tidningen. Ett Stort Tack till alla er som bidrog till att det blev en så kreativ och tänkvärd konferens. 2 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2008 Unga företagare med framtidstro Vi skärgårdsbor andra delar av skärgården. Holmön Föreningspresentation Skärgårdsbryggan as Riksförbund Internettidningen med nyheter Tidningen från Skärgårdarn varje 1 nov 2007 dag ESIN-möte i Finland reningar Vi Skärgårdsbor nr med lyckat ungdomsseminarium 1 Det blev en liv lig och intressant debatt som resulterade i att skärgårdsborna och myndigheterna var helt överens om att förbättra de tunga transporterna. Den kvällen kändes det riktigt gott att få lägga sig i sängen i förvissningen om att det blivit något bra för skärgården. Vi Skärgård sbor nr 1 april I detta nummer: 2008 1 Vi skärgå rdsbor Nr 4 December 2008 sista? Skärgårdsforum 2008 det Tidn inge n från Skär gård arna Går det att rädda Östersjön SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖR BUND skärgård I detta nummer: Hven ön i Sveriges sydligaste r Företagsamm Siko samlar skärgårdsföreninga a skärgårdar i Stockholms län Konferens i Stock holm 21 s Riks förb und Vi Skärgårdsbor nr 3 oktober 2008 1 november Lanthandel via Internet Modern tekni k ger nya möjli ghet2008 1 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli er Skärgårdsbönd er Nätverksträff på Hven Julen snart här Nu är det snart jul med allt av vad det innebär av mat, närhet och glädje för många av oss men också tvärtom för andra. Låt oss inte glömma dem som inte har det så bra. Tänk på att du inte behöver ge så mycket för att en annan människa ska må lite bättre. Det gäller inte bara mat och husrum. Det gäller också att ge lite av den kärlek och värme du har inombords till någon som behöver den. Det kan vara en blick, en varsam klapp på kinden, en kram eller bara att du finns där. Det är underbart att få saker eller uppskattning men det är mycket härligare att ge och händer det dig lovar jag att du kommer att få en jul du aldrig glömmer. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR önskar Kjell SKÄRGÅRDA RNAS RIKSFÖ RBUND Vi Skärgårdsbor nr 4 decemb er 2008 1 Nr 4, december 2008 Tidningen producerad av Skärgårdarnas Riksförbund. Utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Kjell Björkqvist, ordf SRF Redaktion Eva Widlund Foto Om inte annat anges Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112 715 93 Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarnasriksforbund.se Framsida Missjö i vinterskrud, Sankt Anna Foto: Anna-Karin Utbult Almkvist Möte i Småland Tidigare i veckan var jag hos Smålandskustens Skärgårdsförening som hade ett välbesökt möte kring en annan av våra hjärtefrågor - transporter. Det gällde att få en bra infrastruktur för tunga transporter i deras skärgård. På mötet var politiker och tjänstemän från Västervik, Oskarshamn, Mönsterås och regionen. Vår förbundssekreterare Bengt Almkvist och jag var där för SRF och berättade hur det är i Möte med SRF träffar skär Maud Olofsso n gårdsministern Bredband i skä rgården Konferens i Stockholm SöderhNram n2008 och Bohuslän Presentation 2 Juli av två olika medlemsfö Förbundets e-postadress info@skargardarnasriksforbund.se Hemsida www.skargardarnasriksforbund.se Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2008 ISSN 2000-0448 Kjell Björkqvist Ordförande, Skärgårdarnas Riksförbund SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND
Bevara genom att utveckla eller tvärtom? Alla tycker om skärgården, frågan är bara vad. Ska den bevaras eller utvecklas och i så fall för vem? Många aktörer och varierande argument, vad som är bäst står skrivet i stjärnorna. Vad ryms egentligen i begreppet skärgård? Kanske borde vi börja där för att veta vad det är vi pratar om och vad det är som ska bevaras eller utvecklas. Eller inte. Det rörliga friluftslivet Att skärgården har ett stort värde för Stockholmsregionen är de flesta överens om. Det rörliga friluftslivets tillgång till skärgården nämns i de flesta dokument som över huvud taget handlar om ö-världen. Viktigt, javisst, men är det rimligt att hantera så mycket utifrån vad detta rörliga friluftsliv vill ha under en kort sommarsäsong? En säsong som är oerhört beroende av väder och vind dessutom. Lönsamhet året runt Det talas ofta om turismen som lösningen på skärgårdens överlevnadsproblem. Är det så? Turistsatsningar haltar på många öar, det är svårt att få lönsamhet året runt. När solen lyser med sin frånvaro eller tidningarna skriver om alginvasion ja, då blir det tomt på öarna. I år tog säsongen slut första veckan i augusti, först kom algerna, sen kom en rejäl storm. Fritidsborna Turism definieras som flyttad konsumtion vilket innebär att fritidshusägare också är turister. Den gruppen genererar arbetstillfällen året runt. De handlar i butiken, de åker med båtarna och deras hus behöver repareras, byggas till och underhållas på olika sätt. De öar som idag klarar sig bäst året runt är de som har ett varierat utbud med många entreprenörer och småföretag. Arbetstillfällen - Det måste skapas jobb säger beslutsfattarna. Men arbetskraftsbristen främst inom hantverksyrken är stor på sina håll och arbetspendlingen omfattande ut till vissa öar. Distansarbetsplatser för kvinnojobb behövs däremot. Uppdragsgivare finns det gott om, men de kräver bra teknik och säkra kommunikationer. När postservicen försämras och bredbandsuppkopplingarna är av enklaste standard hamnar jobben lätt på annat håll. Och när boendet kostar miljoner och skolan lägger ner tvingas kanske arbetskraften också iväg. Året-runt-samhället - Skärgården måste bevaras, heter det. Vad exakt är det man vill bevara? Skärgården har funnits i tusentals år och finns nog kvar ett tag till, men precis som allt annat förändras den över tid. Det går inte att stanna klockan! Ska det inte byggas för fastboende? Ska företag och entreprenörer tvingas stanna kvar med gårdagens teknik och villkor? Turisterna kommer säkert att fortsätta åka hit på sommaren. Sola och bada om vädret är på rätt humör. Säsongsentreprenörer kanske erbjuder viss service under högsäsong. Men det levande året-runt-samhället det bevarar man inte genom att förhindra utveckling. Samhällen som slutar expandera, de dör. Småskaliga lösningar Utveckla skärgården i stället satsa på byggande för åretruntboende till rimliga priser. Småskaliga samhällen behöver småskaliga lösningar. Inse att skärgården faktiskt är glesbygd. Bevara skärgårdssamhällena genom att låta dem utvecklas på skärgårdens villkor i nutid. Då utvecklas skärgården som besöksmål med service året runt och dess värden för oss alla bevaras. Tänk vilken guldgruva det skulle kunna bli och då menar jag inte bara i pengar! Agneta Österman, Möja Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2008 3
Ett bra strandskydd och en levande skärgård kan förenas Svenska Naturskyddsföreningen driver en kampanj mot förslaget om ny strandskyddslag. Man säger att den nya lagen är ett dråpslag mot naturvården och de biologiska värdena utmed stränderna. Dessutom påstår man efter en opinionsmätning att bara en av fem svenskar vill att den nya utformningen av lagen ska genomföras. Men som vanligt beror svaren på hur man ställer frågan. Skulle man istället fråga svenska folket om de tycker att skärgårdsbor ska kunna få bygga nya hus för att kunna bo kvar i skärgården och hålla landskapet öppet och upprätthålla service till friluftsfolket och sommarstugeägarna, då skulle sannolikt 95 % svara JA! Förslag om ny lag Men lagen om strandskydd sätter allt detta på spel. En ny lag har utretts av både förra (s)-regeringen och nuvarande borgerliga alliansen och flera av förslagen är hämtade från båda regeringarnas utredningar. En viktig punkt är en modernisering av lagen så att kommunerna får ta ett större och mer direkt ansvar. Så sker faktiskt redan i praktiken i flera län genom delegation. Det nya lagförslaget är tydligt med att strandskyddet skall finnas kvar. Det står också tydligt att dispens kan fås för byggnation som utvecklar landsbygden förutsatt att det inte ligger inom sträckan från norska gränsen till Forsmark samt Öland, Gotland och Höga Kusten. Inriktningen har ändrats så att när man kommer till skärgårdarna är det kärvare besked. Regeringen erkänner alltså inte behovet av regional utveckling i skärgårdarna. Skärgårdsborna måste ansöka om dispens för att få bygga nya bostadshus eller för annan utveckling av näringsverksamheten. Allmänheten går före Vi känner tydligt att regeringen är betydligt mer mån om allmänhetens tillträde till stränderna än skärgårdsbornas rätt att bygga och utveckla sina bostäder och företag. Med detta principiella förbud blir det ju närmast liknande ett näringsförbud om man vill utveckla något som inte redan finns. En tydlig glesbygdsproblematik, av samma slag som i delar av inre Norrland, finns även i alla Sveriges skärgårdar utanför storstadsområdena. För att hantera detta krävs speciella insatser. En sådan är en mer nyanserad syn på strandskyddet. Låt oss slippa höra överord som att allemansrätten är hotad på grund av förslaget till ny strandskyddslag. Konservera inte skärgården Det verkliga hotet ligger i om vi konserverar skärgårdarna i något slags Saltkråkeromanik. Då blir det inte en levande skärgård i framtiden. Ingen ny skärgårdskultur, ingen som upprätthåller hävd med betesmarker och kulturlandskap och den biologiska mångfald som är beroende av människans närvaro. Är inte detta något att kämpa för i stället även för Svenska Naturskyddsföreningen? Vi tycker att ni ska sluta med er osakliga skrämselpropaganda. Det nya lagförslaget har på inget vis gjort det lättare att bygga i skärgårdarna. Vi begär att lagen formuleras tydligt så att näringsverksamhet och fast boende skall vara tydliga skäl för att kunna bevilja strandskyddsdispens i alla skärgårdar. Vi vill ha en året runt levande skärgård - även i framtiden. Maria Malmlöf Deltidsjordbrukare i Västerviks skärgård Mats Ohlsson Smålandskustens Skärgårdsförening Bengt Almkvist Skärgårdarnas Riksförbund 4 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2008 Foto: Maria Malmlöf
Företagsamma skärgårdar konferensen som samlade många intresserade Från olika öar runtom i Sverige kom många skärgårdsbor och företagare till Stockholm en dag i november för att träffa beslutsfattare och andra som kan påverka möjligheterna för den lilla skärgårdsföretagaren som ska försöka få sitt kombinerade företag att fungera året runt. Konferensen i Stockholm lockade drygt 70 personer varav några riksdagsmän. Efter att alla hade minglat en stund och fått i sig en macka inleddes dagen med ett vackert och tankeväckande bildspel kring företagandet genom tiderna i skärgården. Temat för årets höstkonferens var alltså företagande. Efter den historiska tillbakablicken som visade den starka förändring som näringslivet i skärgårdarna har genomgått var det dags för en överblick av hur varierat dagens företagande ser ut. Till sist följde en beskrivning av strukturer och problemställningar kring de kombinerade skärgårdsföretagen. Tre unga företagare fick berätta om hur de har upplevt svårigheter och glädjeämnen kring sina företag. Det var Anna Andersson från Hindersön i Luleå skärgård, Kalle Nordstedt från Söderöra i Stockholms skärgård och Lina Johansson från Tjust skärgård i Småland. Många deltog aktivt i den debatt som följde under ledning av moderator Bisse Alm. Samtalen fortsatte därefter i smågrupper under den gemensamma lunchen. På följande sidor kan man läsa mer om det arbete kring företagarfrågor som Skärgårdarnas Riksförbund har bedrivit under denna höst. En dokumentation från konferensen kommer att finnas tillgänglig på förbundets hemsida. Eva Widlund Lina Johansson från ett kombinerat familjeföretag menar att man växer in i företagandet. Man börjar intressera sig för något och sen startar man. Intresserade åskådare var Anna Ekeroth från tidningen Skärgården samt Nils Kjellberg och Stig Lundmark från den sörmländska skärgården. Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2008 5
Sveriges mest företagsamma region Vi påstår att skärgårdarna är Sveriges mest företagstäta region. Med problem kring isolering och transporter har företagandet alltid varit en vanlig del i livsmiljön. Men näringslivet ändras nu starkt och de naturgivna näringarna sviktar. I många företag är flera verksamheter kombinerade, allt mer mot tjänster och turismen. Med ökad samverkan och förenkling av regler kan företagens situation förbättras. Föreningarna i SRF har gjort en kort beskrivning av hur näringslivet utvecklats i skärgårdarna. Där framgår tydligt hur stora olikheterna är mellan de olika områdena. Men där finns också de gemensamma problemen kring isoleringen och transporter. Gamla näringar har sviktat och nya kommit till. Anpassningen mot en mer traditionell arbetsmarknad innebär också ökad sårbarhet. När försörjningen inte längre baseras på de naturgivna förutsättningarna sker förändringarna snabbare. Sveriges alla skärgårdsföretag För att ge en bild av mångfalden i dagens företagande har SRF påbörjat en inventering av alla företag i skärgårdarna. Vid konferensen visades exempel på hur en katalog kring detta kan se ut. Den omfattar tusentals företag och visar att de traditionella näringarna finns kvar och är starkt representerade men inte längre dominerande. Istället är det en rikt varierad verksamhet ofta förknippad med turism. Företagsamma skärgårdar Skärgårdarna är landets mest företagstäta region. Det varierar mellan olika områden. Nära stora städer är andelen företag något lägre. I områden med sämre kommunikationer, och därmed högre andel företagande finns dessutom en hög andel med företagande och anställning kombinerade. I tabellen nedan är Gotland med som jämförelse, med ö-problematik men stor arbetsmarknad och service. Dessutom redovisas hela riket. De små företagens värld I det lilla kombinerade företaget finns ofta en utveckling från de traditionella näringarna. Man har kanske kvar något fiske eller jordbruk men arbetar i huvudsak med något som utvecklats ur detta såsom transporter, mathantverk, byggnadsarbete, etc. för att få en inkomstbringande verksamhet året runt. Företagarens drivkrafter är viktiga. Det finns inte någon naturgiven lag att man måste vara född till att bli entreprenör. I rätt miljö och med rätt rådgivning och inspiration kan alla bli företagare. Egentligen borde det inte längre kallas Gnosjöandan eftersom det finns betydligt fler företag per invånare i skärgårdarna än i Gnosjö! Det kombinerade företaget I skärgårdarna är ofta mångsysslandet en nödvändighet. Här finns växande svårigheter idag eftersom man måste klara allt fler regelverk i olika branscher. Det finns också allt fler kombinatörer som har både företagande och anställning. Den här gruppen ökar med alltmer ändrade anställningsformer som tidsbegränsade anställningar eller utökat distansarbete. Man kan faktiskt kalla vissa delar av företagandet som ett arbetsmarknadsbeteende. Stärk förutsättningarna Även om vi nu har beskrivit en ljus bild av ett aktivt företagande så finns många hot och olika åtgärder behövs. På konferensen presenterades ett antal områden som kräver insatser. Den helt övergripande faktorn för ett bra företagande är att grundläggande nyttigheter finns som tillgång till bostäder och kommersiell och offentlig service. Skärgårdsborna är oftast sist på linjen när det gäller kommunikationer, vare sig det gäller, färjor, post, telefoni eller bredband. Hit hör också tjänsterna kring kassaservice, bränsleförsörjning och gods. Företagarfrekvens, personer mantalsskrivna på öar utan fast landförbindelse, 2006 Ej sysselsatta Sysselsatta Därav Andel Totalt 20-64 år Anställda Företagare Företagare Hjälmaren 49 64 59 38 26 40,6 % Mälaren 345 474 450 389 85 17,9 % Östergötland/Kalmar/Blekinge 508 522 505 362 160 30,7 % Stockholm/Södermanland 2503 3728 3502 2848 880 23,6 % Norrland/Gräsö 561 612 586 504 108 17,7 % Skärgården, alla öar 10809 15408 14526 12767 2641 17,2 % Gotland 20725 26684 25516 23095 3589 13,4 % Riket 4290877 3905067 385810 9,4 % Källa SCB RAMS 2006 6 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2008
Utveckling genom samarbete Små företag har mycket att vinna på samverkan. Genom att agera gemensamt kan man sänka sina kostnader för inköp och marknadsföring. Samverkan kan även gälla för att kunna ta order större än det egna företaget klarar av. Det finns flera bra exempel på samverkan och på konferensen presenterades utvecklingsarbeten från Ven, Möja, Sankt Anna och initiativet Öppen Skärgård från Stockholms skärgård. Hindren för tillväxt Företagarna ser olika slag av hinder och problem i sin verksamhet. Det kan gälla allt från fysiska förutsättningar, svårigheter med bygglov, kapitalförsörjning, brist på kompetent arbetskraft etc. Ett mer komplicerat problem kan vara skärgårdsborna själva. Attityder kring utveckling kan ta sig många olika uttryck. Skärgårdsborna är inte alltid så nådiga mot varandra. Det kan gälla allt från jantelagens klassiska avund till risk för konkurrens som bromsar. Särskilt när någon vill utveckla en helt ny verksamhet. Det finns flera exempel på minerade områden såsom den första kiosken eller serveringen som lockar besökare till en ö, turistfiske som utnyttjar det fria handredskapsfisket, båtturer med gruppresor till öar, de första vattenskoteruthyrarna, etc. måste fyllas i vid frakterna. Det finns exempel på att Kustbevakningen ägnat sig åt att kontrollera kornas öronmärkning på pråmar för att se till att man inte kört grannens djur utan all denna kompetens. För att köra passagerare kan det bli en riktig eklut med klassificeringar och certifikat. Det är givetvis rimligt att full säkerhet ska gälla. Men varför måste skepparen på ett litet fartyg för turisttrafiken i skärgårdens skyddade vatten ha lång praktik från stora fartyg på Nordsjön? Han har aldrig varit där och ska inte dit heller. Han vill bara köra ut turister till sina skärgårdsöar där han kört hela sitt liv. Vi tror att många regelverk kan förenklas utan att kvalitet eller säkerhet försämras. Skärgårdens stora styrka är livsmiljön Begreppet livsmiljö är svårt att beskriva. Det är både känslor och faktiska förhållanden. Där finns begrepp som identitet, natur och kultur, liksom tillgång till service och infrastruktur. I förlängningen blir livsmiljön ett eget värde. Det blir en identitet att vara skärgårdsbo. Att förbättra livsmiljön innebär att både de emotionella och de funktionella egenskaperna måste ha tillräcklig kvalitet. Man blir inte mätt på bara sjöutsikt, men utan sjöutsikt blir livet fattigare. Skärgårdarna har svårt att behålla sin befolkning eftersom de praktiska förutsättningarna ofta inte håller måttet. Men de emotionella kvaliteterna är stora och ger goda förutsättningar att locka människor. När den samlade bedömningen ska göras så har kanske service, arbete och infrastruktur inte räckt till för att tillsammans ge tillräckligt hög livskvalitet. Vi ser att det är lättare för pensionärer och 55+ generationen att välja att bo allt längre del av året i sin skärgårdsstuga. Då väger de funktionella kvaliteterna inte lika tungt. Men det är tvärtom när en barnfamilj som ska besluta sig och det inte finns någon skola inom räckhåll. För att förstärka identitet och kvalitet är det en klok väg att definiera mikromiljöer som rymmer mycket starka emotionella kvaliteter men kanske lite färre funktionella. Genom att stärka begrepp som Sankt Anna skärgård eller Ven kan man koncentrera arbetet på några strategiska funktionella komponenter, som bra skolor eller förbättrade kommunikationer. Arbetar man för att skapa en attraktiv livsmiljö över större regioner blir det stora enheter som måste agera. Därför kommer skärgårdsborna alltid att behöva arbeta både lokalt och nationellt för att påverka utvecklingen. Bengt Almkvist Förändrade regler Många regelverk är utformade för stora företag. Men de finns där och vållar problem för de minsta. Exempel finns inom mathantverk där reglerna skrivits för industriell produktion. Utvecklingen av behörigheter och certifikat för olika verksamheter, ofta förknippade med stora avgifter, är också ett problem. Skärgårdens transporter är ett sådant område. I en skärgård kanske det bara finns en djurhållare som har färja och därför i alla tider även kört djur åt andra. Nu måste pråmen klassas och besiktas som om den vore en djurbil, föraren ska ha speciell kompetens och ett antal transportdokument Trålbödning på Öckerö oktober 2008. Foto: Jan-Eric Ericsson
Skärgårdsfiske hotas av Fiskeriverkets förslag om ålfiskeplan Ålen är en hotad art. Antalet yngel som når Europas kuster har minskat kraftigt. EU har nu begärt internationellt samordnade åtgärder och varje medlemsland ska anta en nationell förvaltningsplan som visar hur man kan minska dödligheten genom fiske och annan verksamhet. Är Fiskeriverket intresserat? När nu Fiskeriverket föreslår åtgärder är vi upprörda. Verket vet att ålfisket utgör ryggraden i skärgårdsfisket i södra Sverige. Ändå vill man fortsätta med den metod man införde 2007. Det innebär att ålen är fridlyst och att man vill ge dispens, för hur mycket fiske som helst, för de fiskare som kan redovisa tillräckligt stora fångster. Metoden är alltså direkt utformad mot allt småskaligt yrkesfiske. Vi vet att i Östergötlands och Kalmar skärgårdar, efter 2007 års förbud, tvingades 2/3 av alla ålfiskare att upphöra med sitt fiske. I förslaget till förvaltningsplan skriver Fiskeriverket dessutom rätt upp och ner att man är fullt medveten om att deras eget förslag riskerar slå sönder det småskaliga skärgårdsfisket! Hur kan Fiskeriverket försvara att man väljer en metod som riskerar detta? Andra åtgärder prövas inte Man visar i sin rapport att statistiken ser fin ut när antalet ålfiskare reducerats kraftigt. Att sedan fångsterna inte minskar när man låter de återstående 393 yrkesfiskarna fortsätta, som fått dispens, är inte förvånande. De har givetvis fått ökade fångster under åren. Första året med dispenssystemet, 2007, fiskades 673 ton ål, varav de fem största företagen står för cirka 86 ton. Fiskeriverket har inte i rapporten ens diskuterat möjligheten att med frivilliga överenskommelser begränsa utrymmet för de största före tagen. Vi accepterar inte olika behandling av de skärgårdsbor som fiskar för sin inkomst. Det är märkligt att en statlig myndighet anser att den som tar mindre fångst ska få yrkesförbud, medan den som tar en större ska få fortsätta. SRF anser att yrkesverksamma näringsidkare skall behandlas likvärdigt. Denna punkt kommer vi att pröva vidare mot EU:s konkurrensfrämjande institutioner om inte Fiskeriverkets syn på dispensgivning ändras. Internationell koppling saknas Samtidigt med minskningen fiskas sedan några år mycket stora mängder ålyngel utmed Atlantkusten och säljs till bl.a. Kina för vidare uppfödning. Denna affär är idag så omfattande att den odlade ålen nu sänkt priset med cirka 40 %. Det är samma effekt som den odlade laxen hade gentemot priset på vildfångad. Detta kommenteras inte ens i planen. Vi kräver att en svensk nationell förvaltningsplan för ål, som ska godkännas av EU, endast ska gälla under förutsättning att övriga nationer framlägger och genomför motsvarande planer. Bengt Almkvist Läs hela remissvaret på www.skargardarnasriksforbund.se 8 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2008
Den mobila Lanthandeln - ett miljövänligt alternativ I stället för att tio bilar åker till fastlandet och handlar kommer en varubil ut till ön med matvarorna. Det är en Biogasdriven kylbil, bra för både livsmedelskvalitén och miljön. Tack vare bredband, Internet och färjeförbindelse kan vinöborna glädjas åt denna nya service. Åsa Ödman, initiativtagare på Vinön berättar här om den mobila lanthandeln. Handla mat via datorn På Vinön i Hjälmaren har vi sedan i våras en lanthandel via Internet. Vi beställer varor senast tisdag kväll, och kvällen därpå levereras de på trappen hemma i en obruten kylkedja efter transport i biogasbil. Det fungerar ganska bra. Ibland händer det att varor är slut, men då kan man ofta få en ersättningsvara t.ex. ett annat märke. Det är inte alltid man är medveten om vilka val man gör när man går i en affär själv. Engagerade kunder Internethandel kräver mycket engagemang och arbete för att fungera bra och inte gå back. En väl fungerande verksamhet är en förutsättning för att kunderna ska vara intresserade, och lönsamheten en förutsättning för att handlaren ska kunna fortsätta. Man kan märka lite skillnad på vem som har plockat varorna i butiken, men oftast är det mycket bra gjort. Framtidens affär Jag tror att man kan hitta en form där någon annan än handlaren tar på sig att driva Internetverksamheten. En virtuell lanthandel kommer att bli vanligare i framtiden: Det är kanonbra att ha ett stort sortiment att välja på. Det kan naturligtvis inte vara lös ningen överallt, men på några ställen. Hur är intresset? Knappt en tredjedel av hushållen handlar ganska regelbundet. Det räcker för att försöksperioden skulle bli permanent. Av de andra hushållen är det några som handlar någon gång ibland, och det är flera som inte handlar alls. Det har olika orsaker; man ser handlingsturen som en utflykt, man har spilltid i väntan på färjan, man vill se varorna som man tar eller så har man hemtjänst. Det kan givetvis även bero på en osäkerhet kring det här med datorer. Då erbjuds hjälp på ö-kontorets datorer. Ett par av dem som från början var helt ointresserade har börjat handla och tycker att det fungerar mycket bra. Bilder och priser Bilder på varorna gör att man lättare kan välja vad man vill handla. Det är affärens vanliga priser och rabatter som gäller, och vi betalar en leveransavgift på 89 kr per leverans. Mjölk o dyl tas ofta från lagret och brukar ha bästföredatum tisdag efter leverans, så det fungerar utmärkt att handla för en hel vecka. Vill ni se ett bra upplägg på livsmedelshandel via internet, gå in på hemsidan www.handla24.se. Har ni frågor får ni gärna höra av er via redaktionens adress! Åsa Ödman Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2008 9
Skärgårdsbönder nätverksmöte på Hven Ninna Björne producerar mycket gott på Hvens Getost. I mitten av oktober var det dags för nätverksmöte med skärgårdsbönder. I år var mötet på Hven i Öresund med ett tjugotal deltagare från hela landet. 2005 gjorde SRF, med stöd av Jordbruksverket, en inventering av alla jordbrukare på öar. Redan då fanns önskemål om att skärgårdsbönderna skulle träffas och utbyta erfarenheter. Nu var det femte gången SRF anordnade en träff för djurhållare med gårdscentrum på en ö. Utbyta erfarenheter Även om öarna längs kusterna och i de stora insjöarna ser olika ut och har olika förutsättningar, så har man ändå mycket gemensamt. Detta kan gälla transporter till sjöss, ökade kostnader för byggen på öar, hur man kan öka lönsamheten på de ofta små och magra marker som betas, konflikter eller samarbete med friluftslivet etc. Frågorna är många, men att bolla dem med människor som arbetar på liknande sätt ger ofta nya insikter och möjligheter. Intressanta studiebesök På Hven är åkermarken så bördig att man avstår helt från vallproduktion. Istället väljer man mer lönsamma grödor. Så djurägarna får transportera allt grovfoder från fastlandet, vilket blir kostsamt. Vi fick träffa några av dem som trots allt håller djur på ön året runt och andra öbor som förädlar råvaror från markerna. Här finns både rapsoljetillverkning, läkemedelsextrakt av åbrodd och ett whiskydestilleri. Kossor i backarna Sten-Åke Persson har en grupp Dexterkor, som betar de igenväxta branta backafallen som omgärdar ön. Dessa Sten-Åkes små Dexterkor betar backafallen på Hven. områden är naturreservat och länsstyrelsen hjälper till med finansieringen. Dexter-korna är mycket småväxta och lätta och klarar sig därför bra i backarna. Getter och gårdsbutik Ninna och Glenn Björne har satsat på getter och getosttillverkning. Här gäller verkligen orden närproducerat och hantverksmässigt. Getterna betar vid gården. Mjölkning och ystning sker alldeles intill gårdsbutiken där man säljer många spännande ostar och andra produkter. Gräsklippare med hästkrafter Ett annorlunda sätt att använda ardennerhästar visade Ivan Varga och Lena Cedergren. De klipper gräs i parker i Malmö och Landskrona på ett miljövänligt sätt. Hästarna drar klippaggregaten, vilket har blivit ett mycket uppskattat inslag i parkerna bland både barn och vuxna. Från ax till limpa Vi var många som imponerades av den stora företagsamhet som råder på ön. Man har bokstavligen förädling från ax till limpa, då bönder på Hven odlar durumvete, man har egen kvarn och tillverkar både pasta och bröd. Det var inspirerande att ta del av all entusiasm som spirar på ön. En fylligare rapport från nätverksmötet kommer att finnas på SRF:s hemsida. Där kan man också läsa om de tidigare mötena. Text och foto: Anna-Karin Utbult Almkvist 10 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2008
Presentation av SRF-ledamöter Barbro Olsson, Söderhamn som alltid har ett handarbete på gång Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Föreningen bildades 1982 när en ny kustplan var aktuell. Uppgiften blev så småningom att värna och vårda kustens miljö och dess kulturarv. Söderhamns Skärgård är vidsträckt och innehåller 500 öar. I slutet på 90-talet fick man köpa en av de äldsta fastigheterna på Öster i Söderhamn, även kallad Fiskarestan. Där driver man nu ett Fiskaremuseum som växer för varje år. Läs mer på hemsidan www.skargardsforeningen.se Lennart Andersson, Söderhamn som alltid har ett projekt på gång Kassör i Söderhamns Skärgårdsföreningen, ordinarie ledamot i SRF sedan 1997. Barbro kommer från en fiskaresläkt i rakt nedstigande led sen 1500-talet och som traditionen är i denna del av skärgården bor de på sin ö i stort sett mellan påsk och advent, övrig tid i Söderhamn. Tre dagar i veckan åker Barbro till Bollnäs där hon jobbar som textillärare. Aktuellt i den egna föreningen Att få vårt museum klart, säger Barbro, så vi kan orka med ett nytt projekt, om än inte lika stort som Svartsundsrännan. Vatten och avloppsfrågan behöver lösas på flera öar och det finns för få allmänna bryggor. Viktigaste skärgårdsfrågorna Att arbeta för en levande skärgård har hela tiden varit viktigt. Fisket har varit hårt drabbat av sälskador i massor med år och det har därmed varit en stor fråga, liksom kommunikationerna i skärgården. Skärgårdens framtid Viktigast för skärgårdens framtid i Sverige är att resurser ges så att man kan bo och försörja sig i våra skärgårdar. Det måste vara möjligt både för barn-familjer, yrkesarbetande och pensionärer att bo och leva i skärgården. Öar med speciella minnen Besöket på Ven med grundstötning i Öresund samt när vi skulle möta våren i Blekinge och istället möttes av snöoväder på Hanö är ett par av många oförglömliga ö-minnen för Barbro. Hantverk och knopar Barbro är intresserad av hantverk av allehanda slag. Hon är dessutom repslagare, medlem i föreningen Handslaget som lär ut konsten att slå rep direkt från linfibern och gillar att slå knopar av de färdiga repen. I övrigt engagerar hon sig i allt för mycket, enligt henne själv. Det är facket, hemslöjdsrörelsen, lottorna, och hon är med i kyrkofullmäktige och är kyrkvärd, men hon prioriterar alltid Skärgårdsföreningen. Ordförande i Söderhamns Skärgårdsförening, ledamot i SRF sedan 2007 där han är aktiv i arbetsgruppen Framtidens Skärgårdsmiljö. Lennart har jobbat som idrottslärare, fritidschef, kursgårdsföreståndare och egen företagare. Är nu pensionär med många och spännande uppdrag. Aktuellt i den egna föreningen Färdigställa vårt lilla Fiskaremuséum, säger även Lennart, samt att aktivt delta i utvecklingen av två nya lokala projekt, Grannsamverkan miljö och Djupvik Navet mitt i havet. Viktigaste skärgårdsfrågorna Renhållning, vatten och avloppsfrågorna konstaterar Lennart. Skärgårdens framtid Viktigast för skärgårdens framtid i Sverige är sysselsättningen på öarna och miljöfrågorna. Öar med speciella minnen Det bästa minnet kommer från vår egen lilla skärgårdsö, berättar Lennart. En sommarmorgon med kaffe på bryggan, sjöfåglar och lekande barn-barn i havsviken. Ett annat minne är från en segeltur på Rhodos till en vik där filmen Kanonerna på Navarone spelades in. Klart vatten, klarblå himmel och bara vi (5 st). Projekt och miljö Lennart är intresserad av idrott, miljö och föreningsarbete. Projektarbete har blivit ett signum för honom. När socialstyrelsen började med projektmedel till föreningar i mitten av 80-talet, var han på alerten med massor av ansökningar om sociala aktiviteter för idrottsföreningar i Jämtland. Fortsatte med en rad EU-projekt från 1995 och fram till 2003, då han medverkat till bygge av Sporthall, Ridhus och Kretsloppshus. 2004 flyttade han till Söderhamn och där han varit projektledare för restaurering av Svartsundsrännan. Nu jobbar han med en rad olika Miljöprojekt. Eva Widlund Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2008 11
Avsändare: Skärgårdarnas Riksförbund Nothaga gård, Södra Vinön 112 715 93 VINÖN Kursen utlagd Gröna öar i sikte! I tidigare nummer av tidningen har vi presenterat utkast till ett projekt om Framtidens Skärgårdsmiljö, ett namn-byte till Gröna öar i Baltic Sea är på gång. Den 19 nov fick vi ett positivt besked från SIDAS:s Östersjöenhet, att vi beviljats medel till en förstudie. Nu startar det reella arbetet. Vi måste omgående hitta ett antal öar som är intresserade att delta i projektet, allra helst före årets slut. På mycket lång sikt skall projektet leda till utsläppsfria och självförsörjande öar. Vi har två områden som förebilder. Det är Samsö i Danmark när det gäller energin och Västanfjärds kommun i trakten av Åbo, som har som målsättning att bli en utsläppsfri kommun. Vi i planeringsgruppen för Framtidens Skärgårdsmiljö behöver alla möjliga tips. Öar som kan vara aktuella, gärna med en kontaktperson, men även andra tips om lämpliga samarbetspartners, miljötips mm. Öar som kan vara aktuella skall finnas i kommuner inom kustremsan från Nordanstig i norra Hälsingland till Valdemarsviks kommun i söder. Det måste finnas fast boende befolkning på öarna och en stark vilja på att jobba med miljön. Förstudien skall vara klar i mitten på mars, då en INTERREG-ansökan skall färdigställas. För att kunna göra en sådan ansökan, behöver vi också få med öar från Åland, Åboland och Estland. Arbete pågår för fullt att hitta sådana partners! Nu väntar vi på massor av julklappstips från er, när det gäller blivande gröna öar. Du kan läsa mer om projektet på: www.skargardsforeningen.se klicka dig vidare till SRF. Efter jul kommer även dokument att finnas på SRF:s hemsida. De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Lennart Andersson SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening Läs mer om våra föreningar på hemsidan www.skargardarnasriksforbund.se