Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider Marcus Eliason RAPPORT 2011:3
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. IFAU ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga utvärderingar. Uppdraget omfattar: effekter av arbetsmarknadspolitik, arbetsmarknadens funktionssätt, arbetsmarknadseffekter av åtgärder inom utbildningsväsendet och arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen. IFAU ska även sprida sina resultat så att de blir tillgängliga för olika intressenter i Sverige och utomlands. IFAU delar även ut forskningsbidrag till projekt som rör forskning inom dess verksamhetsområden. Forskningsbidragen delas ut en gång per år och sista dag för ansökan är den 1 oktober. Eftersom forskarna vid IFAU till övervägande del är nationalekonomer, ser vi gärna att forskare från andra discipliner ansöker om forskningsbidrag. IFAU leds av en generaldirektör. Vid institutet finns ett vetenskapligt råd bestående av en ordförande, institutets chef och fem andra ledamöter. Det vetenskapliga rådet har bl.a. som uppgift att lämna förslag till beslut vid beviljandet av forskningsbidrag. Till institutet är även en referensgrupp knuten där arbetsgivar- och arbetstagarsidan samt berörda departement och myndigheter finns representerade. Rapporterna finns även i tryckt format. Du kan beställa de tryckta rapporterna via telefon eller mejl. Se nedanstående kontaktinformation. Postadress: Box 513, 751 20 Uppsala Besöksadress: Kyrkogårdsgatan 6, Uppsala Telefon: 018-471 70 70 Fax: 018-471 70 71 ifau@ifau.uu.se www.ifau.se IFAU har som policy att en uppsats, innan den publiceras i rapportserien, ska seminariebehandlas vid IFAU och minst ett annat akademiskt forum samt granskas av en extern och en intern disputerad forskare. Uppsatsen behöver dock inte ha genomgått sedvanlig granskning inför publicering i vetenskaplig tidskrift. Syftet med rapportserien är att ge den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska diskussionen ett kunskapsunderlag. ISSN 1651-1158
Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider Inkomst- och sysselsättningseffekter av friställningar inom den offentliga sektorn under 1990-talet av Marcus Eliason 2011-01-21 Sammanfattning I den här rapporten undersöks arbetsmarknadskonsekvenserna av friställningarna av undersköterskor och sjukvårdsbiträden inom den offentliga sektorn under krisåren på 1990-talet. Undersköterskor och sjukvårdsbiträden var bland de yrkesgrupper som då drabbades hårdast av nedskärningar inom den offentliga sektorn. Åtminstone fyra slutsatser kan dras utifrån den empiriska analysen: (1) friställningar bland kvinnliga anställda och inom den offentliga sektorn tycks ha likartade konsekvenser för framtida arbetsinkomst och sysselsättning som de man tidigare har funnit för män inom den privata sektorn; (2) i ett internationellt perspektiv är de negativa konsekvenserna tämligen begränsade; (3) socialförsäkringssystemet, inklusive arbetslöshetsersättningen, ersatte majoriteten av den förlorade arbetsinkomsten; (4) friställningarna påverkade inte hela inkomstfördelningen utan endast den undre delen av fördelningen, vilket tyder på att ett fåtal fick bära hela kostnaden för nedskärningarna, men att många klarade sig ifrån både bortfall av arbetsinkomst och arbetslöshet. Författaren tackar för synpunkter och förslag från Per-Anders Edin, Kristiina Huttunen och seminariedeltagare på IFAU och Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs Universitet. IFAU; E-post: marcus.eliason@ifau.uu.se IFAU Undersköterskor och sjukvårdbiträden i kristider 1
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Arbetsmarknaden och arbetslöshetskrisen... 4 2.2 Politiska reformer inom hälso- och sjukvården... 6 3 Data och metod... 7 3.1 Register... 7 3.2 Studiegruppen... 8 3.3 Kontrollgruppen... 9 3.4 Arbetsställena... 10 3.5 Metod... 12 3.6 Beskrivande statistik... 12 4 Resultat... 15 4.1 Inkomstutvecklingen före friställningen... 15 4.2 Inkomst- och sysselsättningsutvecklingen efter friställningen... 18 4.3 Effekter på arbetslöshet, förtidspension, och total inkomst... 20 4.4 Inkomst- och sysselsättningsutvecklingen efter friställningen ur ett fördelningsperspektiv... 22 5 Sammanfattning och slutsatser... 24 Referenser... 26 2 IFAU Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider
1 Inledning En anställning i offentlig sektor är något som tidigare har uppfattats som en säker anställning, kanske till och med en livstidsanställning. Detta är dock något som har förändrats. Under de senaste 20 åren har den offentliga sektorn i Sverige genomgått betydande strukturomvandlingar. Den svenska offentliga sektorn, likväl som den offentliga sektorn i många andra länder, har reformerats i flera avseenden såsom större inriktning mot resultatorienterad verksamhet, decentralisering och privatisering. Dessa reformer kan ses som startskottet för den försämrade anställningstryggheten inom offentlig sektor, men det var under 1990-talets krisår som friställningar blev verklighet även för många offentliganställda. Istället för att expandera den offentliga sektorn i ett försök att motverka en stigande arbetslöshet valde man kraftiga nedskärningar för att sätta stopp för ett skenande budgetunderskott. Detta ledde till en dramatisk sysselsättningsnedgång även i den offentliga sektorn. Bara mellan 1993 och 1994 minskade sysselsättningen med 100 000 anställda, för att därefter minska med ytterligare 100 000 anställda under de följande tre åren. De två yrkesgrupper som drabbades mest var undersköterskor och sjukvårdsbiträden. Mellan 1993 och 1999 minskade sysselsättningen bland dessa två yrkesgrupper med 34 respektive 38 procent (Landstingsförbundet 2002). Även om orsakerna till arbetslöshetskrisen, såväl som effekterna av den aktiva arbetsmarknadspolitiken under den här perioden, har dokumenterats i åtskilliga studier, är kunskapen om hur det gick för de friställda offentliganställda tämligen begränsad. Det finns dock en ansenlig mängd empiriska studier som tyder på att det finns betydande privata kostnader, i form av bland annat utebliven arbetsinkomst och arbetslöshet, förknippade med att förlora ett jobb (Ruhm 1991; Jacobson m.fl. 1993; Stevens 1997; Kuhn 2002; Farber 2005; Carneiro och Portugal 2006; Eliason och Storrie 2006; Huttunen m.fl. 2006; Verho 2008; Schmieder m.fl. 2010). Dessa studier har dock i stor utsträckning fokuserat på män i privat sektor. 1 Genom att här studera arbetsmarknadskonsekvenserna av friställning bland kvinnor, anställda som undersköterskor eller sjukvårdsbiträden inom den offentliga sektorn, syftar rapporten till att fylla denna kunskapslucka. 1 Ett undantag är Eliason och Storrie (2006) som inkluderar både män och kvinnor samt både privat och offentlig sektor. Dock presenteras inga resultat uppdelade på vare sig kön eller sektor. IFAU Undersköterskor och sjukvårdbiträden i kristider 3
Referenser Ashenfelter, O., and D. Card (1985), Using the longitudinal structure of earnings to estimate the effect of training programs, The Review of Economics and Statistics, 67(4): 648 60. Bender, S., C. Dustmann, D. Margolis, och C. Meghir (2002), Worker Displacement in France and Germany, i Kuhn, P.J. (red.), Losing Work, Moving on International Perspectives on Worker Displacement. W. E. Upjohn Institute for Employment Research, Kalamazoo, MI. Carneiro, A., och P. Portugal (2006), Earnings Losses of Displaced Workers: Evidence from a Matched Employer-employee Data Set, CETE Discussion Papers 0607, Universidade do Porto, Faculdade de Economia do Porto. Couch, K., och D.W. Placzek (2010), Earnings losses of Displaced Workers Revisited, American Economic Review, 100(1): 572 589. de la Rica, S. (1995), Evidence of Preseparation Earnings Losses in the Displaced Worker Survey, Journal of Human Resources, 30(3): 610 21. Eliason, M. (2010), Income After Job Loss - The role of the family and the welfare state, Under publicering i Applied Economics. Eliason, M. (2011), Assistant and auxiliary nurses in crisis times: earnings and employment following public sector job loss in the 1990s, Working Paper Series 2011:1, IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Uppsala. Eliason, M., och D. Storrie (2006), Lasting or Latent Scars? Swedish Evidence on the Long-Term Effects of Job Displacement, Journal of Labor Economics, 24(4): 831 56. Farber, H. (2005), What do we know about job loss in the United States? Evidence from the displaced workers survey, 1984 2004, Federal Reserve Bank of Chicago Economic Perspectives, 29(2): 13 28. Ferrie, J.E., M.J. Shipley, M.G. Marmot, S. Stansfeld, och G.D. Smith (1995), Health effects of anticipation of job change and nonemployment: Longitudinal data from the Whitehall II study, British Medical Journal, 331(7015): 1264 9. Fredriksson, P. och P. Johansson (2007), Dynamic Treatment Assignment The Consequences for Evaluations using Observational Data, Journal of Business and Economic and Statistics, 26: 435 45. 26 IFAU Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider
Gonäs, L., S. Johansson, och I. Svärd (1997), Lokala utfall av den offentliga sektorns omvandling i SOU 1997:83, Om makt och kön i spåren av offentliga organisationers omvandling, Fritzes, Stockholm. Gustafsson, R.A. (2000), Vårdens och omsorgens förändrade karaktär i Stockholms län under 90-talet omorganisering, nedskärning och entreprenadisering, i Vården under 90-talet. Den organisatoriska nivån, Rapport 2000:4. Yrkesmedicinska enheten, Stockholm. Hertting, A., K. Nilsson, T. Theorell, och U. Sätterlund Larsson (2005), Assistant Nurses in the Swedish Health Care Sector during the 1990s A Hard-hit Occupational Group with a Tough Job, Scandinavian Journal of Public Health, 33(2): 107 14. Hijzen, A., R. Upward, och P.W. Wright (2010), The Income Losses of Displaced Workers, Journal of Human Resources, 45(1): 243 69. Holmlund, B. (2003), The Rise and Fall of Swedish Unemployment. Working Paper 2003:13, Uppsala Universitet, Uppsala. Huttunen, K.. J. Møen, och K.G. Salvanes (2006), How Destructive Is Creative Destruction? The Costs of Worker Displacement, IZA Discussion Papers 2316, Institute for the Study of Labor (IZA). Jacobson, L., R. LaLonde och D. Sullivan (1993), Earnings Losses of Displaced Workers, American Economic Review, 83(4): 685 709. Kuhn, P.J. (2002), Summary and Synthesis, i Kuhn, P.J. (Red.), Losing Work, Moving on International Perspectives on Worker Displacement. W.E. Upjohn Institute for Employment Research, Kalamazoo, MI. Landstingförbundet (2002), Svensk hälso- och sjukvård under 1990-talet Rapporten har utarbetats inom Landstingsförbundets avdelning för hälsooch sjukvårdspolitik, Stockholm. Lofgren, R. (2002), The Swedish Health Care System: Recent Reforms, Problems, and Opportunities, Public Policy Sources, 59: The Fraser Institute. Lundborg, P. (2000), Vilka förlorade jobbet under 90-talet?, i Fritzell (Red.), Välfärdens förutsättningar: Arbetsmarknad, demografi och segregation, SOU 2000:37, Fritzes, Stockholm. Margolis, D. (1999), Part-Year Employment, Slow Reemployment and Earnings Losses: The Case of Worker Displacement in France, i Haltiwanger, J.C., J.I. Lane, J.R. Spletzer, J.J.M. Theeuwes, och K.R. Troske (Red.). The IFAU Undersköterskor och sjukvårdbiträden i kristider 27
Creation and Analysis of Employer-Employee Matched Data. Amsterdam: North-Holland. Morissette, R., X. Zhang, och M. Frenette (2009), Earnings Losses of Displaced Workers: Canadian Evidence from a Large Administrative Database on Firm Closers and Mass Layoffs, Working Paper No. 42. CLSRN: Canada. Socialstyrelsen (2003), Hälso-och sjukvård 2002. Socialstyrelsen, Stockholm. Petterson, I-L. (2000). Organisationsförändringar och nya styrformer i vård och omsorg. i Vården under 90-talet. Den organisatoriska nivån. Yrkesmedicinsk rapportserie 2000:4. Stockholm. Ruhm, C.J. (1991), Are Workers Permanently Scarred by Job Displacements?, American Economic Review, 81(1): 319 324. Schmieder, J.F., T. von Wachter, och S. Bender. (2010), The Long-Term Impact of Job Displacement in Germany During the 1982 Recession on Earnings, Income, and Employment. IAB Discussion paper 201001. Institute for Employment Research, Nuremberg, Tyskland. Stevens, A.H. (1997), Persistent Effects of Job Displacement: The Importance of Multiple Job Losses, Journal of Labor Economics, 15(1): 165 88. Verho, J. (2008), Scars of recession: the long-term costs of the Finnish economic crisis, Working Paper Series 2008:9, IFAU, Uppsala. von Wachter, T., J. Song, och J. Manchester (2009), Long-Term Earnings Losses due to Mass-Layoffs During the 1982 Recession: An Analysis Using Longitudinal Administrative Data from 1974 to 2004, Mimeo, Columbia University. 28 IFAU Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider
IFAU:s publikationsserier senast utgivna Rapporter 2010:11 Engström Per, Hans Goine, Per Johansson, Edward Palmer och Pernilla Tollin Underlättar tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen återgången i arbete? 2010:12 Hensvik Lena Leder skolkonkurrens till högre lärarlöner? En studie av den svenska friskolereformen 2010:13 Björklund Anders, Peter Fredriksson, Jan-Eric Gustafsson och Björn Öckert Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen? 2010:14 Hensvik Lena och Peter Nilsson Smittar benägenheten att skaffa barn mellan kollegor? 2010:15 Martinson Sara och Kristina Sibbmark Vad gör de i jobb- och utvecklingsgarantin? 2010:16 Junestav Malin Sjukskrivning som politiskt problem i välfärdsdebatten det politiska språket och institutionell förändring 2010:17 Hägglund Pathric och Peter Skogman Thoursie Reformerna inom sjukförsäkringen under perioden 2006 2010: Vilka effekter kan vi förvänta oss? 2010:18 Sibbmark Kristina Arbetsmarknadspolitisk översikt 2009 2010:19 Ulander-Wänman Carin Flexicurity och utvecklingsavtalet 2010:20 Johansson Per och Erica Lindahl Informationsmöte en väg till minskad sjukskrivning? 2010:21 Grönqvist Erik, Jonas Vlachos och Björn Öckert Hur överförs förmågor mellan generationer? 2010:22 Martinson Sara och Kristina Sibbmark Vad gör de i jobbgarantin för ungdomar? 2010:23 Hinnerich Tyrefors Björn, Erik Höglin och Magnus Johannesson Diskrimineras pojkar i skolan? 2011:1 Hall Caroline och Linus Liljeberg En jobbgaranti för ungdomar? Om Arbetsförmedlingens ungdomsinsatser 2011:2 Angelov Nikolay, Per Johansson, Erika Lindahl och Elly-Ann Lindström Kvinnors och mäns sjukskrivningar
2011:3 Eliason Marcus Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider: inkomstoch sysselsättningseffekter av friställningar inom den offentliga sektorn under 1990-talet Working papers 2010:5 Vikman Ulrika Does providing childcare to unemployed affect unemployment duration? 2010:6 Persson Anna och Ulrika Vikman Dynamic effects of mandatory activation of welfare participants 2010:7 Sjögren Anna Graded children evidence of longrun consequences of school grades from a nationwide reform 2010:8 Hensvik Lena Competition, wages and teacher sorting: four lessons learned from a voucher reform 2010:9 Hensvik Lena och Peter Nilsson Businesses, buddies and babies: social ties and fertility at work 2010:10 van den Berg Gerard J., Dorly J.H. Deeg, Maarten Lindeboom och France Portrait The role of early-life conditions in the cognitive decline due to adverse events later in life 2010:11 Johansson Per och Erica Lindahl Can sickness absence be affected by information meetings? Evidence from a social experiment 2010:12 Grönqvist Erik, Björn Öckert och Jonas Vlachos The intergenerational transmission of cognitive and non-cognitive abilities 2010:13 de Luna Xavier, Per Johansson och Sara Sjöstedt-de Luna Bootstrap inference for K-nearest neighbour matching estimators 2010:14 Hinnerich Tyrefors Björn, Erik Höglin och Magnus Johannesson Are boys discriminated in Swedish high schools? 2011:1 Eliason Marcus Assistant and auxiliary nurses in crisis times: earnings and employment following public sector job loss in the 1990s Dissertation series 2010:1 Johansson Elly-Ann Essays on schooling, gender, and parental leave 2010:2 Hall Caroline Empirical essays on education and social insurance policies