KOMMENTARER. 2 ORGANISATION OCH PERSONAL. 6 UTGÅNGSPUNKTER FÖR RESULTATREDOVISNINGEN. 9 TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER 1999 (TKR).

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMMENTARER... 2 ORGANISATION OCH PERSONAL... 6 UTGÅNGSPUNKTER FÖR RESULTATREDOVISNINGEN... 9 TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER 1999 (TKR)... 10 VERKSAMHETSGREN SAMLA... 12 Avdelningen för Insamling och Dokumentation... 12 Avdelningen för Specialsamlingar... 16 Kostnadsutveckling verksamhetsgren Samla... 19 VERKSAMHETSGREN BESKRIVA... 20 Avdelningen för Insamling och Dokumentation... 20 Avdelningen för Specialsamlingar... 26 Kostnadsutveckling verksamhetsgren Beskriva... 29 VERKSAMHETSGREN BEVARA... 30 Avdelningen för Bevarande och Tillhandahållande... 31 Avdelningen för Specialsamlingar... 34 Kostnadsutveckling verksamhetsgren Bevara... 37 VERKSAMHETSGREN TILLHANDAHÅLLA... 38 Avdelningen för Bevarande och Tillhandahållande... 39 Avdelningen för Specialsamlingar... 48 Kostnadsutveckling verksamhetsgren Tillhandahålla... 51 VERKSAMHETSGREN LIBRIS... 52 LIBRIS drift... 53 LIBRIS utveckling... 55 Kostnadsutveckling LIBRIS... 57 VERKSAMHETSGREN BIBSAM... 58 Ansvarsbibliotekssystemet... 58 Övrig samordning och utveckling... 59 Kostnadsutveckling BIBSAM... 66 VERKSAMHETSGEMENSAMMA FUNKTIONER... 67 Data och IT-enheten (DoIT)... 67 Administrationsavdelningen... 71 Informationsfunktionen (PR & Information)... 72 INTERNATIONELLT SAMARBETE... 74 STYRELSE... 75 EKONOMISK REDOVISNING... 76 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 77 Resultaträkning... 78 Balansräkning... 79 Anslagsredovisning... 80 Finansieringsanalys (tkr)... 81 Noter... 82 Noter till resultaträkningen... 83 Noter till balansräkningen... 84 1

KOMMENTARER Omvärldsinformation Den samhällssektor Kungl. biblioteket (KB) arbetar inom är i dessa dagar stadd i våldsam utveckling. Den vetenskapliga informationen tenderar att välja nya uttrycks- och publiceringsformer. I allt större utsträckning tas ny teknik och Internet i anspråk för att sprida forskningsresultaten. Men också andra aktörer och författare av texter väljer att uttrycka sig direkt till användarna, konsumenterna, utan att ta omvägen via förlag och traditionellt tryck. Det går snabbare, är billigare och ofta enklare då någon kvalitetsgranskning inte behövs. Stora digitala arkiv byggs upp. Vissa är tillgängliga för alla, andra kräver ekonomisk kompensation. Denna utveckling som är global ställer alla bibliotek i alla länder inför samma problem. Hur hanterar biblioteken den nya situationen? Samtidigt fungerar den traditionella bok- och tidskriftsmarknaden i mycket som den alltid gjort. Det kommer ut allt fler böcker och allt fler tidskrifter, även om omsättningen på de senare är stor. Överlevnadstiden för en tidskrift är kort. Biblioteken måste arbeta parallellt med olika rutiner och varierande leverans- och distributionssystem. För forskningsbiblioteken handlar det om att skapa studiemiljöer som erbjuder kompetent vägledning och tillgång till den digitala informationen. Man måste också arbeta med det tryckta materialet och se till att det hanteras på ett professionellt sätt. Den oerhörda tillströmningen av nya studenter under senare tid har också ställt särskilda krav på resurser i form av personal, lokaler och tillgång till information. Nationalbiblioteken, som har som huvuduppdrag att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla det nationella trycket, oavsett i vilken form informationen publiceras, ställs givetvis inför nya uppgifter. En typ av information som aldrig tidigare skådats ska nu tas om hand på ungefärligen samma sätt som gjorts under hundratals år med det tryckta materialet. Den ska också tillhandahållas på ett acceptabelt sätt vilket ställer stora krav på investeringar i utbildning av personal, tekniska hjälpmedel, system och program. Omställningen av KB För KB:s del har omställningen kunnat påbörjas förhållandevis smärtfritt mycket tack vare en fördelaktig budgetsituation som medfört att vi kunnat pröva olika modeller för insamling och lagring av det digitala trycket och även kunnat genomföra en nödvändig kraftig upprustning av den tekniska standarden. Det lokala bibliotekssystemet Regina togs i bruk i april. Initialsvårigheterna var stora. Det var kraftigt försenat och behäftat med en mängd felaktigheter som rättades till successivt under våren och sommaren. Personalen utsattes för påfrestningar och streckkodsmärkningen av de stora samlingarna har tagit och kommer att ta mycket tid och resurser i anspråk. Under hösten har emellertid också fördelarna visat sig. Låntagarna kan beställa sina böcker hemifrån, servicenivån höjs, kvittoskrivningen minimeras och allt eftersom samlingarna registreras i databasen påskyndas också lånehanteringen. Regina är i själva verket en förutsättning för att KB på olika områden ska kunna expandera inom sina snäva ramar. 2

Även ekonomisystemet Agresso har installerats under året och ersatt det gamla Cosmos. Övergången har skett på ett smidigt sätt. Agresso har betytt att samtliga chefer nu har väsentligt bättre förutsättningar att göra budgetuppföljningar. Detta var också en förutsättning för den delegerade organisation som beslutades den 1 januari 1997. Den tredje - och svåraste - upphandlingen av ett nytt system har genomförts i samband med omstruktureringen av LIBRIS. Ett uppdrag KB fick av regeringen 1996 och som har som mål att skapa ett modernt nationellt informationssystem. Efter långt förberedelsearbete och två upphandlingsomgångar tecknades i december 1998 kontrakt med den tyska leverantören Dynix GmbH om inköp av systemet Horizon. Det var det enda system som på ett godtagbart sätt uppfyllde de flesta av de mycket avancerade krav KB ställde inför övergången till Nytt LIBRIS. Tyvärr har leveransen av systemet kraftigt försenats och ännu ett år senare, i december 1999, återstår flera problem att lösa innan det kan tas i bruk. Detta medför att KB nu måste förnya kontraktet med leverantören av det gamla systemet samtidigt som KB har kostnader för det nya vilket naturligtvis anstränger resurserna. Förseningarna drabbar allvarligt också alla LIBRIS-biblioteken runt om i landet som på detta sätt tvingas vänta med planerade katalogkonverteringar. Samarbetet med folkbiblioteken i syfte att skapa en virtuell nationell samkatalog för hela biblioteksväsendet bedrevs med stor kraft under våren. Tillsammans med Bibliotekstjänst AB (BTJ) genomfördes ett projekt, Gotlandspiloten, som visade på att det är möjligt att genom ett nytt användargränssnitt söka i såväl LIBRIS som folkbibliotekens BURK-databas samtidigt. Sökningen är avgiftsfri och kan vid behov kompletteras med andra tjänster. Projektet vidareutvecklades under hösten och ett avtal med BTJ har arbetats fram där formerna för projektets fortsättning fastläggs. Avsikten är att den virtuella katalogen ska omfatta så många bibliotek som möjligt och ta hänsyn till olika biblioteks förutsättningar och behov. Efter noggrant övervägande och mot bakgrund av allt större kostnader för konsulter och olika underhållsavtal beslöt KB, i samråd med Fastighetsverket och efter föredragning för statssekreteraren, att bygga upp en egen organisation för drift och underhåll av KB:s samtliga datorberoende system. Beslutet har verkställts under året på så vis att en egen kvalificerad datorhall har inretts i ett av de underjordiska magasinen samt att personalen kompletterats med ny IT-kompetens som ska ersätta konsulterna. En försiktig prognos tyder på att KB i framtiden skulle kunna spara upp till ett par miljoner kronor på denna omorientering, förutom den självklara vinsten i form av kompetenshöjning av personalen som blir en given följd av beslutet. Från och med september drivs såväl LIBRIS Websök som Regina och Agresso samt ett flertal mindre databaser i egen regi. Förutom den kraftsamling dessa tre olika viktiga projekt medfört för KB har verksamheten i övrigt bedrivits med stor intensitet. Efterfrågan på bibliotekets tjänster ökar. Antalet besökare uppgår till ca 800 per dag en vanlig vardag, och för första gången sedan återinvigningen i juni 1997 var biblioteket absolut fullbelagt under några dagar i oktober. Detta gav som resultat att en del av biblioteket, den s.k. forskarsalen, från och med den 15 oktober är tillgänglig enbart för användare med bokskåp. Antalet hemlån och fjärrutlån har ökat 40 respektive 20 % sedan föregående år och antalet visningar av KB:s webbsidor har ökat med två tredjedelar till i genomsnitt 6 700 per dag. KB uppfyller därvidlag målsättningen från 1997 att öppna sina rika samlingar för allt fler användare runt om i landet. Under våren visade KB ett fylligt material ur sin stora Strindbergsamling i utställningslokalen. Utställningen August Strindberg. Diktare och mångfrestare, och den 3

vackra katalogen, som utkom som ett komplement, recenserades i ett flertal tidningar och tidskrifter. Utställningen invigdes av talmannen Birgitta Dahl. I maj invigdes Svensk bokkonst 1998 inför en entusiastisk publik. Urvalet väckte glädjande nog denna gång särskild uppmärksamhet. KB är sedan flera år värdorganisation för Svensk bokkonst och administrerar jury, sekreterare och urvalshantering. Båda dessa utställningar stod kvar över sommaren. I slutet av september blev bokkonstnären, författaren och formgivaren HC Ericson föremål för en särskild bred och fyllig utställning, Boken som grafisk scen, som gav en fascinerande bild av en omfattande konstnärsgärning. Även denna utställning väckte berättigad beundran. Utställningsåret avslutades med att KB:s ganska okända samlingar av svenskt musiktryck visades upp för allmänheten. En igenkännandes vandring bland schlagers, kupletter och gamla skillingtryck. Det är ännu för tidigt att utvärdera denna. Utställningarna har genomgående kompletterats med seminarieserier och uppträdanden. KB:s seminarieverksamhet har också i övrigt varit livlig. Särskilt värd att nämnas är den debatt kring biblioteken och demokratin som i samarbete med Stockholms stadsbibliotek och Sveriges Allmänna Biblioteksförening ordnades i början av november. Den interna informationen förbättras hela tiden. Spindeln, som intranätet kallas, är numera ett oundgängligt hjälpmedel vid spridning av information om och i KB. KB:s externa webbplatser har blivit föremål för översyn och har nu en ny layout som förhoppningsvis är ännu bättre anpassad till användarnas behov. Webbplatserna anpassas i allt högre grad till en internationell publik. Antalet externa användare av KB:s elektroniska bibliotek har ökat. Under 1999 har många av de projekt som initierades under de närmast föregående åren kunnat fortsätta i oförminskad takt. Som ovan nämnts gäller det bl.a. det viktiga projektet att bevara svensk information publicerad på Internet, Kulturarw 3, med Svesök som viktigt komplement för att kunna söka i materialet. I budgetpropositionen 1999/2000:1 fick KB även ett särskilt stöd - om än otillräckligt - för att fortsätta arbetet även under år 2000. Även olika digitaliseringsprojekt har kunnat fullföljas vad gäller tryck före 1700, affischer, handskrifter, historiska bilder och kartor. Digitaliseringsprojekten har samtliga visat på ett behov av gemensamma standarder och rutiner. Inte bara vid KB utan också vid ett flertal andra kulturinstitutioner i landet. Under hösten tog därför KB initiativ till ett gemensamt projekt med just syftet att hitta gemensamma nämnare vid olika kulturinstitutioner när man arbetar med digitalisering. Projektet som går under benämningen Plattform bilddatabaser får förhoppningsvis en extern finansiär. Samlingar som varit eftersatta har kunnat ordnas upp och KB har nu hunnit arbeta av besvärliga eftersläpningar. Tyvärr måste en stor del projektverksamheten upphöra i och med utgången av år 1999. Sammanfattningsvis kan man säga att den betytt oerhört mycket för KB. Kompetensutvecklingen bland personalen har många gånger varit anmärkningsvärd, institutionen har kunnat gå före och visa vägen för andra bibliotek och samarbetspartners. Vissa mycket påtagliga resultat har också vunnits i form av att samlingar ordnats och bearbetats och stora eftersläpningar kunnat arbetas av, bl.a. har ett omfattande konverteringsarbete bedrivits. Projekten har också direkt kommit andra bibliotek till del då KB kunnat finansiera gemensamma projekt i en omfattning som annars varit omöjlig. Internationellt har KB också kommit att uppmärksammas allt mer. Särskilt har det innovativa Kulturarw 3 -projektet, som fått allt fler efterföljare utomlands, uppmärksammats där KB:s erfarenheter ofta efterfrågas och åberopas. 4

Ansvarsbibliotekssystemet är nu fullt utbyggt och omfattar samtliga ämnesområden. Det har varit en ambition att successivt bygga ut det till full täckning. Det är nu 16 år sedan det första ansvarsbiblioteket för medicin inrättades och att målsättningen nu kunnat förverkligas är synnerligen tillfredsställande. Den strategiskt viktiga satsningen på att kollektivt för hela den svenska högskolan inhandla elektroniska resurser har varit lyckosam. Det är en verksamhet som medför att forskarna och studenterna vid de yngre högskolorna får tillgång till samma information som kollegerna vid de etablerade universiteten. Informationen administreras av biblioteken och blir tillgänglig via de interna nätverken. KB har samordnat verksamheten och även bidragit med medel ur anslagssparandet i syfte att underlätta upphandlingen. I budgetpropositionen för år 2000 har regeringen avsatt särskilda medel för detta syfte. Det internationella samarbetet är livaktigt på biblioteks- och informationsområdet. Naturligtvis ytterligare intensifierat genom Internets genomslagskraft. På olika håll i årsredovisningen redovisas hur samarbetet utvecklats för KB:s del. KB:s medarbetare är aktiva i flera internationella organisationer och deltar i ett stort antal överstatliga projekt. Särskilda insatser görs också med hjälp av SIDA för att bygga upp bibliotekssystemen i Centralamerika. KB:s anslagsram är otillräcklig vilket framförts bl.a. i budgetplanen för 1999. Detta faktum har inte varit enkelt att förklara, vare sig för medarbetare eller uppdragsgivare, då KB samtidigt haft ett anslagssparande att disponera. KB har dock inte blivit föremål för någon som helst kompensation för den nya situation biblioteket befinner sig i efter inflyttningen i det renoverade huset 1997. Fler salar måste betjänas, nya lokalutrymmen har måst tas i anspråk med allt vad det medför av hyreskostnader, bevakningskostnader, städning, säkerhet m.m. Investeringskostnaderna för datorer, system och annan IT-utrustning, som var helt nödvändiga när det nya huset togs i anspråk, har inte kompenserats. Vissa rationaliseringsvinster har kunnat göras men användningen av bibliotekets tjänster har också glädjande nog ökat. KB:s besvärliga ekonomiska situation måste lösas. Årsredovisningen speglar den mångfacetterade verksamhet KB bedriver och är indelad enligt de principer som fastlagts i regleringsbrevet. Tomas Lidman 5

ORGANISATION OCH PERSONAL 6

Antal årsarbetskrafter Avdelning Antal årsarbetskrafter 1999 1998 1997 LEDNING MED STAB 18,1 17,2 15,0 Riksbibliotekarien 1,0 1,0 1,0 Rb:s sekretariat 2,0 2,4 3,4 Data- och IT-enheten 13,0 12,0 9,0 Information 1,8 1,8 1,0 Bibl. Nordigue + KB:s ombyggnad 0,0 0,0 1,0 Facklig verksamhet 0,3 0,0 0,0 ADMINISTRATION 22,5 23,6 27,5 Ledning 1,0 1,0 1,0 Ekonomienhet 3,8 3,8 3,5 Personalenhet 3,5 3,8 3,0 Kontorsserviceenhet 10,8 10,8 11,0 Lokalenhet 2,8 2,8 7,5 Inköp 0,0 1,0 1,0 Nicaragua 0,7 0,5 0,5 INSAMLING OCH DOKUMENTATION 76,7 82,4 71,1 Ledning 3,0 4,0 1,0 Pliktleveransenheten 13,1 13,9 12,3 NBp-enheten 12,7 14,3 13,4 NBm-enheten 15,2 14,9 14,8 Förvärvsenheten 8,7 8,5 7,1 Katalogenheten 11,7 12,6 10,1 Bibliografisk utveckling och samordning 12,5 14,2 12,5 BEVARANDE O TILLHANDAHÅLLANDE 82,9 87,5 76,8 Ledning 3,0 3,0 2,0 Bokhistoria, magasin och nybindning 12,3 11,0 12,5 Bevarandeenheten 6,9 9,5 5,5 Repro- och fotoenheten 9.05 9,5 9,4 Låneenheten 17,0 18,4 13,6 Framtagningsenheten, SBD 11,3 10,8 10,3 Referensenheten 6,1 6,4 5,6 Roggebiblioteket 17.25 19,0 17,9 SPECIALSAMLINGAR 54,4 54,7 50,1 Ledning 1,0 1,0 1,0 Tidningsenheten 19,8 20,1 19,6 Handskriftsenheten 12,0 11,4 9,8 Enh. för okat. Tryck med affischsamlingen 13,1 11,7 11,7 Enheten för kartor, bilder och musiktryck 8,5 10,5 8,0 Roggebiblioteket 0,0 0,0 0,0 LIBRIS 20,0 18,2 17,2 BIBSAM 9,5 8,6 7,6 284,0 292,2 265,0 7

Personal Antalet anställda 1999-12-31 var 335 personer, vilket var åtta personer fler än föregående budgetår. Detta motsvarade 284 årsarbetskrafter, vilket var åtta årsarbetskrafter färre än föregående budgetår. På grund av restriktivare regler för förtidspension/sjukbidrag och därmed ett ökat antal långtidssjukskrivna, har i årsarbetskrafter för 1999 borträknats större kostnader/arbetskraftsresurser som finansieras via Försäkringskassan. Av de anställda var 214 (64 %) kvinnor 121 (36 %) män dvs. en mindre ökning av antalet anställda kvinnor. Personalomsättning Personalomsättningen var ca 10 %, varav ca 2 % kan hänföras till pensionsavgångar. En fortsatt stor intern rörlighet har förekommit under året. Detta har framför allt berott på den omfattande projektverksamheten som bedrivits på KB. Totalt har ett femtiotal tidsbegränsade anställningar (inklusive vikariat) av varierande längd och omfattning varit tillsatta. Yrkeskategorier På KB finns ca 55 olika yrkeskategorier representerade. De tre största kategorierna utgörs av bibliotekarier, 155 stycken, biblioteksassistenter, 49 stycken, och av förste bibliotekarier, 22 stycken. Kompetensnivåer Enligt regeringens definition för indelning av myndigheternas anställda i kompetenskategorier har KB liksom föregående år 33 anställda med ledningskompetens, ca två tredjedelar av de anställda innehar kärnkompetens och en tredjedel stödkompetens. Utbildningsaktiviteter Under året har 1 767 tkr (exkl. lönekostnader) investerats i olika utbildningsinsatser för personalen, vilket innebär en genomsnittlig kostnad av 5 274 kr per anställd. Motsvarande siffror för 1998 var 1 427 tkr respektive 4 679 kr per anställd. Av 1999 års utbildningskostnader avsåg ca 260 tkr datautbildning (se Data och IT-enheten sid. 67). Utöver ovan redovisade utbildningskostnader har en omfattande intern utbildning, som ej kostnadsredovisats, skett. Utbildningar har bland annat anordnats i användningen av det nyinstallerade bibliotekssystemet Regina, användningen av ekonomisystemet Agresso och streckkodning. För att förbättra kunskaperna om bibliotekets samlingar har informationsträffar anordnats, där kolleger från olika enheter informerat varandra om sina specialkunskaper. KB:s chefsutvecklingsprogram för avdelnings- och enhetschefer har fortsatt med kurser i kommunikation och information, projektledning och internkontroll av arbetsmiljön. 8

UTGÅNGSPUNKTER FÖR RESULTATREDOVISNINGEN Årsredovisningen omfattar kalenderåret 1999. Redovisningsperioden 1995/96 omfattade 18 månader. Jämförelsetalen i de tabeller som följer efter varje verksamhetsavsnitt blir därför 18 månader. Övriga perioder omfattar 12 månader. Fr.o.m. den 1 januari 1997 blev organisationen tydligare strukturerad med hänsyn till KB:s verksamhet. Detta har medfört positiva effekter för mål- och verksamhetsuppföljning. De interna verksamhetsmålen har fastställts med utgångspunkt i de av regeringen i regleringsbrev och instruktion föreskrivna. Intäkter och kostnader är fördelade på verksamhetsgrenarna. De direkta kostnaderna t.ex. lönekostnader har fortlöpande fördelats direkt på verksamhetsgrenarna. De indirekta kostnaderna t.ex. ledningsfunktionen inom respektive avdelning har fördelats efter schablon. Gemensamma kostnader för Stab och Administration har fördelats enligt tidigare fördelningsprinciper, dvs. lokalhyror som är direkt hänförbara till en verksamhetsgren har påförts denna. Övriga gemensamma intäkter och kostnader har fördelats med hänsyn till antalet årsarbetskrafter per avdelning. De intäkter och kostnader som inte kan hänföras till viss verksamhet redovisas under rubrik Övrigt. Dit hör bidrag till de Sida-finansierade projekten i Nicaragua m.fl. länder. De volym- och värdeuppgifter som visas för respektive enhet (se tabellavsnitten) blir inte direkt jämförbara med tidigare år eftersom organisationen ser annorlunda ut. De totala volymoch värdeuppgifterna per verksamhetsgren blir ändå jämförbara. Kostnadsutvecklingen redovisas totalt per verksamhetsgren. Beräkningsgrunder och fördelningsprinciper är oförändrade sedan tidigare år. Som produktivitetsmått används styckkostnad per enhet. Måttet bör ses som en grov skattning. 9

TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER 1999 (tkr) 1999 1998 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 203 100 201 883 1% Intäkter av avgifter och andra ersättningar 6 831 6 706 2% Intäkter av bidrag 8 298 7 331 13% Finansiella intäkter 370 2 143-83% Summa 218 599 218 064 0% Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -99 286-92 430 7% Kostnader för lokaler -58 854-58 932 0% Övriga driftkostnader -51 096-50 400 1% Finansiella kostnader -1 530-1 808-15% Avskrivningar -14 356-12 170 18% Summa -225 122-215 740 4% Verksamhetsutfall -6 523 2 324-381% Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 24 684 25 486-3% Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag 1 815 4 078-55% Lämnade bidrag -26 499-29 564-10% Saldo 0 0 Årets kapitalförändring -6 523 2 324-381% Kostnader per verksamhetsgren Tabellen visar intäkter och kostnader per verksamhetsgren. Gemensamma kostnader för stab och administration har fördelats på verksamhetsgrenarna. Fördelning har skett dels direkt t.ex. direkta lokalhyror dels med hjälp av nyckeltal (antal årsarbetskrafter). Fördelningen har skett per kostnadsslag och påförts verksamhetsgrenarna enligt följande procentsatser. Fördelningsprocent för varje avdelning Avdelningens fördelning per verksamhetsgren Samla Beskriva Bevara Tillh Avd Insamling och dokumentation IDA 34 % 50 % 50 % Avd Bevarande och tillhandahållande BERTIL 37 % 50 % 50 % Avd för Specialsamlingar 19 % 25 % 25 % 25 % 25 % LIBRIS 7 % BIBSAM 3 % I posten bidrag ingår bidrag och transfereringar till bland annat Svenska Barnboksinstitutet SBI 4 710 tkr Bidrag till länder i centralamerika 159 tkr Övriga 914 tkr 10

Intäkter och kostnader per verksamhetsgren 1999 Totalt Samla Beskriva Bevara Tillhandahålla LIBRIS BIBSAM Bidrag Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 203 100 30 696 35 977 58 132 36 563 28 426 13 306 0 Intäkter av avgifter 6 831 240 278 1 946 1 933 1 935 499 0 Intäkter av bidrag 8 298 820 2 729 3 202 1 295 151 107 0 Finansiella intäkter 370 76 76 79 79 46 14 0 Summa intäkter 218 599 31 832 39 060 63 359 39 870 30 558 13 920 0 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 99 286 14 778 26 714 17 803 24 508 10 426 5 057 0 Kostnader för lokaler 58 854 6 186 6 186 31 404 9 236 3 889 1 953 0 Övriga driftkostnader 51 096 9 262 4 373 11 894 3 580 15 442 6 545 0 Finansiella kostnader 1 530 329 329 344 344 124 60 0 Avskrivningar 14 356 2 413 2 413 2 914 3 203 2 929 484 0 Summa kostnader 225 122 32 968 40 015 64 359 40 871 32 810 14 099 0 Verksamhetsutfall -6 523-1 136-955 -1 000-1 001-2 252-179 0 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudg 24 684 0 0 0 0 0 19 716 4 968 Medel som erhållits från myndigh 1 815 0 0 0 0 0 0 1 815 Lämnade bidrag -26 499 0 0 0 0 0-19 716-6 783 Saldo 0 0 0 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring -6523-1137 -955-1001 -1001-2252 -172 0 11

VERKSAMHETSGREN SAMLA Omfattar Avdelningen för Insamling och Dokumentation, viss del av Avdelningen för Specialsamlingar samt projekt inom Data- och IT-enheten. Verksamhetsmål Att spåra upp och insamla i dess fullständighet den svenska tryckproduktionen samt vissa elektroniska dokument Att förvärva utländska tryckalster med svensk anknytning och därjämte upprätthålla en högkvalitativ men selektiv förvärvsambition inom de ämnesområden där biblioteket enligt sin plan anskaffar utländsk litteratur Återrapportering KB ska redovisa sina särskilda insatser som nationalbibliotek. KB ska redovisa utvecklingen när det gäller insamlandet av den svenska tryckproduktionen samt insamlandet av nya medietyper samt digitaliserings- och konverteringsprojekt. En redovisning av kostnadsutvecklingen av verksamhetsgrenen i form av en tidsserie om fem år samt en analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter ska lämnas. Avdelningen för Insamling och Dokumentation Avdelningen har ett övergripande ansvar för att följa utvecklingen inom bokbranschen och publiceringsområdet i stort och anpassa KB:s verksamhet till omvärldens krav och förväntningar. Avdelningen samarbetar med Data- och IT-enheten i Kulturarw 3 -projektet. Projektet Nya vägar för boken KB har varit samordnare för sex olika delprojekt avseende analys och utveckling samt utbildning inom området elektronisk publicering. Projektet syftar till kompetensutveckling av anställda inom bokbranschen i vid mening och finansieras till 45 % via ADAPT-programmet inom EU:s strukturfonder. Det ingår också i ett så kallat transnationellt partnerskap tillsammans med fem andra europeiska länder som alla har liknande projekt i gång. Namnet på det internationella samarbetsprojektet, där Europarådet spelar en viktig samordnande roll, är New Book Economy BIS (Building the Information Society). KB har också erhållit medel från stiftelsen Framtidens kultur för detta projekt. Projektet igångsattes den 1 mars 1998 och beräknas pågå till den 1 mars år 2000. Av de sex delprojekten var alla utom ett avslutade vid årsskiftet 1999/2000. Det som nu återstår är ett utbildningsmaterial från projektet Samverkan och kompetensutveckling kring rättsliga villkor och ekonomiska modeller för elektronisk publicering (delansvar BIBSAM) och slutrapport. De delprojekt som genomförts av professor Johan Svedjedal, Uppsala universitet, och av F.D. Erik Peurell för Statens kulturråd har båda avkastat vetenskapliga publikationer, som kommer att föreligga i tryck i början av år 2000. En komplett rapportering från projektet finns under hemsidan (http://www.kb.se/nvb/default.html). Samverkan kring gemensamma format för beskrivning av elektroniska dokument (delansvar LIBRIS, KB) har också kunnat befrukta arbetet inom Svesök-projektet, se nedan. Pliktleveranser Enheten tar emot och distribuerar inkommande pliktleveranser, leveranser från förläggare och gåvor inom KB. Enheten informerar producenterna om pliktleveranslagen och dess 12

tillämpning samt kompletterar luckor i det löpande pliktlevererade materialet. Den nationella fördelningen av International Standard Book Numbers (ISBN) och International Standard Music Numbers (ISMN) hör också till enhetens ansvarsområde. Resultat 1999 1998 1997 1995/96 18 mån. 1994/95 Tryckleveranser 280 194 236 139 230 276 316 015 210 509 Nya media 886 557 267 582 271 Summa 281 080 236 696 230 543 316 597 210 780 Tryckleveranser Enheten handlade drygt 280 000 publikationer under 1999. Detta innebär en ökning på ungefär 40 000 enheter sedan 1998. Handläggningstakten har ökat från i genomsnitt 18 920 enheter per månad 1998 till 22 855 per månad 1999. Under 1998/99 växte eftersläpningen i uppackning av levererade försändelser till åtta månader. Anhopningen togs omhand under en sexmånaders period 1999. Detta skedde genom tillfällig extern personalförstärkning och omfördelning av befintliga resurser Den totala mängden svenskt tryck på KB ökade inte i den utsträckning som skattades i 1998 års prognos. Det är fortfarande svårt att säga om detta motsvarar utvecklingen inom svensk tryckproduktion i allmänhet, eftersom informationsinsatserna prioriterats ned under 1999. Tendenser En viss ökning av monografier, tidskrifter och affischer kan skönjas. Den mest anslående ökningen svarar dock stora delar av det okatalogiserade trycket för. Denna kategori hade ett tillskott på 40 000 enheter. Övriga kategorier håller ungefär samma nivå som föregående år eller har minskat i antal enheter. Totala antalet levererade så kallade nya media i fixerad form med text och fast bild uppgår till 890 enheter, vilket innebär en ökning med cirka 330 enheter sedan 1998. Inga tryckerier erhöll krav av leveranser som helt uteblivit under föregående år. Det bedömdes inte som meningsfullt att genomföra tryckerikrav förrän anhopningen av ouppackade paket var avklarad. Nästan 1 000 ärenden eller 7 739 skrifter rörande kompletteringar till KB:s svenska samling behandlades och avslutades under året. Av dessa inkom 1 129 tryckalster genom krav, 6 570 erhölls som gåvor och 40 köptes. Här kan en viss minskning av antalet handlagda ärenden noteras. Föregående år handlades och avslutades i genomsnitt 95 ärenden per månad. Motsvarande siffra i år är drygt 80 ärenden per månad, beroende på att resurserna styrts över till uppackningen. Totalt finns idag ca 4 100 aktiva leverantörer i Pliktleveransenhetens register, en minskning med 400 jämfört med föregående år. Tryckeriernas andel uppgår till mer än hälften av dessa aktörer. Övriga leverantörer utgörs av förlag, institutioner och distributörer, föreningar, företag, organisationer och privatpersoner. 13

ISBN-centralen Ungefär två heltidstjänster är för närvarande avsatta för denna verksamhet. Verksamheten återspeglas i nedanstående tabell. Antal "aktiva" utgivare med ISBN eller ISMN var 1999 4 947 aktiva bokförlag och 55 aktiva musikförlag, en liten ökning jämfört med 1998. 1999 1998 1997 ISBN utdelade förlagsnummer 293 349 333 utdelade enstaka nummer 1 435 1 300 1 274 utdelade dissertationsnummer 631 519 499 förlag som nyanmälts till systemet under året 260 349 238 förlag som upphört med sin verksamhet under året 6 9 ISMN utdelade förlagsnummer 4 8 utdelade enstaka nummer 3 2 nyanmälda musikförlag under året 4 8 musikförlag som upphört med sin verksamhet under året 0 0 1999 års statistik över ISBN och ISMN visar ungefär samma tendenser som 1998. Andelen fåmansförlag och publicerande institutioner och organisationer ökar. Däremot kan ett visst trendbrott skönjas vad gäller traditionella förlag. Dessa har minskat märkbart i antal sedan 1998. Kvalitetsaspekter Ambitionen vid enheten bör vara att kartlägga kategorier av tryck, tendenser i den svenska tryckproduktionen och eventuella, nya typer av leverantörer. Samtidigt måste enheten kunna handlägga inflödet av leveranser utan att anhopningar uppstår. Genom rationaliseringar i rutinerna och viss omdisponering av befintlig personal under 1999 har enheten kommit tillrätta med fjolårets anhopning av paket samt lyckats hålla jämna steg med den ständiga inströmningen av leveranser. Detta har dock skett på bekostnad av informationsinsatserna och kompletteringsverksamheten. Förvärv Förvärvsenheten anskaffar den utländska litteratur som KB ska hålla i egenskap av både nationalbibliotek och forskningsbibliotek, samt den äldre svenska och utländska litteratur som saknas i KB:s samlingar. Även de extra exemplar av svensk litteratur som behövs för olika referenssamlingar i biblioteket samt exemplar för tjänstebruk anskaffas av Förvärvsenheten. Härtill kommer försäljning av KB:s publikationer samt bytesverksamhet med utländska vetenskapliga bibliotek. 14

Resultat 1999 1998 1997 1995/96 1994/95 18 mån. Förvärv av monografier 11 539 12 946 14 389 20 290 13 907 varav suecana 2 260 2 403 2 979 4 296 2 765 Övriga medier 275 326 322 721 283 Summa monografier och övriga medier 11 814 13 272 14 711 21 011 14 170 Löpande seriella publikationer som KB håller 6 137 6 559 6 583 6 739 6 861 Tidskrifter via elektroniska fulltextdatabaser 1 573 1 297 Summa seriella publikationer 7 710 7 856 6 583 6 739 6 861 Gåvor Biblioteken är alltid beroende av gåvor för att komplettera samlingarna inom specialområden. Under året har ett flertal gåvor emottagits, såsom en samling av svenska helgtryck skänkt av Sten G. Lindberg, HC Ericsons bokoriginalmaterial, Der Druckspiegel av Frans Josef Broberg, en större samling judaica av Fritz Holländer samt en samling teaterprogram av Åke Andersson. Analys Siffrorna visar ett sakta sjunkande utländskt förvärv. På den seriella sidan ökar de elektroniska fulltexttidskrifterna, men i begränsad omfattning. Förklaringen står att finna i två olika faktorer: särskild satsning på upprustning av referensbiblioteket i samband med inflyttningen i det nya huset 1997 samt avveckling av bytesförbindelser och mer begränsade riktlinjer för suecanaförvärvet. Båda de senare åtgärderna påbörjades under 1998 men har fått full effekt först under 1999. Inköp av datafiler och CD-ROM har ökat, inte minst p.g.a. de licensavtal som slutits av BIBSAM. Merparten av de elektroniska tidskrifter KB får del av genom BIBSAM håller vi ej pappersprenumerationer av. Inför år 2000 har ett mindre antal tidskriftsprenumerationer avslutats för att fortsättningsvis endast vara tillgängliga elektroniskt för KB:s besökare. Även de utländska läsesalstidningarna har inför år 2000 avslutats, eftersom de finns för läsning elektroniskt. Det bör också noteras att Referensenheten sedan 1997 har ett eget anslag att utnyttja till abonnemang på databaser, vilket före 1997 låg inom Förvärvs ansvarsområde. I ett internationellt perspektiv kan konstateras att bytesverksamhet som förvärvsform alltmer trappas ned. KB avslutade 1998 bytet med ca 500 bibliotek och institutioner. Enheten har under hösten 1999 arbetat med att avsluta, alternativt beställa som köp, tidskrifter och monografiserier som tidigare erhållits i byte. I detta sammanhang avslutades bl.a. det nordiska riksdagstrycket. Genomgången är inte klar och förväntas pågå ytterligare ca sex månader. Det avslutade bytet återspeglas i förvärvsstatistiken. Suecana-bytet fortsätter utifrån modifierade principer och omfattar nu 15 bibliotek. 15

Kvalitetsaspekter Det utländska förvärvet ska möta användarnas behov inom ramen för KB:s samlande. Det ska också inom denna sfär sörjas för kontinuiteten i samlingen. En viktig kvalitetsaspekt för det utländska förvärvet är också att böckerna levereras till biblioteket så snabbt som möjligt. Detta är beroende både av effektiva beställningsrutiner och av ett väl fungerande kontaktnät. Förvärvsenheten provar för närvarande att förkorta leveranstiderna med hjälp av onlinebeställning. Kontaktnätet har bearbetats på olika sätt. Polen, Ryssland och Italien har besökts av olika medarbetare med gynnsamt resultat. Goda kontakter har också etablerats med nationalbiblioteket i Sarajevo, medan däremot samarbetsinviter gentemot Mongoliet och Albanien varit resultatlösa. Beträffande det antikvariska förvärvet, som kompletterar KB:s svenska samling, är svårigheten framför allt lokalisering av de saknade trycken. Katalogen över vad som saknas har under året förberetts för att via Internet göras tillgänglig för all världens antikvariatsbokhandlare. Själva utläggningen skedde precis i början av år 2000, så resultatet kommer att kunna avläsas först nästa budgetår. Under året har en revidering av det finlandssvenska förvärvet genomförts. Detta förvärv som av tradition varit synnerligen omfattande har nu anpassats till den plan som gäller för KB:s utländska förvärv. Avdelningen för Specialsamlingar Tidningsenheten Tidningsenhetens uppgift är att mottaga pliktleveranser av svenska dagstidningar samt ombesörja mikrofilmning av dem. Därutöver ombesörjer enheten filmning av äldre svensk dagspress retrospektivt. Enheten arbetar med att öka tillgängligheten av information lagrad i dagspress. 1999 1998 1997 1995/96 1994/95 18 mån. Samla svensk dagspress Antal enheter 1 135 812 135 700 134 794 185 294 124 129 Antal hyllmeter 117 115 114 157 105 1 Med enheter avses tidningsexemplar + löpsedlar Antalet tidningstryckerier har sedan fjolåret minskat från 80 till 78. Antalet mottagna tidningsexemplar och löpsedlar har dock ökat. Handskriftsenheten Enhetens uppgift är att förvärva handskriftsmaterial av sådant slag som bidrager till att förstärka KB:s ställning som nationalbibliotek, att förteckna materialet och göra det tillgängligt i originalform eller genom användning av ny teknik samt att ge kvalificerad service på hithörande områden. 1999 1998 1997 1995/96 18 mån. Förvärv i hyllmeter 75 37 33 146 16

En särskild insats vad avser förvärven har gjorts för att spåra upp arkiv efter bl.a. läroverkslärare och präster. Även om detta resulterat i flera värdefulla arkiv kan resultatet inte sägas ha motsvarat arbetsinsatsen. Årets förvärvsstatistik är imponerande och inkluderar flera omfattande personarkiv, bl.a. Werner Aspenström, Gustaf Stridsberg och släktkretsen Hassler. Bland förvärv av enstaka objekt kan noteras Strindbergs franskspråkiga manuskript till Legender ; förvärvet från en amerikansk institution har möjliggjorts genom en frikostig donation. Enheten för okatalogiserat tryck med Affischsamlingen Enhetens uppgift är att göra det genom pliktleverans inkomna okatalogiserade svenska trycket tillgängligt för användarna. Detta sker i första hand genom logisk sortering av trycket, i andra hand genom registrering i LIBRIS av vissa delar av materialet. Enheten ska ta initiativ till att med modern teknik säkra det ofta sköra och samtidigt unika okatalogiserade trycket för framtida forskning. Resultat 1999 1998 1997 1995/96 1 1994/95 1 18 mån. Antal tillförda enheter 203 454 163 478 166 349 213 825 143 218 varav gåvor och antikvariska förvärv 2 476 3 171 4 022 1971-2 171 3 042-1970 305 129 Tillväxt i meter 211 1 Inklusive affischer Antalet tillförda enheter har ökat med drygt 24 % under året. Analys och kvalitetsaspekter Den tillfälligt stora ökningen beror på att resterande pliktleveransförsändelser sorterats upp. Att KB har allt som trycks i Sverige är sanning med stor modifikation. En inte obetydlig del av det material som hör hemma i den okatalogiserade samlingen levereras inte till KB. Den enda reklamation som sker vid enheten gäller årsredovisningar från företag. Övriga luckor i beståndet accepteras. Detta är naturligtvis inte helt tillfredsställande. Man bör dock vara medveten om att vissa delar av samlingen är av sådan karaktär att de kan ses som exempel på olika företeelser i samhället. Ett komplett bestånd är inte helt nödvändigt. Affischsamlingen Resultat 1999 1998 1997 Antal tillförda enheter 8 554 6 310 4 967 Varav antikvariska förvärv + gåvor 150 121 30 Antalet tillförda enheter har ökat med drygt 25 % under året. 17

Analys Informationskampanjer från Pliktleveransenheten och Affischsamlingen har ökat medvetenheten om KB:s affischsamling hos tryckerierna och andra leverantörer (antikvariat + privata gåvor). Detta har troligtvis bidragit till en ökad benägenhet hos tryckerierna att leverera affischmaterial. Enheten för kartor, bilder och musiktryck (Kbe) Enhetens uppgift är att via pliktleveranser förvärva kartor, bilder och musiktryck som tryckts i Sverige eller som har en svensk anknytning. Med bilder avses i detta sammanhang främst illustrationsgrafik. Samlingarna förkovras även genom antikvariska förvärv, bl.a. av handritat material, som syftar till att fylla luckor i samlingarna och att därmed stärka denna del av kulturarvet. Materialet förtecknas och tillgängliggörs i originalform, som fotografisk kopia eller som digital bild. Jämfört med enhetens förvärv 1998 9 284 kartor, bilder och musiktryck har 1999 års accession ökat med cirka 82 %, en ökning som främst kan hänföras till Andreas Ekströms omfattande donation av europeiska stadsbilder, ca 7 000, främst vykort från 1960-talet och framåt. Förutom Andreas Ekströms samling kan bland de intressantare förvärven nämnas ett värdefullt fotoalbum, en gång tillägnat Mathias Lehman och nu donerat av hans dotter fru Siv Neuteboom till KB. Bland de antikvariskt förvärvade kartorna kan nämnas en reskarta av Carl Fedrik Akrell från 1830-talet. Resultat Accessioner Kartor in plano: 1 985 Kartor i bokform: 23 Porträtt: 596 Vykort: 13 869 Topografiska planscher: 101 Övriga planscher: 251 Handteckningar: 7 Exlibris: 2 Övrigt: 52 Summa: 16 886 Varav antal pliktleveranser: 7 512 Varav antal gåvor: 4 047 Varav antal köp: 55 Varav antal byten: 65 Observera att enheten fr.o.m. 1997 utökades med samlingskategorin musiktryck. Accessioner 1994/95 4 421 enheter 1995/96 (18 mån.) 8 740 enheter 1997 11 590 enheter 1998 9 284 enheter 1999 11 679 enheter 18

Kostnadsutveckling verksamhetsgren Samla Kostnadsutveckling Samla tkr 18 mån 1999 1998 1997 1995/96 1994/95 Direkta kostnader 17 206 16 885 15 569 25 182 19 629 Gemensamma kostnader 15 762 15 410 12 941 14 027 5 488 32 968 32 295 28 510 39 209 25 117 Antal hyllmeter 18 mån 1999 1998 1997 1995/96 1994/95 Pliktleveransenheten 606 617 501 1 086 723 Periodicaenheten 7 7 5 - - Förvärvsenheten 310 321 344 501 309 Tidningsenheten, svensk dagspress 117 115 114 157 105 Handskriftsenheten 75 37 33 146 29 Enheten för okatalogiserat tryck 4 3 2,5 7 5 1 119 1 100 999 1 897 1 171 18 mån Antal enheter 1999 1998 1997 1995/96 1994/95 Pliktleveranser 419 192 374 335 366 726 485 261 334 909 Förvärv och gåvor 11 814 13 272 14 711 20 840 13 622 431 006 387 607 381 437 506 101 348 531 Styckkostnad per hyllmeter, kr Budget- Direkt Total år kostnad kostnad 1993/94 10 163 1994/95 16 763 21 449 1995/96 13 278 20 674 1997 15 585 28 539 1998 15 350 29 359 1999 15 383 29 475 19

VERKSAMHETSGREN BESKRIVA omfattar Avdelningen för Insamling och Dokumentation samt vissa delar av Avdelningen för Specialsamlingar Verksamhetsmål Att med utgångspunkt i gällande internationella standarder beskriva och analysera dels den svenska utgivningen enligt vedertagna selektiva principer, dels den utländska bokoch tidskriftsproduktion som biblioteket förvärvar Att svara för samordnande och kvalitetshöjande åtgärder vad avser innehållet i den nationella informationsresursen LIBRIS-databasen Återrapportering KB ska redovisa katalogiseringsverksamheten och arbetet med konvertering till nya media. KB ska också redovisa en analys av den svenska utgivningen och av den utländska bokoch tidskriftsprenumerationen som biblioteket förvärvar. En redovisning av kostnadsutvecklingen av verksamhetsgrenen i form av en tidsserie om fem år samt en analys och bedömning av verksamhetsgrenens kvalitetsaspekter ska lämnas. Avdelningen för Insamling och Dokumentation LIBRIS-basen är det främsta, tekniska instrumentet för verksamhetsgrenen, och samarbetet med LIBRIS-avdelningen är nära. I LIBRIS-basen hamnar i stort sett all information som produceras inom verksamhetsgrenen beskriva. Avdelningen har också engagerat sig i metadatautvecklingen och samverkar med Kulturarw 3 - projektet när det gäller hur arkivet ska göras tillgängligt för sökning. Frågorna om strukturering och vägledning till den svenska delen av Internet är också något som har ägnats stor uppmärksamhet under det gångna året. Med Svesök-projektet ingår avdelningen i en samarbetsgrupp med representanter för olika, offentligt finansierade söktjänster. Verksamhetsgrenen är överhuvudtaget beroende av ett nära samarbete med andra bibliotek, främst inom Sverige, men också internationellt, och avdelningen är representerad i en rad internationella arbetsgrupper inom det bibliografiska området. Nationalbibliografi, monografier Enheten katalogiserar det svenska, monografiska materialet i LIBRIS databas, producerar den tryckta nationalbibliografin samt framställer bidragsposter för antologier och samlingsverk. Enheten svarar också för en del av arbetet med att framställa auktoritetsposter för svenska personnamn samt för en del av ämnesordsarbetet. Resultat 1999 1998 1997 1995/96 1994/95 18 mån. LIBRIS-poster: NB-nivå 13 774 14 575 15 230 23 966 14 806 S (b-nivå) 807 1 117 1 000 1 000 427 Artikelposter 2 601 2 839 1 967 4 052 576 Leveransposter 5 579 3 539 1 393 Summa 22 761 22 070 19 590 29 018 15 809 20

Under budgetåret 1999 producerade enheten 13 774 nationalbibliografiska katalogposter. NBposter kännetecknas av att de följer den högsta beskrivningsnivån i internationell standard och är försedda med fullständig SAB-klassifikation och kontrollerade ämnesord. Utöver NBposterna registrerades 807 publikationer som inte uppfyller de urvalskriterier som ställts för upptagning i Svensk bokförteckning/bokkatalog. Fortlöpande har inkommande material som inte omedelbart katalogiserats för nationalbibliografin leveransregistrerats i LIBRIS. Under året har 5 579 publikationer behandlats på detta sätt. Analys I den nationalbibliografiska redovisningen utgör den under år 1999 förlagsutgivna litteraturen ca 63 % (8 609 titlar). Av denna kommersiella utgivning erhölls likaledes ca 63 % (5 460 titlar) i anslutning till första försäljningsdag genom distributionsföretaget BTJ Seelig AB och katalogiserades inom åtta arbetstimmar. Denna nivå är i stort sett densamma som år 1998. De 5 165 titlar som inte är förlagsutgivna är huvudsakligen framställda av föreningar, firmor, centrala myndigheter och enskilda personer. Inom monografienheten indexeras även samlingsverk inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap på artikelnivå vilket innebär en kvalitetshöjning i katalogiseringen av dessa skrifter, eftersom det underlättar för användarna att hitta information från ämnessynpunkt. Under år 1999 producerades 2 601 artikelposter. Under år 1999 har monografienheten tillsammans med övriga enheter inom Avdelningen för Insamling och Dokumentation i LIBRIS registrerat 1 336 auktoritetsposter över svenska personer. Svensk bokförteckning 1998 publicerades under våren 1999. Kvalitetsaspekter Det totala antalet producerade LIBRIS-poster visar en liten men stadig ökning år från år. Däremot kan iakttagas en förskjutning mellan olika nivåer av katalogisering, och den lägsta nivån, leveransposter, har ökat på bekostnad av samtliga övriga poster. Ett överordnat mål för verksamheten måste vara att det katalogiseringsbara tryck (det som inte går till Okatalogiserat tryck) som levereras under året också ska bli synligt i LIBRIS-basen kort tid efter att det kommit in till enheten. För det som inte behandlades inom åtta timmar uppgick denna tid vid slutet av budgetåret till högst fem arbetsdagar. När mängden tryck ökar går det förmodligen inte i längden att upprätthålla full NB-nivå på den icke förlagsutgivna produktionen. Det förefaller då viktigare från kvalitetssynpunkt att vidmakthålla, eller helst, öka antalet artikelposter. Under 1999 har enheten också reviderat sin praxis inom regelverkets ram. Resultatet kommer inte att få full effekt förrän under nästa budgetår. Nationalbibliografi, periodiska publikationer Enheten ansvarar för katalogisering och beståndsregistrering av svenska seriella publikationer samt för indexering av bidrag i årsböcker. Det nationella ansvaret för tilldelning av ISSN finns också inom enheten. Resultat 1999 1998 1997 1995/96 1994/95 18 mån. 21

Summa seriella Publikationer: Huvudposter i LIBRIS 2 811 2 111 1 770 1 735 1 892 Artiklar 1153 1 369 Summa 3 964 3 480 Härtill kommer 53 auktoritetsposter för institutioner. Analys Antalet huvudposter som tillförts LIBRIS har ökat med 484 poster jämfört med 1998. Inom periodicaenheten indexeras ett hundratal årsböcker inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap på artikelnivå. ISSN-centralen delade ut 839 nummer till svenska seriella publikationer jämfört med 780 under 1998. 1 481 ISSN-poster registrerades och överfördes till den internationella periodicadatabasen vid ISSN International Centre i Paris. Leveransregistrering och revision 47 199 tidskriftsnummer, nummer i rapportserier eller årsböcker har tagits emot från Pliktleveransenheten jämfört med 46 094 under 1998. Dessa har registrerats i Persy, den lokala periodicadatabasen. Enheten genomför också kompletteringar av den nationella samlingen när det gäller periodiska publikationer. Kompletteringsbehoven upptäcks via löpande revision och luckorna täcks huvudsakligen genom gåvor. Åtgärderna har gett en tillväxt på 7 hyllmeter fördelat på 2 300 enheter under 1999. Utveckling Enheten bevakar sedan ett par år tillbaka utvecklingen beträffande online-tidskrifter genom att göra länklistan Svensk periodica online. Listan förtecknar aktuella svenska online-tidskrifter som är fritt tillgängliga via Internet och den har under 1999 kommit upp till 334 titlar. Den utökas med ca åtta titlar per månad. Svensk periodica online presenterar titlarna i en alfabetisk och en systematisk avdelning vilket ger en god överblick av utgivningen inom respektive ämnesområde. Kvalitetsaspekter För att bibehålla ett snabbt flöde och därigenom ha en god tillgänglighet av svensk periodica i våra kataloger har vi valt en lägre nivå när det gäller beskrivningen. Det innebär att endast en tredjedel av materialet katalogiseras på nationalbibliografisk nivå, men vinsten blir att det totala antalet titlar i katalogerna utökas. Tillgängligheten förbättras kontinuerligt av den indexering på artikelnivå som bedrivs inom enheten. En annan viktig del i kvalitetsarbetet är att förstärka det påbörjade arbetet med ämnesord. Katalogisering av det utländska förvärvet Katalogenheten ansvarar för katalogisering av det utländska förvärvet, monografiska såväl som periodiska publikationer. Enheten deltar också mycket aktivt i ämnesordsarbetet. Enheten utför dessutom en viss del konvertering. Resultat 1999 1998 1997 1995/96 18 mån. 1994/95 Katalogiseringar 11 281 13 282 15 291 17 701 11 894 Konverteringar 4 600 17 183 11 984 32 461 23 999 Summa 15 881 30 465 27 275 50 162 35 893 22

Analys Totala antalet poster har minskat, trots att vi har haft större resurser än föregående år. Det beror på att enheten har deltagit mer än andra katalogiserande enheter i arbetet med Regina, KB:s lokala system som implementerades och togs i bruk under året. Enheten har härigenom fått ökade eftersläpningar, ca 1 100 volymer, jämfört med 660 för 1998. Av de 11 281 katalogiseringarna utgör 5 068 primärkatalogiseringar, 2 310 övertagande av utländska poster och 3 903 sekundärkatalogiseringar. De utländska posterna fördelar sig på BNB (660), ISDS (79), LC (562), DB (1 009). Totala antalet poster suecanamaterial uppgår till 1 874. Av dessa har 1 005 gjorts för Suecana extranea. Konvertering av KB:s slagords- och referenskatalog har pågått även under 1999. Antalet konverteringsposter har minskat jämfört med föregående år vilket beror på att arbetet med referenskatalogen slutfördes under våren och att konverteringen av slagordskatalogen har minskat i omfång och troligen kommer att kunna slutföras under nästa år. Utvecklingen går mot en ökad andel primärkatalogiseringar i förhållande till sekundärkatalogiseringar, en tendens som kunde anas redan under 1998. Det har dels att göra med att KB:s utländska förvärv delvis är unikt, dels med att man prioriterar det senast inkomna för att förbättra servicen till låntagarna. Kvalitetsaspekter Liksom för andra katalogiserande enheter måste det överordnade målet för verksamheten vara att inkomna böcker så snabbt som möjligt blir tillgängliga för användarna. Det blir de först när de är synliga i LIBRIS-basen och i det lokala bibliotekssystemet Regina. Som ovan redovisats har dessa mål i viss mån stått i konflikt under 1999, men mot slutet av året har de värsta inkörningsproblemen undanröjts, och det bör kunna innebära en bättre balans i fortsättningen. Under året påbörjades ett arbete med att utforma riktlinjer för katalogisering av äldre litteratur (ca 1450-1830) för KB. Katalogenheten har även bedrivit kvalitetshöjande arbete avseende äldre litteratur i LIBRIS-baserna för att öka och förbättra sökbarheten och underlätta för andra bibliotek att återanvända sådana kataloguppgifter. Bibliografisk utveckling och samordning (BUS) Enheten har det samlade ansvaret för att främja enhetlighet och kvalitet på innehållet i LIBRIS-basen. Det innefattar huvudansvar för ämnesordsarbete, klassifikation, auktoritetsarbete, konvertering och registervård i LIBRIS-basen. Dessutom ansvarar enheten för undervisning i katalogisering till LIBRIS-basen och ett varierande antal projekt inom området. Resultat och analys Samordning och utveckling Det elektroniska nyhetsbladet BUS-nytt, som är den viktigaste kanalen för att nå ut till LIBRIS-biblioteken, har utkommit med åtta nummer under året. BUS-nytt och enhetens hemsidor innehåller riktlinjer i bibliografiska frågor. 23