Kursmanual Förvaltningsprocess HRS360/VT12 Sammanställd av: Sebastian Wejedal Beijbom
Välkommen till denna kurs i förvaltningsprocessrätt. I den här manualen har jag sammanställt lite information som jag hoppas att Du skall finna användbar. Här hittar Du dels en allmän redogörelse för kursens uppbyggnad och innehåll, dels en del praktisk information såsom studie- och läsanvisningar och dylikt. Manualen är disponerad efter följande rubriker: 1. Kursens struktur 2. Bassteget 3. Breddsteget 4. Djupsteget 5. Betygsättning 6. Övrigt I. KURSENS STRUKTUR Kursen Förvaltningsprocess består av tre steg: 1. Ett bassteg, som utgörs av föreläsningsserie och som examineras skriftligt genom en traditionell tentamen. 2. Ett breddsteg, som utgörs av en seminarieserie där föreläsningar och seminarier varvas och som examineras muntligt genom aktiv medverkan vid seminarierna. 3. Ett djupsteg, som utgörs av ett rättegångsspel och som examineras både skriftligt och muntligt, dels genom författandet av en domstolsinlaga/ett utkast till dom, dels genom medverkan vid en muntlig föredragning/förhandling. Den underliggande tanken bakom denna trestegsmodell är att graden av läraraktivitet successivt skall minska efter varje steg i samma takt som graden av studentaktivitet ökar. I det följande lämnas en lite utförliga beskrivning av respektive steg. 2.1 Allmänt: II. BASSTEGET Under bassteget som alltså är föreläsningsbetonat kommer vi att ägna oss åt den så kallade allmänna förvaltningsprocessrätten, varmed avses de allmänna regler och principer som (åtminstone som utgångspunkt) äger tillämpning oavsett vilken måltyp det är frågan om. Vi kommer att ta avstamp i den internationellt erkända rätten till domstolsprövning och utifrån denna utgångspunkt studera och problematisera det svenska systemet för överprövning av förvaltningsbeslut. Utöver organisatoriska frågor som anknyter till domstolssystemet som sådant, kommer uppmärksamheten huvudsakligen att riktas mot processen vid förvaltningsbesvär enligt förvaltningsprocesslagen och därtill knutna allmänna rättsprinciper. Även rättsprövning enligt rättsprövningslagen samt kommunalbesvär enligt kommunallagen kommer dock att behandlas, om än översiktligt. Perspektivet under bassteget är genomgående processrättsligt, vilket innebär att förvaltningsprocessen kommer att kontrasteras mot den allmänna processen. Rättegångsbalken och de principer som ligger till grund för prövningen av tvistemål och brottmål kommer således att utgöra frekvent nyttjade jämförelseobjekt, då vi diskuterar prövningen av förvaltningsmål. Ansatsen under bassteget kan därmed beskrivas som i viss mån (inhemskt) komparativ.
2.2 Praktikerveckan: Bassteget avslutas med en praktikervecka till vilken vi har bjudit in praktiskt verksamma jurister som alla inom ramen för privat, ideell och offentlig sektor arbetar med förvaltningsprocess i vidsträckt bemärkelse, vilka kommer att dela med sig av sina erfarenheter. Syftet med dessa gästföreläsningar är tvåfaldigt: För det första att visa på mångfalden av spännande och viktiga arbeten där man sysslar med förvaltningsprocessrätt i olika former, och för det andra att förmedla en inblick i hur det går till i verkligheten och därigenom kontrastera teorin mot praktiken. Sammantaget är ambitionen att gästföreläsningarna härigenom skall ge kursen en ökad verklighetsförankring. Vår strävan har varit att bjuda in en så heterogen grupp föreläsare som möjligt, som representerar olika perspektiv och intressen, och vi är väldigt stolta över att detta år kunna välkomna: Centrum för rättvisa, som är en ideell organisation som söker värna enskildas frioch rättigheter, bland annat genom driva viktiga principfall i domstol; se vidare http://www.centrumforrattvisa.se/sida/vart_uppdrag. Rune Lavin, som är före detta professor i offentlig rätt vid Juridiska fakulteten i Lund, Justitieombudsman, regeringsråd och tillika Regeringsrättens ordförande samt ledamot i lagrådet. Sven-Åke Bergkvist, som är advokat och delägare vid Mannheimer Swartling, och som har en gedigen erfarenhet som processförare i skattemål. Röda korset, som kommer att prata om sitt arbete med den svenska migrationsoch asylprocessen; se vidare http://www.redcross.se/teman/migration. Praktikerveckan avslutas genom ett studiebesök på kammarrätten, som Du hittar här: http://www.kammarrattenigoteborg.domstol.se/kammarratten/kontaktinformation/. 2.3 Lärandemål: Genom bassteget är ambitionen att Du skall fullgöra följande lärandemål: Visa fördjupad kunskap om den administrativa rättsskipningens organisatoriska struktur och processuella utformning; Visa fördjupad kunskap om den reglering som ligger till grund för den allmänna förvaltningsprocessen; Visat förståelse för likheterna och skillnaderna såväl i teori som i praktik mellan förvaltningsprocessen och den allmänna processen, samt förmåga att kunna problematisera dessa skillnader; Visa förmåga att såväl självständigt som i samverkan med andra kunna identifiera förvaltningsprocessuella problem samt att såväl skriftligt som muntligt kunna redogöra för, diskutera och i förekommande fall föredra väl underbyggda och motiverade lösningar på dessa. 2.4 Examination: Basstegets lärandemål examineras skriftligt genom en traditionell tentamen, samt genom obligatorisk närvaro och aktiv medverkan under praktikerveckan.
2.5 Kurslitteratur: Kurslitteraturen på bassteget består av tre böcker, två digital lagkommentar (utvalda delar 1 ) samt ett kompendiematerial, enligt följande: 2.5.1 Böcker: Bohlin & Warnling-Nerep, Förvaltningsrättens grunder, Norstedts Juridik: 2007. von Essen, Processramen i förvaltningsmål Ändring av talan och anslutande frågor, Norstedts Juridik: 2009. Warnling-Nerep, Förvaltningsbeslut Överklagande, rättsprövning och annan domstolsprövning, Studentlitteratur: 2010. 2.5.2 Digitala resurser: Hellners & Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer (utvalda delar, tillgänglig digitakt utan kostnad via databasen Zeteo). Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar (utvalda delar, tillgänglig digitalt utan kostnad via databasen Zeteo). 2.5.3 Kompendiematerial: Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder, Jure, 2007 (utdrag ur). Björkman & Lundin, Kommunen & Lagen, Iustus, 2009 (utdrag ur). Bull, Muntlig handläggning i förvaltningsdomstol, i: Festskrift till Ragnemalm, Juristförlaget i Lund, 2005, s 71 ff. Petrén, Om förvaltningsdomstols utredningsplikt, Förvaltningsrättslig tidskrifit, 1977, s 154 ff. Wennergren, Förvaltningsprocessen En fullbordad tvåpartsprocess, Förvaltningsrättslig Tidskrift, 1996, s 73 ff. Lundin, Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen Ett orättvist regelsystem, i: Regeringsrätten 100 år, Iustus, 2009, s 291 ff. Dahlgren, Allmän förvaltningsdomstols officialprövning, Svensk Juristtidning, 1994, s 388 ff. Bull, Förvaltningsprocessen: mellan partsintressen och rättsstatsideal, Juridisk tidskrift, 2003/04, 108 ff. Lavin, Avvisning eller sakprövning Min historia om res judicata i socialförsäkringsprocessen, i: Festskrift till Vahlne Westerhäll, Santérus, 2011, s 167 ff. Lavin, Ett fatalt misstag eller en överlagd förvaltningsrättsreform, Förvaltningsrättslig tidskrift, 1988, s 42 ff. Lavin, Förvaltningsdomars verkställbarhet, Juridisk Tidskrift, 1993, s 563 ff. Lavin, Prövningstillstånd i kammarrätt dess handhavande och syfte, Förvaltningsrättslig tidskrift, 1995, s 31 ff. Bengtsson & Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, Norstedts Juridik, 2008 (utdrag ur). 1 Syftet med de två lagkommentarerna är inte att de skall läsas från pärm till pärm, utan tanken är snarare att dessa resurser skall möjliggöra fördjupade studier av särskilt relevanta lagrum.
2.6 Anvisningar: Nedan anges den litteratur som utgör underlag för respektive föreläsning, och som med fördel bör läsas innan föreläsningen (eller i vart fall innan tentamen! J ). Kursintroduktion: o von Essen, Processramen, s 22-35. o Ragnemalm, Förvaltningsprocessens grunder (textkompendiet). o Som en allmän bakgrund får ni också gärna läsa Bohlin & Warnling-Nerp, Förvaltningsrättens grunder, s 1-71 (där kapitel 2-5 med fördel kan läsas mycket översiktligt). Den svenska modellen och dess kollaps: o Bohlin & Warnling-Nerep, Förvaltningsrättens grunder, s 322-336. o Warnling-Nerep, Förvaltningsbeslut, s 13-102 (avsnitt 2.3 och 3.2 kan läsas översiktligt), 143-155 och 166-184. Den svenska modellen idag ett lapptäcke: o Warnling-Nerep, Förvaltningsbeslut, s 225-230, 236-241 och 103-141. o Björkman & Lundin, Kommunen och lagen (textkompendiet). Förvaltningsprocessen en kronologi: o Bohlin & Warnling-Nerep, Förvaltningsrättens grunder, s 217-285 (allt som står om kommunalbesvär kan läsas översiktligt). Initialstadiet Processförutsättningar i förvaltningsprocessen: o Rekapitulera förslagsvis Bohlin & Warnling-Nerep, Förvaltningsrättens grunder, s 236-270. o Läs sedan Hellners & Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, kommentaren till FL 22-25 och 27-28 (digital resurs), samt o Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar, kommentaren till FPL 6 a och 33. Beredningsstadiet Processuell handläggningsform o Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar, kommentaren till FPL 9 (digital resurs). o Bull, Muntlig handläggning i förvaltningsdomstol (textkompendiet). Beredningsstadiet Processuell grundprincip: o Petrén, Om förvaltningsdomstols utredningsplikt (textkompendiet). o Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar, kommentaren till FPL 7 a och 8 (digital resurs). o von Essen, Processramen, s 219-249 (dessa sidor kan läsas kursivt).
o Wennergren, Förvaltningsprocessen En fullblodad tvåpartsprocess (textkompendiet). o Lundin, Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen (textkompendiet). Prövningsstadiet Processramen i förvaltningsprocessen: o von Essen, Processramen, s 116-130, 145-164, 196-207 och s 54-66. o Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar, kommentaren till FPL 4 och 29-30 (digital resurs). o Dahlgren, Allmän förvaltningsdomstols officialprövning (textkompendiet) Avgörandestadiet Förvaltningsdomens rättskraft och verkställbarhet: o von Essen, Processramen, s 66-97. o Bull, Mellan partsintressen och rättsstatsideal (textkompendiet). o Lavin, Avvisning eller sakprövning (textkompendiet). o Lavin, Ett fatalt misstag eller en överlagd förvaltningsrättsreform? (textkompendiet). o Lavin, Förvaltningsdomars verkställbarhet (textkompendiet). Överrättsprocess och prövningstillstånd: o Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar, kommentaren till FPL 34 a (digital resurs). o Lavin, Prövningstillstånd i kammarrätt (textkompendiet). Staten som motpart blandade spörsmål: 2.7 Ansvarig lärare: o Bengtsson & Strömbäck, Skadeståndslagen (textkompendiet). Ansvarig lärare under bassteget är Sebastian Wejedal Beijbom, doktorand i processrätt, som nås på: sebastian.beijbom@law.gu.se.
III. BREDDSTEGET 3.1 Allmänt: Breddsteget som alltså är seminariebetonat ägnas sedan den speciella förvaltningsprocessen, det vill säga processen i ett urval av de vanligast förekommande måltyperna hos förvaltningsdomstol. Under en löpande serie, där föreläsningar varvas med seminarier, studeras de särskilda processuella regler och principer som aktualiseras inom, liksom de problem som är förbundna med, dessa utvalda specialprocesser. Syftet med breddsteget är att vidga perspektivet för att därigenom nå fördjupade kunskaper om processen i de utvalda måltyperna. 3.2 Utvalda måltyper: Följande måltyper kommer att studeras särskilt under breddsteget: Asylmål o Momentansvarig lärare är Annkatrin Meyerson, doktorand i offentlig rätt. o Annkatrin nås på: annkatrin.meyerson@law.gu.se. Tvångsvårdsmål o Momentansvarig lärare är Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt. o Lotta nås på: lotta.westerhall@law.gu.se. Socialtjänstmål o Momentansvarig svarig är Lotta Vahlne Westerhäll, pofessor i offentlig rätt. o Lotta nås på: lotta.westerhall@law.gu.se. Taxeringsmål o Momentansvarig lärare är Robert Påhlsson, professor i skatterätt. o Robert nås på: robert.pahlsson@law.gu.se. 3.3 Lärandemål: Genom breddsteget är ambitionen att Du skall fullgöra följande lärandemål: Visa fördjupad kunskap om den reglering som ligger till grund för den speciella förvaltningsprocessen i ett urval vanligt förekommande måltyper; Visa förmåga att såväl självständigt som i samverkan med andra kunna identifiera förvaltningsprocessuella problem samt att såväl skriftligt som muntligt kunna redogöra för, diskutera och i förekommande fall föredra väl underbyggda och motiverade lösningar på dessa. 3.4 Examination: Breddstegets lärandemål examineras muntligt genom aktiv medverkan under vart och ett av seminarierna.
3.5 Kurslitteratur: Kurslitteraturen på bassteget består dels av en digital lagkommentar (utvalda delar), dels av ett kompendiematerial, enligt följande: 3.5.1 Digitala resurser: Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar (utvalda delar, tillgänglig digitalt utan kostnad via databasen Zeteo). 3.5.2 Kompendiematerial: Prop 1990/91:58, Om psykiatrisk tvångsvård m.m (utdrag ur). Valhne Westerhäll & Östlund, Öppen psykiatrisk tvångsvård en lagteknisk felkonstruktion? En analys av RÅ 2010 ref 93, Förvaltningsrättslig tidskrift: 2011, s 373 ff. Ris och ros - En utvärdering av bestämmelserna om rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen, Socialstyrelsen: 2009. Gustafsson, Taking Social Rights seriously (II): Den handkippade lagen, Retfaerd: 2007 (s 38 ff). Lundin, Sanktionsavgifter inom socialtjänstområdet ett stort steg för lagstiftaren, ett litet steg för den enskildes sociala rättigheter, Förvaltningsrättslig tidskrift, 2003, s 465 ff. Rabe & Hellenius, Det svenska skattesystemet [24:e uppl], 2011 (utdrag ur). Prop 2010/11:165, Skatteförfarandet (utdrag ur). 3.6 Anvisningar: 3.6.1 Asyl Underlaget för momentet asyl utgörs av utvalda dalar av Sandesjös och Gerhards kommentar till utlänningslagen. Närmare anvisningar kommer att lämas i anslutning till momentet. Väl mött, önskar Annkatrin. 3.6.2 Tvångsvård Underlaget för momentet tvångsvård består av följande två texter: Dels ett utdrag ur propositionen 1990/91:58, Om psykiatrisk tvångsvård m.m., dels artikeln Öppen psykiatrisk tvångsvård en lagteknisk felkonstruktion?, författad av undertecknad och Allison Östlund. Båda ovanstående texter återfinns i textkompendiet. Till föreläsningen är det inte nödvändigt att ni har läst texterna, utan dessa är istället avsedda att tjäna som underlag för seminariet. Vill ni ytligt bekanta er med texterna inför föreläsningen vore det dock ingen nackdel. Desto viktigare är emellertid att ni har tillgång till relevant lagtext på föreläsningen. Närmare anvisningar beträffande formerna för seminariet kommer att lämnas i anslutning till momentet. Väl mött, önskar Lotta.
3.6.3 Socialtjänst Underlaget för momentet socialtjänst består av följande tre texter: Socialstyrelsens rapport Ris och ros En utvärdering av bestämmelserna om rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen. Gustafssons artikel Taking Social Rights seriously (II): Den handkippade lagen Lundins artikel Sanktionsavgifter inom socialtjänstområdet ett stort steg för lagstiftaren, ett litet steg för den enskildes sociala rättigheter. Samtliga texter återfinns i textkompendiet. Till föreläsningen är det inte nödvändigt att ni har läst texterna, utan dessa är istället avsedda att tjäna som underlag för seminariet. Vill ni ytligt bekanta er med texterna inför föreläsningen vore det dock ingen nackdel. Desto viktigare är emellertid att ni har tillgång till relevant lagtext på föreläsningen. Närmare instruktioner beträffande formerna för seminariet kommer att lämnas i anslutning till momentet. Väl mött, önskar Lotta (återigen). 3.6.4. Taxering För momentet taxering ingår i textkompendiet ett antal sidor i Rabes och Hellenius bok Det svenska skattesystemet, samt den sammanfattande inledningen till prop 2010/11:165, Skatteförfarandet. Propositionen behandlar den nya skatteförfarandelagen, som från och med 2012 ersätter ett antal äldre lagar om skatteförfarandet. Lagen utgör framför allt en redaktionell bearbetning av äldre rätt men innehåller också en del materiella nyheter. Detta innebär bland annat att vissa lagtexthänvisningar i Rabe/Hellenius material är inaktuella. Innehållet är dock med vissa undantag fortfarande riktigt. Anledningen till att ni får detta delvis inaktuella material är att det ännu inte har producerats nya läromedel som täcker in den nya skatteförfarandelagen. Läs sidorna översiktligt inför föreläsningen, för att skaffa er en överblick över taxeringsprocessen. Plugga dem inte! Syftet med det korta taxeringsprocessmomentet är ändå inte att ni skall lära er massa detaljer. Och känn ingen oro över detta. Ni vet väl vid det här laget hur det är? Nya lagar tillkommer hela tiden. På våra två undervisningstillfällen skall vi se till att det hela klarnar. Väl mött, önskar Robert.
IV. DJUPSTEGET 4.1 Allmänt: Djupsteget utgörs av ett rättegångsspel där en utav de måltyper som studerats under breddsteget kommer att fungera som verktyg. Syftet med djupsteget är Du skall få möjlighet att applicera erhållna kunskaper på ett verklighetstroget fall, för att därigenom skapa en ytterligare brygga mellan teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Härutöver syftar djupsteget till att ge Dig övning i vissa färdigheter och förmågor som är viktiga för en jurist, såsom att kunna arbeta i grupp, att kunna hålla givna och ibland korta tidsfrister samt att kunna övertyga genom både skriftlig och muntlig argumentation. Under rättegångsspelet kommer Du att agera i någon utav rollerna som förvaltningsmyndighet, enskild eller domstol. Din uppgift är att, tillsammans med Din grupp, utfriån er roll dels författa en skriftlig inlaga/utkast till dom, dels medverka aktivt vid en muntlig föredragning/förhandling som kommer att äga rum på förvaltningsrätten i Göteborg. 4.2 Lärandemål: Genom djupsteget är ambitionen att Du skall fullgöra följande lärandemål: Visa förmåga att såväl individuellt som i samverkan med andra kunna applicera teoretiska kunskaper på ett verklighetstroget fall, samt att kunna planera och genomföra kvalificerade förvaltningsprocessuella uppgifter inom givna tidsramar. 4.3 Examination: Djupstegets lärandemål examineras dels genom den skriftliga inlagan, dels genom det muntliga framträdandet. 4.4 Anvisningar: Närmare anvisningar beträffande formerna för rättegångsspelet kommer att lämnas i anslutning till momentet. V. BETYGSÄTTNING Kursen innehåller följande enskilda examinationsmoment, som samtliga är betygsgrundande: Kursens första del (Bassteget) examineras genom skriftlig tentamen (motsvarande 5 högskolepoäng), samt genom närvaro och aktiv muntlig medverkan vid praktikerveckan (motsvarande 1 högskolepoäng). Kursen andra del (Breddsteget) examineras genom närvaro och aktiv muntlig medverkan vid den löpande seminarieserien à fyra seminarier (totalt motsvarande 4 högskolepoäng). Kursens tredje del (Djupsteget) examineras genom författande av skriftliga inlagor/utkast till dom, samt genom närvaro och aktiv muntlig medverkan vid en förhandling/föredragning (totalt motsvarande 5 högskolepoäng).
Betygsättningen på kursen kommer att gå till enligt följande: På hela kursen kan maximalt erhållas 30 kurspoäng. Dessa poäng fördelar sig på respektive examinationsmoment enligt följande: Skriftlig tentamen: 10 kurspoäng. Praktikervecka: 2 kurspoäng. Seminarieserie: 8 kurspoäng, varav: o 2 poäng avser seminariet om asyl; o 2 poäng avser seminariet om tvångsvård; o 2 poäng avser seminariet om socialtjänst; o 2 poäng avser seminariet om taxering. Rättegångsspel: 10 kurspoäng, varav: o 8 poäng avser den skriftliga inlagan; och o 2 poäng avser den muntliga förhandlingen/föredragningen. På respektive moment kan endast betyget B (godkänd) erhållas; graderade betyg ges alltså inte på de enskilda examinationsmomenten. Poängen från respektive moment kommer istället att läggas samman och utgöra underlag för ett sammanfattande slutbetyg, där följande betygsgrader förekommer: AB (med beröm godkänd), Ba (icke utan beröm godkänd), B (godkänd) och U (underkänd). 6.1 GUL VI. ÖVRIGT Den information och det underlag som nu finns samlat i denna manual och i de två kompendierna skall inte betraktas som fullständigt tvärtom kommer vi som undervisar på kursen att kontinuerligt lämna kompletterande anvisningar och eventuellt komplettera med ytterligare material. Kontrollera därför regelbundet kurshemsidan på GUL, som är den kanal som lärarna på kursen kommer att använda för att kommunicera med Dig när vi inte har möjlighet att under lektionstid ge muntlig information. På GUL kommer vi således att kontinuerligt lägga upp anvisningar och kompletterande material och den information som finns på GUL måste vi förvänta oss att ni har tagit del av. Under aktivitetens dokument finns nu fyra huvudmappar, samt ett antal undermappar, enligt följande:
1. I mappen Kursinformation hittar Du allmän information om kursen, såsom kurslitteratur och kursplan. Här hittar du också ett uppdaterat schema. 2. I mappen Steg 1: Bas hittar Du all information och allt underlag som är relaterat till bassteget. Exempelvis kommer jag i denna mapp lägga upp mina power points inför föreläsningarna. I undermappen Praktikerveckan kommer jag samla det underlag som gästföreläsarna eventuellt vill att ni tar del av inför deras föreläsningar. 3. I mappen Steg 2: Bredd har jag skapat en undermapp för respektive lärare, där dessa kommer lägga upp anvisningar och eventuellt kompletterande material inför sina momement. 4. I mappen Steg 3: Djup kommer slutligen information kring och underlag inför rättegångsspelet finnas att tillgå. 6.2 Digitala resurser De digitala resurserna finns på databasen Zeteo, som ni har åtkomst till från bibliotekets hemsida (www.ub.gu.se). Ni hittar dem enligt följande operation: o Klicka på innehållsförteckning. o Klicka på litteratur. o Kommentaren till förvaltningslagen, förvaltningsprocesslagen och utlänningslagen hittar ni sedan i mappen Offentlig rätt, statsrätt och statsvetenskap. o Klicka på respektive lag, på kommentar eller motsvarande och sedan på det lagrum som Du vill fördjupa dig i. Avslutningsvis: Varmt välkommen till kursen! Jag hoppas att Du skall finna den både intressant och lärorik. /Sebastian