Arkeologisk slutundersökning 2002 och 2005 Hyllievång Boplatser från neolitikum och järnålder Hyllie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation tillhörande Rapport 2008:026 Fredrik Grehn och Nils Björhem
Arkeologisk slutundersökning 2002 och 2005 Hyllievång Boplatser från neolitikum och järnålder Hyllie socken i Malmö stad Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk slutundersökning 2002 och 2005 Hyllievång Boplatser från neolitikum och järnålder Hyllie socken i Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Projektpresentation tillhörande Rapport 2008:026 Författare: Fredrik Grehn och Nils Björhem Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Keramikskärva påträffad i A5 (MK 72). Foto: Karin Berggren Malmö Kulturmiljö ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2008
Innehåll Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 6 Neolitikum 8 Järnålder 10 Projektorganisation och kvalitetssäkring 12 Referenser 12 Tekniska och administrativa uppgifter 14
Figur 1. Undersökningsområdenas lokalisering i Malmö. Undersökningsområdena är markerade med svart. Skala 1:150 000. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation tillhörande Rapport 2008:026
Inledning Med anledning av att Fastighetskontoret i Malmö stad planerar att anlägga en ny stadsdel, Hyllievång, Hyllie socken, Malmö stad, har Malmö Kulturmiljö genomfört två arkeologiska slutundersökningar. Slutundersökningarna genomfördes enligt beslut från Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-50380-01 och 431-43126- 04). Fältarbetet leddes av antikvarierna Anna Andréasson och Ulf Sandén under perioderna 21/5 2002 12/2 2003 (MK 72) och 9/5 2005 15/12 2005 (MK 258). Slutundersökningen inom MK 72 föregicks av arkeologisk utredning år 2001 (Andréasson & Sandén 2001) och förundersökning år 2001 (Andréasson & Sandén 2008). Slutundersökningen inom MK 258 föregicks av arkeologisk utredning åren 2002 2003 (Andréasson 2004) och ärendet gick därefter direkt vidare till slutundersökning. Publicering och rapportering av de båda rubricerade undersökningarna betraktades inledningsvis som två separata projekt. Malmö Kulturmiljö bedömde dock i samråd med länsstyrelsen att det fanns goda skäl att samordna projekten och att rapportera de båda undersökningarna i en och samma platsanknutna rapport. Undersökningsytorna gränsar till varandra och materialet som framkommit på de båda ytorna är likartat. För en presentation av undersökningsmetoder och de frågeställningar som projektet bedrivits utifrån hänvisas till de undersökningsplaner som medföljer rapporten. Det utarbetades dels separata undersökningsplaner för de båda undersökningarna MK 72 och MK 258 och dels en gemensam och reviderad handlingsplan då projekten slogs samman. I den nya och reviderade handlingsplanen konstaterade man att undersökningen resulterat i mycket speciella anläggningar i form av stora fyndrika gropar och gropsystem från mellanneolitikum innehållande stenpackningar, keramik, flinta, benmaterial och arkeobotaniskt material. Det finns paralleller till enskilda detaljer i groparna, men det sammantagna intrycket var att man stod inför en relativt ouppmärksammad anläggningskategori och att det därför var nödvändigt med fördjupade analyser och tolkningar för att sätta in dem i ett bredare forskningsperspektiv. När det gäller järnåldern framhölls i undersökningsplanen att en noggrann arkeobotanisk analys gett goda möjligheter att ställa nya frågor till materialet. Istället för att som ofta fokusera på rumsindelning och odling valde man att fokusera på de lite udda inslagen i växtmaterialet och diskutera frågor som insamling av vilda växter, trädgårdsodlingar och annat bruk av växter exempelvis i medicinskt syfte. Dessa båda teman diskuteras ingående i artikelsamlingen Fest, slakt, odling neolitikum och järnålder i Hyllie (Skoglund 2008). Projektpresentationens syfte är att ge en övergripande presentation av undersökningsmaterialet samt att diskutera vissa aspekter av källmaterialet vilka inte tas upp till fördjupad diskussion i artikelsamlingen. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet ligger där den flacka kustslätten (zon 1) övergår i den något mer kuperade slätten (zon 2), som dessa definierats av Nils Björhem i samband med projektet Öresundsförbindelsen (Björhem 1997). Inom undersökningsområdet fanns inga registrerade fornlämningar. Däremot fanns i direkt anslutning till området stora ytor där tidigare arkeologiska undersökningar givit ett rikt arkeologiskt material från ett flertal förhistoriska perioder. I direkt anslutning till undersökningsområdet ligger Annetorpsvägen (MHM 7176), där välbevarade boplatslämningar framförallt från äldre järnålder, framkom vid undersökningarna 1988 89 (Andréasson m.fl. 2006). I väster gränsar Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation illhörande Rapport 2008:026 5
undersökningsområdet till Citytunnelprojektets delområden 4 (MHM 12878) och 5 (MHM 12879), där rika lämningar från neolitikum och järnålder undersökts, bl.a. en palissadanläggning daterad till MN B(Brink & Hydén 2006). Mot söder gränsar undersökningsområdet till Citytunnelprojektets delområde 3 (MHM 12877) och Hotelltomten (MHM 12751), där förutom betydande boplatslämningar från järnåldern även framkommit kulturlager och gropar från MN A och bronsålder. På själva höjdkrönet har också påträffats gravar från neolitikum och järnålder (Hadevik m.fl. 2006). Väster om undersökningsområdet låg ett smalt våtmarksområde, där inga betydande förhistoriska lämningar framkommit (MHM 12646, Sandén 2001), och direkt väster om detta i sin tur Hyllie medeltida bytomt (RAÄ nr 20, Hyllie sn). Söder om byn och ca 500 m sydväst om undersökningsområdet har omfattande boplatslämningar från äldre järnålder påträffats, med indikationer på hög social status, inom Vintrieleden (MHM 12524), Hyllie IP (MHM 12644) och Ekostråket (MHM 12645). Bland annat framkom omfattande gropsystem, samt spår efter kraftiga långhus och hägnader. Fyndmaterialet omfattar bland annat metallfynd av hög kvalitet, t.ex. ett eneggat svärd och hästutrustning (Friman 2008). På den angränsande ytan norr om undersökningsområdet undersöktes år 2006 gravar från mellan- och senneolitikum samt ett mindre antal huslämningar från äldre järnålder (Lindhé & Grehn 2008). Undersökningsresultat Här redovisas en sammanfattning av undersökningsresultaten. För en mer omfattande redovisning och tolkning av undersökningsresultaten hänvisas dels till redovisningen och basdokumentationen i rapporten och dels till den artikelsamling som diskuterar och tolkar resultat från undersökningen (Andréasson 2008; Högberg 2008; Nilsson 2008; Sandén, 2008). N MK 258 MK 72 Figur 2. Undersökningsområdena MK 72 och MK 258. Skala 1:5 000 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation tillhörande Rapport 2008:026
MK 72 MK 258 Anläggningstyp Antal Antal Summa Brunn 34 22 56 Dike - 234 234 Flintkoncentration 1-1 Grav - 1 1 Grop 265 293 558 Grophus 1-1 Gropsystem 16 24 40 Härd 43 60 103 Kulturlager 1-1 Lager 38 8 46 Mörkfärgning 13 39 52 Odefinierade 16 5 21 Oklassificerade 259 120 379 Pinnhål 4 2 6 Ränna 1 6 7 Stenavtryck - 17 17 Stenpackning - 5 5 Stolphål 1361 2070 3 431 Hus 30 33 63 Summa 2 083 2 939 5 022 Tabell 1. Det totala antalet dokumenterade anläggningar. De arkeologiska slutundersökningarna planerades enligt besluten utföras inom en yta på ca 146 000 m², fördelat på två slutundersökningar (MK 72 och MK 258). MK 72 omfattade ca 76 000 m² varav 73 650 m² avbanades (figur 2). MK 258 omfattade ca 70 000 m² varav 72 150 m² avbanades (figur 2). Sammanlagt framkom drygt 5 000 anläggningar (tabell 1) som kan dateras från neolitikum fram till yngre järnålder. Anläggningarna utgjordes av långhus, grophus, gropar, gropsystem, brunnar, diken, härdar, kulturlager, lager, mörkfärgningar, pinnhål, rännor, stolphål, hägnader, och en grav. Lämningarna kan huvudsakligen dateras till neolitikum och järnålder. Material Antal Vikt (g) Ben 438 13 139 Bergart 73 129 085 Bränd lera 56 580 CU-leg 2 7 Flinta 22 365 187 482 Fossil 2 109 Järn 1 15 Keramik 7 845 186 182 Metall 1 2 Sandsten 1 12 Summa 30 784 516 613 Tabell 2. Det totala antalet fynd på slutundersökningen MK 72. Material Antal Vikt (g) Ben 57 13 747 Bergart 25 12 029 Bly 1 14 Brons 1 9 Bränd lera 548 6 881 CU-leg 8 23 Flinta 6 246 119 793 Glas 1 1 Järn 3 53 Keramik 3 009 25 522 Metall 479 2 720 Organiskt material - 600 Sten 3 1 828 Summa 10 381 183 220 Tabell 3. Det totala antalet fynd på slutundersökningen MK 258. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation illhörande Rapport 2008:026 7
Neolitikum Den sena trattbägarkulturen i Malmö är generellt sett relativt svagt företrädd i det arkeologiska material som exploateringsarkeologin tagit fram. I tre gropsystem inom MK 72 (A5, A6 och A83856), framkom ett omfattande fyndmaterial som tillsammans med övriga fynd från undersökningen är en utmärkt utgångspunkt för att försöka få en bättre bild av perioden (Sandén 2008). Gropsystemen A5, A6 och A83856 Gropsystemen, A5, A6 och A83856, som var lokaliserade i undersökningsområdets sydöstra del hade uppmärksammats redan under den arkeologiska utredningen och förundersökningen. Gropsystemet A5 och A6 bestod av tre gropar vardera som delvis gick in i varandra. Gropsystem A83856 bestod av fyra olika nedgrävningar som gick in i varandra. Det stod tidigt i projektet klart att här fanns ett fyndmaterial som var mycket ovanligt genom sin storlek och karaktär. Totalt har ca 17 600 flintor med en sammanlagd vikt av 167 kg registrerats i de tre anläggningarna (totalt har 12 253 flintor med en vikt av 131,4 kg registrerats från A5, 4873 flintor med en vikt av 28,8 kg från A6 och 467 flintor med en vikt av 6, 8kg från A83856). Redskapen är få, vilket är normalt i många neolitiska sammanhang. I A5 har registrerats 86 skrapor, 40 knivar, 18 borrar och 4 knackstenar. Två delar av yxor har bedömts som tunnackiga, medan 5 delar inte har kunnat typbestämmas. Av pilspetsar finns det endast två tvärpilar. Från A6 kommer 27 skrapor, 13 knivar och 5 borrar, medan pilspetsar och yxor saknas. Utmärkande för skraporna är att större delen tillverkats av grova, ofta frostsprängda flintbitar som retuscherats. Flintan domineras stort av avslag, kärnor och flintknutor med bearbetning. Drygt 90 % av flintan från de båda anläggningarna faller i kategorierna icke-redskap. En stor del av avslagen och kärnorna kommer från specialiserad tillverkning av spånliknande avslag, som tillverkats i mycket stort antal och varit den dominerande produktionen på platsen. Flinta från en kvadratmetersruta i A6 valdes ut för noggrannare analys utförd av Anders Högberg. Det studerade materialet utgör en mycket enhetlig produktion av spånliknande avslag. Primäravslag från produktionen har använts för att tillverka skrapor. Produktionen har utförts på platsen med moränflinta som material. De spånliknande avslag som genomgått slitspårsanalys har använts till att skära i kött. Av de slitspårsanalyserade skraporna hade en spår av skinnbearbetning, övriga hade använts vid kötthantering. Materialet är så enhetligt vad det gäller val av råmaterial, teknologi och funktion att Högberg bedömer att det härrör från en eller några enstaka aktiviteter som är kraftigt avgränsade i tid. Sammanlagt tillvaratogs 58 bergartföremål med en vikt av 134 kg. I huvudsak fördelar de sig på två grupper, dels handstenar (knackstenar och löpare) dels understenar (malstenar). Flera fragment med glatta slitytor är förmodligen delar av understenar. En stor del av fragmenten är skörbrända. Utöver handstenar och underliggare fanns i stenpackningen även delar av fyra bergartsyxor i form av en tunnackig yxa med nackhål, en trindyxa, samt nackpartierna av en dubbeleggad stridsyxa och en tjocknackig yxa. Generellt var benmaterialet dåligt bevarat, starkt fragmentariskt och vittrat. Majoriteten av benen var brända och större delen av de obrända benen utgjordes av tänder och tandemalj. I A5 finns totalt 1 452 benfragment som väger 141 gram. Nöt dominerar stort följt av svin. Därutöver finns enstaka ben av får/get, fågel och torsk. Benmaterialet från A6 är betydligt mindre. Det består av 459 fragment som väger 98 gram. En mycket hög andel är bränt. Det lilla benmaterialet från A83856 (31 g) utgörs nästan uteslutande av tandfragment av nöt (2 benfragment med en vikt av 1 g har inte kunnat identifieras). Det stora keramikmaterialet omfattar totalt ca 191 kg (144 kg från A5, 33 kg från A6 och 14 kg från A83856). Det domineras stort av större kärl som kan vara spannformade, tunnformade eller ha formen av stora trattkar. Såväl utåtböjda som raka och inåtböjda mynningar förekommer. En del kärl har skuldra eller antydan till skuldra, men många av de spann- och tunnformade kärlen saknar det. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation tillhörande Rapport 2008:026
Många kärl saknar helt ornamentik. På de ornerade kärlen inskränker sig ornamentiken i de flesta fall till en rad stora, runda intryck strax under mynningen. I de fall kärlen har skuldra kan det också finnas en rad, snett applicerade, intryck på skuldran. Samma former och samma ornamentik som hos den dominerande gruppen stora kärl finns även som halvstora kärl. I denna grupp förekommer även några andra ornamentiktyper, främst stämplade vinklar under mynningen. Det finns även en trattskål med rik, heltäckande ornamentik utförd med tandad stämpel. Övriga kärltyper förekommer betydligt mer sparsamt. Det finns en grupp låga skålar ornerade med stämplade vinklar under mynningen, som applicerats både in- och utvändigt eller bara invändigt. Det finns även en grupp högre skålar som på samma vis ornerats med stämplade vinklar in- och utvändigt eller bara invändigt. Nämnas kan även några exempel på brämbägare, varav en är tillverkad i tunt och mycket fint gods. Endast brämen är dekorerad. Det finns ganska gott om lerskivor i materialet. Dessa saknar all ornamentik, utom i två fall som har stämplade vinklar. Ett ovanligare inslag är två stycken lock ornerade med koncentriska cirklar utförda i furchenstich. De stora kärlen uppvisar ofta omfattande spår av användning i form av sotlager, matskorpor eller är sekundärbrända. Det är tydligt att de använts som kokkärl. Som helhet visar keramikmaterialet på en omfattande matberedning (gruppen stora kärl) och servering (skålar och bägare). Som helhet kan keramiken typologiskt dateras till MN A III. Vissa drag som pekar ned i MN A II gör att man vågar hävda att den tillhör en tidig del av MN A III eller övergången MN A II MN A III. Det mycket rika keramikmaterialet är en viktig utgångspunkt när man ska tolka platsen. Det domineras av stora kärl, varav flera, genom sotiga kärlsidor, matskorpor och sekundärbränning, visar tydliga spår efter att ha använts som kokkärl. Uppenbarligen har mycket stora mängder mat lagats till på platsen. De lipidanalyser som utfördes på ett par av de större kärlen visar att båda använts som kokkärl vid tillagning av vegetabilier och kött från icke idisslare (vilket borde innebära svin med tanke på hur benmaterialet ser ut). Mindre, finare ornerade kärl, som kan ha använts som serveringskärl, finns också i materialet, liksom ett flertal lerskivor. Accepterar man tolkningen av lerskivor som visar de att man även bakat bröd på platsen, men tolkningen är inte allmänt accepterad. Materialets sammansättning, kärlens storlek och den stora mängden tyder därmed på att keramiken använts under sammankomster som involverat ett större antal människor (Sandén 2008). Övriga gropar och gropsystem Utöver gropsystemen påträffades det också två gropar (A32346 och A57503) under slutundersökningen år 2002 (MK 72), båda dessa gropar innehöll ett liknade keramik- och flintmaterial som i gropsystemen om än inte lika rikligt, och kan därför också dateras till mellanneolitikum. Det dokumenterades också ett mittsulahus (MK 72 Hus 27) som var ca 22 x 6 m stort och som 14 C-daterats till övergången mellan senneolitikum och äldre bronsålder. Vid slutundersökningen år 2005 (MK 258) påträffades neolitiska lämningar i form av gropsystem, gropar, en härd och en grav. Gropsystemen (A103299, A103336 och A103384) var lokaliserade på områdets nordligaste del och var placerade i en nord sydlig rad. Var och en av anläggningarna bestod av ett par mindre, djupare nedgrävningar som innehöll rikligt med fynd av flinta, keramik och djurben. Dateringen av keramiken i dessa anläggningar placerar gropsystemen i sen trattbägarkultur, MN A III. Två gropar (A102136 och A102604) låg direkt väster om de ovan nämnda gropsystemen. Keramiken som påträffades i dessa gropar utgörs även den av mellanneolitisk trattbägarkeramik. Ytterligare en neolitisk grop (A49445) påträffades på undersökningsområdets centrala delar. Keramikens gods som på- Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation illhörande Rapport 2008:026 9
träffades i denna anläggning är av neolitisk karaktär, men kärlform och närmare datering kan inte avgöras. Grav I undersökningsområdets södra del framkom en grav (A7520). Graven bestod av en avlång stensamling, orienterad i VSV ONO-riktning. Stenarna var 2 3 dm stora och av varierande slag. Stensamlingen låg i en svag, gråaktig färgning, som framträdde när jorden var fuktig, men som inte markant skiljde sig från det omgivande underlaget varför avgränsningen inte var tydlig. Färgningen mätte ca 2 x 0,75 m. Ursprungligen har det funnits fler stenar i anläggningen. Det enda fynd som påträffades var ett litet flintavslag som tillvaratogs nära botten. Då daterande fynd saknas och graven inte är radiometriskt daterad får man bedöma åldern utifrån gravtyp, vilket gör en datering till senneolitikum eller äldre bronsålder mest trolig. Järnålder Totalt påträffades inom de båda slutundersökningarna 55 hus, vilka har daterats, antingen typologiskt eller med 14 C-metoden till äldre järnålder. Husen utgjordes av både långhus och mindre uthus som i flera fall kan antas ha utgjort gårdsenheter. I många fall har husen varit så pass välbevarade att det utöver den takbärande konstruktionen, även funnits spår av väggar och ingångar mm. Det påträffades hägnader, gropar, gropsystem, härdar och brunnar med datering till äldre järnålder. Det framkom också fem långhus (inom MK 258) och ett grophus (inom MK 72) som har daterats till yngre järnålder. Det var sparsamt med fynd i de anläggningar som kunnat dateras till järnålder. Fynden utgjordes främst av djurben och brukskeramik. I ytan på en brunn framkom dock en bronsfibula. Några av fynden antyder rituella inslag; exempelvis i en brunn hade ett hundkranium deponerats och i samma brunn som bronsfibulan påträffades, fanns underkäken av en häst, och i ett stolphål tillhörande ett mindre uthus påträffades ett lerblock. Husen typologi och kronologi Den dominerande hustypen inom undersökningsområdet kännetecknas av att vägglinjerna ofta är bevarade. Husen har varit 20 35 meter långa och ca 5, 5 meter breda med ett avstånd mellan de takbärande stolparna på 2,0 2,5 meter. Med utgångspunkt i en analys av ett större husmaterial i Malmötrakten har sådana hus nyligen identifieras som en särskild hustyp med datering till ca 150 f. Kr till 300 e. Kr. (Björhem & Magnusson Staaf 2006:92ff). Hustypen har dock varit känd sedan 1980-talet och den påträffades för första gången i Malmötrakten vid undersökningarna vid Toftanäs (Persson 1998). Ett kännetecknande drag för många av husen är att gaveländarna varit olika utformade. Detta framgår av flera lämningar i undersökningsområdet där endast den ena gaveländan har en konkav utformning (t.ex. MK 72 Hus 20). Ett annat kännemärke är att väggstolparna ser ut att vara placerade i en form av moduler. Exempel på detta är hus A10 inom Annetorpsleden (Andréasson m.fl. 2006:22). Detta framgår tydligt i hus 16, MK 258, där väggstolparna är integrerade med ytterligare stolpar som förefaller att ingå i den bärande konstruktionen. Denna huslämning är relativt bred mellan mittstolparna (3,00 m), men framförallt är relationen mellan längd och bredd mer kompakt än det gängse mönstret. Variationen har uppmärksammats tidigare (Rudin & Brink 2002:243; Winkler under utgivning). I undersökningsområdet förekommer även huslämningar utan tydliga väggspår. Trots detta bör de ha varit av samma typ som de övriga t.ex. (t.ex. MK 258 Hus 13). Redan vid undersökningen i Toftanäs på 1980-talet dokumenterades spår av hägnader och även rester efter mindre byggnader som sannolikt inte varit 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation tillhörande Rapport 2008:026
bostäder. Denna form av järnåldersgård, som det finns flera exempel på inom MK 258, har konstaterats på flera lokaler i Malmöområdet och är typiskt för tidsavsnittet från yngre delen av förromersk järnålder samt romersk järnålder. Tydliga och välformade huslämningar som saknar väggspår och där det ofta förekommer ett längre avstånd mellan stolparna i ena ändan av huset har också dokumenterats på flera platser i Malmötrakten. Denna hustyp kan främst dateras till första halvan av förromersk järnålder. Husen är väl representerade på boplatser närmre kusten sydväst om undersökningsområdet. Ett solitärt beläget hus inom MK 72 (Hus 22) påminner om denna typ. Huslämningen är utifrån 14 C- dateringen den äldsta inom området och dateringen överensstämmer väl med hustypologin. Förekomsten av denna typ av huslämning i undersökningsområdet visar att den allmänna förskjutning av boplatslägen från kustområdet, som skett mellan äldre förromersk järnålder och perioden därefter, inte nödvändigtvis utesluter att de båda hustyperna ibland kan påträffas i samma områden. De bör då ha avlöst varandra efter någon generation eller kanske har de t.o.m. varit samtida under en kortare tid. Det i fråga om hus och gårdar omfattande materialet från en relativt begränsad del av järnåldern inbjuder till att studera de synkrona strukturerna. Gårdarna har visserligen byggts om och till, men har legat tämligen konstant under flera generationer. En variation finns i husen där mindre byggnader har haft annan funktion än de stora bostadshusen. Denna variation har studerats närmare med hjälp av arkeobotaniskt material som tagits tillvara i stolphålen. Möjligen kan man här urskilja en viss variation och specialisering i fråga om näringsstrategier mellan gårdarna (Andréasson 2008). Övergripande bebyggelseutveckling Huslämningarna är en del av ett betydligt större bebyggelseområde från äldre järnålder. Området mellan de båda slutundersökningsytorna MK 72 och MK 258 blev föremål för undersökningar redan under 1980-talet i samband med att Annetorpsvägens byggdes som en förlängning av inre Ringvägen (MHM:7176, Andréasson m.fl. 2006). Bebyggelsen i Hyllie har varit mycket omfattande under äldre romersk järnålder och att den expanderade kraftigt vid tiden kring Kristi födelse. Detta skedde ungefär samtidigt som stora gårdar utvecklades inom ett område på en höjdsträckning väster om undersökningsområdet. Gårdarna i Hyllie har legat på att avstånd av ca 200 meter från varandra. Under 200-talet e. Kr. är tätt liggande gårdar som ligger väl strukturerade i förhållande till varandra påtagliga i det östra området av MK 258. Under 300-talet upphörde bosättningarna i undersökningsområdet, vilket även gäller för boplatserna i hela Hyllieområdet. Det är först under vikingatid som det åter etableras minst en gård i den nordöstra delen av undersökningsområdet. Rester av en gård finns också i form av små hus med tre par stolpar mitt i området. Ett grophus som låg skilt från övrig bebyggelse undersöktes också inom MK 72. Sannolikt har det varit frågan om en något mer omfattande bebyggelse än vad som framgår av de relativt fragmentariska lämningarna. Avseende kronologi och bebyggelseutveckling utgör undersökningsområdet endast en del av en vida utbredd järnåldersbebyggelse. Gårdarna i området kan antas ha varit beroende av de s.k. stormansgårdarna som legat på höjdsträckningen väster om undersökningsområdet, vilket inte utesluter att även mer övergripande skeenden orsakat förändringar i bebyggelsestrukturen (Friman 2008; Björhem & Magnusson Staaf 2006). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation illhörande Rapport 2008:026 11
Projektorganisation och kvalitetssäkring De arkeologiska undersökningarna vid Hyllievång bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. Björn Magnusson Staaf (2002), Anette Gruber (2005) och Peter Skoglund (fr.o.m. 2006) var projektledare och ansvarade för projektens genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platscheferna Anna Andréasson och Ulf Sandén svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterleves, ansvarade för arbetsplatsen, och för rapportarbetet. Referenser Litteratur Andréasson, A., Brink, K., Hadevik, C., Hammarstrand Dehman, K., Hydén, S. & Sandén, U. 2006. Annetorpsleden. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 50. Malmö. Malmö Kulturmiljö. Andréasson, A. 2008 Kulturväxter, nyttoväxter och ogräs en analys av förkolnat växtmaterial. I: Skoglund, P. (red.) Fest, slakt, odling neolitikum och järnålder i Hyllie. Malmö: Malmö Kulturmiljö. Björhem, N. & Magnusson Staaf, B. 2006. Långhuslandskapet. En studie av bebyggelse och samhälle från stenålder till järnålder. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Malmöfynd nr. 8. Malmö: Malmö kulturmiljö. Brink, K. 2002. Palissaden (delområde 5). I: Lindhé, E, Sarnäs, P & Steineke, M (red.):citytunnelprojektet. Rapport över arkeologiska förundersökningar. Rapport nr 38. Malmö Kulturmiljö. Brink, K. 2003. Delområde 5 och Hyllie 155:91 (Palissaden). MHM 12879 och MK 77, Fosie socken. Sammanfattning av slutundersökningarna 2001 2002 I: Lindhé, E., Sarnäs P. & Steineke, M. Citytunnelprojektet, sammanfattningar av undersökningarna 2000 2002. Malmö Kulturmiljö. Kultur Malmö. Brink, K. & Hydén, S. 2006. Citytunnelprojektet. Hyllie vattentorn delområde 4 och Palissaden delområde 5. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 42. Malmö Kulturmiljö. Friman, B. 2008. Att stå på egna ben. Centrala funktioner och lokal utveckling under yngre bronsålder och äldre järnålder i Mellanbyn, Skåne. Malmöfynd 18. Malmö Kulturmiljö. Hadevik, C., Jansen, J., Jansson, P., Sagrén, J. & Winkler, M. 2006. Citytunnelprojektet. Hyllie station delområde 3 och Hotelltomten. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 41. Malmö. Malmö Kulturmiljö. Högberg, A. 2001. Flinta. I: Lindhé, E, Sarnäs, P & Steineke, M. (red.) Citytunneln och spåren i landskapet. Projektprogram och undersökningsplaner för arkeologiska slutundersökningar för Citytunnelns spårsträckningar och Hotelltomten. Malmö Kulturmiljö. Högberg, A. 2008. Avslag, knivar och skrapor av flinta en analys av råmaterial, teknologi och funktion. I: Skoglund, P. (red.) Fest, slakt, odling neolitikum och järnålder i Hyllie Malmö: Malmö Kulturmiljö. Lindhé, E. & Grehn, F. 2008. Arkeologisk slutundersökning 2006. Norra Hyllievång Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Malmö Kulturmiljö. Enheten för arkeologi Rapport 2008:001. Nilsson, L. 2008. Slaktrester mer än bara avfall. I: Skoglund, P. (red.) Fest, slakt, odling - neolitikum och järnålder i Hyllie Malmö: Malmö Kulturmiljö. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation tillhörande Rapport 2008:026
Rudin, G.-B. & Brink, K. 2002. Öresundsförbindelsen. Lockarp 7A. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 16. Malmö Kulturmiljö, Malmö. Sandén, U. 2008. En festplats i Hyllie den sena trattbägarkultuen i Malmöområdet. I: Skoglund, P. (red.) Fest, slakt, odling - neolitikum och järnålder i Hyllie. Malmö: Malmö Kulturmiljö. Skoglund, P. (red.) Fest, slakt, odling neolitikum och järnålder i Hyllie. Malmö: Malmö Kulturmiljö. Opublicerat material Andréasson, A & Sandén, U. 2001. Hyllie 155:91. Rapport över arkeologisk utredning 2001. Malmö Kulturmiljös arkiv. Malmö Andréasson, A. 2004. Rapport över arkeologisk utredning 2002 och 2003. Hyllievång. Hyllie 155:91 och 165:61. Malmö Kulturmiljö 2004. Andréasson, A & Sandén, U. 2008. Rapport över arkeologisk förundersökning. Hyllie 155:91. Neolitikum och järnålder inom södra delen av Hyllievång. Hyllie socken i Malmö Kommun Skåne län. Malmö Kulturmiljö. Björhem, Nils. 1997. Öresundsförbindelsen. Förslag till zonindelning av land skapet utmed Yttre ringvägen. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Sandén, Ulf. 2001. Lorensborgsgatans förlängning, norra delen. Rapport över arkeologisk utredning 2000. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Winkler, M. (under utgivning). Bebyggelseutvecklingen i Bunkeflo- och Hyllieområdet under yngre bronsålder yngre järnålder. Tematiska studier. Citytunnelprojektet. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation illhörande Rapport 2008:026 13
Tekniska och administrativa uppgifter MK 72 Länsstyrelsens diarienummer:... 431-50380-01 Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ 258-2001-731 Inventarienummer:...MK 72 Arkivnummer:... S 06:099 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:...Hyllie Fastighet:... Hyllie 155:91 Ekonomiska kartans blad:...malmö 2C:23 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat:...6163,2 Y koordinat:...1321,4 M ö.h.:...17 23 Fältarbetstid:...020521 030212 Antal arbetsdagar:...163 Antal arkeologtimmar:...10 445 Antal maskintimmar:... 1 138 Exploateringsyta:...165 000 m 2 Undersökningsområde:... 76 000 m 2 Undersökt yta:... 73 650 m 2 Platschef:... Ulf Sandén och Anna Andréasson (biträdande) Personal:...Karin Berggren, Johan Thilderqvist, Jessica Kreuzer, Anna Löthman,... Mattias Alvén, Sara Engblom, Emma Carnhede, Anders Karlsson,...Per Berggren, Pernilla Fägerström och Anna-Klara Rönnholm. Uppdragsgivare:...Fastighetskontoret, Malmö stad Tidigare undersökningar:... Arkeologisk utredning (MK 111) oc förundersökning (MHM 12888) MK 258 Länsstyrelsens diarienummer:... 431-43126-04 Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ 417-2004-731 Inventarienummer:... MK 258 Arkivnummer:... S 06:113 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:...Hyllie Fastighet:... Hyllie 155:91 och 165:61 Ekonomiska kartans blad:...malmö 2C:23 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat:...6163,6 Y koordinat:...1321,5 M ö.h.:... 16,1 20 Fältarbetstid:...050509 051215 Antal arbetsdagar:...158 Antal arkeologtimmar:... 9 147 Antal maskintimmar:...816 Exploateringsyta:... 89 200 m 2 Undersökningsområde:... 70 000 m 2 Undersökt yta:... 72 150 m 2 Platschef:... Anna Andréasson och Ulf Sandén (biträdande) Personal:... Åsa Björklund, Anna Carlberg-Kriig, Ilona Carlsson, Emma Carnhede, Fredrik Grehn,...Fredrik Johansson, Fredrik Larsson, Ingvar Mårald, Håkan Nilsson, Therese Nilsson,...Jenny Persson, Anders Rosendahl, Ulrika Sjöstrand, Ellen Satmm-Forssblad,... Martin Svanberg, Elin Torsetnes och Katja Tuominen. Uppdragsgivare:...Fastighetskontoret, Malmö stad Tidigare undersökningar:...arkeologisk utredning (MK 111) 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Projektpresentation tillhörande Rapport 2008:026