Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid

Relevanta dokument
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

På väg mot hållbarhet?

IPBES REGIONALA BEDÖMNING

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Arbetstillfällen

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Handel och miljö. 2 2 / Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Digitalisering i välfärdens tjänst

Regional Carbon Budgets

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Mis/trusting Open Access JUTTA

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Vad är ett hållbart jordbruk?

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

Masterenkät. 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89. Svenska.

Stålbranschen arbetar utifrån ett ekosystemperspektiv exempel från företagen

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Miljøbetydningen av emballasje vs. det emballerte produktet? Helén Williams Karlstads universitet

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

DEN SMARTA STADEN NU OCH I FRAMTIDEN. Björn Lahti, Helsingborg stad & Jenny Carlstedt, Sweco

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Vision 2025: Läkemedel i miljön är inte längre ett problem

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Köttindustrin och hållbar utveckling

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Förändrade förväntningar

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Naturen till din tjänst

LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?

Hållbart företagande / CSR

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Tipspromenad. Fråga X

Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

High Coast/Kvarken Archipelago

Manifesto for a feminist definition of SRHR

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Smart specialisation in Sweden. Cecilia Johansson

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Språkutvecklande arbetssätt i en ämnesövergripande värld.

Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development (Syftet är att fram till år 2030 för att uppnå en socialt, miljömässigt och

China and the Asia Pacific Economy Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Sveriges miljömål.

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Ny internationell standard för hållbara upphandlingar och inköp. Frukostseminarium 5 april 2017

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Swedish Presidency of the EU

Tradi&onell kunskap om växter och naturbruk Hur dokumentera, bruka och skydda?

Biodiversitet

Barn och unga i samhällsplaneringen

Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Med miljömålen i fokus

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Sofia Brockmark

Module 6: Integrals and applications

Hållbart /05/2017

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Transkript:

Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid CEMUS 9 oktober 2018 Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald, Uppsala

Upplägg Rio 1992 och biologisk mångfald Urfolk och traditionell kunskap Hållbarhet

Rio-toppmötet 1992 Rio-deklarationen Agenda 21 Kommissionen om hållbar utveckling Klimatkonventionen Konventionen om biologisk mångfald

FN:s Konvention om biologisk mångfald Artikel 1: Målen för denna konvention,, är bevarandet av biologisk mångfald, hållbart nyttjande av dess beståndsdelar och rättvis fördelning av nyttan som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser,

Naturvård Bevarandet av biologisk mångfald

Rachel Carsons Silent spring (1962) Stockholmskonferensen 1972 Miljöproblematiken

Brundtland-kommissionen Hållbart nyttjande av dess beståndsdelar

Kolonialism Rättvis fördelning av nyttan som uppstår

Bioprospektering the scientific research of biological resources for commercial or other purposes. Bio-prospecting may also include research into the knowledge associated with the biological resources. (UNEP/CBD/WG8J/4/7, p. 22)

Vad är biologisk mångfald? Olika nivåer Landskap Biotoper Arter Gener

Generationsmålet "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation* lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagens definition 1999 * En generation räknas ofta som 25 år, dvs allt är löst till 2024

De 16 miljökvalitetsmålen Prop. 2000/01:130 "Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier"

Miljökvalitetsmål

Grön infrastruktur

Ekosystemtjänster Millennium Ecosystem Assessment (2005)

Ekosystemtjänster The Economics of Ecosystem Services and Biodiversity (TEEB) (EC & UNEP, 2010)

IPBES Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (2012) Utvärderingar för bättre underlag för bättre beslut IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) endast vetenskapliga studier IPBES ska få kunskap att mötas: vetenskaplig, grå litteratur och ILK (Indigenous and Local Knowledge) Mellan 2015 2017 ska regionala utvärderingar göras

What should an assessment assess? What is the status of the biodiversity and ecosystem functioning in the region? How do biodiversity and ecosystem functioning contribute to the economy, livelihoods, food security, and human well-being in the region? What trends and changes (positive and negative) can we observe in the biodiversity and ecosystem functions and how does this affect their contribution to economy, livelihoods, food security and human well-being? What are the main causes behind these changes (including policies and institutions)? What are the major gaps in knowledge (and gaps in kinds of knowledge) that need to be addressed? What are the best options to protect, sustainably use or restore biodiversity and ecosystem functioning (management options, institutional arrangements etc.)?

IPBES-Europe & Central Asia Nature s contributions to people are under threat due to the continuing loss of biodiversity. The biodiversity of ECA is in continuous strong decline. Land-use change is the major direct driver of the loss of both biodiversity and ecosystem services in ECA. The impact of climate change on biodiversity and nature s contributions to people is increasing rapidly and is likely to be one of the most important drivers in the future. Economic growth is generally not decoupled from environmental degradation. This decoupling would require a transformation in policies and tax reforms across the region.

Ways forward further commitment is needed to ensure nature s contributions to people for a good quality of life mainstreaming the conservation and sustainable use of biodiversity into all sectoral policies, plans, strategies and practices better integration across sectors to coordinate biodiversity governance Kortade, ej direkta citat

Urfolk + internationella fördrag FN:s deklaration om urfolks rättigheter Agenda 21 FN:s Konvention om biologisk mångfald ILO nr 169 stamfolkskonvention Nordiska samekonventionen

Konventionen om biologisk mångfald Artikel 8j: respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungliga och lokala samhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, och främja en bredare tillämpning av dessa, med godkännande och deltagande av innehavarna av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor, samt främja rättvis fördelning av nyttan som uppkommer vid utnyttjandet av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor.

Traditionell kunskap? Rolf Kjellström Sven Nordqvist

Språk, terminologi & systematik (language, terminology & systematics) Natursyn & världsbild (conception of nature & the universe) Traditionell kunskap Lokalkännedom (t ex lokalhistoria, geografi) (local history & geography) Bruknings- & förvaltningsmetoder (methods for use & governance) Sociala system (social systems) Förmedlingsmetoder (methods for transfer)

Perspektivval och kunskapssyn Accepterad sanning idag: Vetenskapen är mest lämpad att beskriva världen Vetenskap är ett viktigt beslutsunderlag Vetenskap är basen till formell undervisning Detta kan ifrågasättas därför att: Vetenskapen har alltid lånat kunskap från andra kunskapssystem Vetenskapen har historiska och kulturella rötter som styr verksamheten och påverkar metodiken Även forskare har sina egna världsuppfattningar och subjektiva åsikter som påverkar upplägg och tolkning Unesco/LINKS

Varför bevara traditionell kunskap? Bevara kulturell mångfald och lokal kulturell identitet Bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom traditionellt markutnyttjande Främja lokala produkter för landsbygdsutveckling Skapa innovationer utifrån traditionell kunskap för en hållbar framtid

World Overshoot Date 1987 19 december 1990 7 december 1995 21 november 2000 1 november 2005 20 oktober 2010 21 augusti 2015 13 augusti 2016 8 augusti 2017 2 augusti 2018 1 augusti Wikipedia/www.footprintnetwork.org

Att vända utvecklingen Källa: WWF

Långsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Energimässig hållbarhet

Hållbarhet?

Hållbarhet?

Hållbarhet?

Ekologiskt nej Socialt beror på? Ekonomiskt troligen Energimässigt knappast? Ekologiskt tveksamt Socialt? Levande kust- och skärgård? Ekonomiskt produktionsstöd Energimässigt knappast? Ekologiskt nej Socialt? Ekonomiskt miljö- o produktionsstöd Energimässigt? Ekologiskt beror på? Socialt? Ekonomiskt? miljö- o produktionsstöd Energimässigt knappast?

Går det framåt? 1972 UN Conference on the Human Environment, Stockholm 1987 UN World Commission on Environment and Development Brundtlandkommissionen 1992 UN Conference on Environment and Development, Rio de Janeiro 2000 Millennial Development Goals (7. To ensure environmental sustainability) att uppnås 2010 2002 World Summit on Sustainable Development, Johannesburg (Rio+10) 2005 Millennium Ecosystem Assessment 2010 CBD Aichi biodiversity targets att uppnås till 2020 2016 Sustainable Development Goals (14. Life Below Water & 15. Life on Land) att uppnås 2030 2050-målen?

2015 2030

OECD Environmental Outlook to 2050: The Consequences of Inaction Biodiversity loss is a major environmental challenge facing humankind. Despite some local successes, biodiversity is on the decline globally and this loss is projected to continue. Continuing with business as usual may have far-reaching adverse implications for human well-being, security and economic growth. The Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), 2011

OECD:s slutsatser för 2050 Global temperaturökning på 3 6 o C med dramatiska väderförhållanden som följd. Fortsatt ökning av förlust av biologisk mångfald vilket kommer att hota välfärden, särskilt i fattiga glesbygder, som är beroende av biologisk mångfald och fungerande ekosystem Ökad global efterfrågan på vatten med 55 procent. 1,4 miljarder människor kommer att sakna grundläggande sanitära förhållanden.

OECD:s lösningar För att stoppa denna utveckling efterlyser OECD bland annat globala miljöskatter, utbyggd handel med utsläppsrätter och att miljömässigt skadliga subventioner avskaffas Men vad kan vi göra?