Utbildningsnämndens sammanträde

Kallelse/underrättelse Utbildningsnämndens sammanträde Tid: Tisdag 12 december 2017 kl. 08:00 Plats: Stadshuset, Vänersalen, entréplan Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet får själv kontakta sin ersättare för tjänstgöring. Mariestad den 5 december 2017 Anette Karlsson ordförande Carina Törnell sekreterare ÄRENDELISTA Upprop Val av protokolljusterare Förslag: Elvy Enoksson 1. Systematiskt kvalitetsarbete - Befarade kränkningar, klagomål och synpunkter. Avvikelserapporter. Mikael Fransson, Stina Wallqvist, Maj-Lis Häljeskog, kl 08.00-08.20 Denna punkt är inte öppen för allmänheten. 2. Två nya förskolor - Kronopark, Sjölyckan Informationsärende Catarina Dahlander, kl 08.20-08.30 3. Ansökan om att starta enskild förskola Sagoparken (bilaga) Annica Henrysson, kl 08.30-08.40

Sida 2 4. Handlingsplan vid personalbrist. Förskola, fritidshem och kostverksamhet (bilaga) Annica Henrysson, Anna- Karin Yséus, Maj-Lis Häljeskog, kl 08.40-08.50 5. Organisation sektor utbildning - Kost Informationsärende Maj-Lis Häljeskog, kl 08.50-09.10 6. Organisation sektor utbildning - Förskola Informationsärende Annica Henrysson, kl 09.10-09.30 7. Organisation sektor utbildning - Grundskola Informationsärende Anna-Karin Yséus, kl 09.30-09.50 Fika kl 09.50-10.20 8. Hemmaplanslösningar Informationsärende Anna-Karin Yséus, kl 10.20-10.30 9. Stadieindelad timplan i grundskolan från 1 juli 2018 Informationsärende Anna-Karin Yséus, Maria Helgée, kl 10.30

Sida 3 10. Lovskola Informationsärende Anna-Karin Yséus, Maria Helgée 11. Nationella prov Informationsärende Anna-Karin Yséus, Maria Helgée 12. Obligatorisk förskoleklass - 10 årig grundskola Informationsärende Anna-Karin Yséus, Maria Helgée 13. Politisk information i skolan Informationsärende Anna-Karin Yséus, Maria Helgée 14. Internkontroll 2018 (bilaga) 15. Nämndmål 2019 - Diskussionsärende 16. Digitaliseringsstrategi Informationsärende (bilaga) 17. Uppföljning. Nyanlända uppskrivning av ålder - rätt till gymnasieutbildning (bilaga) 18. Aktuellt - utbildningschefen har ordet

Sida 4 19. Ordföranden har ordet 20. Namntävling - uppdrag till utbildningschef 21. Rapporter 22. Handlingar att anmäla 2017 Handlingarna finns att läsa i Assistenten 23. Delegationsbeslut 2017 Handlingarna finns att läsa i Assistenten OBS! Arbetsutskottets ledamöter träffar revisorerna kl 13.00 i Hovden, plan 5 i Stadshuset.

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-11-28 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 87 Dnr 2017/00387 Ansökan om att starta enskild förskola Sagoparken Förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar godkänna ansökan från Mariestads Pedagogiska Förskola AB om att bedriva enskild förskoleverksamhet med start augusti 2018. Bakgrund Enligt 2 kap. 5 skollagen ska en kommun godkänna en ansökan som huvudman för förskola, om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen vad avser bland annat förskolans möjligheter att arbeta efter skollagens regler samt läroplanens mål och riktlinjer. Beslutet ska avse en viss förskoleenhet. Kommunen ska även ge bidrag till och ha tillsyn över verksamheten. De allmänna bestämmelserna om förskola i skollagen gäller även för fristående förskolor. Mariestads Pedagogiska Förskola AB inkom den 30 augusti 2017 till Mariestads kommun med en ansökan om att bedriva en enskild förskola med tre avdelningar ( Sagoparken ) belägen i området Johannesberg i Mariestad. Mariestads Pedagogiska Förskola AB har på begäran inkommit med kompletteringar som underlag till sin ansökan. I enlighet med bilaga 1 Checklista för godkännande av enskild huvudman för förskola, behöver Mariestads Pedagogiska Förskola AB senast två veckor innan start av förskoleverksamheten, inkomma med ytterligare kompletterande handlingar för säkerställandet av att verksamheten efterföljer gällande regler. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse "Ansökan om att starta enskild förskola i Mariestads kommun" upprättad av chef förskola och pedagogisk omsorg Annica Henrysson och utbildningschef Maria Appelgren. Checklista för godkännande av enskild huvudman för förskola. Ansökan om godkännande för att bedriva enskild förskola. Reviderad budget (komplettering). Klagomålshantering (komplettering). Förskolans öppettider (komplettering). Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Datum: 2017-11-07 Dnr: UN 2017/00387 Sida: 1 (2) Sektor utbildning Utbildningsnämnden Ansökan om att starta enskild förskola i Mariestads kommun Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar godkänna ansökan från Mariestads Pedagogiska Förskola AB om att bedriva enskild förskoleverksamhet med start augusti 2018. Bakgrund Enligt 2 kap. 5 skollagen ska en kommun godkänna en ansökan som huvudman för förskola, om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen vad avser bland annat förskolans möjligheter att arbeta efter skollagens regler samt läroplanens mål och riktlinjer. Beslutet ska avse en viss förskoleenhet. Kommunen ska även ge bidrag till och ha tillsyn över verksamheten. De allmänna bestämmelserna om förskola i skollagen gäller även för fristående förskolor. Mariestads Pedagogiska Förskola AB inkom den 30 augusti 2017 till Mariestads kommun med en ansökan om att bedriva en enskild förskola med tre avdelningar ( Sagoparken ) belägen i området Johannesberg i Mariestad. Mariestads Pedagogiska Förskola AB har på begäran inkommit med kompletteringar som underlag till sin ansökan. I enlighet med bilaga 1 Checklista för godkännande av enskild huvudman för förskola, behöver Mariestads Pedagogiska Förskola AB senast två veckor innan start av förskoleverksamheten, inkomma med ytterligare kompletterande handlingar för säkerställandet av att verksamheten efterföljer gällande regler. Underlag för beslut Checklista för godkännande av enskild huvudman för förskola (bilaga 1) Ansökan om godkännande för att bedriva enskild förskola (bilaga 2) Reviderad budget (komplettering) (bilaga 3) Klagomålshantering (komplettering) (bilaga 4) Förskolans öppettider (komplettering) (bilaga 5)

Sida 2(2) Annica Henrysson chef förskola och pedagogisk omsorg Maria Appelgren utbildningschef

2017-11-06 Checklista för godkännande av enskild huvudman för förskola 2 kap. 5 Skollagen Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet. Kontrollpunkt (hur säkerställer förskolan följande) UTBILDNINGENS SYFTE Stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barn trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning (8:2 SL) Erbjudande av förskola i enlighet med 8:3-7 SL Lämplig sammansättning och storlek av barngrupper och i övrigt god miljö (8:8 SL) Godkänt/Ej godkänt Godkänt Godkänt Godkänt med komplettering Eventuell åtgärd - Lista med antal barn och ålder - Lista på personal och utbildning (inklusive examensbevis och legitimation) Kompletteras senast två veckor innan verksamhetsstart.

2017-11-06 Kontrollpunkt (hur säkerställer förskolan följande) Godkänt/Ej godkänt Eventuell åtgärd Barn med annat modersmål ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (8:10 SL) Fortlöpande samtal med vårdnadshavare om barnets utveckling samt utvecklingssamtal en gång/år (8:11 SL) Mottagande i enlighet med 8:18 SL Förskolan ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola. (8:18 SL) Är urvalsgrunderna godkända? (8:19 SL) SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Huvudmannen ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4:3 SL) Planering, uppföljning och utveckling och utveckling av utbildningen på enhetsnivå under medverkan av personal, barn och vårdnadshavare. Förskolechef ansvarar. (4:4 SL) Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. (4:5 SL) Dokumentationskrav (kvalitetsverktyg) (4:6 SL) Skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. (4:8 SL) Godkänt Godkänt Godkänt Godkänt Godkänt med komplettering Godkänt Godkänt med komplettering Godkänt Godkänt Arbeta fram rutiner för systematiskt kvalitetsarbete Kompletteras senast två veckor innan verksamhetsstart. Skriftlig rutin Kompletteras senast två veckor innan verksamhetsstart.

2017-11-06 Kontrollpunkt (hur säkerställer förskolan följande) ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i kap. 6 SL (Rutiner/riktlinjer) (6:5 SL) Huvudmannen ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn (6:6 SL) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. (6:7 SL) Plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas årligen åtgärder för kommande år och redogörelse för genomförda åtgärder föregående år (6:8 SL) Förebyggande och främjande arbete enligt Diskrimineringslagen (6:2 SL och Diskrimineringslagen) Godkänt/Ej godkänt Godkänt Godkänt Godkänt med komplettering Godkänt se ovan Godkänt med komplettering Eventuell åtgärd Kartlägga verksamheten när den startat för att kunna planera förebyggande arbetet Kartlägga verksamheten när den startat för att kunna planera förebyggande arbetet Vid kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier: Personals anmälningsskyldighet till förskolechef. Förskolechefs anmälningsskyldighet till huvudman. Utredningsskyldighet och vidtagande av åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden (Rutiner/riktlinjer). (6:10 SL och Diskrimineringslagen) Förbud mot repressalier mot barn (6:11 SL) Godkänt Godkänt Kontrollpunkt (hur säkerställer Godkänt/Ej godkänt Eventuell åtgärd

2017-11-06 förskolan följande) PERSONAL Utdrag ur belastningsregister vid anställning (2:31 SL) Huvudmannen ska se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling Huvudmannen ska se till att förskollärare och annan personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. (2:34 SL) LOKALER OCH UTRUSTNING De lokaler och den utrustning ska finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas (2:35 SL) Godkänt med komplettering Godkänt Godkänt med komplettering Inkomma med uppgifter senast 2018-08-01 Kompletteras senast två veckor innan verksamhetsstart. Besök av chef för förskolan innan verksamheten startar Kompletteras senast två veckor innan verksamhetsstart. OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Sekretess gäller i förskola (23 kap. 1 OSL) LÄROPLAN Lpfö 98 Reviderad 2010 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Budget Godkänt med komplettering Godkänt Godkänt Underskrift från samtlig personal att de omfattas av tystnadsplikt Kompletteras senast två veckor innan verksamhetsstart. Under förutsättning att det finns anställda förskollärare

Datum: 2017-11-20 Dnr: BUN 2017/520 Sida: 1 (1) Sektor utbildning Utbildningsnämnden Handlingsplaner vid personalbrist Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar framtagna handlingsplaner vid personalbrist inom förskolan, fritidshemsverksamheten och kostenheten. Bakgrund Sektor utbildning har tagit fram förslag till handlingsplaner vid tillfällig personalbrist inom förskolan, fritidshemsverksamheten samt inom kostenheten. Planen innefattar även riskbedömning och dokumentation av uppkommen händelse. Underlag för beslut Handlingsplan vid personalbrist inom förskolan. Handlingsplan vid personalbrist inom fritidshemsverksamheten. Handlingsplan vid personalbrist inom kostenheten. Maria Appelgren Utbildningschef

Datum: 2017-11-17 Dnr: Sida: 1 (1) Handlingsplan vid personalbrist Fritidshemsverksamheten Vid de tillfällen rektor inte råder att lösa verksamheten på grund av personalbrist som i sin tur leder till att verksamheten inte kan bedrivas som tänkt utifrån säkerhet och kvalitet gäller följande handlingsplan utifrån genomförd riskananlys: Rektor undersöker möjlighet att omdisponera resurser inom enheten. Rektor undersöker möjlighet att omdisponera resurser från närliggande enheter. Rektor undersöker möjlighet att omdisponera resurser från samtliga enheter. I de fall rektor bedömer och beslutar att verksamhet inte kan genomföras stängs i första hand en avdelning på enheten, vid behov fler. Om situationen blir långvarig eller upprepas alterneras stängningsavdelning. Rektor meddelar vårdnadshavare. Processen dokumenteras av personal och rektor, diarieförs och meddelas utbildningsnämnden.

Datum: 2017-11-17 Dnr: Sida: 1 (1) Handlingsplan vid personalbrist Kostenheten Vid de tillfällen enhetschefer kost inte råder att lösa verksamheten på grund av personalbrist som i sin tur leder till att verksamheten inte kan bedrivas som tänkt utifrån säkerhet och kvalitet gäller följande handlingsplan utifrån genomförd riskananlys: Enhetschef undersöker möjlighet att omdisponera personal från närliggande kök. Enhetschef undersöker möjlighet att omdisponera personal från kostavdelningens alla kök. Enhetschef undersöker möjlighet att genomföra ändringar i ordinarie matsedel i samråd med kock. Kock/Måltidsbiträde prioriterar arbetsuppgifter i samråd med enhetschef och meddelar berörda vidtagna åtgärder. Enhetschef undersöker om behov finns att ändra transporter vid omställning till mottagningskök. Enhetschef beslutar om omflyttning av ordinarie personal för att fördela arbetsbelastningen vid dessa tillfällen. Förloppet dokumenteras av kock/måltidspersonal och enhetschef.

Datum: 2017-11-17 Dnr: Sida: 1 (1) Handlingsplan vid personalbrist Förskolan I de fall förskolechef får signaler om att förskolans verksamhet inte kan genomföras av säkerhetsskäl på grund av medarbetares frånvaro och brist på vikarier gäller följande handlingsplan utifrån en riskanalys (ABC- arbetsmiljöverket): Förskolechef undersöker möjligheten att omdisponera resurser på förskolan/enheten. Förskolechef undersöker möjligheten att omdisponera resurser mellan enheter. Pedagogerna kontaktar vårdnadshavare som är föräldralediga/arbetslösa eller övriga som har rätt till 15 timmars vistelsetid per vecka och vädjar till att de håller sina barn hemma. Samtidigt erbjuds kompensation i form av att barnet kan komma till förskolan en annan dag enligt överenskommelse. I de fall förskolechef bedömer och beslutar att verksamhet inte kan genomföras stängs i första hand en avdelning på enheten, vid behov fler. Om situationen blir långvarig eller upprepas alterneras stängningsavdelning. Förskolechef meddelar vårdnadshavare. Processen dokumenteras av pedagoger och förskolechef, diarieförs och meddelas utbildningsnämnden.

Datum: 2017-11-17 Dnr: Sida: 1 (1) Handlingsplan vid personalbrist Förskolan I de fall förskolechef får signaler om att förskolans verksamhet inte kan genomföras av säkerhetsskäl på grund av medarbetares frånvaro och brist på vikarier gäller följande handlingsplan utifrån en riskanalys (ABC- arbetsmiljöverket): Förskolechef undersöker möjligheten att omdisponera resurser på förskolan/enheten. Förskolechef undersöker möjligheten att omdisponera resurser mellan enheter. Pedagogerna kontaktar vårdnadshavare som är föräldralediga/arbetslösa eller övriga som har rätt till 15 timmars vistelsetid per vecka och vädjar till att de håller sina barn hemma. Samtidigt erbjuds kompensation i form av att barnet kan komma till förskolan en annan dag enligt överenskommelse. I de fall förskolechef bedömer och beslutar att verksamhet inte kan genomföras stängs i första hand en avdelning på enheten, vid behov fler. Om situationen blir långvarig eller upprepas alterneras stängningsavdelning. Förskolechef meddelar vårdnadshavare. Processen dokumenteras av pedagoger och förskolechef.

Datum: 2017-11-17 Dnr: Sida: 1 (1) Handlingsplan vid personalbrist Kostenheten Vid de tillfällen enhetschefer kost inte råder att lösa verksamheten på grund av personalbrist som i sin tur leder till att verksamheten inte kan bedrivas som tänkt utifrån säkerhet och kvalitet gäller följande handlingsplan utifrån genomförd riskanalys: Enhetschef undersöker möjlighet att omdisponera personal från närliggande kök. Enhetschef undersöker möjlighet att omdisponera personal från kostavdelningens alla kök. Enhetschef undersöker möjlighet att genomföra ändringar i ordinarie matsedel i samråd med kock. Kock/Måltidsbiträde prioriterar arbetsuppgifter i samråd med enhetschef och meddelar berörda vidtagna åtgärder. Enhetschef undersöker om behov finns att ändra transporter vid omställning till mottagningskök. Enhetschef beslutar om omflyttning av ordinarie personal för att fördela arbetsbelastningen vid dessa tillfällen. Förloppet dokumenteras av kock/måltidspersonal och enhetschef, diarieförs och meddelas utbildningsnämnden.

Datum: 2017-11-17 Dnr: Sida: 1 (1) Handlingsplan vid personalbrist Fritidshemsverksamheten Vid de tillfällen rektor inte råder att lösa verksamheten på grund av personalbrist som i sin tur leder till att verksamheten inte kan bedrivas som tänkt utifrån säkerhet och kvalitet gäller följande handlingsplan utifrån genomförd riskananlys: Rektor undersöker möjlighet att omdisponera resurser inom enheten. Rektor undersöker möjlighet att omdisponera resurser från närliggande enheter. Rektor undersöker möjlighet att omdisponera resurser från samtliga enheter. I de fall rektor bedömer och beslutar att verksamhet inte kan genomföras stängs i första hand en avdelning på enheten, vid behov fler. Om situationen blir långvarig eller upprepas alterneras stängningsavdelning. Rektor meddelar vårdnadshavare. Processen dokumenteras av personal och rektor.

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-11-28 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 88 Dnr 2017/00520 Handlingsplan vid personalbrist. Förskola, fritidshem och kostverksamhet Förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden antar framtagna handlingsplaner vid personalbrist inom förskolan, fritidshemsverksamheten och kostenheten Bakgrund Sektor utbildning har tagit fram förslag till handlingsplaner vid tillfällig personalbrist inom förskolan, fritidshemsverksamheten samt inom kostenheten. Planen innefattar även riskbedömning och dokumentation av uppkommen händelse. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse "Handlingsplaner vid personalbrist" upprättad av utbildningschef Maria Appelgren. Handlingsplan vid personalbrist inom förskolan. Handlingsplan vid personalbrist inom fritidshemsverksamheten. Handlingsplan vid personalbrist inom kostenheten. Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-11-28 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 91 Dnr 2017/00356 Stadieindelad timplan i grundskolan - Informationsärende Beslut Arbetsutskottet godkänner informationen. Bakgrund Riksdagen har beslutat om proposition 2016/17:143 En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor, Utbildningsutskottets betänkande 2016/17:UbU23. Reglernas ikraftträdande är 1 juli 2018. I en stadieindelad timplan kommer den minsta garanterade undervisningstiden att fördelas mellan låg-, mellan- och högstadiet. I likhet med timplanerna för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, ska denna regleras på förordningsnivå. Som en följd av detta föreslås att grundskolans nuvarande timplan, som är reglerad i en bilaga till skollagen, ska upphävas och att regeringen i skollagen ska ges ett bemyndigande att fördela undervisningstiden i grundskolans timplan. Vidare föreslås att benämningarna låg-, mellan- och högstadium ska införas i skollagen. Det föreslås att moderna språk ska anges som ett ämne i skollagen och undervisningstiden i sameskolan ska utökas med 48 timmar för språkval, som är en avsatt tid inom vilken eleven kan göra vissa val. En stadieindelad timplan medför att undervisningen i språkval kommer att påbörjas senast i årskurs 6 och av den anledningen föreslås att betyg i grundskolan och sameskolan ska sättas i samtliga ämnen från och med denna årskurs. Detsamma ska gälla i grundsärskolan, om en elev eller en elevs vårdnadshavare begär att betyg ska sättas. I specialskolan ska betyg sättas från och med årskurs 7. Slutligen ska bestämmelsen i skollagen om anpassad studiegång i grundskolan, specialskolan och sameskolan förtydligas så att det framgår att sådant särskilt stöd ska utformas så att eleven så långt det är möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolan. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-11-28 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 90 Dnr 2017/00516 Lovskola - Informationsärende Beslut Arbetsutskottet godkänner informationen. Bakgrund Riksdagen har beslutat om proposition 2016/17:156 om skyldighet att erbjuda lovskola i sin helhet. Lagändring skollagen träder i kraft 1 aug 2017. Huvudmän blir skyldiga att erbjuda lovskola till vissa elever i grundskolans årskurs 8 och 9. Det handlar om elever som avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa årskurs inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och därmed riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskola ska även erbjudas till elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 respektive 9 och uppgå till minst 50 timmar i båda fallen. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala garanterade undervisningstiden enligt skollagen. Lovskola som anordnas enligt skollagen ska ingå i grundskolan. En elev ska kunna tacka nej till lovskola, men om ett erbjudande accepteras ska eleven delta i verksamheten obligatoriskt. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala garanterade undervisningstiden enligt skollagen. Vidare ska undervisning inom ramen för lovskolan få överlämnas på entreprenad. Observera att den nuvarande bestämmelsen om tilläggsbelopp till enskilda huvudmän ska utökas till att även omfatta ersättning för elever som deltar i lovskola. Samtidigt som denna skyldighet införs kommer det inte längre vara möjligt att söka statsbidrag för undervisning under skollov för elever i grundskolans årskurs 8 och 9. I stället finansieras reformen genom medel direkt till kommunerna i enlighet med kommunfinansieringsprincipen. I övrigt är möjligheten att söka statsbidrag för sådan verksamhet oförändrad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-11-28 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 93 Dnr 2017/00518 Nationella prov - Informationsärende Beslut Arbetsutskottet godkänner informationen. Bakgrund Riksdagen har beslutat om Regeringens proposition 2017/18:14, Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala. Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever. I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur stor vikt resultaten ges när de sätter betyg. Det kan ge skillnader i betygen för elever på olika skolor. Ändringen börjar gälla den 29 juni 2018. Behandling på sammanträdet Maria Helgée, kvalificerad utredare, informerar om Riksdagen beslutat att resultatet från de nationella proven ska få en starkare ställning. Underlag för beslut Muntlig information på mötet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-11-28 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 92 Dnr 2017/00517 Obligatorisk förskoleklass, 10 årig grundskola - Informationsärende Beslut Arbetsutskottet godkänner informationen. Bakgrund Riksdagen har beslutat om Regeringens proposition 2017/18:9, Skolstart vid sex års ålder Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. I och med det blir förskoleklass obligatorisk för alla barn i Sverige och alla måste gå i skolan i minst tio år. I dag är det cirka 98 procent av alla sexåringar som går i förskoleklass och syftet med klassen är bland annat att göra övergången mellan förskola och skola lättare. Förskoleklassens verksamhet kommer även i fortsättningen att ha samma syfte och innehåll som i dag. Men genom att förskoleklass blir obligatorisk kommer lärarna att kunna arbeta mer långsiktigt och medvetet med att utveckla barnens kunskaper. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, men den första årskullen det gäller för är de som börjar höstterminen 2018. Behandling på sammanträdet Maria Helgée, kvalificerad utredare, informerar om att Riksdagen beslutat att förskoleklassen blir obligatorisk. Underlag för beslut Muntlig information på mötet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-11-28 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 94 Dnr 2017/00519 Politisk information i skolan - Informationsärende Beslut Arbetsutskottet godkänner informationen. Bakgrund Riksdagen har beslutat om proposition 2017/18:17, Politisk information i skolan. Det är rektorer som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i skolundervisningen. Om politiska partier bjuds in får de begränsas till partier som antingen finns representerade i riksdagen, i Europaparlamentet eller i kommunernas, landstingens eller regionernas fullmäktige. Rektorn får även bjuda in partier utifrån ett annat urval, om detta sker objektivt. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som tydliggör att om en skola vill bjuda in politiska partier ska de bjudas in och delta i elevernas undervisning på skolans villkor med objektivitet som grund. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2018. Behandling på sammanträdet Maria Helgée, kvalificerad utredare, informerar om att Riksdagen beslutat om ökad tydlighet om politisk information i skolan. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-11-28 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 95 Dnr 2017/00421 Internkontroll 2018 Förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden antar framtagen Intern kontrollplan 2018. Bakgrund Sektor utbildning har tagit fram förslag till intern kontrollplan 2018. Utbildningsnämnden har varit delaktig i processen. Planen innefattar även kommunstyrelsens kommunövergripande internkontrollpunkter som dock ännu ej fastställts för 2018. Underlag för beslut Intern kontrollplan 2018. Expedierats till: Utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Datum: 2017-11-20 Dnr: BUN 2017/421 Sida: 1 (1) Sektor utbildning Utbildningsnämnden Intern kontrollplan 2018 Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar framtagen Intern kontrollplan 2018. Bakgrund Sektor utbildning har tagit fram förslag till intern kontrollplan 2018. Utbildningsnämnden har varit delaktig i processen. Planen innefattar även kommunstyrelsens kommunövergripande internkontrollpunkter som dock ännu ej fastställts för 2018. Underlag för beslut Intern kontrollplan 2018. Maria Appelgren Utbildningschef Ulrika Törnberg Kvalitetsutvecklare

MARIESTAD KOMMUN Rödmarkerat = Intern kontrollplan 201 Fastställd datum: 201X-XX-XX (UN XXX) Nämnd: Utbildningsnämnd Verksamhet: Datum för återrapportering till nämnd: Utbildning Kontroll 1 180314 Kontroll 2 180613 Kontroll 3 181113 Kontroll 4 XX KG=Kommungemensamma (obligatoriska) internkontrollpunkter beslutade av Ks XXXXXX KG1 KG2 KG3 KG4 KG5 KG6 Rutin arbetsgivare Rutin arbetsgivare Rutin arbetsgivare Kommunikation Kontrollera att nyanställda chefer tar del av och skriver under introduktion av nyanställda Kontrollera att Apt och medarbetarsamtal genomförs enligt avtal/plan Kontrollera att chefer skriver under dokumentet att de tagit del av styrdokument Kontrollera att chefer säkerställer att information på samtliga webbsidor inom ansvarsområdet är uppdaterat Upphandling av varor och tjänster Kontrollera avtalstrohet vid inköp i kommunen Rutin arbetsgivare Följsamhet till åtgärdsprogram vid sjukskrivningar Kontrollera påskrifter av dokumentet "Introduktionsprogram och checklista för nyanställda i Mariestads kommun" Kontrolla genomförda Apt och medarbetarsamtal Kontrollera påskrifter av dokumentet 'Bekräfta att du tagit del av styrdokument' Kontrollera att webbsidans publiceringsdatum är uppdaterat. Inköpsanalys av upphandlingsenheten Kontroll att rutiner (aktiviteter) vid kort- och långtidsfrånvaro följs. Manuell 1 ggr/år Närmast högre chef Sektorchef Manuell 1 ggr/år Närmast högre chef Sektorchef Manuell 1 ggr/år Närmast högre chef Sektorchef Manuell 1 Elevhantering Rutin för främjande av närvaro följs Stickprov Manuell INTERN KONTROLLPLAN FÖR SEKTOR UTBILDNING ÅR 2018 2 ggr/år Enhetschef och Avdelningschef Sektorchef Manuell 2 ggr/år Upphandlingsenheten Sektorchef Manuell 2 ggr/år Personalenheten Sektorchef 2 ggr/år Kontroll 2, 4 Kvalificerad utredare Förslag Nr Process/rutin/system Kontrollmoment Kontrollmetod Typ av kontroll Kontrollfrekvens Kontrollansvarig Rapportering till Utbildningschef Risk (1-16) R=Risk S=Sannolikhet K=Konsekvens R=8 (S, 2 K, 4) 2 Systematiskt kvalitetsarbete Samtliga enheters planer mot diskriminering och kränkande behandling uppfyller lagkrav Arbetsgruppen kvalitetssäkrar samtliga enheters planer Manuell 1 ggr/år Kontroll 1 Arbetsgrupp Ledningsgrupp R=12 (S, 3 K, 4) 3 Delegationsbeslut 4 Systematiskt arbetsmiljlöarbete 5 Krishantering 6 Modersmålsundervisning 7 Behörigheter och legitimationer Att samtliga enheter diarieför handlingar och beslut Kontrollera att arbetsmiljö finns med som en stående punkt på samtliga APT. Kontroll att samtliga enheter har upprättade och uppdaterade krisplaner Kontroll att samtliga enheter erbjuder och anordnar modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmålet för de elever som har rätt till detta. Kontroll att enheterna har tillgång till personal med sådan kompetens som erfordras. Stickprov Stickprov Stickprov Avstämning Avstämning Manuell Manuell Manuell Manuell Manuell 1 ggr/år Kontroll 3 1 ggr/år Kontroll 3 2 ggr/år Kontroll 2, 4 1 ggr/år Kontroll 2 1 ggr/år Kontroll 4 Nämndsekreterare Kvalificerad utredare Kvalificerad utredare Kvalificerad utredare Kvalificerad utredare Utbildningschef Utbildningschef Utbildningschef Utbildningschef Utbildningschef R=12 (S, 4 K, 3) R=9 (S, 3 K, 3) R=8 (S, 2 K, 4) R=8 (S, 2 K, 4) R=8 (S, 2 K, 4) 12/12/2017

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2017-11-28 Sida 1 Utbildningsnämndens arbetsutskott UNAU 96 Dnr 2017/00489 Nämndmål 2019 - målområden Beslut Arbetsutskottet godkänner informationen. Bakgrund Inför Nämndmål 2019 ska nämnden först besluta om fem målområden som bör vara framtagna utifrån Vision Mariestad 2030. När målområdena är beslutade ska nämnden formulera Nämndmål för 2019. Behandling på sammanträdet Diskussioner angående målområden för 2019. Diskussionerna fortsätter på utbildningsnämndens möte den 12 december. Arbetsutskottet lämnar förslag till beslut, utifrån nämndens diskussioner, den 19 december 2017. Nämnden beslutar om målområden 16 januari 2018. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

MARIESTAD Digitaliseringsstrategi utbildning Strategi för digitaliseringen av skolväsendet i Mariestad, avseende förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen och särskild utbildning för vuxna. Strategin är framtagen i samarbete med MTG IT, Törebodas och Gullspångs kommuner. Omarbetad efter beslut om nationell digitaliseringsstrategi. Information till Utbildningsnämnden 2017-06-13 2017-12-12

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Huvudmannens ansvar... 3 1.2. Syfte samt nationell och lokal vision 2022... 3 1.3. Ansvar för strategins revidering... 5 1.4. Avgränsningar... 5 2. Krav för att uppnå den nationella och lokala visionen år 2022... 5 3. Digital kompetens... 7 3.1. Begreppet digital kompetens... 7 4. Infrastruktur... 8 4.1. Nulägesbild... 8 4.2. Framtidsbild... 8 5. Digitala verktyg... 9 5.1. Digitala verktyg till personal... 9 5.1.1. Nulägesbild... 9 5.1.2. Framtidsbild... 10 5.2. Digitala verktyg till barn/elever...10 5.2.1. Nulägesbild... 10 5.2.2. Framtidsbild... 11 5.2.3 Digitala prov och bedömningsstöd... 12 5.3. Digitala läromedel...13 5.3.1. Nulägesbild... 13 5.3.2. Framtidsbild... 13 6. Undervisning och administration tar tillvara digitaliseringens möjligheter... 14 6.1. Nulägesbild...14 6.2. Framtidsbild...14 6.3. Standardutveckling...14 6.4. Fjärr- och distansutbildning...15 6.5. Öppen och länkad data...15 7. Kompetensutveckling... 15 7.1. Nulägesbild...15 7.2. Framtidsbild...16 7.3. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet...16 8. Rätten till likvärdig utbildning... 17 9. Referenser... 18 10. Bilagor... 18 Bilaga 1 Uppskattade kostnader och tidsplan för genomförande...18

1. Inledning Strategin beskriver kommunens väg mot en ökad digitalisering av skolväsendet. Strategin bygger på Skolverkets nationella IT-strategier. Den lokala strategin ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som IT har, tillvaratas i hela skolväsendet. Detta innebär en stärkt digital kompetens hos elever och lärare, strategisk kompetens hos skolledning samt förutsättningar för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Strategin innehåller nuläges- och framtidsbilder med målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet. Nulägesbilderna baseras bland annat på resultat från genomförda självvärderingar som verktygen LIKA (Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning) och e- blomlådan (båda från SKL). Strategin har utarbetats i samarbete med Töreboda och Gullspångs kommun samt MTG IT. Omarbetning har skett efter att nationell digitaliseringsstrategi fastslagits hösten 2017. 1.1. Huvudmannens ansvar Strategin innebär ett stort ansvar för utbildningsnämnden. Utöver att uppfylla den nationella visionen 2022 har utbildningsnämnden även det finansiella ansvaret för utökning och en hållbar förnyelse av de digitala verktyg som tillhandahålls till barn/elever och personal, för underhåll och utbyggnad av infrastruktur och för inköp av läromedel och andra resurser. Nämnden behöver också skapa förutsättningar för personal och skolledning att delta i de omfattande kompetensutvecklingsinsatser som krävs. I strategin beskrivs den väg som nämnden planerar för att ta detta ansvar. 1.2. Syfte samt nationell och lokal vision 2022 Syftet med denna strategi är att utbildningsnämnden ska ha en strategisk plan för det fortsatta arbetet med digitalisering inom sektor utbildning. Målet för regeringen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolväsendet spelar en central roll genom att ge möjlighet att utveckla förmågan att använda och skapa med digital teknik och förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. I den nationella strategin lägger regeringen grunden för det fortsatta arbetet att med hjälp av digitaliseringens potential höja såväl måluppfyllelsen som att öka

Datum: 2016-06-29 Dnr: Sida: 4 (19) likvärdigheten i skolväsendet. Den nationella strategin syftar till att alla barn och elever, unga som vuxna, ska få de kunskaper de behöver för livet och arbetslivet, vilket i förlängningen lägger grunden för den framtida kompetensförsörjningen. Regeringens övergripande mål för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. Strategin innehåller tre fokusområden för de åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet för strategin uppnås. Varje fokusområde innefattar ett mål och flera delmål som ska uppnås till 2022. De tre fokusområdena är: Digital kompetens för alla i skolväsendet. Likvärdig tillgång och användning. Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Nationell och lokal vision år 2022: Alla barn och elever utvecklar adekvat digital kompetens. Det ska finnas en digital likvärdighet i det svenska skolväsendet. Barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten. Forskning och uppföljning som stödjer utvecklingen av verksamheter och insatser ska genomföras med syfte att bidra till ökad måluppfyllelse och utvecklad digital kompetens. Verksamheternas arbete präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara i undervisningen och administration så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras Utvecklingen inom digitalisering ska gå hand i hand med den pedagogiska idén i verksamheterna och ska utgå från nationella styrdokument samt utbildningsnämndens verksamhetsplan och mål. Utöver den nationella och lokala visionen år 2022 har även sektor utbildning följande syfte med digitalisering: Ökad likvärdighet Ökad motivation för lärandet

Datum: 2016-06-29 Dnr: Sida: 5 (19) Ökat samspel och interaktion Ökad källkritisk förståelse Rusta barn och elever för den digitala transformationen Utbildningsnämnden bedömer att den samlade effekten av förslagen i denna strategi kommer att innebära att verksamheterna kommer att vara väl rustade att fortsätta utveckla användandet av digitaliseringens alla möjligheter för att uppnå en tidsenlig undervisning med goda resultat. Samtidigt innebär förslagen en avsevärd höjd ambitionsnivå framförallt när det gäller att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever oberoende av vilken verksamhet de går i. 1.3. Ansvar för strategins revidering Utbildningschefen ansvarar för att strategin revideras var 6:e månad och delges utbildningsnämnden. 1.4. Avgränsningar Mariestads kommun håller på att ta fram en digitaliseringsstrategi för hela kommunen. Utbildningsnämndens strategi kommer därför att kompletteras och inrymmas som en del i kommunens hela digitaliseringsstrategi. Den del av strategin som omfattas av MTG IT markeras i text och i tabeller. Dessa punkter är IT-nämndens ansvar. I strategin omnämns barn och elever som ett samlingsbegrepp för utbildningsnämndens alla barn/elever/studerande (oavsett verksamhet). För samtliga verksamheter används begreppet skola. Skolledning används som begrepp för förskolechefer, rektorer, biträdande rektorer, avdelningschefer och utbildningschef. Begreppet skolledning visar på att hela styrkedjan behöver vara involverad i sina respektive roller för att utveckling enligt strategin ska kunna ske. Den snabba och kontinuerliga utvecklingen på området måste beaktas i denna strategi. Förslagen i strategin innebär alltså inget ställningstagande när det gäller vilka verktyg som ska väljas över tid. Strategin anger önskad nivå med referens till de nu vanligaste produkttyperna som datorer och surfplattor. 2. Krav för att uppnå den nationella och lokala visionen år 2022 För att uppnå den nationella och lokala visionen till år 2022 behöver nedanstående punkter uppnås.

Datum: 2016-06-29 Dnr: Sida: 6 (19) Krav för samtliga utbildningsverksamheter inom sektor utbildning: Skolans styrdokument tydliggör uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens. Skolledningen har adekvat förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete. Personal som arbetar med barn och elever har kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i sitt arbete. Personal som arbetar med barn och elever har tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan. Eleverna har tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan. Det finns tillräcklig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support. Det finns ett stort utbud av ändamålsenliga digitala läromedel som effektivt utnyttjar teknikens möjligheter och därutöver används andra digitala lärresurser i stor omfattning. Det sker ett omfattande delande av resurser och såväl barn/elever som personal kan enkelt hitta dessa. Arbetssituationen för personal som arbetar med barn och elever karaktäriseras av att digitaliseringen underlättar planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av undervisning och annat arbete med barn och elever liksom av att mer administrativa uppgifter och rapportering effektiviseras. Det finns ändamålsenliga digitala redskap för att följa elevernas utveckling och för analys av undervisningen som ger stöd för att förbättra denna. Därutöver krav enbart för förskola: Det finns tillräcklig tillgång till digitala verktyg i alla förskolegrupper för att kunna utnyttja digitaliseringens potential i det pedagogiska arbetet.

Datum: 2016-06-29 Dnr: Sida: 7 (19) 3. Digital kompetens Digitaliseringsstrategin grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet och vilar på den syn på kunskap och lärande som kommer till uttryck i läroplanerna. Under 2016 har de nationella styrdokumenten förtydligats i syfte att stärka barns/elevers digitala kompetens och innovativa förmåga. Digital kompetens beskrivs som en av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digital kompetens beskrivs som särskilt viktig för självförverkligande och personlig utveckling, aktivt medborgarskap och anställningsbarhet. Uppdraget att förbereda barn/elever för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv ställer höga krav på digital kompetens. 3.1. Begreppet digital kompetens Digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens definieras enligt nedanstående; utgörs av vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Digital kompetens innefattar de kunskaper, färdigheter, den förståelse och motivation som individen behöver i den förändringsprocess digitaliseringen innebär. Utvecklingen sker kontinuerligt vilket innebär att de krav som kommer att ställas på digital kompetens, i privatlivet och samhällslivet liksom inom utbildningen och arbetslivet, fortlöpande förändras. Digital kompetens är därmed inget statiskt, innebörden av begreppet förändras och utifrån teknikens och tjänsternas utveckling. Digital kompetens innefattar kunskap och förmåga att säkert och kritiskt använda informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Medvetenhet om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitlighet är också avgörande i den digitala kompetensen. Individen kommer kontinuerligt behöva utveckla sin digitala kompetens för att ha förutsättningar att använda digitala verktyg och tjänster utifrån sina egna behov och utifrån det som förväntas av dem men också för att bidra till innovation och utveckling av produkter och tjänster. I strategin används uttrycket adekvat digital kompetens för att tydliggöra att den digitala kompetensen dels förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användande som verktyg, och dels för att markera att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå då den digitala kompetensen successivt behöver utvecklas relaterat till barns/elevers förutsättningar.

Datum: 2016-06-29 Dnr: Sida: 8 (19) 4. Infrastruktur Enligt forskningsrapporter (till exempel ESSIE 2013) visar det att graden av teknisk support är avgörande för digitaliseringsutvecklingen. De som har mest och bäst teknisk support är också de som har högst användning av digital teknik i verksamheten. Till infrastruktur räknar vi tillgången till internetbaserade verktyg genom bredbandsuppkoppling. 4.1. Nulägesbild Det administrativa nätet fungerar bra vid användande av nätverkskabel men är opålitligt vid användning av det trådlösa nätet. Det är ofta problematiskt att komma in och komma åt KIS (navet), mail, Navet utifrån. Bredbandskapaciteten är vid flera enheter inte tillräcklig, nätet är långsamt, tappar nätkontakt och strömmande media är ofta opålitligt. Detta gäller främst för elever och pedagoger som använder sig av trådlös uppkoppling. Flera enheter som tidigt utrustats med projektioner och annan kringutrustning har i nuläget behov av att byta utrustning pga. slitage. Denna typ av utrustning har varit inköpt tillskillnad från en del annan utrustning som numera ofta leasas. 4.2. Framtidsbild Först när en tillräcklig infrastruktur är på plats kan utvecklandet av verksamheten med de digitala möjligheterna ske till fullo. Målsättningen ska vara att infrastrukturen är tillräckligt utbyggd på samtliga enheter senast 2018. Verksamheten kräver också betydande bandbredd då många samtidigt kan behöva utnyttja resurser som är mycket krävande. Forskare anser att nivån på bandbredd per elev borde vara 10 Mbit år 2018. Det är av vikt att poängtera att skolmiljön skiljer sig väsentligt från andra delar av kommunens verksamheter, till exempel avseende antalet möjliga samtidiga användare av trådlöst nät. Ofta överstiger behovet av anslutna enheter antalet elever då många idag också har tillgång till egen utrustning som kan anslutas (Bring Your Own Device, BYOD). Infrastrukturen behöver vara anpassningsbar för snabba tekniska förändringar när det gäller exempelvis användarenheter, lagringsformer, molntjänster med mera. I infrastrukturen krävs även tillgång till annan relevant kringutrustning såsom projektorer och skrivare. Tekniken får inte utgöra ett hinder för skolarbetet och stödfunktioner måste finnas tillgängliga för att säkerställa avbrottsfria uppkopplingar, säkerställa funktion på mer stationär utrustning som projektorer och liknande samt ersätta eventuell defekt utrustning så att undervisningen kan pågå utan teknikrelaterade störningar.

Datum: 2016-06-29 Dnr: Sida: 9 (19) Enligt den nationella strategin ska det finnas tillräcklig infrastruktur, i vilken det också ingår teknisk och pedagogisk IT-support inom tre år. För att skapa detta krävs följande: Överenskommelse om leasing av accesspunkter, projektorer och skrivare/kopiatorer. Riktlinje för leasingtid för respektive verktyg är 3 år. Avskrivningsplan för IT-verktyg. IT-pedagoger. Varje skola behöver ha tillgång till denna funktion. Tillsättning av minst en IT-pedagog per 500 elever. 5. Digitala verktyg 5.1. Digitala verktyg till personal 5.1.1. Nulägesbild Enligt sektor utbildnings uppföljning har idag 0,05 procent av all förskolepersonal personlig dator eller surfplatta på arbetet. Motsvarande andel för lärare i grundskolan är 100 procent och för gymnasieskolan 100 procent. Även 100 procent av Elevhälsans personal har personlig dator. Förskolepersonalen har tillgång till en administrativ dator per en till fyra pedagoger för att utföra administrativa uppgifter. I grundskolan har fritidspedagoger och förskoleklasslärare inte egna datorer men tillgång till administrativ dator. Det finns en surfplatta per avdelning. I grundsärskolan och träningsskolan har pedagogerna varsin dator men dessa behöver uppdateras. Det finns några lärare på grundsärskolan som inte har personlig surfplatta. Elevassistenterna har tillgång till en administrativ dator men har inga egna digitala verktyg (surfplattor). Gymnasieskolan och Vuxenutbildning Mariestad har sedan 2013 succesivt övergått till leasing av personaldatorer. Detta innebär möjlighet till ett naturligt byte av utrustning vart tredje år. Verktyget används i undervisningen samt för administrativa uppgifter såsom närvarohantering, betygsättning och informationsinhämtning.

Datum: 2016-06-29 Dnr: Sida: 10 (19) Inom Elevhälsan har specialpedagoger och skolkuratorer egen surfplatta, för att kunna följa elevernas digitala utvecklingsprocess och erbjuda relevant digitalt stöd genom appar och dylikt. Skolpsykologerna delar på två surfplattor för att kunna utföra specifika icke-språkliga test, där är den ena surfplattan används av testaren och den andra används av testpersonen. 5.1.2. Framtidsbild Med avseende på de krav som ställs på skolans personal att kunna hantera digital teknik i undervisning och administration är det rimligt att alla har tillgång till ett personligt digitalt verktyg. Tillgången måste säkras skyndsamt eftersom det tar tid att genomföra kompetensutveckling och såväl arbetsbelastning som andra behov innebär begränsningar. Personal som arbetar inom förskoleklass, skola och fritidshem ska enligt den nationella strategin ha tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom två år. Personal som arbetar med barn i förskolor ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom fyra år. Personal som arbetar med elever i gymnasieskola och vuxenutbildning ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom ett år. För att skapa detta krävs följande: Förskola, enligt bilaga 1 Grundskolan, enligt bilaga 1 Gymnasieskolan och Vuxenutbildning Mariestad uppnår redan målet med ett personligt verktyg per anställd. Kostnader och tidsplan för åtgärder återfinns i bilaga 1. 5.2. Digitala verktyg till barn/elever Enligt 2 kap. 35 Skollagen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Utbildningen på grundskolenivå ska dessutom vara kostnadsfri för eleverna. Eleverna ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Utbildningsnämnden behöver således säkerställa att alla elever har tillgång till adekvat personlig utrustning som kan användas i utbildningen. 5.2.1. Nulägesbild Inom förskolan finns idag ett digitalt verktyg per tionde barn. Barnen använder även de administrativa datorerna på avdelningarna tillsammans med personalen när det behövs i lärsituationen.