1 FÖRUTSÄTTNING Västergötlands Ornitologiska Förening (VgOF), regionförening till Sveriges Ornitologiska Förening (SOF), åtog sig i maj 2008 att med hjälp av ornitologer, huvudsakligen aktiva inom Borås Fågelgrupp, hjälpa Borås Kommuns Miljökontor med att ta fram ornitologiska fakta för upprättandet av en kommunal vindbruksplan. Uppgiften bestod i första hand i att kartlägga såväl höst- som vårsträcket inom Stadens gränser, för att med den kunskapen söka identifiera de områden/höjdsträckningar/dalgångar, vilka ur ett ornitologiskt perspektiv vore olyckliga för vindbruksutbyggnad. Samtidigt bestod uppgiften i att med samma metoder söka ange lokaler/områden inom Stadens gränser, där konflikter, ur samma perspektiv, torde bli försumbara. Uppgiften bestod inte i att i övrigt ange skyddsvärda fågellokaler eller -biotoper. VgOF förband sig att genomföra sträckräkningsstudier under hösten 2008 och våren 2009. 5-7 lokaler skulle bevakas, med 1-3 observatörer per plats, vid 8 tillfällen per säsong och med minst 4 timmars bevakning vid varje tillfälle. Fyra av observationsdagarna under varje säsong skulle vara gemensamma för alla observationsplatser. Huvudvikten skulle läggas vid att studera vissa artgruppers uppträdande, notera förhärskande sträckriktning, studera olika arters vindberoende och, om möjligt, identifiera termikbildningsområden i terrängen. Stor vikt skulle därtill läggas vid indikationer på lokala furageringsrörelser hos förmodat eller konstaterat häckande större fåglar såsom lommar och rovfåglar. En delrapport skulle inlämnas under vintern 2008 och en slutrapport under hösten 2009. Enligt överenskommelse skulle 40 kkr utbetalas till VgOF, som ersättning för ideellt arbete och milersättning till observatörerna. UPPLÄGG Vi delade huvudsakligen in fågelarterna i större grupper, såsom svanar, gäss, änder, lommar, vadare, måsar/trutar, tärnor, duvor, svalor, kråkfåglar o s v. I vissa fall preciserades däremot arterna var för sig, såsom t ex duvhök, sparvhök, ormvråk, trana. Rapportblanketter upprättades och fylldes i för varje observationsdag och varje lokal och sammanställdes sedan löpande lokalvis, varefter materialet sammanfattades i en totalblankett för varje säsong. Sammantaget under de två säsongerna noterades c:a 43500 fåglar. GENOMFÖRANDE HÖSTEN 2008 Under hösten 2008 genomfördes sträckräkning under perioden från 24/8 till början av november från fem lokaler, utvalda efter kartstudier. Studierna utfördes vid varje av de 8 tillfällena under 4-5 timmar, med början kl 08 och med 2-3 observatörer på varje lokal. En av platserna, Skalle (Sparsör) var sedan tidigare väl känd som sträcklokal. Därifrån finns det många års dokumenterad information om fågelsträcket under vår, sommar och höst. Från de fyra andra lokalerna, Ingeshult (Borgstena), Götsered (Sandhult), Häljared (Rångedala) och Hjortsberg (Bredared), fanns tidigare blott ett relativt blygsamt material om sträckrörelser.
2 Tre ytterligare lokaler inom Stadens gränser, där det finns lång erfarenhet av sträckstudier, kunde p g a resursbrist tyvärr inte bevakas. Det gäller Osdal (Borås), Västra Marsjön (Varnum) och Ön (Gingri). Erfarenheterna från dessa lokaler bedömdes dock kunna vägas in i rapporten efterhand. Under de gemensamma sträckräkningsdagarna höll observatörerna samband med varann för att söka indikationer på en samlad sträckbild. Samband hölls mellan Ingeshult - Skalle, Ingeshult - Hjortsberg, Skalle - Hjortsberg och Hjortsberg - Götsered. Vissa gemensamma mönster i sträcket kunde på detta sätt konstateras och lokalerna knytas samman i ett större sammanhang. Under hösten 2008 utfördes på detta sätt sammanlagt c:a 450 mantimmar i fält. Perioden var väl vald och trots den relativt glesa bevakningen under dessa 10 veckor, fick vi fram en ganska god bild av sträckets karaktär. Dock torde en fortsättning av bevakningen en bit in i november ha kunnat ge mer information om gåssträcket. Sammanlagt noterades under hösten 24464 fåglar (bilaga 1). VÅREN 2009 Våren 2009 genomfördes sträckräkningsstudier under perioden 15/3 till början av maj vid 8 tillfällen och på ungefär motsvarande sätt som under hösten 2008, fast nu från 6 lokaler. De tidigare platserna Skalle, Ingeshult och Götsered bevakades från samma punkt medan lokalen i Hjortsberg bytte läge med några hundra meter till i höjd med Vralen (Bredared). Häljaredslokalen byttes ut mot den c:a 3 km norrut belägna och för vårsträcket mera lämpliga lokalen Falskog (Rångedala). En ny lokal lades dessutom till vid Skår (Målsryd). Trots ytterligare en lokal att bevaka och med de praktiska problem, som det ofta innebär att engagera folk under vårhelger, lyckades vi likväl prestera c:a 400 mantimmar i fält. Sammanlagt noterades 19062 fåglar under våren (bilaga 2). Erfarenheten visar dock, att vi borde ha börjat ett par, tre veckor tidigare, då vi sannolikt gick miste om en stor del av vårens tidiga svan- och gåssträck. Detta är beklagligt och saken borde följas upp inför nästa vårsäsong. RESULTAT SKALLE Viskans dalgång med Öresjö utgör en uppenbar sträckled för flyttande fåglar. Mångåriga studier av sträcket från observationsplatser vid Osdal, Borås, och Skalle, Sparsör, visar entydigt på det. Öresjö blir därtill ofta en rast- och födosöksplats och ganska stora koncentrationer av rastande och födosökande fåglar noteras där både vår och höst. Det rör sig fr f a om svanar, gäss, änder och rovfåglar, men även stora mängder måsfåglar, tärnor, duvor och svalor passerar. Genom att Skalle under en lång följd av år varit mycket välbevakat har vi bl a anledning att uppskatta, att c:a 30000 skrattmåsar årligen passerar lokalen! Härtill kan läggas att området under större delen av året passeras av flockar av måsfågel och kråkfågel på dagligt sträck till och från nattkvarter.
3 De större rovfåglarna, såsom örnar, glador, vråkar, kärrhökar och hökar passerar under såväl vår som höst nästan uteslutande längs åsarna på endera sidan om Öresjö, beroende på vindriktningen. Rent undantagsvis flyger de över sjöns yta och då rör det sig främst om kärrhökar och mindre falkar. Bra termikbildningspunkter synes vara höjderna vid Örekulle, innanför Lakhall och vid Lida på västsidan samt Tosseryd och Knektås på den östra sidan. På nordsträcket går en stor del rakt norrut mot Borgstena, medan en del viker av nordöst längs Viskan ut mot Ön och Varnumssjöarna. Vid vindar från ostsektorn viker sträcket ibland nordväst ut mot Ärtingen. När det gäller häckande och/eller dagligen furageringssträckande fåglar kan vi konstatera att Öresjö är en starkt frekventerad lokal för födosök av smålom, storlom och fiskgjuse, vilka alla häckar i det relativa närområdet. Dessa arter kommer inflygande flera gånger dagligen för att söka föda. På åsarna såväl väster som öster om Öresjö häckar också bivråk, ormvråk, duvhök och sparvhök, vilka arter under häckningstid dagligen födosöker över åsarna. På västra sidan häckar berguv. Pilgrimsfalk rör sig regelbundet i området, med ett par häckplatser längre västerut. INGESHULT Ingeshult ligger öster om Borgstena samhälle och rakt norr om Lassesjöarna och den stora Lantmossen. Den förhärskande sträckriktningen över lokalen, som verkar vara något av en flygledsdelare, är SSV-NNÖ respektive SSÖ-NNV. Termik bildas vid Ingeshult och vidare SV ut över åsarna mot Borgstena. Över dessa höjdryggar ligger ofta både rovfåglar, tranor och skrattmåsar och skruvar under flyttningen. Över 150 ormvråkar liksom närmare 400 gäss noterades över höjderna vid Kållared. Vidare bildas god termik över ytorna vid Lantmossen, vilken utnyttjas av tranor och rovfåglar, framförallt vid nordsträcket. Tjäderlekslokaler har identifierats i området mellan Ingeshult och Borgstena. HÄLJARED / FALSKOG Under hösten studerades sträcket från Häljared, med utblick norrut över Falskog och Gravryd. Resultatet var lite spretigt men ganska hyggligt vad avser duvor och tättingar. Ett 100-tal vråkar, varav 18 bivråkar samt 2 kungsörnar var också noterbart. Sista observationsdagen, den 1/11, passerade drygt 650 grågäss söderut längs åsen över Gravryd. Till vårsträcket flyttades observationsplatsen till en höjd vid Falskog, varifrån man har god överblick åt sydväst, söder och öster. Även här noterades ett sträck på ganska bred front och utan tydliga koncentrationer. Tättingsträcket dominerade. Sannolikt gick vi här miste om det tidiga svan- och gåssträcket, med tanke på att vi började först den 15/3. MÅLSRYD Lokalen Skår var helt färsk som sträcklokal och besöktes först under perioden våren 2009. Tanken var att här söka studera sträcket i Häggådalens förlängning. Häggådalen kantas sydväst ut från Målsryd mot Kinnarumma av en höjdrygg. Observationsplatsen Skår ligger högt på ett hygge, överblickande terrängen sydväst ut. Såväl lokalen som besättningen var ny och det blev lite problematiskt att få stabil kontinuitet i bevakningen. Inga observationer av större format gjordes, förutom att c:a 80 ormvråkar noterades på nordsträck. Den 26 mars observerades dock två adulta kungsörnar under spelflykt och en ung kungsörn sträckte samma dag mot norr. Lokalen borde studeras vidare under kommande år, då Häggådalen och dess flankerande höjdryggar torde vara en synnerligen attraktiv sträckled.
4 HJORTSBERG Hjortsbergsdalen, med omgivande mäktiga höjdryggar i sydvästlig-nordöstlig riktning, ingår som en central del i en naturlig sträckled för flyttande fågel. Mellan sjösystemet Gesebolssjön/ Skäresjön/Hemsjön via Tänge mosse, Götsered, Sandhult och upp mot Klintamosse, Mjöshult och sjön Säven formas geografiskt, topografiskt och meteorologiskt en potentiellt idealisk passage för flyttfåglar. Vidare sydväst ut anknyter detta stråk till Viaredssjön och höjdryggen vid Hultafors och Olsfors. Detta är värt ett vidare studium. Under sträckstudier i Hjortsbergsdalens nordöstra ände noterades en hel del passage av ormvråk och sparvhök samt åtskilliga lärk-, sten-, torn- och pilgrimsfalkar. Duvor och svalor var också talrika. Då observationslokalen ligger nere i dalens djup har man dessvärre inte optimal överblick. Det noterades att en hel del rovfågel passerade längs åsarna och på sådant avstånd, att säker identifikation var omöjlig. Pilgrimsfalk konstaterades häcka i området. Termikbildningen var påtaglig över hyggena på åsarna på ömse sidor av dalen samt över Veksjöberget. Hela dalen, med omslutande åsar från Gessbergen via Skåpeslätt till Aplakulla respektive från Värnahult via Rammedalen till Hjälmryd, är värd en mera omfattande sträckstudie och det är dags för en omfattande fågelinventering, då ingen sådan skett sedan atlasinventeringen på 1980-talet. Här finns förvisso en omfattande potential för såväl rovfågel som skogshöns. GÖTSERED Observationslokalen Hallagärde vid Götsered erbjuder en vid utblick mot väster mot Hällered och sydväst mot Tänge mosse och Nordtorp. Härifrån konstaterades en klar sträcklinje i riktning till och från sydväst, där den väst-östliga höjdryggen från Olsfors via Hultafors till Sandared i kombination med Viaredssjön torde utgöra en uttalad ledlinje för sträckande svanar, gäss. rovfåglar och, i någon mån, tranor. Vid Götsered observerades ett 100-tal sträckande ormvråkar och drygt 60 sparvhökar, liksom fyra kungsörnar och ett antal pilgrimsfalkar. Duvsträcket var rikt, drygt 1500, liksom tättingsträcket. Huvuddelen av sträcket gick i sydväst-nordöstlig riktning längs ryggen mellan Sandhult och Bredared respektive Tänge mosse Pålsbo. Termikbildning noterades ofta över Sandhults kyrka och Tänge mosse. SLUTSATS Vår undersökning har stärkt oss i vår tidigare uppfattning att hela Viskadalen, inklusive Öresjö, och med omgivande höjdsträckningar från Seglora till Varnum, skall undantas från exploatering med vindbruk. Här passerar uppenbarligen huvuddelen av det fågelsträck, som vår och höst passerar Borås Stads yta. Vidare bör ett område, begränsat av linjen Hällered-Backabo-Ebbared-Bredared-Vängtorp-Vemmenhult-Hällered, undantas från vindbruk. (Bilaga 3) Det område inom Borås Stads gränser som Länsstyrelsen pekat ut som av Riksintresse för Vindbruk, betraktar vi som avsevärt mindre fågelkänsligt än ovanstående. I övrigt förordar vi allmän försiktighet vid tillståndsgivning och noggrannhet i analysen av varje MKB.
5 SAMMANFATTNING Den geografiska ytan inom Stadens gränser är stor och vi har bara kunnat täcka en begränsad del med vår undersökning. Vissa svagheter vidlåder förstås en studie av detta slag, med blott 8 observationstillfällen per säsong och bara 5-6 observationsplatser. Tillfälligheter kan i hög grad spela in. Vi tror oss ändå ha fått en hygglig bild av hur fågelsträcket är orienterat i de delar av kommunen, som vi undersökt, även om det vore önskvärt med en sträckstudie som omfattar mer än ett år. Vad som också vore mycket önskvärt är en total ornitologisk atlasinventering av Stadens yta. Någon sådan har inte ägt rum på c:a 30 år. En sådan skulle kunna ge värdefulla uppgifter om särskilt utsatta och skyddsvärda fågelarter inom vår kommun. För att ur ett fågelperspektiv kunna undvika konflikt med vindbruksutbyggnad är det mycket angeläget att få ett ordentligt grepp om ömtåliga fågelbiotoper, som t ex mossar, myrkomplex, alkärr och andra våtmarker, väl sammanhållna torra skogsmarker, raviner, bergbranter m fl värdefulla naturtyper. Även häck- och spelplatser samt uppgifter om dagliga födosöksrutter för känsliga arter som t ex smålom och fiskgjuse bör inhämtas från Stadens hela yta. Sjömarken den 10 september 2009 För Västergötlands Ornitologiska Förening (VgOF) Åke Anderson ordförande
BILAGA 1 TOTAL HÖSTEN 2008 LOKAL GÖTSERED HJORTSBERG HÄLJARED INGESHULT SKALLE ALLA ANTAL ANTAL ANTAL ANTAL ANTAL TOTALT SVANAR 0 10 45 0 0 55 GÄSS 108 0 722 56 41 927 ÄNDER 0 3 5 0 6 14 LOMMAR 2 0 0 1 2 5 GRÅHÄGER 1 1 2 0 2 6 BIVRÅK 2 2 18 3 4 29 GLADA 0 0 0 0 0 0 HAVSÖRN 0 0 0 0 0 0 KÄRRHÖKAR 2 0 0 3 2 7 DUVHÖK 2 2 5 3 2 14 SPARVHÖK 57 28 17 31 45 178 ORMVRÅK 94 56 90 111 47 398 FJÄLLVRÅK 7 3 0 3 1 14 KUNGSÖRN 4 0 2 0 0 6 FISKGJUSE 1 1 0 3 7 12 FALKAR 11 6 4 6 3 30 TRANA 113 0 7 11 4 135 VADARE 0 0 4 3 5 12 MÅSAR / TRUTAR 0 0 3 0 349 352 TÄRNOR 0 0 0 0 1 1 DUVOR 1 110 763 826 812 1 114 4 625 TORNSEGLARE 20 11 0 0 7 38 LÄRKOR 0 4 96 19 84 203 SVALOR 391 1 522 209 97 1 504 3 723 PIPLÄRKOR/ÄRLOR 196 64 104 148 269 781 TRASTFÅGLAR 446 677 787 342 568 2 820 MESAR 16 11 0 0 32 59 KRÅKFÅGLAR 1 031 651 523 1 032 694 3 931 STARAR 50 7 44 47 27 175 FINKFÅGLAR 1 470 897 825 1 090 695 4 977 SPARVAR/PASSER 12 411 4 46 115 588 ÖVRIGA ARTER 90 33 83 84 59 349 SUMMA FÅGLAR 5 236 5 163 4 425 3 951 5 689 24 464
BILAGA 2 TOTAL VÅREN 2009 LOKAL GÖTSERED HJORTSBERG MÅLSRYD FALSKOG INGESHULT SKALLE ALLA ANTAL ANTAL ANTAL ANTAL ANTAL ANTAL TOTALT SVANAR 2 8 9 22 74 213 328 GÄSS 16 84 31 92 333 171 727 ÄNDER 0 55 3 2 14 207 281 LOMMAR 0 0 3 0 0 9 12 GRÅHÄGER 12 3 0 4 1 7 27 BIVRÅK 0 0 0 0 15 0 15 GLADA 0 0 0 1 0 0 1 HAVSÖRN 0 0 0 0 0 0 0 KÄRRHÖKAR 2 1 0 1 1 1 6 DUVHÖK 1 0 3 1 2 1 8 SPARVHÖK 6 4 7 10 11 1 39 ORMVRÅK 9 23 79 22 50 32 215 FJÄLLVRÅK 3 0 0 0 2 0 5 KUNGSÖRN 0 0 3 0 0 0 3 FISKGJUSE 4 1 4 2 5 3 19 FALKAR 3 8 4 1 2 2 20 TRANA 23 39 43 109 13 34 261 VADARE 31 14 12 20 10 51 138 MÅSAR / TRUTAR 292 14 225 36 64 3 037 3 668 TÄRNOR 0 0 0 0 7 5 12 DUVOR 475 554 394 1 178 430 517 3 548 TORNSEGLARE 0 0 0 34 0 0 34 LÄRKOR 18 24 19 189 15 48 313 SVALOR 340 38 1 3 1 4 387 PIPLÄRKOR/ÄRLOR 1 153 51 151 67 22 445 TRASTFÅGLAR 34 250 213 1 242 567 181 2 487 MESAR 55 30 8 0 0 0 93 KRÅKFÅGLAR 201 215 147 98 376 731 1 768 STARAR 276 219 117 433 85 76 1 206 FINKFÅGLAR 133 683 307 585 590 86 2 384 SPARVAR/PASSER 8 35 19 28 57 21 168 ÖVRIGA ARTER 42 57 69 50 103 123 444 SUMMA FÅGLAR 1 987 2 512 1 771 4 314 2 895 5 583 19 062
Fågelintressen att ha hänsyn till vid etablering av vindkraftverk BILAGA 3 - Fågelytor (lila) - Termikytor (blå) - Fågelstråk norr (gul) - Fågelstråk söder (orange) Källa: Karta tillhörande Stäckstudier Borås 2008-2009, Västergötlands Ornitologiska Förening