Verksamhetsberättelse 2013 Högsta förvaltningsdomstolen Regionala förvaltningsdomstolar Försäkringsdomstolen Marknadsdomstolen 10.3.2014 Högsta förvaltningsdomstolen
Sida 2 / 50 Innehållsförteckning FÖRORD...4 FÖRVALTNINGSRÄTTSKIPNING SOM BASFUNKTION...7 Förvaltningsdomstolssystemet...7 Förvaltningsrättskipningens betydelse för samhället...8 Avgöranden i regionala förvaltningsdomstolar...9 UPPGIFTER OM FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHET ÅR 2013... 12 Till förvaltningsdomstolarna inkomna ärenden... 12 Högsta förvaltningsdomstolen... 13 De regionala förvaltningsdomstolarna... 14 Försäkringsdomstolen... 16 Marknadsdomstolen... 18 Förändringar i verksamhetsmiljön... 19 Ålands förvaltningsdomstol... 21 Förvaltningsrättsskipningens effektivitet... 23 Handläggningstider för avgjorda ärenden... 23 Antalet anhängiga ärenden och hur länge de varit anhängiga... 24 Flexiblare domstolssammansättningar... 25 Verksamhetsanslag och verksamhetsutgifter... 25 VERKSAMHETSMILJÖ OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETEN... 28 Strukturella reformer... 28 Strukturreformen av förvaltningsdomstolarna... 28 Utvecklingsprojekt som berör förvaltningsrättskipningen... 29 Planer att bredda besvärstillståndssystemets tillämpningsområde... 29 Gottgörelse för dröjsmål vid rättegång... 29 De regionala förvaltningsdomstolarna behandlar nu tjänstemannanämndens och landsbygds- näringarnas besvärsnämnds ärenden... 29 Utveckling av informationstekniken... 30 Förvaltningsdomstolarnas lokaler... 32 PERSONALEN... 33 Personalstruktur... 33 Arbetshälsa... 34 Fortbildning... 34 INTERN OCH EXTERN STYRNING AV VERKSAMHETEN... 35 Extern styrning... 35 Intern kontroll... 36
Sida 3 / 50 Utvärdering av verksamheten... 36 Viktiga omständigheter som påverkat verksamheten... 37 Utlåtande om utvärdering och bekräftelse av intern kontroll... 39 BILAGOR... 40 BILAGA 1. FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS RESULTAT... 41 BILAGA 2. NYCKELTAL FÖR DE REGIONALA FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS PRODUKTIVITET... 43 BILAGA 3. FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERSAMHETSUTGIFTER 2010-2013... 46 BILAGA 4. FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS DOMKRETSAR 31.12.2013... 47 BILAGA 5. FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS DOMKRETSAR 1.4.2014... 48 BILAGA 6. KONTAKTUPPGIFTER TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA... 49
Sida 4 / 50 FÖRORD Till rättsstatsprincipen, som har stadfästs i vår grundlag, hör lagbundenhet som ett centralt element i förvaltningen. Principen innebär att all myndighetsutövning ska grunda sig på lag. Ur individens perspektiv betyder principen att rättssäkerhet är en grundläggande rättighet, som tillkommer var och en. Tyvärr är så inte fallet överallt i världen. För att rättssäkerheten ska tillgodoses får förvaltningsmyndigheters samtliga enskilda beslut överklagas, från beslut som fattas av en kommunal tjänsteinnehavare eller sektion av en nämnd till de beslut som fattas av statsrådet. Det är därför mest sannolikt att en förvaltningsdomstol alltså någon av de regionala förvaltningsdomstolarna, marknadsdomstolen, försäkringsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen är den domstol som en vanlig medborgare i något skede av sitt liv kommer i kontakt med, vare sig det gäller skatter, byggande, miljö, socialskydd, barnskydd, hälsa, näringar, tjänsteförhållanden, val eller någon annan av ett stort antal vardagliga saker. Då förvaltningsdomstolarna prövar en stor mängd olika frågor från samhällets och ekonomins alla områden, får man i synnerhet genom förvaltningsdomstolarnas beslut en allmän bild av hur rättsstaten fungerar. En utgångspunkt för rättsstaten och lagbunden förvaltning är dock att alla förvaltningsbeslut redan på första nivå ska vara så riktiga som möjligt och ska motiveras. Erfarenheten säger dock att problem och behov av rättsskydd alltid uppstår i en del av ärendena. De grundlagsfästa självständiga förvaltningsdomstolarna står för en heltäckande och sakkunnig styrning av lagtillämpning på alla rättsområden, t.ex. inom olika sektorer av beskattning, näringsutövning, offentlig upphandling, konkurrens, immaterialrätt, miljötillstånd, gruvärenden, planläggning, byggande, utlänningsärenden, offentlighet, kommunalärenden och social- och hälsovårdsärenden. De utgör en betydande resurs samt en produktivitets- och konkurrensfaktor för Finland. Särskilda förvaltningsdomstolar finns också i flertalet andra europeiska länder, såsom t.ex. i Sverige, Tyskland och Frankrike. I länder där det finns bara en enda högsta instans och lägre instanser vilkas beslut överklagas till samma högre instanser och slutligen till samma högsta instans, söker man nya lösningar för att åstadkomma ett effektivare rättsskydd och en mera täckande judiciell styrning i andra ärenden än brottmål och civilmål, vilka vanligtvis i praktiken kommer att dominera domstolarnas verksamhet i länder där man har bara ett domstolssystem för alla ärenden. I detta sammanhang har det välfungerande systemet i Finland tilldragit sig särskilt intresse. Trots förvaltningsdomstolarnas centrala betydelse kan man inte påstå att allmänhetens generella kunskaper om förvaltningsrättskipningen genomsnittligt skulle vara särskilt goda. Uppfattningen om vad en förvaltningsdomstol är kan vara oklar eller helt obefintlig i det allmänna medvetandet. Detta kan till någon del säkert bero på att förvaltningsprocessen för det mesta är skriftlig, även om muntliga förhandlingar beroende på ärendets natur kan ha sin egen viktiga roll i handläggningen. Samti-
Sida 5 / 50 digt kan det också hända att medborgarnas bild av domstolarna numera överlag i högre grad präglas av bilder från amerikanska rättssalar än av någon inhemsk verklighet, vare sig det är fråga om allmänna domstolar eller förvaltningsdomstolar. I detta avseende har vi också själva anledning att ständigt försöka förbättra bilden av oss själva, börjande med en förekommande betjäning av parterna och klar och tydlig information i enskilda ärenden. Den allmänna kommunikationen utåt får också hela tiden större betydelse. Det är en av våra viktigaste målsättningar att allmänheten ska ha allt bättre tillgång till våra avgöranden. Arbetet med att utveckla webbkommunikationen har därför stått starkt i fokus under den senaste tiden. I högsta förvaltningsdomstolen och marknadsdomstolen tog man i fjol i bruk helt nya ajourförda publikationssystem; i förvaltningsdomstolarna och försäkringsdomstolen väntar samma reform år 2014. Ändringar och problem i civilsamhället och ekonomin återspeglar sig ofta mycket snabbt i de ärenden som förvaltningsdomstolarna får att avgöra. Detsamma gäller antalet inkommande ärenden och deras spridning på olika ärendegrupper. Därför måste förvaltningsdomstolarna kunna reagera flexibelt och inrikta sin verksamhet på rätt sätt också i överraskande situationer. Det finns dock gränser; en domstol som drunknar i stora ärendemängder kan inte handlägga dem på ett behörigt sätt och inom rimlig tid, i synnerhet om resursminskningar utan hänsyn till arbetsmängderna samtidigt undergräver den ordinarie rättskipningsverksamhetens verksamhetsmöjligheter. Jag litar dock fortfarande på att man inser vikten av ett fungerande rättsväsende för landets hållbara ekonomi och samhällets kohesion. Under år 2013 har arbetet med flera betydande strukturella reformer fortskridit i förvaltningsdomstolarna. Strukturreformen av hovrätterna och förvaltningsdomstolarna innebär att antalet förvaltningsdomstolar minskar med två och Östra Finlands och Norra Finlands förvaltningsdomstolar samtidigt inrättas. Reformen har behandlats i riksdagen och de nya domstolarna inleder sin verksamhet i början av april 2014. Reformen har krävt långvarig förberedelse och framförhållning av alla involverade. I detta sammanhang har jag särskild anledning att tacka alla medverkande för tålamod och konstruktivt samarbete inför de nya utmaningarna och att tacka de domstolar som snart lägger ned sin verksamhet och deras personal för det viktiga arbete som de utfört för att garantera rättssäkerheten i sin region. Av de strukturella reformer som genomförts under det gångna året är det också skäl att nämna indragningen av tjänstemannanämnden och överföringen av dess uppgifter på de regionala förvaltningsdomstolarna. Denna principiellt viktiga reform, som gäller tillgång till domstol, innebär samtidigt att statstjänstemän och kommunala tjänsteinnehavare härefter har möjlighet att söka rättsskydd med tillämpning av ett likadant förfarande. En annan viktig reform som man fattat beslut om år 2013 är indragningen av landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och överföringen av dess uppgifter till dels Tavastehus förvaltningsdomstol, dels Norra Finlands förvaltningsdomstol och dels samtliga förvaltningsdomstolar. Ändringen träder i kraft i början av september 2014. Dessa reformer stärker ytterligare förvaltningsdomstolarnas ställning som förvaltningsdomstolar med omfattande och mångsidiga uppgifter.
Sida 6 / 50 En annan strukturreform som genomfördes i fjol var att marknadsdomstolen fick ett bredare behörighetsområde och att Patent- och registerstyrelsens besvärsnämnd drogs in. Från början av september 2013 är marknadsdomstolen första rättsinstans i ärenden som gäller konkurrens- och tillsynsärenden, offentlig upphandling samt industriella och upphovsrättsliga ärenden och dessutom specialdomstol i marknadsrättsliga ärenden. Även om högsta förvaltningsdomstolen inte i första hand är en prejudikatdomstol, är styrning av lagtillämpningen sedan länge en av dess uppgifter och högsta förvaltningsdomstolens avgöranden har i varje händelse vägledande betydelse, rentav på flera nivåer. Denna aspekt har så småningom kommit att betonas. Redan under tre år i följd har högsta förvaltningsdomstolen avgjort ungefär lika många besvärstillståndsärenden som ordinära besvärsärenden. Under 2013 publicerade högsta förvaltningsdomstolen ett rekordantal årsboksavgöranden, sammanlagt 202, och därtill 43 korta referat. Sedan hösten 2013 har HFD:s nya webbplats öppnat nya möjligheter att publicera också andra avgöranden av allmänt intresse. Den digra helhet av lagförslag gällande besvärstillståndssystemet som i slutet av fjolåret färdigställdes hos justitieministeriet är det första vittgående steget i riktning mot ett sådant system, om än måhända ett steg med anspråkslösa verkningar. De föreslagna ändringarna understryker i varje händelse betydelsen av det beslutsfattande som sker i första instans i förvaltningsprocessen. Å andra sidan hade det av många olika anledningar varit på sin plats att som ett första steg i reformerna till ett minimum skära ner det relativt stora antalet ärenden där högsta förvaltningsdomstolen utgör den första och enda rättsinstansen. Detta skulle också ha banat väg för möjligheten att överväga att ta i bruk besvärstillståndsförfarandet i situationer där det inte nu är möjligt. Denna förvaltningsdomstolarnas gemensamma verksamhetsberättelse innehåller som bekant en redogörelse för verksamheten i alla förvaltningsdomstolar under 2013. Under verksamhetsåret kunde arbetssituationens behärskas trots att ärendena är många till antalet, av många olika slag och varierar från år till annat. Förvaltningsdomstolarna lyckades med att fullgöra sin krävande rättssäkerhetsuppgift och till övervägande del även sina målsättningar i fråga om resursutnyttjande och produktivitet. Förvaltningsdomstolarnas avgöranden är fortfarande inte särskilt dyra vare sig för den offentliga sektorn eller för parterna. Parterna får också sina beslut utan dröjsmål, i medeltal inom 7,9 månader. I detta sammanhang kan jag inte heller låta bli att betona hur viktigt det är att rättskipningen elektroniskt skulle fungera effektivare och bättre. Det är också detta område som måste stå i fokus om man vill öka produktiviteten i rättskipningen. Helsingfors, den 28 februari 2014 Pekka Vihervuori President i högsta förvaltningsdomstolen
Sida 7 / 50 FÖRVALTNINGSRÄTTSKIPNING SOM BASFUNKTION FÖRVALTNINGSDOMSTOLSSYSTEMET Förvaltningsdomstolarna meddelar rättsskydd och främjar rättvisa, säkerhet, ordning, välfärd, ekonomisk verksamhet och fungerande förvaltning i samhället. Förvaltningsdomstolarna avgör ärenden inom många olika sektorer såsom beskattning, ekonomisk konkurrens, markanvändning, byggande, miljöskydd, kommunikationer, utkomstskydd, social- och hälsovård, barnskydd och immigration. Förvaltningsdomstolarna1 fungerar som garant för rättssäkerhet och laglighet vid myndighetsutövning. Förvaltningsrättskipningen har en dubbel uppgift; den ska dels kontrollera att det allmänna utövar sin verksamhet i enligt med lag, dels förmedla rättsskydd till enskilda, företag och samfund. Allmänna förvaltningsdomstolar är enligt 98 i grundlagen högsta förvaltningsdomstolen och de regionala förvaltningsdomstolarna. Grundregeln är att en förvaltningsmyndighets beslut överklagas hos en allmän regional förvaltningsdomstol. Inom särskilda i lag föreskrivna områden utövar marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen domsrätt i egenskap av specialdomstolar. I vissa typer av ärenden söks ändring hos en specialdomstol eller genom besvär direkt hos högsta förvaltningsdomstolen. Bild 1. Överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut hos förvaltningsdomstolarna. 1 Om inte något annat nämns, avses i verksamhetsberättelsen med förvaltningsdomstolar högsta förvaltningsdomstolen, de regionala förvaltningsdomstolarna, försäkringsdomstolen och marknadsdomstolen.
Sida 8 / 50 FÖRVALTNINGSRÄTTSKIPNINGENS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET I Finland har utövningen av offentlig makt redan i ett mycket tidigt skede varit bunden till lag. En aspekt av detta har länge varit möjligheten att i efterhand få myndighetsutövningens laglighet prövad. Systemet för sökande av ändring genom förvaltningsrättskipning och de sätt på vilka ändring kan sökas genom förvaltningsprocess har också kontinuerligt utvecklats. Förvaltningsrättskipningen skildes från den övriga rättskipningen, det vill säga civil- och straffprocessen redan när vårt land blev självständigt. Såväl de medborgerliga friheterna, övriga grundläggande rättigheter och skyddet av mänskliga rättigheter som en effektiv verkställighet av unionsrätten inom den nationella rätten kräver att rättssäkerheten tryggas och laglighetstillsynen över förvaltningen genomförs av oberoende domstolar. Tillsynen över lagligheten i den offentliga maktutövningen begränsar sig inte enbart till granskning av maktutövningens former, utan det gäller att gå djupare dvs. till innehållet. När det gäller förvaltningsdomstolarna, har redan den historiska utvecklingen inneburit att uppgiften att se till lagligheten i offentlig maktutövning och att meddela enskilda personer rättsskydd kopplas samman på ett naturligt och välfungerande sätt. I sin undersökning av förvaltningsrättskipningens samhällseffekter utredde högsta förvaltningsdomstolen hur förvaltningsdomstolarnas avgöranden påverkar förvaltningens funktionsförmåga. 2 Enligt undersökningen fattar de myndigheter som utövar offentlig makt inom olika förvaltningsområden och -nivåer årligen 20 30 miljoner förvaltningsbeslut, som vid behov kan överklagas hos förvaltningsdomstolarna. Då förvaltningsdomstolarna årligen avgör cirka 30 000 överklaganden och högsta förvaltningsdomstolen cirka 4 000 ärenden av olika slag, kan man anse att den finländska förvaltningen allmänt taget fungerar mycket väl. Det stora antalet förvaltningsbeslut visar också att antalet överklaganden vid förvaltningsdomstolarna snabbt kan öka i antal om det finns rum för tolkning eller uppstår oklarheter i lagstiftningen eller om beslutsfattandet inom förvaltningen inte fungerar. Ett exempel på detta är att när bilbeskattningen ändrades till följd av en dom av Europeiska unionens domstol, anhopades ärenden av detta slag hos de regionala förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsdomstolar som fungerar parallellt med allmänna domstolar är vid internationell jämförelse inte något undantag, utan snarare huvudregel, i synnerhet i länder som är jämförbara med Finland. Av de 15 gamla medlemsstaterna i Europeiska unionen finns det separata förvaltningsdomstolar i alla andra stater än Danmark, Storbritannien och Irland. Högsta förvaltningsdomstolen har aktivt begärt förhandsavgöranden av unionsdomstolen. Under åren 1996 2013 har en begäran om förhandsavgörande 83 gånger sänts från Finland och av dessa har HFD sänt över hälften, dvs. 42 stycken. Under verksamhetsåret gav Europeiska människorättsdomstolen inga domar som skulle ha gällt ärenden som prövats i finsk förvaltningsprocess. 2 Högsta förvaltningsdomstolens undersökning om förvaltningsrättskipningens samhällseffekter (pyramidundersökningen), december 2009, webbpublikation (på finska), http://www.kho.fi/khon_tutkimusjulkaisuja_1_2009.pdf.
Sida 9 / 50 AVGÖRANDEN I REGIONALA FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR Rovaniemi förvaltningsdomstols beslut 4.4.2013, som gällde beskattning, utgör ett exempel på gruvdriftens inverkan på förvaltningsdomstolarnas avgöranden. Vid beskattningen hade de befintliga och exploaterade malmtillgångarna beaktats vid bestämningen av en fastighets faktiska värde. Förvaltningsdomstolen fann att rätten till exploatering av gruvmineraler inte skulle anses utgöra en fastighet eller beståndsdel av fastighet för vilken fastighetsskatt kunde påföras, inte ens då fastighetsinnehavaren också var gruvrättighetsinnehavare. FINLEX - Förvaltningsdomstolarnas avgöranden: Rovaniemi FvD 04.04.2013 13/0159/1 (på finska) Av Åbo förvaltningsdomstols avgöranden var de från allmän synpunkt mest betydelsefulla avgörandena de som gällde detaljplanerna för Torgparkeringen (5.4.2013 Nr 13/0073/1) och kvarteret Torghörnet (2.7.2013 Nr 13/0190/1). Avgörandena berörde markanvändningen vid Salutorget i Åbo och torgets omgivning. Rättsfrågor var bl.a. hur underjordiskt byggande kunde påverka det omgivande byggbeståndet samt hur den bebyggda miljön skulle skyddas. Förvaltningsdomstolen fann att detaljplanerna var lagliga. Besluten har stor betydelse för hur den för Åbo mest kännetecknande miljön kommer att se ut i framtiden och hur centrum i Åbo kommer att utvecklas. Åbo förvaltningsdomstol 2.7.2013 Nr 13/0190/1 och 5.4.2013 Nr 13/0073/1 (på finska). I Kuopio förvaltningsdomstols beslut om delgeneralplanen för centrumområdet i Koli var det bl.a. fråga om huruvida man i ett område som i ett principbeslut av statsrådet betecknas som ett värdefullt landskapsområde kunde placera ett område för resetjänster, när platsen i landskapsplanen inte hade anvisats som ett område för resetjänster. Området ligger mycket nära Koli nationalpark. Förvaltningsdomstolen fann att landskapsplanen hade tjänat som tillräcklig vägledning vid utarbetandet av generalplanen, så som föreskrivs i 32 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen, och att delgeneralplan också värnade miljön så som föreskrivs i 39 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen. Kuopio förvaltningsdomstol 8.11.2013 nr 13/0463/3 Vasa förvaltningsdomstol gav 5.9.2013 beslut i ett miljötillståndsärende som gällde Helsingfors-Vanda flygplats. Ändringssökandena (totalt 39 besvär) var myndigheter, privatpersoner, föreningar för personer som var bosatta på området samt tillståndshavaren Finavia Abp. De viktigaste besvärsgrunderna gällde olägenhet av buller, utsläpp i marken, grundvatten och ytvatnen, miljötillståndets förhållande till planläggning och till bestämmelserna i luftfartslagen samt behovet av miljökonsekvensbedömning. Vasa förvaltningsdomstol 5.9.2013 nr 13/0230/1 Tavastehus förvaltningsdomstol avgjorde ett ärende som gällde placeringen av ett vindkraftverk i ett fall där tillstånd att bygga på området kunde avgöras med ett s.k. planlägg-
Sida 10 / 50 ningsbehovsavgörande. Det var fråga om att bygga sex vindkraftverk med en nominell effekt på 2 3 MW på ett cirka 200 hektar stort område med ekonomiskog. Området var inte särskilt värdefullt från natursynpunkt eller annars. De närmaste skyddsområdena befann sig på 1 5 kilometers avstånd från områdesgränsen. Projektet hade tagits in i objektsförteckningen över vindkraftsområden i landskapet och omgivningen var glest bebodd. Planläggningsbehovsavgörandet innebär att åtgärder som hänför sig till användningen av området får vidtas, såsom att vindkraftverk får placeras där samt att områden för montering och uppförande av sådana får anläggas samt vägar som underhållet av vindkraftverken kräver får byggas. FINLEX - Förvaltningsdomstolarnas avgöranden: Tavastehus FvD 20.03.2013 13/0146/2 (på finska) Tavastehus förvaltningsdomstol avgjorde också ett ärende som gällde placeringen av ett vindkraftverk i en situation där byggandet inte kunde avgöras med ett s.k. planläggningsbehovsavgörande. Det var fråga om byggande av fem vindkraftverk på 3 MW i närheten av ett tidigare mindre vindkraftverk. Kraftverkens totalhöjd var 180 210 meter och avsikten var att placera dem i ett bergigt ekonomiskogsområde. Enligt landskapsplanen låg byggnadsplatsen delvis på ett bergsområde som klassificerats såsom ett från rikssynpunkt värdefullt område. Det kortaste avståndet till en värdefull kulturmiljö i landskapet var 1,5 km och på cirka en kilometers avstånd fanns ett objekt med kulturhistorisk betydelse. Vindkraftsprojektet skiljde sig klart från den tidigare byggnationen och den rådande markanvändningen på området. Därför skulle förutsättningarna för byggande av vindkraftverk på området i fråga prövas genom planläggning av området. FINLEX - Förvaltningsdomstolarnas avgöranden: Tavastehus FvD 15.02.2013 13/0072/2 (på finska) Helsingfors förvaltningsdomstols avgörande 12.2.2013 utgör ett exempel på hur principerna om jämlikt bemötande och likabehandling ska tillämpas enligt förvaltningslagen och lagen om likabehandling. En stad hade till olika föreningar arrenderat ut områden för kolonistugor. Av dessa områden hade föreningarna därefter till enskilda stadsbor arrenderat ut platser för kolonistugor. För platser som arrenderades åt krigsinvalider hade staden bestämt principer som begränsade utarrenderingen av platserna, rätten att hålla en stuga på platsen samt överlåtelse av arrenderätten. För andra kolonistugeföreningar eller deras medlemmar hade staden inte fordrat att motsvarande begränsningar skulle tillämpas. Förvaltningsdomstolen fann att stadsstyrelsens beslut stred mot principerna om jämlik behandling enligt förvaltningslagen och likabehandling enligt lagen om likabehandling och upphävde stadsstyrelsens överklagade beslut på den grunden att de var lagstridiga. FINLEX - Förvaltningsdomstolarnas avgöranden: Helsingfors FvD 12.02.2013 13/0107/2 (på finska) I Helsingfors förvaltningsdomstols beslut 18.9.2013 var det fråga om vilken betydelse ett moderbolags olika funktioner, såsom koncernledningen, försäljningen av administrativa
Sida 11 / 50 tjänster och moderbolagets egen administration hade när det gällde att avgöra i vilken mån moderbolaget fick dra av den mervärdesskatt som ingick i moderbolagets mervärdesskattepliktiga verksamhet och anskaffningar. Ägande i dotterbolag, utövning av aktieägarens rättigheter och mottagande av betydande utdelningar såsom aktieägare ansågs vara verksamhet som inte omfattades av mervärdesbeskattning, varför moderbolaget inte till denna del hade rätt att dra av mervärdesskatt. I sitt beslut behandlade förvaltningsdomstolen också fördelningsgrunden för rätten att dra av den mervärdesskatt som ingått i anskaffningar som delvis hade samband med försäljningen av administrativa tjänster. Till denna del upphävde förvaltningsdomstolen de överklagade besluten och de återförvisade ärendet till Skatteförvaltningen för ny handläggning. Beslutet kan ha stor inverkan på hur rätten att dra av mervärdesskatt kommer att bestämmas för moderbolag i koncerner. Från de skattskyldigas och Skatteförvaltningens synpunkt kan beslutet förtydliga och förenhetliga motsvarande moderbolags ställning i mervärdesbeskattningen samt till vilken del och enligt vilken fördelningsgrund rätten att dra av mervärdesskatt som ingår i anskaffningar kommer att bedömas i motsvarande situationer. FINLEX - Förvaltningsdomstolarnas avgöranden: Helsingfors FvD 18.09.2013 13/1360/4 (på finska) I Helsingfors förvaltningsdomstols beslut 18.9.2013 var det fråga om klientavgifter inom socialvården. Kommunen hade placerat en socialvårdsklient i ett privat servicehus och beslutat att utöver den klientavgift som bestäms enligt betalningsförmåga också ta ut en avgift för tillbehör som behövdes i vården. För att den boendetjänst som kommunen ordnade skulle kunna anses vara ordnad så som bestämdes i lagen, skulle de kostnader som täcktes med avgifter av klienten motsvara hans eller hennes betalningsförmåga. Om kommunen ordnade tjänsterna genom att köpa dem av privata tjänsteproducenter, innebar jämlikt bemötande av kommuninvånare att endast sådana avgifter och ersättningar fick tas ut som kommunen tog ut för tjänster som den själv producerade. Beslutet upphävdes, eftersom tillbehörsavgiften inte hade beaktats när klientavgiften bestämdes. FINLEX - Förvaltningsdomstolarnas avgöranden: Helsingfors FvD 18.09.2013 13/0869/6 (på finska) Helsingfors förvaltningsdomstol fann att de målsättningar som framgår av förarbetena till lagrummet om tilläggsskatt på pensionsinkomst och som syftar till skärpt beskattning av högpensionstagare motsvarar allmän fördel, är allmänt godtagbara och även motsvarar de allmänna målsättningarna för beskattningen. För införandet av tilläggsskatt på pensionsinkomst förelåg därför en sådan godtagbar grund som avses i 6 2 mom. i grundlagen och tilllämpningen av bestämmelsen ansågs inte stå i uppenbar strid med grundlagen på det sätt som avses i grundlagen 106. FINLEX - Förvaltningsdomstolarnas avgöranden: Helsingfors FvD 10.10.2013 13/0976/6 (på finska)
Sida 12 / 50 Uleåborgs förvaltningsdomstol ansåg att en elev i förskoleundervisningen hade rätt till avgiftsfri transport hemifrån direkt till förskoleundervisningen, även om eleven utöver förskoleundervisning var i behov av dagvård. Förvaltningsdomstolens ståndpunkt skiljer sig från kommunernas allmänna praxis, enligt vilken ett barn som deltar i förskoleundervisning inte anses ha rätt till transport om barnet också dagvårdas. FINLEX - Förvaltningsdomstolarnas avgöranden: Uleåborgs FvD 20.12.2013 13/0607/1 (på finska) Uleåborgs förvaltningsdomstol fann att det inte hade varit möjligt att genom ett delägaravtal överföra uppgifter som innebar myndighetsutövning på ett av flera kommuner samägt avfallshanteringsbolag. Med ett sådant avtal hade kommunerna inte kunnat förbinda sig till kommunalt anordnad avfallstransportering, som var något som kommunernas gemensamma avfallshanteringsmyndighet hade behörighet att fatta beslut om. Den nya avfallslagen (646/2011) har aktualiserat frågan vilka uppgifter inom avfallshanteringen som kan överföras på privaträttsliga bolag och vilka uppgifter som är avfallshanteringsmyndighetens. Uleåborgs förvaltningsdomstol 31.10.2013 nr 13/0476-0478/1 och 13/0480-0482/1 Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden finns i databanken FINLEX - Högsta förvaltningsdomstolen (sammandrag på svenska) Marknadsdomstolens avgöranden finns i samma databank under Marknadsdomstolen Avgöranden. Försäkringsdomstolens avgöranden finns också i databanken under Försäkringsdomstolen Avgöranden UPPGIFTER OM FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHET ÅR 2013 TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA INKOMNA ÄRENDEN År 2013 inkom det till förvaltningsdomstolarna sammanlagt 32 358 ärenden och sammanlagt 31 145 ärenden avgjordes. Cirka 20 procent av förvaltningsdomstolarnas avgöranden ledde till ändring av beslutet eller återförvisande av ärendet till den myndighet som fattat beslutet. 3 Av de ärenden som inkom till högsta förvaltningsdomstolen har 80 procent gällt beslut som regionala förvaltningsdomstolar meddelat. Därmed återspeglas ändringarna i förvaltningsdomstolarnas arbetssituation också i högsta förvaltningsdomstolen. 3 Om inte något annat nämns, baserar sig siffrorna och statistiken i verksamhetsberättelsen på rapporter som producerats av justitieministeriet.
Sida 13 / 50 Flertalet av besvären i förvaltningsdomstolarna kommer från enskilda personer, som yrkar att myndighetens beslut ska ändras. Vid förvaltningsdomstolarna handläggs nästan inte alls s.k. summariska ärenden av massakaraktär, utan varje avgörande förutsätter individuell prövning. Individuell prövning i förvaltningsprocess är nödvändig för tryggandet av rättssäkerheten i en rättsstat. 45000 40000 38876 35000 30000 25000 20000 15000 10000 31054 32667 35353 36080 33190 31483 32358 Högsta förvaltningsdomstolen Regionala förvaltningsdomstolar Försäkringsdomstolen Marknadsdomstolen 5000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bild 2. Till förvaltningsdomstolarna inkomna ärenden åren 2006 2013 HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Till högsta förvaltningsdomstolen inkom under året 4 126 ärenden. Detta var nästan 200 flera än år 2012. Av ärendena var 3 743 besvärsärenden där beslut av de regionala förvaltningsdomstolarna överklagades. Detta utgör 91 procent av alla inkomna ärenden i högsta förvaltningsdomstolen. Över marknadsdomstolens beslut inkom 53 besvär. I 29 ärenden överklagades beslut av statsrådet eller ett ministerium och i 354 ärenden beslut av andra myndigheter. Av de ärenden som prövas i högsta förvaltningsdomstolen är utlänningsärendena den största enskilda ärendegruppen; utlänningsärendena utgör cirka en fjärdedel av alla ärenden som handläggs i högsta förvaltningsdomstolen. Följande i storleksordning är social- och hälsovårdsärendena och skatteärendena. 4 4 Högsta förvaltningsdomstolen, statistiköversikt 31.12.2013.
Sida 14 / 50 Under 2013 avgjorde högsta förvaltningsdomstolen 4 306 ärenden, vilket var nästan 400 flera än året innan. Detta innebar att domstolen överskred sitt resultatmå. De s.k. årsboksbesluten, som är vägledande avgöranden, var 202, vilket också är en rekordsiffra. Årsboksbesluten publiceras på HFD:s webbplats www.hfd.fi/sv. Även rekordmånga utlänningsärenden avgjordes, sammanlagt 1 004 stycken. Inkomna Avgjorda Överförda 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bild 3. Antalet ärenden i högsta förvaltningsdomstolen åren 2003 2013. 5 DE REGIONALA FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA Till de regionala förvaltningsdomstolarna inkom under året 20 824 ärenden. Under samma tid avgjordes 20 281 ärenden. Jämfört med året innan ökade antalet inkommande ärenden med två procent, antalet avgjorda ärenden minskade med två procent och antalet anhängiga ärenden ökade med fyra procent. 6 Den största ärendegruppen i förvaltningsdomstolen var fortfarande social- och hälsovårdsärendena, som utgjorde en knapp tredjedel (31 procent) av alla inkomna ärenden. Den näst största gruppen var utlänningsärendena, som representerade en knapp femtedel (18 procent). Skatteärendenas andel var 12 procent. 5 Justitieministeriets (bokföringsenhet 150) bokslut för år 2013, uppgifter per 6.2.2014. 6 Justitieministeriets (bokföringsenhet 150) bokslut för år 2013, uppgifter per 6.2.2014.
Sida 15 / 50 Social- och hälsovård 31 % 31 % Utlänningsärenden 18 % 0 % Skatteärenden 12 % 5 % 6 % 18 % Ekonomisk verksamhet, inklusive trafik och kommunikation 12 % Statsrätt och allmän förvaltning 10 % 7 % Miljö 7 % 10 % 12 % 12 % Byggande 6 % Kommunal och annan självstyrelse 5 % Övriga ärenden, under 1 % Bild 4. Till förvaltningsdomstolarna inkomna ärenden och fördelning år 2013. Under de senaste åren har utlänningsärendena ökat kraftigt i förvaltningsdomstolarna. Jämfört med året innan ökade dessa ärenden år 2011 med 30 procent, år 2012 med 14 procent och år 2013 likaså med 13 procent. Ärendegruppen social- och hälsovård ökade med två procent från året innan. 25000 Inkomna Avgjorda Överförda 20000 15000 10000 5000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bild 5. Antalet ärenden i förvaltningsdomstolarna åren 2003 2013. 7 7 Bokslut för bokföringsenhet 150 (Justitieministeriet) för år 2013, uppgifter per 6.2.2014.
Sida 16 / 50 Under året avgjordes 46,4 procent av ärendena i de regionala förvaltningsdomstolarna inom sex månader och 76,1 procent inom 12 månader. Sammanlagt 1 245 ärenden var anhängiga längre tid än ett år. Antalet minskade en aning från året innan (med 126 st.). I slutet av 2013 uppgick antalet ärenden som varit anhängiga längre än ett år till 9 procent av samtliga anhängiga ärenden. Antalet muntliga förhandlingar ökade i de regionala förvaltningsdomstolarna med 14 procent från året innan. Muntlig förhandling hölls i 627 ärenden och syn förrättades i 61. Av de muntliga förhandlingarna förrättades 77 procent i barnskyddsärenden. Handläggningstiden, som justitieministeriet följer upp särskilt för barnskyddsärenden, ökade med 0,2 månader. En handläggning i en regional förvaltningsdomstol ledde i 20 procent av fallen till att det överklagade beslutet ändrades eller ärendet återvisades till den beslutsfattande myndigheten för ny handläggning. Oftast ändrades beslut i miljöärenden (33 procent), byggärenden (24 procent) och skatteärenden (21 procent). Cirka 11 procent av ärendena avskrevs eller lämnades utan prövning. Av de regionala förvaltningsdomstolarnas beslut överklagas årligen ungefär 19 procent hos högsta förvaltningsdomstolen. Andelen har hållit sig tämligen oförändrad. I 92 procent av fallen fastställer högsta förvaltningsdomstolen de regionala förvaltningsdomstolarnas beslut. FÖRSÄKRINGSDOMSTOLEN Försäkringsdomstolen är specialdomstol i ärenden som gäller social trygghet. Försäkringsdomstolen är den högsta besvärsinstansen i 90 procent av de ärenden som den handlägger. I en del av de ärenden som har samband med olycksfallsförsäkringslagstiftningen kan man genom ett besvärstillståndsförfarande överklaga besluten hos en tredje besvärsinstans dvs. högsta domstolen. Vidare kan högsta förvaltningsdomstolen återbryta försäkringsdomstolens beslut om det i handläggningen vid försäkringsdomstolen har skett ett sådant fel i förfarandet som har kunnat påverka beslutet väsentligt. Försäkringsdomstolen handlägger huvudsakligen besvär som kommer från fem besvärsnämnder. Besvärsnämnderna är besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, besvärsnämnden för olycksfallsärenden, besvärsnämnden för social trygghet, besvärsnämnden för utkomstskydd för arbetslösa och besvärsnämnden för studiestöd. Besvärsnämnderna ger årligen över 40 000 beslut. Försäkringsdomstolen handlägger avgöranden i 40 olika ärendegrupper. Den största gruppen inkomna ärenden utgjordes av arbetspensionsärendena (1 256 st) och den näst största av olycksfallsärendena (851 st). Andra stora grupper var folkpensionsärendena (651 st), ärenden som gällde utkomstskydd för arbetslösa (598 st) och ärenden som avses i sjukförsäkringslagen (555 st).
Sida 17 / 50 Tabell 1. Försäkringsdomstolens årsverken och verksamhetens nyckeltal åren 2009 2013. 2009 2010 2011 2012 2013 Årsverken 113 110 108 108 104 Inkomna 7 736 7 557 7 318 6 521 6 696 Avgjorda 7 390 7 503 7 210 6 880 6 000 Handläggningstid 10,9 10,8 11,5 12,2 12,6 Av siffrorna i tabellen kan man se att den minskning av årsverken som skett nästan årligen och som gällt i synnerhet rättskipningspersonalen har haft den effekten att antalet avgjorda ärenden har minskat samt att handläggningstiderna har förlängts. Från år 2009 till år 2013 har antalet inkomna ärenden minskat med cirka tusen ärenden, men antalet ärenden som blir anhängiga årligen kan variera kraftigt. Någon direkt anhopning har inte uppstått, men handläggningstiderna har ändå så småningom blivit längre. En orsak till att handläggningstiderna förlängts är dels att försäkringsdomstolen trots minskade resurser har försökt hålla samma kvalitet som tidigare i sina beslut och också höja kvalitetsnivån. Handläggningstiden har också påverkats av att de juridiska frågorna har blivit allt svårare och i synnerhet av den ökade tilläggsutredning som lämnas in per e-post. Försäkringsdomstolen nådde inte under året sina mål i fråga om produktivitet och resursanvändning. Detta berodde på många faktorer, men i synnerhet domstolens flyttning till Böle i mars 2013 bromsade upp arbetet. En tillfällig försämring av resultatet berodde också på att domarna övergick till elektronisk handläggning vid uppsättningen av beslut. Denna ändring av arbetssättet har å andra sidan inneburit att datateknik nu på ett effektivare sätt utnyttjas i rättskipningsverksamheten och att den tid som det så kallade efterarbetet tar i anspråk förkortats på ett synligt sätt. Försäkringsdomstolens mål för år 2014 är att avgöra lika många ärenden som under tidigare år. Beredningen av en ändring av försäkringsbolagslagen, som på försäkringsdomstolens initiativ inleddes år 2006 och som syftade till nya processuella strukturer, är fortfarande under arbete, och därför har försäkringsdomstolen inte kunnat börja övergå till att avgöra ärenden i en sammansättning med färre ledamöter än tidigare. Man har inte heller lyckats få till stånd lagstiftning som skulle göra flexiblare rättsskipning möjlig, vilket har gjort det svårare att rationalisera verksamheten. Den regeringsproposition som gällde lagändringen förföll i riksdagen vintern 2011, men arbetet med reformen har sedermera inletts på nytt och det är möjligt att det kan slutföras under den pågående riksdagsperioden. Under de senaste åren har många utvecklingsprojekt genomförts i försäkringsdomstolen. Logistikprojektet, som genomfördes år 2010, har fått pris på Europanivå och även andra förvaltningsdomstolar har använt sig av det. Detsamma gäller andra projekt som genomförts i försäkringsdomstolen. Domstolen har också hört till föregångarna när det gäller övergång till elektronisk handlägg-
Sida 18 / 50 ning. Försäkringsdomstolen övergick i fjol till ett domarspecifikt resultatmålssystem. För detta ändamål skapades också ett uppföljningssystem. Domstolen har en arbetsgrupp som arbetar med att utveckla beredningen av ärendena. Även uppbyggnaden av besluten rationaliseras och ett nytt system för fördelning av ärenden genomförs som ett pilotprojekt. Genom alla dessa utvecklingsåtgärder försöker man kompensera de omständigheter som förlänger handläggningstiderna och så förkorta dem. 5 % 4 % 1 % 2 % 0 % 0 % Arbetspensionsärenden Folkpensionsärenden 4 % Olycksfallsärenden 27 % Ärenden enligt sjukförsäkringslagen Utkomstskydd för arbetslösa 5 % 5 % Bostadsbidragsärenden Övriga ärenden Rehabiliteringsärenden 9 % 14 % Studiestödsärenden Handikapp- och vårdbidragsärenden Brottskadeärenden 11 % 13 % Militärskadeärenden Lönegarantiärenden Tillämpning av lagen om social trygghet Bild 6. Till försäkringsdomstolen inkomna ärenden och fördelning år 2013. MARKNADSDOMSTOLEN Vid sidan av sina tidigare ärendegrupper började marknadsdomstolen 1.9.2013 handlägga också besvärsärenden och tvistemål gällande industriella rättigheter och upphovsrätt samt vissa andra nya ärendegrupper. Därför kan statistikuppgifterna för 2013 inte direkt jämföras med uppgifterna från tidigare år. Även efter reformen utgör upphandlingsärendena den största gruppen ärenden i marknadsdomstolen; av samtliga ärenden stod besvären som gällde offentlig upphandling för 77 procent. År 2013 inkom det 694 ärenden till marknadsdomstolen. Under samma tid avgjorde domstolen 558 ärenden. Antalet inkomna ärenden ökade genom att de besvär gällande varumärken som 1.1.2013 eller senare inkommit till Patent- och registerstyrelsens besvärsnämnd 1.9.2013 överfördes till
Sida 19 / 50 marknadsdomstolen. Detsamma gällde de besvär i patentärenden som inkommit till nämnden 1.5.2013 eller senare. Marknadsdomstolen nådde sitt resultatmål, 550 avgöranden, som domstolen avtalat med justitieministeriet. Antalet upphandlingsärenden ökade såsom under tidigare år. År 2013 var ökningen 18 procent. Marknadsdomstolen lyckades också klara av den utmaning som ökningen innebar; antalet avgjorda upphandlingsärenden ökade med 16 procent från året innan. Marknadsdomstolens genomsnittliga handläggningstid under verksamhetsåret var 6,4 månader. Den genomsnittliga handläggningstiden förkortades från året innan (7,3) och understeg den målsatta handläggningstiden, som var 7 månader. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Handläggningen av ärenden som gäller industriella rättigheter eller upphovsrätt koncentrerades från 1.9.2013 till marknadsdomstolen. Detta skedde genom lagen om marknadsdomstolen (99/2013) och lagen om rättegången vid marknadsdomstolen (100/2013) samt vissa andra lagar. Till marknadsdomstolen överfördes de besvär gällande industriella rättigheter som tidigare behandlats av Patent- och registerstyrelsens besvärsnämnd, dvs. besvär över Patent- och registerstyrelsens registreringsbeslut i bl.a. patent-, nyttighetsmodellrätts-, varumärkes- och mönsterrättsärenden. Till marknadsdomstolen överfördes vidare de tvistemål och ansökningsärenden gällande industriella rättigheter som Helsingfors tingsrätt behandlat, bl.a. käromål som gäller kränkning och ogiltigförklarande av patent, nyttighetsmodellrätt, varumärke och modellrätt samt säkringsåtgärder i anslutning till dessa. Även handläggningen av upphovsrättsliga tvistemål och ansökningsärenden koncentrerades till marknadsdomstolen. Detsamma gällde besvär över beslut som Kommunikationsverket fattat med stöd av lagen om domännamn. Dessa besvär hade tidigare handlagts av Helsingfors förvaltningsdomstol. I marknadsdomstolens beslut i ett besvärsärende får ändring sökas endast om högsta förvaltningsdomstolen meddelar besvärstillstånd. Genom lagen 1130/2103, som gavs i slutet av år 2013, drogs Patent- och registerstyrelsens besvärsnämnd in. Till följd av detta överfördes vid ingången av år 2014 besvärsnämndens oavgjorda ärenden det äldsta från år 2007 till marknadsdomstolen, sammanlagt 173 besvärsärenden. I samband med denna reform, som innebar att en IPR-domstol inrättades, inrättades också 10 nya domartjänster, åtta marknadsrättsdomartjänster och två marknadsrättsingenjörstjänster. Vid marknadsdomstolen arbetar därmed vid sidan av sakkunniga i bisyssla två sådana domare i ordinarie domartjänst vilka avlagt högre högskoleexamen på teknikens område. Inga sådana tjänster har tidigare funnits och de nya tjänsterna väckte exceptionellt stort intresse även utanför domstolsväsendet. Bakgrunden för dem som utnämnts till tjänsterna kan beskrivas som följer: 3 advokater, 2 från tingsrätter, 2 från Patent- och registerstyrelsen, 1 från HD/HFD, 1 från en hovrätt, 1 från en patentbyrå. Huvudsyftet med reformen var att industriella rättigheter skulle kunna beviljas på ett effektivare sätt och att dessa rättigheter och upphovsrättsliga rättigheter skulle kunna utövas effektivare. Stora förväntningar har riktats mot den nya IPR-domstolen, varför marknadsdomstolen arbetar med en betydande utmaning.
Sida 20 / 50 I början av år 2013 trädde en revidering av lagen om finansinspektionen i kraft (752/2012). Efter revideringen kan Finansinspektionen påföra en ordningsavgift eller en påföljdsavgift på högst en miljon euro. Beslutet kan överklagas hos marknadsdomstolen. Om påföljdsavgiften skulle överskrida en miljon euro, ska Finansinspektionen göra en framställning till marknadsdomstolen. Under det första året har inga besvär anförts eller framställningar gjorts, men de välkända problemen i den europeiska bankvärlden ger anledning att följa med hur utvecklingen fortskrider. Under de senaste åren har antalet besvär över offentlig upphandling årligen ökat med över 50 besvär. I fjol ökade antalet med 83, dvs. med 18 procent från året innan. Det finns inga tecken på att ökningen skulle avta. Samtidigt har värdet av de upphandlingar som överklagas ökat och besvären har blivit allt mera komplicerade till sitt innehåll och från juridisk synpunkt. År 2013 uppgick den stridiga upphandlingens värde till över en miljon euro i cirka hälften av de avgjorda besvären. För att staten, kommunerna och de andra upphandlingsenheterna ska kunna fungera störningsfritt, är det nödvändigt att upphandlingsärendenas handläggningstider är korta. Marknadsdomstolens genomsnittliga handläggningstid för besvär i upphandlingsärenden är nu cirka 6,5 månader, men med tanke på den ovan refererade utvecklingen är det en mycket stor utmaning att hålla handläggningstiderna på nuvarande nivå. VIKTIGA AVGÖRANDEN AV MARKNADSDOMSTOLEN ÅR 2013 I huvudstadsregionen genomförs för närvarande exceptionellt många omfattande förändringar i kollektivtrafiken. Dessa från samhällssynpunkt viktiga och ekonomiskt till höga belopp uppgående upphandlingar har under året sysselsatt även marknadsdomstolen. För att projekten ska kunna genomföras enligt den planerade tidtabellen har det varit viktigt att marknadsdomstolen har kunnat avgöra besvären inom rimlig tid, så att åtminstone inte handläggningen i marknadsdomstolen fördröjer projekten. Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) genomför en förändring av kollektivtrafikens biljett- och informationssystem i Helsingforsregionen. Det uppskattade totalvärdet av upphandlingen är 90 miljoner euro. Marknadsdomstolen fick ta ställning till om den vinnande anbudsgivaren i sitt anbud hade inkluderat en i anbudsbegäran förbjuden prisreservation. Marknadsdomstolen fann att det fanns en förbjuden prisreservation i anbudet och ålade HRT att betala 2 miljoner euro i gottgörelseavgift. Marknadsdomstolen röstade i saken. Handläggningen fortsätter i högsta förvaltningsdomstolen, då besvär anförts. (MAO 361/13) FINLEX - Marknadsdomstolens beslut: MAO:361/13 (på finska) Också Trafikverket vill ändra kollektivtrafikens biljett- och betalningssystem. Det uppskattade helhetsvärdet av upphandlingen är 10 miljoner euro. I detta ärende fick marknadsdomstolen ta ställning till om det bolag som valts till förhandlingsförfarandet hade uppfyllt de krav som upphandlingsenheten hade ställt när det gällde immateriella rättigheter och om de valkriterier som ställts för kandidaterna hade varit inexakta på ett sätt som skulle ha gett upphandlingsenheten obegrän-
Sida 21 / 50 sad valfrihet. Marknadsdomstolen avslog besvären. Beslutet har överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen. (MAO 231/13) FINLEX - Marknadsdomstolens beslut: MAO:231/13 (på finska) Marknadsdomstolen har prövat många besvär som gäller byggandet av Västmetron, Centrumslingan och Ringbanan. Det uppskattade helhetsvärdet av upphandlingen av strömförande skenor för Västmetron är 6 miljoner euro. Med anledning av besvär prövade marknadsdomstolen bl.a. om Länsimetro Oy hade förfarit diskriminerande eller ojämlikt då bolaget hade jämfört anbuden med stöd av de numeriska värdena för de strömförande skenornas tekniska egenskaper. Marknadsdomstolen avslog besvären. (MAO 117/13) FINLEX - Marknadsdomstolens beslut: MAO:117/13 (på finska) Det uppskattade helhetsvärdet av anskaffningen av två broar över Nordenskjöldsgatan och av planeringstjänsterna för området i samband med Centrumslingan är cirka en miljon euro. I ärendet prövade marknadsdomstolen om Trafikverket hade förfarit korrekt då det hade uteslutit ändringssökanden ur anbudsförfarandet på den grunden att en anbudsgivare som hör till samma koncern som ändringssökanden hade deltagit i beredningen av upphandlingen och också på den grunden att detta skulle medföra att det bolag som fungerat som planeringskonsult skulle ha blivit jävigt under avtalsperioden. Marknadsdomstolen upphävde beslutet enligt vilket ändringssökanden hade uteslutits ur anbudstävlan. Beslutet har överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen. (MAO 546/13) FINLEX - Marknadsdomstolens beslut: MAO:546/13 (på finska) Inkomna Avgjorda Överförda 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bild 7. Antalet ärenden i marknadsdomstolen åren 2003 2013. ÅLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Ålands förvaltningsdomstol ger rättsskydd i förvaltningsärenden och beaktar samtidigt de särdrag som den autonoma åländska lagstiftningsbehörigheten medför. I landskapet Åland, som utgör förvaltningsdomstolens domkrets, bor cirka 28 000 invånare. Förvaltningsdomstolen fungerar i anslut-
Sida 22 / 50 ning till Ålands tingsrätt. Vid förvaltningsdomstolen finns en ordinarie förvaltningsdomare och utöver förvaltningsdomaren består förvaltningsdomstolens sammansättning av tingsrättens lagman och tingsdomare. I förvaltningsprocessen fungera förvaltningsdomaren som ordförande för sammansättningen och tingsrättens domare fungerar som administrativ chef. Förvaltningsdomaren fungerar också som tingsdomare. Tingsrättens kanslipersonal sköter förvaltningsdomstolens kansliuppgifter. Till Ålands förvaltningsdomstol inkom sammanlagt 118 ärenden år 2013, vilket är cirka 20 procent mera än året innan. Miljöärendena och utlänningsärendena ökade kraftigt i antal. Social- och hälsovårdsärendena minskade, likaså skatteärendena. Den genomsnittliga handläggningstiden var 8,4 månader och ärendena hade i genomsnitt varit anhängiga i 6 månaders tid. En stor del av ärendena gäller tillämpning av landskapslagstiftningen och det är inte alls sällsynt att domstolen blir tvungen att avgöra behörighetsfrågor och andra tvister och spänningstillstånd mellan riks- och landskapslagstiftning. Förvaltningsdomstolens ämbetsspråk är svenska, men i enlighet med självstyrelselagen har parterna rätt att använda också finska i sin egen sak. Förvaltningsdomstolens avgöranden intresserar medierna och domstolen har också ökat sin informationsfunktion. Som exempel på ett ärende som väckte stor uppmärksamhet kan nämnas bygget av Ålands första stora köpcentrum. Självstyrelse 19 % 19 % 16 % Miljö 16 % Byggande 13,5 % 3 % 8 % 8 % 8 % 11 % 13,5 % 13,5 % Utlänningsärenden 13,5 % Social- och hälsovård 11 % Skatteärenden 8 % Statsrätt och allmän förvaltning 8 % Ekonomisk verksamhet, inkl. trafik och kommunikation 8 % Övriga ärenden 3 % Bild 8. Antalet inkomna ärenden i Ålands förvaltningsdomstol och fördelning år 2013.
Sida 23 / 50 FÖRVALTNINGSRÄTTSSKIPNINGENS EFFEKTIVITET HANDLÄGGNINGSTIDER FÖR AVGJORDA ÄRENDEN Den genomsnittliga handläggningstiden för ett avgjort ärende räknas från det att ärendet har kommit in till förvaltningsdomstolen och tills det avgörs där. Handläggningstiden beskriver den förväntade tiden för ett avgörande. I högsta förvaltningsdomstolen uppgick den genomsnittliga handläggningstiden till 12,2 månader, vilket är 0,4 månader kortare än året innan. Målsättningen, en handläggningstid på 12 månader, nåddes nästan. Förkortningen av handläggningstiden innebar en cirka 3 procent stor förbättring till året innan. Förutom den målsatta handläggningstiden hade högsta förvaltningsdomstolen också satt upp målet att 30 procent av samtliga ärenden skulle avgöras inom sex månader och 60 procent inom 12 månader. Dessa målsättningar uppnåddes nästan. Av samtliga ärenden avgjordes 27,7 procent inom sex månader och 55,8 procent inom 12 månader. På det hela taget avgjorde domstolen ungefär lika många ärenden som nya anhängiggjordes. Av utlänningsärendena avgjordes 44,4 procent inom sex månader och 78,1 procent inom 12 månader. Av social- och hälsovårdsärendena avgjordes 36,2 procent inom sex månader och 65 procent inom 12 månader. För de regionala förvaltningsdomstolarna var den sammantagna genomsnittliga handläggningstiden 7,9 månader, vilket innebar att målsättningen, som var 7,7 månader, nästan nåddes. I de olika regionala förvaltningsdomstolarna varierade den genomsnittliga handläggningstiden mellan 4,5 och 10,1 månader. Skillnaden i genomsnittlig handläggningstid mellan den förvaltningsdomstol där handläggningstiden var längst och den förvaltningsdomstol där den var kortast förkortades från 5,8 månader till 5,6 månader. Bara i en enda förvaltningsdomstol överskreds den sammantagna genomsnittliga handläggningstiden med 2,2 månader.
Sida 24 / 50 16 14 12 10 8 6 4 2 Högsta förvaltningsdomstolen Förvaltningsdomstolarna Försäkringsdomstolen Marknadsdomstolen Ålands förvaltningsdomstol 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bild 9. Genomsnittliga handläggningstider i förvaltningsdomstolarna åren 2006 2013. Handläggningen av ärenden som gäller internationellt skydd och andra asylärenden har koncentrats till Helsingfors förvaltningsdomstol. I asylärenden var handläggningstiden 5,9 månader och i de asylärenden som handläggs i påskyndat förfarande 8 4,7 månader. Till denna del uppnådde domstolen sin målsättning. Koncentreringen av handläggningen av asylärenden har krävt överföring av stora resurser från andra ärendegrupper. ANTALET ANHÄNGIGA ÄRENDEN OCH HUR LÄNGE DE VARIT ANHÄNGIGA Den genomsnittliga tid som ett ärende är anhängigt hos en domstol ger en bild av hur gamla de ärenden är som är anhängiga vid verksamhetsårets slut och som då överförs till att avgöras senare. När man beräknar denna genomsnittliga tid räknar man med tiden mellan dagen när besvärsärendet registrerades hos domstolen och verksamhetsårets sista dag. Enligt resultatmålen för år 2013 ska domstolarna i syfte att förkorta sina handläggningstider ägna särskild uppmärksamhet åt ärenden som varit anhängiga längre tid än ett år. När resultatmålen ställdes bedömde man att det i slutet av 2013 skulle komma att finnas 1 000 sådana ärenden hos de regionala förvaltningsdomstolarna, vilket skulle innebära 8 procent av alla anhängiga ärenden. Den faktiska siffran visades sig vara 1 245 ärenden, vilket var 126 färre än året innan. Resultatet innebär att 9 procent av alla anhängiga ärenden har varit anhängiga längre än 12 månader. Till denna del nådde de regionala förvaltningsdomstolar således inte helt sin målsättning. 8 Av dessa är det i de flesta fall fråga om tolkning av den s.k. Dublinförordningen (vars bestämmelser avgör vilket land som är ansvarigt för prövningen) eller om uppenbart ogrundade asylansökningar.
Sida 25 / 50 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 <3 mån 3-<6 mån 6-<9 mån 9-<12 mån 12<18 mån 18<24 mån över 24 mån 0 HelsingforsTavastehus Kouvola Kuopio Uleåborg Rovaniemi Åbo Vasa Bild 10. Åldersstrukturen för ärenden som var anhängiga vid förvaltningsdomstolarna i slutet av år 2013. FLEXIBLARE DOMSTOLSSAMMANSÄTTNINGAR Ett sätt att förkorta förvaltningsdomstolarnas handläggningstider är att låta färre domare ingå i den beslutsföra sammansättningen. I de regionala förvaltningsdomstolarna avgörs ärendena i sammansättningar som är ändamålsenliga med hänsyn till de krav som handläggningen av ärendet i fråga och verksamhetens effektivitet ställer. I dessa domstolar har man ansett det vara viktigt att utveckla personalstrukturen i riktning mot en större domarinsats, så att antalet domare ökar i förhållande till antalet föredragande. I de regionala förvaltningsdomstolarna har man i mycket högre grad än tidigare använt sig av sammansättningar där en av ledamöterna föredrar ärendet. Att på detta sätt öka domarnas insats har fungerat väl i förvaltningsdomstolarna och bidragit till större effektivitet i rättskipningen. År 2013 avgjordes cirka 17 procent av ärendena i en sammansättning med en domare, 32 procent i en sammansättning med två domare och 49 procent i en sammansättning med tre domare. Detta innebär att ungefär hälften av ärendena avgjordes i en sammansättning med färre ledamöter. Verksamhetsanslag och verksamhetsutgifter Inom justitieministeriets förvaltningsområde har nedskärningarna i statsfinanserna visat sig i minskade anslag till domstolsväsendet. I statsbudgeten för år 2013 utgjorde utgifterna för justitieministeriets förvaltningsområde endast cirka 1,6 procent av statens samtliga utgifter. Siffran beskriver mycket väl med hur små resurser domstolarna får tillhandahålla rättssäkerhet och avgöra rättsfrågor av avgörande betydelse för landets konkurrenskraft och välstånd.
Sida 26 / 50 Förvaltningsdomstolarnas (högsta förvaltningsdomstolens, de regionala förvaltningsdomstolarnas, marknadsdomstolens och försäkringsdomstolens) andel av statsbudgetens utgifter var endast 0,1 procent av totalsumman. För jämförelsens skull kan man konstatera att i samma budget hade reserverats 60,4 miljoner euro för arvoden till privata rättsbiträden, vilket också utgör 0,1 procent av totalsumman. År 2012 uppgick förvaltningsdomstolarnas verksamhetsutgifter till 56,4 miljoner euro, av vilket de regionala förvaltningsdomstolarnas verksamhetsutgifter utgjorde cirka 34,4 miljoner euro och högsta förvaltningsdomstolens cirka 10,9 miljoner euro. Den ombildning av de regionala förvaltningsdomstolarna som förberetts under året och förbudet att tillsätta tjänster, som också det berott på den planerade reformen, har försvårat verksamheten i de domstolar som har berörts av reformen. Nyckeltalen för förvaltningsdomstolarnas resultat och resursanvändning presenteras i bilagorna 1, 2 och 3.
Sida 27 / 50 Tabell 2. Nyckeltal för förvaltningsdomstolarnas verksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen 2010 2011 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Inkomna ärenden 4586 4044 3947 4000 4126 Avgjorda ärenden 4200 4224 3928 4100 4303 Anhängiga ärenden 4173 3968 3960 3800 3757 Anhängiga i över 12 mån. 9 997 779 Handl.tid i snitt 11,1 12,2 12,8 12 12,2 Förvaltningsdomstolarna 2010 2011 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Inkomna ärenden 23149 21317 20441 21230 20824 Avgjorda ärenden 22853 21948 20584 20955 20187 Anhängiga ärenden 13640 12982 12708 13110 13254 Anhängiga i över 12 mån. 1194 1373 1000 1245 Handl.tid i snitt 7,3 7,8 7,7 7,7 7,9 Försäkringsdomstolen 2010 2011 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Inkomna ärenden 7557 7318 6521 7200 6697 Avgjorda ärenden 7503 7210 6880 7200 6000 Anhängiga ärenden 6158 6296 5956 6000 6664 Anhängiga i över 12 mån. 537 685 869 871 Handl.tid i snitt 10,8 11,5 12,2 11,0 12,6 Marknadsdomstolen 2010 2011 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Inkomna ärenden 691 510 474 550 694 Avgjorda ärenden 687 610 531 550 558 Anhängiga ärenden 419 320 266 320 401 Anhängiga i över 12 mån. 11 0 9 Handl.tid i snitt 8,7 8,3 7,3 7,0 6,4 9 Situationen i slutet av år 2013.
Sida 28 / 50 VERKSAMHETSMILJÖ OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETEN STRUKTURELLA REFORMER STRUKTURREFORMEN AV FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA Beredningen av strukturreformen inleddes 23.6.2010, då justitieministeriet tillsatte en kommission på bred bas. Kommissionen skulle utarbeta ett förslag till utveckling av hovrätts- och förvaltningsdomstolsnätet utgående från målsättningen att hovrätterna och förvaltningsdomstolarna skulle vara så jämnstora som möjligt både strukturellt och i fråga om antal ärenden. Vidare skulle kommissionen komma med en bedömning om var hovrätterna och förvaltningsdomstolarna skulle placeras. Kommissionens betänkande Utvecklingen av hovrätts- och förvaltningsdomstolsnätverket (17/2011) färdigställdes i mars 2011. Efter en omfattande remissrunda och fortsatt beredning vid justitieministeriet beslöt justitieminister Anna-Maja Henriksson att den fortsatta beredningen skulle utgå från att Östra Finlands hovrätt och Kouvola hovrätt skulle slås samman och den nya hovrätten placeras i Kuopio samt att Uleåborgs förvaltningsdomstol och Rovaniemi förvaltningsdomstol skulle slås samman och den nya förvaltningsdomstolen placeras i Uleåborg. Även Kuopio förvaltningsdomstol och Kouvola förvaltningsdomstol skulle slås samman och den nya förvaltningsdomstolen skulle placeras i Kuopio. Vidare skulle landskapet Kajanaland överföras till Rovaniemi hovrätts domkrets och landskapet Päijänne-Tavastland till Tavastehus förvaltningsdomstols domkrets. Saken behandlades också i regeringens koordinationsgrupp för regionalisering 30.5.2012 samt i ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling (HALKE) 14.6.2012 och 20.6.2012. Republikens president stadfäste 19.4.2013 lagarna om de ändringar som reformen förutsatte (FFS 281 290/2013) så att de skulle träda i kraft 1.4.2014. De förordningar som gäller reformen utfärdades 8.5.2013 (FFS 337 340/2013). Förordningarna skulle också träda i kraft 1.4.2014. I början av april finns det således sex i stället för tidigare åtta regionala förvaltningsdomstolar: Helsingfors, Tavastehus, Östra Finlands, Norra Finlands, Vasa och Åbo förvaltningsdomstolar. Syftet med strukturreformen har varit att utveckla fullföljdsdomstolarnas verksamhet så att avgörandenas kvalitet förbättras och arbetet effektiviseras, vilket leder till bättre rättsskydd och rättssäkerhet. Genom strukturreformerna kan man påverka domstolarnas storlek och så skapa bättre förutsättningar att garantera ett tillräckligt specialkunnande. Genom att se över organisationen kan man förebygga att rättegångar drar ut på tiden till följd av domstolarnas sårbarhet. Utvecklingsåtgärderna bidrar också till kostnadsbesparingar. 10 10 Justitieministeriet Utveckling av hovrätts- och förvaltningsdomstolsnätverket
Sida 29 / 50 Beredningen av strukturreformen har krävt resurser och genomförandet av den kommer att göra det också i framtiden. En uppföljning av reformens verkningar är nödvändig. UTVECKLINGSPROJEKT SOM BERÖR FÖRVALTNINGSRÄTTSKIPNINGEN PLANER ATT BREDDA BESVÄRSTILLSTÅNDSSYSTEMETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE I det utkast till regeringens proposition om justering av vissa bestämmelser om ändringssökande i förvaltningsärenden som nu är på remiss föreslås det att bestämmelserna om ändringssökande i förvaltningsärenden ska ändras så att begäran om omprövning i allt större utsträckning införs som ett första rättsmedel. Detta innebär att besvär hos förvaltningsdomstolarna skulle få anföras först över ett beslut som en myndighet gett efter en omprövningsbegäran. I propositionen föreslås också att tillämpningsområdet för besvärstillståndsbestämmelserna ska breddas till att gälla nya grupper av ärenden när regionala förvaltningsdomstolars beslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Syftet med förslaget är att minska antalet inkommande ärenden i förvaltningsdomstolarna. Det är meningen att propositionen ska ges till riksdagen våren 2014. GOTTGÖRELSE FÖR DRÖJSMÅL VID RÄTTEGÅNG Lagen om ändring av lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång (81/2013) och lagen om ändring av förvaltningsprocesslagen (82/2013) trädde i kraft 1.6.2013. Gottgörelse för dröjsmål vid rättegång är möjlig i förvaltningsdomstolar och besvärsnämnder. Förfarandet och gottgörelsens belopp är detsamma i förvaltningsdomstolarna som i de allmänna domstolarna. I försäkringsdomstolen, de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen har man för uppföljning av anhängiga ärenden tagit i bruk ett elektroniskt uppföljningssystem, med vilket man bättre än tidigare kan förutse, observera och undvika dröjsmål vid handläggningen av ett ärende. Lagen tillämpas i ärenden som blivit anhängiga 1.6.2013 eller därefter, varför det inte ännu finns några erfarenheter av lagändringen inom förvaltningsrättskipningen. DE REGIONALA FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA BEHANDLAR NU TJÄNSTEMANNANÄMNDENS OCH LANDSBYGDSNÄ- RINGARNAS BESVÄRSNÄMNDS ÄRENDEN De ärenden som tidigare handlagts i tjänstemannanämnden överfördes 1.4.2013 till att handläggas av de regionala förvaltningsdomstolarna och efter ett övergångsskede drogs tjänstemannanämnden in. De regionala förvaltningsdomstolarna hade redan tidigare handlagt motsvarande ärenden i fråga om kommunala tjänsteinnehavare och överföringen av ärendena från tjänstemannanämnden har förlöpt utan problem. De regionala förvaltningsdomstolarna fick år 2013 in 53 tjänstemannaärenden.
Sida 30 / 50 Överföringen till de regionala förvaltningsdomstolarna av ärenden som landsbygdsnäringarnas besvärsnämnds dittills varit behörig att behandla inleddes utgående från förslagen i ett betänkande av en arbetsgrupp vid justitieministeriet (JM 2007:1). Lagen om införande av en reform av sökande av ändring i landsbygdsnäringsärenden gavs 31.1.2014. Lagen träder i kraft 1.9.2014, då de ärenden som då är anhängiga hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd överförs till Tavastehus förvaltningsdomstol, Norra Finlands förvaltningsdomstol, andra behöriga förvaltningsdomstolar eller Ålands förvaltningsdomstol, i enlighet med bestämmelserna om överklagande i de lagar som nämns i lagens 1. Ändringen medför också att personal överförs från besvärsnämnden till Tavastehus förvaltningsdomstol. UTVECKLING AV INFORMATIONSTEKNIKEN Under verksamhetsåret skedde en stor omläggning av justitieförvaltningens ict-tjänster, då justitieförvaltningens datateknikcentral (OTTK) delades upp i två separata organisationer. Uppgifterna i anslutning till tjänsteproduktionen och utvecklingen av OTTK:s datasystem överfördes till Rättsregistercentralen (ORK), medan de uppgifter som hänför sig till grundläggande datateknik och apparatsupport stannade hos OTTK. Under år 2014 övergår OTTK:s uppgifter till Valtor, som är en organisation som producerar de datatekniktjänster för statsförvaltningen vilka inte är beroende av verksamhetsområde. I väntan på ett helt nytt informationstekniskt system för förvaltningsdomstolarna har arbetet med att utveckla domstolarnas ärendehanteringssystem fortsatt i liten skala. På hösten tog man i bruk UMA-systemet, som är ett system för överföring av meddelanden mellan justitieförvaltningen och migrationsförvaltningen. Systemet förväntas bidra till snabbare och effektivare handläggning av utlänningsärenden i de regionala förvaltningsdomstolarna. Det elektroniska systemet för delgivning av beslut mellan HFD och Skatteförvaltningen blev klart i slutet av året. Systemet ska tas i bruk i början av år 2014. Motsvarande delgivningssystem infördes år 2012 mellan förvaltningsdomstolarna och Skatteförvaltningen. För att det ska vara möjligt att bedöma längden av domstolarnas handläggningstider, kompletterades HFD:s och de regionala förvaltningsdomstolarnas ärendehanteringssystem med de funktioner som den s.k. dröjsmålsgottgörelselagen förutsätter. Vidare kompletterades ärendehanteringssystemets larmsystem för överlånga handläggningstider, vilket är en del av logistikprojektet, med mätare som anger den arbetsinsats som ett ärende anses kräva. I förvaltningsdomstolarnas ärendehanteringssystem har man dessutom infört viktkoefficienter, som beskriver skillnaderna i den arbetsinsats som lika klasser av ärenden kräver (klasserna (A D). Tills vidare används mätaren endast i försökssyfte i de regionala förvaltningsdomstolarna. En del av de utvecklingsåtgärder som planerats bli genomförda under 2013 realiserades inte och sköts upp till år 2014. Detta berodde till en del på att de resurser som Rättsregistercen-
Sida 31 / 50 tralen anvisat domstolssektorn var klart otillräckliga. Den grundläggande datatekniken i domstolarna uppdaterades bl.a. genom att Windows 7-operativsystemet installerades i arbetsstationer samt genom att datorer byttes ut. Enligt justitieministeriets plan för ict-projekt åren 2015 2018 ska förvaltningsdomstolarnas informationstekniska system förnyas helt och hållet i slutet av planeringsperioden. Den preliminära utredningen för att utveckla förvaltningsdomstolarna ärendehantering, rapportering och elektroniska kommunikation inleds i början av år 2014. I detta skede är avsikten att utreda förutsättningarna för att senare utveckla förvaltningsdomstolarnas informationssystem så att arbetsprocesserna i ärendehanteringen kan revideras och man kan skapa ett övergripande informationssystem för effektivare och enhetligare ärende- och dokumenthantering, elektronisk kommunikation och rapportering samt elektronisk kommunikation mellan myndigheter och enskilda. I denna preliminära utredning använder man sig vid behov av erfarenheter och lösningar från de allmänna domstolarnas AIPA-projekt. Genom möjligheten att arbeta med olika versioner vid utformningen av beslutshandlingar och möjligheten till elektronisk hantering av beslut har högsta förvaltningsdomstolen och försäkringsdomstolen till en del övergått till en elektronisk arbetsprocess i rättskipningen. I Kuopio förvaltningsdomstol bereds beslutsförslagen elektroniskt och handläggs också elektroniskt vid sessionerna. Även de övriga regionala förvaltningsdomstolarna övergår stegvis till elektronisk handläggning. Samhällets sätt att fungera förändras snabbt och blir också i snabb takt allt mera elektroniskt. Detta har många direkta och indirekta effekter på domstolarnas arbetssätt och arbetsförhållanden. Vad detta innebär kommer särskilt tydligt till synes i de regionala förvaltningsdomstolarna, som årligen handlägger tiotusentals besvär över myndighetsbeslut. Den tekniska utveckling som skett och hela tiden sker inom förvaltningen bör, bl.a. på grund av de statsekonomiska synergifördelarna, noggrant noteras i förvaltningsdomstolarna och resurstilldelningen. Arbetslokaler, arbetsredskap och arbetsmetoder bör i allt högre grad underlätta elektronisk handläggning av ärenden. I praktiken kan detta, när modern teknologi står till förfogande, beroende på domstol och så att rättskipning av god kvalitet samtidigt tryggas, innebära bl.a. arbetslokaler som lätt kan ändras, flexibla arbetsmetoder, lätta bärbara datorer/lästerminaler, användning av videokonferenser och bildsamtal vid beredning och handläggning av ärenden, elektronisk beställning av handlingar från förvaltningsmyndigheterna samt scanning av handlingar till elektroniskt format i förvaltningsdomstolarna. Vissa av dessa utvecklingsåtgärder är aktuellare än andra, men det är bra att man också förbereder sig på snabba förändringsbehov och en teknik som snabbt både utvecklas och förändras. I varje fall finns det skäl att vid bedömning av förvaltningsdomstolarnas behov ägna allt större uppmärksamhet åt utvecklingsåtgärder och då också ta hänsyn till domstolarnas oberoende ställning och unika särdrag.
Sida 32 / 50 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS LOKALER Planeringen av justitieförvaltningens lokalfunktioner styrs av ett särskilt lokal- och arbetsmiljökoncept, som har skapats för detta ändamål. Konceptet är inte till alla delar ägna att främja en ändamålsenlig organisering av domstolsarbetet. Lokaler som uppfyller domstolarnas funktionella krav skulle förbättra förvaltningsdomstolarnas möjligheter att sköta sitt uppdrag väl och effektivt. När helt nya lokaler eller renovering av tidigare lokaler planeras gäller det att man beakta den särskilda arten av domstolarnas uppgifter och personalens behov. I de aktuella lokalprojekten bör man försäkra sig om att rättskipningsarbetets särdrag ligger till grund för planeringen. För tillfället finns det flera lokalprojekt som under de senaste åren inte har fortskridit på önskat sätt. Kuopio förvaltningsdomstol har redan under flera års tid arbetat i temporära lokaler. I planeringen av den strukturella reformen av de regionala förvaltningsdomstolarna bör de åtgärder som är en del av planeringen av lokaler för Östra Finlands förvaltningsdomstol genomföras omgående och de nödvändiga lokalerna byggas så snabbt som möjligt. Även frågan hur lokalfrågan ska lösas för Norra Finlands förvaltningsdomstol har fått vänta på svar. För Tavastehus förvaltningsdomstol medför både strukturreformen av förvaltningsdomstolarna och indragningen av landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd samt överföringen av dess uppgifter i första hand till Tavastehus förvaltningsdomstol en betydlig personalökning och behov av tilläggsutrymmen. Omorganiseringen av ämbetsverken i Tavastehus tingshus kräver en mer omfattande planering av lokallösningarna och därför kommer förvaltningsdomstolen att få tillfälliga tilläggsutrymmen utanför tingshuset. Det finns också en preliminär plan för en grundlig renovering av högsta förvaltningsdomstolens lokaler samt byggnadshistoriska utredningar för denna. Man kan dock inte säga något om tidtabellen förrän finansieringen av ombyggnaden har bekräftats. Under verksamhetsåret har försäkringsdomstolen flyttat in i de lokaler i Östra Böle som blev lediga när Helsingfors förvaltningsdomstol flyttade ut. Tre domstolar (Helsingfors förvaltningsdomstol, arbetsdomstolen och marknadsdomstolen) har nu etablerat sig i Domstolarnas hus.
Sida 33 / 50 PERSONALEN PERSONALSTRUKTUR Medelåldern för förvaltningsdomstolarnas personal är något högre än den genomsnittliga medelåldern inom justitieministeriets förvaltningsområde. Vid slutet av verksamhetsåret var medelåldern 11 49,5 år i högsta förvaltningsdomstolen, 48,7 år i de regionala förvaltningsdomstolarna, 44,8 år i försäkringsdomstolen och 46,4 år i marknadsdomstolen. 12 Tabell 3. Personalstyrka och personalstrukturen i förvaltningsdomstolarna. 13 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS PERSONALSTYRKA 2007-2013 10.2.2014 Finansiering: Justitieministeriets förvaltningsområde FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR faktisk 2007 faktisk 2008 faktisk 2009 I Finland finns det cirka 900 domare. Av dem går 85 procent i pension senast år 2022. I slutet av år 2013 fanns det sammanlagt 249 personer i domartjänst i en förvaltningsdomstol. Med tanke på åldersstrukturen kommer domarna att i ökad utsträckning att gå i pension under de närmaste åren. faktisk 2010 faktisk 2011 faktisk 2012 faktisk 2013 Fakt. förändr. 2013 Förändr. 2013-2007 Högsta förvaltningsdomstolen * domare 21 21 22 22 22 22 22 0 1 * föredragande 38 39 36 36 37 41 39-2 1 * övrig personal 39 39 39 42 41 42 41-1 2 Sammanlagt 99 99 97 100 99 105 103-3 4 Regionala förvaltningdomstolar * domare 172 180 179 179 178 180 181 0 9 * föredragande 130 128 126 124 117 111 105-6 -24 * övrig personal 148 148 150 150 149 146 146-1 -2 Yhteensä 449 455 454 453 444 438 432-6 -17 Marknadsdomstolen * domare 9 11 13 12 13 13 15 3 6 * esittelijät 7 8 9 9 9 7 6-2 -1 * övrig personal 6 7 7 7 7 7 10 2 4 Yhteensä 22 26 29 29 29 27 30 3 9 Försäkringsdomstolen * domare 33 31 31 29 29 31 31 0-2 * föredragande 33 32 32 31 30 28 28-1 -5 * övrig personal 53 55 52 51 49 48 46-3 -8 Sammanlagt 119 117 114 111 108 108 104-4 -14 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA SAMMANLAGT * domare 235 242 244 242 241 246 249 3 14 * föredragande 207 207 203 201 193 188 178-10 -29 * övrig personal 246 249 248 250 245 244 242-2 -4 Sammanlagt 688 697 694 692 679 678 669-9 -19 11 I siffran ingår inte praktikanter eller personer som anställts med sysselsättningsmedel. 12 www.netra.fi 13 Justitieministeriets rapport 15.2.2014.
Sida 34 / 50 På det hela talet har personalstyrkan minskat. Ser man till personalstrukturen har antalet föredragandetjänster minskat och antalet domartjänster ökat i motsvarande utsträckning. Ändringen i tjänstestrukturen beror på aktiva åtgärder, som ska leda till en mera domarcentrerad rättskipning. Auskulteringssystemet för dem som avlagt juris magister-examen eller någon annan motsvarande examen har breddats till att också omfatta de regionala förvaltningsdomstolarna. ARBETSHÄLSA Förvaltningsdomstolarna sörjer för personalens arbetshälsa och förmåga att orka i arbetet. Dessutom försöker man kartlägga och minimera psykiska belastningsfaktorer. Att personalens medelålder stiger och anställda går i pension beaktas i verksamheten. Resultat- och utvecklingssamtal förs med samtliga anställda. 14 För personalen ordnas minst lagstadgade företagshälsovårdstjänster. Därtill har man genomfört olika åtgärder i syfte att främja arbetshälsan och förmågan att orka i arbetet, för att på detta sätt kunna bibehålla och främja såväl den fysiska som psykiska arbetshälsan hos de anställda. Förvaltningsdomstolarna har medverkat i projektet för främjande av arbetarskyddsverksamhet inom justitieministeriets förvaltningsområde (det s.k. OTE-projektet). En enkät för att mäta hur nöjda de anställda i förvaltningsdomstolarna är med sin arbetssituation har också genomförts vartannat år. Under verksamhetsåret 2013 genomfördes en VMBaroenkät om arbetstillfredsställelse. Enligt enkätens resultat har situationen i många avseenden förbättrats. Resultatet skilde sig dock inte nämnvärt från de genomsnittliga resultaten inom justitieministeriets förvaltningsområde. FORTBILDNING En personalpolitisk princip inom justitieförvaltningen är att stöda personalens aktivitet och kompetensutveckling. Samtidigt ger lärande i arbete personalen möjlighet till personlig utveckling och är även en motivationsfaktor som utgör en hörnsten för personalpolitiken. Genom att erbjuda flexibla arbetstider och arbetsarrangemang samt genom att bl.a. betala deltagaravgifter och resekostnader har domstolarna uppmuntrat sina anställda till självständiga studier och påbyggnadsstudier vid universitet. Förvaltningsdomstolarnas fortbildning har planerats i samarbete mellan förvaltningsdomstolarna, förvaltningsdomstolarnas gemensamma utbildningsarbetsgrupp, styrgruppen för fortbildning av domare vid förvaltningsdomstolarna samt utbildningsenheten vid justitieministeriets justitieförvaltningsenhet. Under utvecklingssamtalen gör man upp individuella utvecklingsprogram som ger 14 Justitieministeriets brev 4/013/2013, Ändringar i domstolarnas verksamhetsmiljö och omständigheter som påverkar verksamheten.
Sida 35 / 50 anställda möjlighet till personlig utveckling genom bl.a. utbildning, inom ramen för de krav och möjligheter som arbetet ställer. Utgångspunkten har varit en positiv inställning till kompetensutveckling bland personalen och målsättningen har varit att garantera alla lika möjligheter till personlig utveckling och studier. Varje domstols självständiga beslutanderätt i fortbildningsfrågor har betonats. Frågor som gäller fortbildning avgörs utifrån varje enskild domstols och tjänstemans situation, möjligheter och behov. Det centrala i kursverksamheten under år 2013 har fortsättningsvis varit ledarskapsutbildning, exempelvis processledningskurser för nya ordförande och yrkesexamen i ledarskap (JET-utbildning). För rättskipningspersonalen har man arrangerat kurser även i EU-rätt och i substansfrågor. Fortbildningen för kanslipersonalen har fortsatt, likaså utbildningen av rättstradenomer och rättsmerkonomer. Utöver de kurser som justitieministeriets utbildningsenhet har erbjudit har man även utnyttjat de utbildningsmöjligheter som universitet och yrkesläroanstalter erbjuder. Domstolarna har också själva ordnat kurser. Högsta förvaltningsdomstolen har årligen ordnat en förvaltningsdomstolsdag för personalen vid alla förvaltningsdomstolar. Förvaltningsdomstolar arrangerar också årligen i tur och ordning tillfällen där överdomarna kan träffas och utbyta synpunkter. Likadana tillfällen ordnas också för kansli- och förvaltningschefer. Den processledningsutbildning (kurs III) som Östra Finlands universitet ordnar har fått deltagare från samtliga förvaltningsdomstolar. INTERN OCH EXTERN STYRNING AV VERKSAMHETEN EXTERN STYRNING Domstolsverksamhetens resultat följs upp årligen vid resultatförhandlingar med justitieministeriet och vid förhandlingar i anslutning till uppgörandet av budgetpropositionen. Högsta förvaltningsdomstolen är enligt grundlagen skyldig att utöva tillsyn över förvaltningsdomstolarnas verksamhet. Tillsynen innebär inte något ingripande i handläggningen av enskilda rättsfall i lägre förvaltningsdomstolar, utan uppföljning av rättskipningens enhetlighet, beslutens kvalitet och handläggningstider samt bevakning av tillräckliga resurser för förvaltningsdomstolarna. En viktig del av tillsynen är att ordna fortbildning och tillfällen där personalen kan utbyta synpunkter samt att en gemensam årlig verksamhetsberättelse. Justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman övervakar att domstolarna och övriga myndigheter och tjänstemän i sina uppgifter följer lag och fullgör sina skyldigheter.
Sida 36 / 50 INTERN KONTROLL Högsta förvaltningsdomstolen leds av en president, som svarar för domstolens resultat. I de regionala förvaltningsdomstolarna, marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen har överdomaren motsvarande uppgift. Den interna kontrollen är ordnad på behörigt sätt i alla dessa domstolar. Domstolarnas chefer leder den interna kontrollen i sina domstolar och svarar för att den är ändamålsenlig och tillräcklig (24 b 2 mom. i lagen om statsbudgeten). Det förfarande som förutsätts i 69 i förordningen om statsbudgeten har genomförts i förvaltningsdomstolarna. Varje förvaltningsdomstol har årligen utvärderat och övervägt domstolens situation, risker i anslutning till verksamheten samt hur verksamheten kunde utvecklas. Rapporteringen har förbättrats så att den nu är ett mångsidigt hjälpmedel i ledningsarbetet, som också utnyttjar uppföljningssystemen. UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN Under 2013 har förvaltningsdomstolarnas använt sina resurser på ett ekonomiskt sätt och nått resultat. Allmänt taget har varje förvaltningsdomstol lyckats väl med att nå sina avtalade målsättningar. Nästan alla förvaltningsdomstolar lyckades också nå sina målsatta genomsnittliga handläggningstider. Högsta förvaltningsdomstolen lyckades väl med att nå sina målsättningar för 2013. Produktiviteten (avgöranden/årsverke) var 42, vilket innebar att målsättningen överskreds med 3 procent. Resursanvändningen (euro/avgjort ärende) var 2 524, vilket innebar att målsättningen överskreds med 6 procent. 15 Den genomsnittliga handläggningstiden förkortades till 12,2 månader (12,8 månader året innan) vilket nästan motsvarade målsättningen. 16 En annan målsättning som högsta förvaltningsdomstolen hade var att 30 procent av ärendena skulle avgöras inom sex månader och 60 procent inom 12 månader. Även denna målsättning lyckades domstolen nästan uppnå. Av ärendena avgjordes 27,7 procent inom sex månader och 55,8 procent inom 12 månader. Antalet avgjorda ärenden översteg också antalet inkomna ärenden med cirka 200 ärenden. De regionala förvaltningsdomstolarna nådde relativt väl sina resultatmål för år 2013, om man undantar skillnaderna i de olika domstolarnas handläggningstider. Produktiviteten, 47 avgöranden/årsverke, stannade dock 2 procent från målet och resursanvändningen, 1 687 euro/avgörande 15 Produktiviteten och resursanvändningen behandlas närmare i bilaga 1. 16 Närmare uppgifter i bilaga 2.
Sida 37 / 50 3 procent från målet. Med hänsyn till strukturreformen kan man anse att målen också i detta avseende uppnåddes relativt väl. Den genomsnittliga handläggningstiden i förvaltningsdomstolarna var 7,9 månader, vilket innebar att de nästan nådde sin målsättning, som var 7,7 månader. En ytterligare målsättning var att den genomsnittliga handläggningstiden i en enskild förvaltningsdomstol inte skulle avvika från den genomsnittliga med mera än 2,2 månader. Detta mål nådde de regionala förvaltningsdomstolarna väl; bara en enda av dem hade en genomsnittlig handläggningstid som överskred gränsen. Skillnaden mellan den längsta (10,1 månader) och den kortaste (4,5 månader) genomsnittliga handläggningstiden i en enskild regional förvaltningsdomstol förkortades med 0,2 månader, men de genomsnittliga handläggningstiderna varierade fortfarande mellan de olika regionala förvaltningsdomstolarna. Antalet ärenden som varit anhängiga längre än 12 månader minskade i de regionala förvaltningsdomstolarna. Andelen sådana ärenden var endast 9 procent, även om målsättningen, som var 8 procent, inte helt nåddes. 17 I asylärenden var handläggningstiden 5,9 månader och i asylärenden som handläggs i påskyndat förfarande 4,7 månader. Till denna del nådde man resultatmålet. Försäkringsdomstolen nådde inte sina målsättningar år 2013. Varken produktiviteten, som var 58 avgöranden/årsverke, eller resursanvändningen, som var 1 326 euro/årsverke nådde upp till målsättningen. Den målsatta handläggningstiden, som var 11 månader, överskreds med 1,6 månader. Antalet avgjorda ärenden minskade till följd av flyttningen till nya lokaler i Böle i mars 2013. Resultatet minskade tillfälligt också av den anledningen att man övergick till ett elektroniskt arbetssätt i rättsskipningen. Beredningen av en ändring av försäkringsdomstolslagen, som syftar till en revidering av processuella strukturerna och flexiblare rättskipning pågår fortfarande. Även detta har varit en delorsak till att försäkringsdomstolen inte har lyckats nå sina målsättningar, även om många utvecklingsåtgärder har vidtagits i denna domstol. Marknadsdomstolen nådde väl sina resultatmål för 2013. Resursanvändningen, 4 961 euro/ärende överskred målsättningen, som var 5 096 euro/ärende med 3 procent och produktiviteten, 18 avgöranden/årsverke, motsvarade målsättningen. Marknadsdomstolen avgjorde 558 ärenden och överskred därmed med en procent sin målsättning, som var 550 ärenden. Den genomsnittliga handläggningstiden var 6,4 månader, det vill säga 0,6 månader kortare än den målsatta handläggningstiden, som var 7 månader. Den genomsnittliga handläggningstiden för besvär över offentliga upphandlingar var ungefär 6,5 månader. Det är dock en utmaning för marknadsdomstolen att hålla handläggningstiderna på motsvarande nivå också i framtiden. VIKTIGA OMSTÄNDIGHETER SOM PÅVERKAT VERKSAMHETEN Förvaltningsdomstolarnas verksamhet har delvis försvårats av den pågående strukturreformen. Kouvola, Kuopio och Tavastehus samt Uleåborgs och Rovaniemi förvaltningsdomstolar, det vill säga 17 Justitieministeriets statistik: Antalet anhängiga ärenden i förvaltningsdomstolarna 31.12.2013.
Sida 38 / 50 de förvaltningsdomstolar som berörs av strukturreformen, har använt resurser till att planera genomförandet av reformen. I Kouvola och Rovaniemi förvaltningsdomstolar har det också tärt hårt på personalens krafter att känna den oro som reformen fört med sig, när arbetsplatserna flyttar långt från hemmet och familjen. Också Tavastehus förvaltningsdomstol har blivit tvungen att förbereda sig på både de förändringar som strukturreformen för med sig och indragningen av landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd, som genomförs 1.9.2014. Då överförs största delen av nämndens ärenden till Tavastehus förvaltningsdomstol. När det gäller marknadsdomstolen har inrättandet av en IPR-domstol 1.9.2013 inneburit en stor kraftansträngning, som har bundit upp mycket resurser. Till följd av förbudet att tillsätta tjänster, vilket berott på strukturreformen, och av andra skäl har det funnits ett stort antal annan än ordinarie rättskipningspersonal vid förvaltningsdomstolarna. En sådan situation skapar osäkerhet och leder ofta till att de bästa krafterna söker sig bort från domstolarna när de nätt och jämnt har introducerats i sina uppgifter. Också statsekonomins tillstånd och oron för domstolarnas allt knappare resurser skapar osäkerhet. Verksamheten har också belastats av oro över hur lokaler kommer att ordnas för verksamheten och om de kommer att bli färdiga inom utsatt tid, som strukturreformen kräver. Förvaltningsdomstolarnas ärendehanteringssystem är inte tidsenligt. Trots detta har man försökt utveckla dem i mån av möjlighet, så att arbetsprocesserna genom elektroniska lösningar ska löpa smidigare och snabbare. Systemen väntar dock på en total omläggning, som helst ska ske så snabbt som möjligt, så att rättskipningsverksamheten kan komma upp till moder nivå. Ledarskapet har stått i fokus för flera domstolars utvecklingsprocesser. I anslutning till detta har man allt mera systematiskt gått in för att dra nytta av rapporter och uppföljningssystem, såsom alarmsystem för undvikande av överlånga handläggningstiderna. Systemet med gottgörelse för dröjsmål i rättegång breddades 1.6.2013 till att även gälla förvaltningsdomstolarna. Någon närmare kunskap om systemets verkningar saknas. Det finns dock risk för att förvaltningsdomstolar blir tvungna att betala gottgörelse för dröjsmål. Risken beror delvis på att de ärenden som handläggs i dessa domstolar handläggs länge inom förvaltningen innan en eventuell domstolsprocess inleds. Domstolarnas har dock utvecklat sina arbetsprocesser och tagit i bruk elektroniska arbetsmetoder i sin rättskipning. Erfarenhet om bäst fungerande praxis borde dock utbytas i ännu större utsträckning än hittills.
Sida 39 / 50 UTLÅTANDE OM UTVÄRDERING OCH BEKRÄFTELSE AV INTERN KONTROLL Utlåtandet om utvärdering och bekräftelse gällande den interna kontrollen i enlighet med 65 1 mom. 7 punkten i förordningen om statsbudgeten upprättades på basis av statistikuppgifter och utredningar som förvaltningsdomstolarna gett. Utlåtandet bereddes vid sammanträdet för förvaltningsdomstolarnas förvaltnings- och kanslichefer 11.2.2014 och antogs vid överdomarnas sammanträde 24.2.2014.
Sida 40 / 50 BILAGOR Bilaga 1. Förvaltningsdomstolarnas resultat Bilaga 2. Nyckeltal för de regionala förvaltningsdomstolarnas produktivitet Bilaga 3. Förvaltningsdomstolarnas verksamhetsutgifter 2009 2013 Bilaga 4 Förvaltningsdomstolarnas domkretsar 31.12.2013 Bilaga 5 Förvaltningsdomstolarnas domkretsar 1.4.2014 Bilaga 6. Kontaktuppgifter till förvaltningsdomstolarna
Sida 41 / 50 BILAGA 1. FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS RESULTAT 18 Högsta förvaltningsdom stolen 2011 2012 Budg. 2013 målsättning/ Resultatavtal uppskattning 2013, målsättning 2013 Jämfört med året innan Jämfört med målet i resultatavtalet Inkommit 4 044 3 947 4 000 4 126 5 % Avgjorts 4 224 3 928 4 000 4 100 4 304 10 % 5 % Anhängiga ärenden 3 968 3 960 3 800 3 735-6 % Verksamhetsutgifter (1000 euro) 10 073 10 971 10 997 10 856-1 % -1 % Domstolsintäkter (1000 euro) 263 282 282 0% Personal (årsverken) 99,5 105 101 103-3 2 EFFEKTIVITET Produktivitet (avg./årsv.) 42 37 40 41 42 12 % 3 % Resursanvändning (euro/avg.) 2 385 2 793 2 650 2 677 2 524-10 % -6 % HANDLÄGGN.TID I SNITT (mån.) 12,2 12,8 11,5 12,0 12,2-0,6 0,2 Reg. förvaltningsdomstolar 2011 2012 Budg. 2013 målsättning/ Resultatavtal uppskattning 2013, målsättning 2013 Jämfört med året innan Jämfört med målet i resultatavtalet Inkommit 21 317 20 441 21 230 20 824 2 % Avgjorts 21 948 20 584 21 000 20 955 20 187-2 % -4 % Anhängiga ärenden 12 982 12 708 13 110 13 254 4 % Verksamhetsutgifter (1000 euro) 32 638 34 586 34 401 34 052-2 % -1 % Domstolsintäkter (1000 euro) 332 340 320-6 % Personal (årsverken) 443,5 438 436 430-8 -6 EFFEKTIVITET Produktivitet (avg./årsv.) 49 47 50 48 47 0% -2 % Resursanvändning (euro/avg.) 1 487 1 680 1 600 1 642 1 687 0% 3 % HANDLÄGGN.TID I SNITT (mån.) 7,8 7,7 7,5 7,7 7,9 0,2 0,2 18 Justitieministeriets (bokföringsenhet 150) bokslut 2013, uppgifterna körda per 6.2.2014. I siffrorna ingår inte gemensamma ekonomi- eller personaladministrationstjänster eller ICT-utgifter.
Sida 42 / 50 Marknadsdomstolen 2011 2012 Budg. 2013 målsättning/ Resultatavtal uppskattning 2013, målsättning 2013 Jämfört med året innan Jämfört med målet i resultatavtalet Inkommit 510 474 550 694 46 % Avgjorts 610 531 600 550 558 5 % 1 % Anhängiga ärenden 320 266 320 401 51 % Verksamhetsutgifter (1000 euro) 2 197 2 683 2 803 2 768 3 % -1 % Domstolsintäkter (1000 euro) 103 96 103 7 % Personal (årsverken) 28,9 27 30 30 3,4 0 EFFEKTIVITET Produktivitet (avg./årsv.) 21 20 20 18 18-6,6 % 2 % Resursanvändning (euro/avg.) 3 601 5 052 3 650 5 096 4 961-2 % -3 % HANDLÄGGN.TID I SNITT (mån.) 8,3 7,3 7,0 7,0 6,4-0,9-0,6 Försäkringsdom stolen 2011 2012 Budg. 2013 målsättning/ Resultatavtal uppskattning 2013, målsättning 2013 Jämfört med året innan Jämfört med målet i resultatavtalet Inkommit 7 318 6 521 7 200 6 696 3 % Avgjorts 7 210 6 880 8 000 7 200 6 000-13 % -17 % Anhängiga äreden 6 296 5 956 6 000 6 663 12 % Verksamhetsutgifter (1000 euro) 7 502 7 771 8 203 7 958 2 % -3 % Domstolsintäkter (1000 euro) 1 1 1-20 % Personal (årsverken) 107,6 108 105 104-3,7-1 EFFEKTIVITET Produktivitet (avg./årsv.) 67 64 75 69 58-9,7 % -16 % Resursanvändning (euro/avg.) 1 041 1 130 1 100 1 139 1 326 17 % 16 % HANDLÄGGN.TID I SNITT (mån.) 11,5 12,2 10,0 11,0 12,6 0,4 1,6
Sida 43 / 50 BILAGA 2. NYCKELTAL FÖR DE REGIONALA FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS PRO- DUKTIVITET HELSINGFORS FÖRVALTNINGSDOMSTOL 2011 2012 Uppskattning/ Målsättning 2013 2013 Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkommit 8 637 8 025 8 300 8 071-3 % 1 % Avgjorts 8 514 8 298 8 300 8 041-3 % -3 % Anhängiga ärenden 5 805 5 510 5 606 5 526-1 % 0 % Muntliga förhandlingar 175 136 170 228 68 % Syneförrättningar 1 3 Personal (årsverken) 148,2 146,5 153,0 145,7-7,3-0,8 Verksamhetsanslag (euro) 10 281 701 11 923 574 11 412 700 11 369 433 0 % -5 % Handläggningstid i snitt (månader) 7,9 8,4 8,0 8,9 0,9 0,5 RESURSANVÄNDNING (euro/avgörande) 1 208 1 437 1 375 1 414 3 % -2 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsverke) 57 57 54 55 2 % -3 % ÅBO FÖRVALTNINGSDOMSTOL 2011 2012 Uppskattning/ Målsättning 2013 2013 Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkommit 2 063 2 026 2 200 2 128-3 % 5 % Avgjorts 2 197 2 071 2 175 2 186 1 % 6 % Anhängiga ärenden 1 027 975 932 914-2 % -6 % Muntliga förhandlingar 47 78 60 81 4 % Syneförrättningar 5 11 15 8-27 % Personal (årsverken) 49,7 49,2 47,8 48,4 0,6-0,7 Verksamhetsanslag (euro) 3 825 279 3 917 712 3 945 300 3 941 240 0 % 1 % Handläggningstid i snitt (månader) 6,7 6,3 6,5 5,8-0,7-0,5 RESURSANVÄNDNING (euro/avgörande) 1 741 1 892 1 814 1 803-1 % -5 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsverke) 44 42 46 45-1 % 7 % TAVASTEHUS FÖRVALTNINGSDOMSTOL 2011 2012 Uppskattning/ Målsättning 2013 2013 Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkommit 2 845 2 859 2 800 2 837 1 % -1 % Avgjorts 2 924 2 784 2 800 2 674-5 % -4 % Anhängiga ärenden 1 800 1 873 1 800 2 018 12 % 8 % Muntliga förhandlingar 69 79 70 73-8 % Syneförrättningar 7 3 11 57 % Personal (årsverken) 49,6 49,5 50,0 51,2 1,2 1,7 Verksamhetsanslag (euro) 3 901 916 4 008 676 4 071 700 4 078 262 0 % 2 % Handläggningstid i snitt (månader) 8,0 7,9 8,0 8,2 0,2 0,3 RESURSANVÄNDNING (euro/avgörande) 1 334 1 440 1 454 1 525 5 % 6 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsverke) 59 56 56 52-7 % -7 %
Sida 44 / 50 KOUVOLA FÖRVALTNINGSDOMSTOL 2011 2012 Uppskattning/ Målsättning 2013 2013 Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkommit 1 365 1 317 1 300 1 287-1 % -2 % Avgjorts 1 306 1 304 1 250 1 144-8 % -12 % Anhängiga ärenden 856 866 946 1 006 6 % 16 % Muntliga förhandlingar 49 44 45 42-5 % Syneförrättningar 4 1 Personal (årsverken) 30,7 30,1 28,5 27,4-1,1-2,7 Verksamhetsanslag (euro) 2 244 472 2 257 803 2 283 100 2 158 230-5 % -4 % Handläggningstid i snitt (månader) 7,8 8,1 7,3 8,6 1,3 0,5 RESURSANVÄNDNING (euro/avgörande) 1 719 1 731 1 826 1 887 3 % 9 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsverke) 43 43 44 42-5 % -4 % KUOPIO FÖRVALTNINGSDOMSTOL 2011 2012 Arvio/tavoite 2013 2013 Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkommit 2 395 2 162 2 500 2 280-9 % 5 % Avgjorts 2 683 2 088 2 500 2 310-8 % 11 % Anhängiga ärenden 765 826 765 792 4 % -4 % Muntliga förhandlingar 86 76 80 96 26 % Syneförrättningar 10 12 10 10-17 % Personal (årsverken) 45,0 44,5 42,0 43,3 1,3-1,2 Verksamhetsanslag (euro) 3 456 345 3 432 002 3 495 355 3 426 505-2 % 0 % Handläggningstid i snitt (månader) 5,0 4,1 5,0 4,5-0,5 0,3 RESURSANVÄNDNING (euro/avgörande) 1 288 1 644 1 398 1 483 6 % -10 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsverke) 60 47 60 53-10 % 14 % VASA FÖRVALTNINGSDOMSTOL 2011 2012 Uppskattning/ Målsättning 2013 2013 Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkommit 2 122 2 070 2 130 2 251 6 % 9 % Avgjorts 2 122 2 138 2 130 1 969-8 % -8 % Anhängiga ärenden 1 473 1 375 1 473 1 614 10 % 17 % Muntliga förhandlingar 60 86 30 33-62 % Syneförrättningar 35 35 20 21 Granskningar (VattenL och MiljöskyddsL) 1 5 7 Personal (årsverken) 75,7 74,7 72,3 72,0-0,3-2,7 Verksamhetsanslag (euro) 5 647 842 5 726 527 5 731 793 5 696 513-1 % -1 % Handläggningstid i snitt (månader) 9,6 8,8 9,0 8,6-0,4-0,2 RESURSANVÄNDNING (euro/avgörande) 2 662 2 678 2 691 2 893 8 % 8 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsverke) 28 29 29 27-7 % -4 %
Sida 45 / 50 ULEÅBORGS FÖRVALTNINGSDOMSTOL 2011 2012 Uppskattning/ Målsättning 2013 2013 Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkommit 1 198 1 273 1 250 1 289 3 % 1 % Avgjorts 1 396 1 249 1 250 1 312 5 % 5 % Anhängiga ärenden 987 1 005 1 067 977-8 % -3 % Muntliga förhandlingar 28 32 30 39 22 % Syneförrättningar 3 Personal (årsverken) 28,1 27,9 27,5 28,2 0,7 0,3 Verksamhetsanslag (euro) 2 042 395 2 104 512 2 175 500 2 141 752-2 % 2 % Handläggningstid i snitt (månader) 10,7 9,9 10,1 10,1 0,0 0,1 RESURSANVÄNDNING (euro/avgörande) 1 463 1 685 1 740 1 632-6 % -3 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsverke) 50 45 45 46 2 % 4 % ROVANIEMI FÖRVALTNINGSDOMSTOL 2011 2012 Uppskattning/ Målsättning 2013 2013 Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkommit 596 709 750 681-9 % -4 % Avgjorts 707 652 550 551 0 % -15 % Anhängiga ärenden 221 278 521 407-22 % 46 % Muntliga förhandlingar 39 17 40 35 106 % Syneförrättningar 8 2 20 5 150 % Personal (årsverken) 16,5 15,5 15,0 15,7 0,7 0,2 Verksamhetsanslag (euro) 1 237 663 1 214 907 1 286 137 1 240 060-4 % 2 % Handläggningstid i snitt (månader) 6,7 5,4 8,5 5,8-2,7 0,4 RESURSANVÄNDNING (euro/avgörande) 1 751 1 863 2 338 2 251-4 % 21 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsverke) 43 42 37 35-4 % -17 %
Sida 46 / 50 BILAGA 3. FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERSAMHETSUTGIFTER 2010-2013 2010 Förändr. 10-09 2011 Förändr. 11-10 2012 Förändr. 12-11 2013 Förändr. 13-12 %-andel 2013 Förvaltningsdomstolarna sammanlagt Löner 44 421 3 % 44 369 0 % 45 671 3 % 44 279-3 % 80 % Lokalhyror 4 908 0 % 5 063 3 % 5 806 15 % 6 048 4 % 11 % Övriga utgifter 3 012-9 % 2 978-1 % 4 533 52 % 5 308 17 % 10 % Sammanlagt 52 342 2 % 52 410 0 % 56 010 7 % 55 635-1 % 100 % Högsta förvaltningsdomstolen Löner 7 940 4 % 7 996 1 % 8 705 9 % 8 620-1 % 79 % Lokalhyror 1 018-1 % 1 095 8 % 1 190 9 % 1 219 2 % 11 % Övriga utgifter 899-19 % 982 9 % 1 076 10 % 1 017-5 % 9 % Sammanlagt 9 858 1 % 10 073 2 % 10 971 9 % 10 856-1 % 100 % Regionala förvaltningsdomstolar Löner 28 251 3 % 28 203 0 % 28 646 2 % 28 784 0 % 85 % Lokalhyror 2 843 0 % 2 892 2 % 3 360 16 % 3 562 6 % 10 % Övriga utgifter 1 652-5 % 1 543-7 % 2 580 67 % 1 706-34 % 5 % Sammanlagt 32 746 2 % 32 638 0 % 34 586 6 % 34 052-2 % 100 % Marknadsdomstolen Löner 1 792 0 % 1 830 2 % 1 817-1 % 1 691-7 % 61 % Lokalhyror 257 0 % 263 2 % 417 59 % 425 2 % 15 % Övriga utgifter 141 16 % 104-26 % 449 331 % 652 45 % 24 % Sammanlagt 2 190 1 % 2 197 0 % 2 683 22 % 2 768 3 % 100 % Försäkringsdomstolen Löner 6 437 1 % 6 340-2 % 6 503 3 % 5 184-20 % 65 % Lokalhyror 790 0 % 812 3 % 839 3 % 841 0 % 11 % Övriga utgifter 320-5 % 350 9 % 430 23 % 1 933 350 % 24 % Sammanlagt 7 548 1 % 7 502-1 % 7 771 4 % 7 958 2 % 100 %
Sida 47 / 50 BILAGA 4. FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS DOMKRETSAR 31.12.2013 Rov fvd Ul fvd Va fvd Tvh fvd Kuo fvd Åbo fvd Ko fvd Ål fvd Hfrs fvd
Sida 48 / 50 BILAGA 5. FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS DOMKRETSAR 1.4.2014 NFi fvd Va fvd Tvh fvd ÖFi fvd Åbo fvd Ål fvd Hfrs fvd