Förvaltningsdomstolarnas gemensamma VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 Förvaltningsdomstolarnas gemensamma VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2

3 INNEHÅLL FÖRORD 2 HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN 100 ÅR 4 JUBILEUMSBOK 6 BESVÄRSTILLSTÅNDSSYSTEMET VID HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN 7 UPPGIFTER OM FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHET 8 HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN 9 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA 10 FÖRSÄKRINGSDOMSTOLEN 13 MARKNADSDOMSTOLEN 14 ÅLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL 15 NYCKELTAL FÖR VERKSAMHETEN 16 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS RESULTAT 16 PERSONAL I FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA 17 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS PRODUKTIVITET I NYCKELTAL 18 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERKSAMHETSUTGIFTER KONTAKTUPPGIFTERNA TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA 20 1

4 FÖRORD På sistone har rättsstaten diskuterats en hel del i medierna. Tyvärr i form av hotbilder. I Europeiska unionens medlemsländer har man identifierat flera attacker mot rättsstaten. Man har strävat efter att ifrågasätta domstolarnas oberoende av regeringsmakten i bland annat Polen, Ungern och Rumänien, och våldsdåd mot medierepresentanter har chockerat i Slovakien och på Malta. En demokratisk rättsstat baserar sig på maktfördelningsprincipen, upprätthållande av lag och ordning och respekt för de mänskliga rättigheterna. Denna värdegrund som förankrats i Europeiska unionens fördrag och Finlands grundlag bör vi målmedvetet försvara vid förvaltningsdomstolarna. De självständiga förvaltningsdomstolarna, som regleras i grundlagen, är en för den vanliga medborgaren viktig beröringsyta till rättskipningen, och förvaltningsrättskipningen har en stor betydelse som produktivitets- och konkurrenskraftsfaktor. I förvaltningsdomstolarnas gemensamma verksamhetsberättelse för några år sedan konstaterade president Pekka Vihervuori i sitt förord daterat i början av april 2015 att förändringarna och problemen i medborgarsamhället och ekonomin snabbt återspeglas i de ärenden som inkommer hos förvaltningsdomstolarna. Denna förutsägelse förverkligades på ett handgripligt sätt när antalet asylsökande nästan tiodubblades samma år och de relaterade besvärsprocesserna ledde till otaliga arrangemang och ändringar av lagstiftningen inom detta rättsområde. I förordet behandlades också en utvidgning av besvärstillståndssystemet och utveckling av elektronisk rättskipning för att förbättra produktiviteten. Pekka Vihervuori tillbringade sin sista arbetsdag i exceptionellt festliga tecken på HFD:s 100-årsjubileumsfest Han blev president , samma dag som republikens president Niinistö. Före det var Vihervuori ledamot vid HFD i ca femton år, och före det hade han arbetat som lagstiftningsråd vid justitieministeriet och som universitetsprofessor. Pekkas ursprungliga rättsområde var miljörätt, i synnerhet vattenrätt, vilket fick perfekt stöd av hans andra examen i limnologi. Något avundsjukt kan jag berätta att ingen annan i Finland behärskar miljörätt på ett lika omfattande och djupt sätt som han. Kompetensen begränsar sig dock inte till ett rätts- eller vetenskapsområde. Hans kunskap om till exempel naturen och historia får mig att undra om Pekkas dygn har fler timmar än våra. Som president var Vihervuori mycket omtyckt både på hela fältet inom förvaltningsrättskipningen och vid HFD, där han lämnade efter sig en utmärkt anda. Det är en bra grund att gå vidare från. Samarbetet för att utveckla den förvaltningsrättsliga rättskipningen fortsätter. Jag anser att förvaltningsdomstolarnas struktur nu är bra, och HFD:s roll som besvärstillståndsdomstol vidareutvecklas. Detta ger förvaltningsdomstolarna och marknadsdomstolen mer ansvar, men jag är övertygad om att de kompetenta förvaltningsdomstolarna kan bära detta ansvar. Vi har börjat utveckla ett kvalitetssamarbete för att fullgöra det tillsynsansvar som grundlagen föreskriver. Detta bör ske i växelverkan och med respekt för oberoendet. Vi går mot en 2

5 elektronisk värld med hjälp av HAIPA, och jag är övertygad om att vi genom målmedvetet utvecklingsarbete på ett kontrollerat sätt kommer att kunna utnyttja systemet fullt ut. Utvecklingen av besvärstillståndssystemet och inkörningen av HAIPA är HFD:s centrala strategiska utmaningar. Med hjälp av strategiarbete och samarbetet med hela förvaltningsdomstolspersonalen framskrider vi mot allt mer högklassiga styrande avgöranden och snabbare rättskipning. Detta är den bästa garantin för rättsstaten Finland. En fungerande förvaltningsrättslig rättskipning ökar förtroendet för samhällets institutioner. Det är en central framgångsfaktor för medborgarna. Helsingfors, den 31 mars 2019 Kari Kuusiniemi president vid högsta förvaltningsdomstolen 3

6 HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN 100 ÅR Högsta förvaltningsdomstolens jubileumsår fick sin kulmen med jubileumsseminariet på Finlandia-huset och på kvällsmottagningen på Ständerhuset därefter. Eminenta personer talade på jubileumsseminariet. President Pekka Vihervuori öppnade jubileumsseminariet med en översikt av högsta förvaltningsdomstolens historia, nuläge och framtida utmaningar. Riksdagens talman Paula Risikko och republikens president Sauli Niinistö framförde sina hälsningar. 4

7 Seminariet fokuserade på den europeiska och nationella dimensionen och kombinerade på ett intressant sätt två personer som talade om samma tema ur olika perspektiv. Högsta förvaltningsdomstolens europeiska perspektiv togs upp av justitierådet Niilo Jääskinen och presidenten för Europeiska unionens domstol Koen Lenaerts, vars föredrag behandlade den rättsliga dialogen mellan Europeiska unionens domstol och medlemsstaternas högsta förvaltningsdomstolar. I sina anföranden lyfte Europeiska människorättsdomstolens domare Pauliine Koskelo och justitierådet Anne E. Niemi fram omständigheter relaterade till internationellt skydd för flyktingar ur Europeiska människorättsdomstolens och de nationella förvaltningsdomstolarnas perspektiv. I de föredrag på jubileumsseminariet som fokuserade på det nationella perspektivet kartlade ordförande Mats Melin från högsta förvaltningsdomstolen i Sverige och justitierådet Irma Telivuo utvecklingslinjerna för förvaltningsprocessen och högsta förvaltningsdomstolens ställning. Professor Tapio Määttä och justitierådet Riitta Mutikainen fokuserade i sin tur på utvecklingslinjerna för högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis i miljöfrågor. JD Markus Kari presenterade jubileumsboken om högsta förvaltningsdomstolen, Högsta förvaltningsdomstolen 100 år: rättshistoriska infallsvinklar på förhållandet mellan Högsta förvaltningsdomstolen och samhället. Seminariet avslutades av justitierådet, högsta förvaltningsdomstolens nuvarande president Kari Kuusiniemi. Högsta förvaltningsdomstolens och alla förvaltnings- och specialdomstolars personal hade inbjudits till jubileumsseminariet. Dessa personers värdefulla arbete har skapat och skapar också framöver en stark grund för högsta förvaltningsdomstolens verksamhet, och även många utomstående eminenta gäster fäste positiv uppmärksamhet vid denna gemenskap. Man kan ta del av föredragen på jubileumsseminariet på högsta förvaltningsdomstolens webbplats. 5

8 JUBILEUMSBOK För att hedra högsta förvaltningsdomstolens 100-årsjubileum utgavs jubileumsboken Oikeusvaltion rakentaja Korkein hallinto-oikeus 100 vuotta i augusti. Jubileumsboken fokuserar på högsta förvaltningsdomstolens betydelse och roll ur olika perspektiv i det finländska samhället sedan De externa akademiska forskarna, professor Jukka Kekkonen, docent Markku Jokisipilä och JD Markus Kari, skriver mångsidigt om högsta förvaltningsdomstolens roll och lyfter fram nya vetenskapliga fakta. Artiklarna utgår främst från ett rättshistoriskt perspektiv. Verket innehåller sju artiklar som indelar boken i fyra delar. I den första delen granskar professorn i romersk rätt och rättshistoria Jukka Kekkonen de första årtiondena i högsta förvaltningsdomstolens verksamhet fram till vinterkriget. Markku Jokisipilä, docent i politisk historia och direktör för centralen för riksdagsforskning vid Åbo universitet, skriver i sin tur om domstolens verksamhet från krigsåren fram till i dag. Den andra delen i jubileumsboken är tematisk: juris doktor Markus Karis tre texter fokuserar på högsta förvaltningsdomstolens verksamhet i det omgivande samhället. I artiklarna behandlas högsta förvaltningsdomstolens utlåtanden och framställningar, domarnas sociala och professionella bakgrund samt högsta förvaltningsdomstolens avgöranden i rättsliga frågor inom näringslivet. Den tredje delen innehåller ett urval av högsta förvaltningsdomstolens avgöranden som beskriver högsta förvaltningsdomstolens omfattande verksamhet under olika årtionden. Artiklarna om avgörandena kompletteras av fotograf Juuso Westerlunds serie omfattande tio fotografier i vilka han tolkar avgörandena med fotografiska metoder. Den sista delen innehåller statistik och matrikeluppgifter. Oikeusvaltion rakentaja. Korkein hallinto-oikeus 100 vuotta. Edita 6

9 BESVÄRSTILLSTÅNDSSYSTEMET VID HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN I samband med sitt festplenum som hölls 3.9. för att fira högsta förvaltningsdomstolens 100-årsjubileum godkände högsta förvaltningsdomstolen en kommuniké om tillämpningen av besvärstillståndssystemet. En orsak till godkännandet av kommunikén var den samhälleliga och rättsliga utvecklingen, som har lett till att det har blivit aktuellt att granska principerna för tillämpningen av besvärstillståndssystemet. Enligt högsta förvaltningsdomstolens kommuniké bör ett omfattande besvärstillståndssystem omfatta alla situationer där förvaltningsdomstolens och marknadsdomstolens avgöranden överklagas till högsta förvaltningsdomstolen. För allt fler ärendegrupper har det under årens lopp separat föreskrivits att överklagande av ett beslut av en förvaltningsdomstol till högsta förvaltningsdomstolen kräver besvärstillstånd, och redan i dag gäller besvärstillstånd för största delen av de besvärsärenden som behandlas vid högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen anser att det är viktigt att genomföra ett heltäckande besvärstillståndssystem. Högsta förvaltningsdomstolen har också tagit initiativ till att genomföra sådana ändringar av lagstiftningen som möjliggör införande av besvärstillstånd. Riksdagen behandlade under Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rättegång i förvaltningsärenden och till vissa lagar som har samband med den (RP 29/ rd), i vilken det föreslås att ett besvärstillståndssystem blir huvudregeln när det gäller besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Lagen om rättegång i förvaltningsärenden träder i kraft i början av Att ett besvärstillståndssystem blir det huvudsakliga förfarandet för ändringssökande inom förvaltningsrättskipningen motsvarar det ökande behovet av att säkerställa parternas rättssäkerhet, rättskipningens smidighet och en adekvat och effektiv allokering av resurserna och sakkunskapen mellan de olika domstolsinstanserna. Övergången till ett heltäckande besvärstillståndssystem förutsätter bland annat ett starkt 7 och disciplinerat administrativt beslutsfattande i första instans och kompetenta välfungerande förvaltningsdomstolar. Förvaltningsdomstolarnas expertis, särskilda sakkunnigsammansättningar, etablerade praxis i muntlig förhandling och erfarenhet av olika ärendegrupper garanterar parternas rättssäkerhet redan i första instans i alla typer av ärenden. En utvidgning av besvärstillståndssystemet utvecklar högsta förvaltningsdomstolens roll som den högsta instansen inom förvaltningsrättskipningen mot en domstol som genom linjeavgöranden styr rättspraxis. Som allmänna besvärsgrunder bevaras förutom prejudikatsgrunden också uppenbara fel och övriga vägande skäl. De vidare besvärstillståndgrunderna än prejudikatsgrunden återspeglar högsta förvaltningsdomstolens roll som en domstol som styr och harmoniserar förvaltningsdomstolarnas rättspraxis och förvaltningsmyndigheternas beslutsfattande, men de beaktar också rättssäkerhetselementet och högsta förvaltningsdomstolens ställning inom förvaltningsrättskipningen som den högsta förvaltningsrättskipningen med behörighet att på grund av vägande skäl fatta beslut i rättskipningsärenden med stora och betydande samhällskonsekvenser. Högsta förvaltningsdomstolen bör dessutom kunna rätta till uppenbara fel i förvaltningsdomstolarnas eller marknadsdomstolens beslut situationer där det inte är fråga om prejudikat. En utvidgning av tillämpningsområdet för besvärstillståndssystemet möjliggör att högsta förvaltningsdomstolen i högre grad kan koncentrera sig på krävande rättsliga frågor och säkerställa en enhetlig rättspraxis. När besvärstillståndssystemet utvidgas är det viktigt att se över hur prejudikatsfall väljs, var tröskeln för beviljande av besvärstillstånd överhuvudtaget och eventuellt enligt ärendegrupp ställs och vilken betydelse ansökan om besvärstillstånd har i bedömningen av ärendet. Dessutom är det viktigt att diskutera vilken struktur och yttre form högsta förvaltningsdomstolens prejudikat ska ha, så att de även framöver uppfyller de höga kvalitetskraven på klarhet, koncishet och styr rättspraxis.

10 UPPGIFTER OM FÖRVALTNINGS- DOMSTOLARNAS VERKSAMHET Enligt domstolslagen ska domstolarna årligen lämna en berättelse om sin verksamhet. Flera domstolar kan även tillsammans sammanställa en gemensam verksamhetsberättelse. Förvaltningsdomstolarnas gemensamma verksamhetsberättelse innehåller information om antalet ärenden, handläggningstider och den övriga verksamheten vid högsta förvaltningsdomstolen, förvaltningsdomstolarna, försäkringsdomstolen, marknadsdomstolen och Ålands förvaltningsdomstol. Den gemensamma verksamhetsberättelsen kompletterar de års- och verksamhetsberättelser som respektive domstol eventuellt publicerat om sin verksamhet. INKOMNA ÄRENDEN År inkom sammanlagt ärenden till förvaltningsdomstolarna, medan ärenden avgjordes. Antalet inkomna ärenden minskade från året innan främst på grund av att antalet asylärenden planade ut. HANDLÄGGNINGSTIDER Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda ärenden beräknas från från att besvären inkommit. Handläggningstiden beskriver den förväntade tiden för avgörandet av ett ärende. År var den genomsnittliga handläggningstiden vid förvaltningsdomstolarna 9,6 månader. Det finns dock skillnader i de genomsnittliga handläggningstiderna mellan förvaltningsdomstolarna bland annat till följd av att de behandlade ärendena avviker från varandra. Vid högsta förvaltningsdomstolen var den genomsnittliga handläggningstiden 7 månader. Vid försäkringsdomstolen var den genomsnittliga handläggningstiden 9,7 månader och vid marknadsdomstolen 8,8 månader. Handläggningstiderna blev längre vid förvaltningsdomstolarna, högsta förvaltningsdomstolen och marknadsdomstolen jämfört med året innan. Den genomsnittliga handläggningstiden minskade med 2,1 månader från året innan vid försäkringsdomstolen. 8 Figur Keskimääräiset 1 Genomsnittliga käsittelyajat handläggningstider hallintotuomioistuimissa i förvaltningsdomstolarna vuosina åren TOTALA VERKSAMHETSUTGIFTER År var förvaltningsdomstolarnas totala verksamhetsutgifter ca 65,3 miljoner euro, vilket var 3 procent mer än Förvaltningsdomstolarnas andel av verksamhetsutgifterna var ca 41,9 miljoner euro och högsta förvaltningsdomstolens ca 12,1 miljoner euro. Försäkringsdomstolens verksamhetsutgifter uppgick till 7,9 miljoner euro och marknadsdomstolens till 7,9 miljoner euro. Hallintotuomioistuimien toimintamenot vuonna Figur 2 Förvaltningsdomstolarnas verksamhetsutgifter år PERSONAL Förvaltningsdomstolar Högsta förvaltningsdomstolen Försäkringsdomstolen Marknadsdomstolen Korkein Högsta förvaltningsdomstolen hallintooikeus Hallinto-oikeudet Förvaltningsdomstolarna Vakuutusoikeus Försäkringsdomstolen Markkinaoikeus Marknadsdomstolen År hade förvaltningsdomstolarna sammanlagt 818 anställda, varav 538 var rättskipningspersonal, dvs. domare och föredragande, och 280 övrig personal. Antalet anställda ökade från året innan. Antalet domare ökade med 24 från året innan.

11 HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Sammanlagt ärenden inkom till högsta förvaltningsdomstolen, vilket var 212 färre än Sammanlagt besvär över förvaltningsdomstolarnas beslut anfördes, vilket innebär att andelen sådana besvär var 94 procent av det totala antalet ärenden vid högsta förvaltningsdomstolen. Antalet besvär över marknadsdomstolens beslut var 82. Besvär över statsrådets och ministeriernas beslut anfördes i sex ärenden och över övriga myndigheters beslut i 148 ärenden. De största ärendegrupperna utgjordes av utlänningsärenden (60 %), socialoch hälsovård (14 %) och statsrätt och allmän förvaltning samt beskattning (7 %). Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsutgifter uppgick till närmare 12,1 miljoner euro. Högsta förvaltningsdomstolen uppnådde de produktivitetsmål och ekonomiska mål som ställts för den operativa effektiviteten. Detaljerad arbetsstatistik över högsta förvaltningsdomstolen och övrig statistik över resultaten av avgjorda ärenden enligt ärendekategori och rättsmedel framgår av högsta förvaltningsdomstolens årsberättelse. Figur 4 Antalet ärenden i högsta förvaltningsdomstolen åren Inkomna Avgjorda Överförda Figur 3 Inkomna ärenden och fördelning år Statsrätt och allmän förvaltning Självstyrelse Utlänningsärenden Byggande Miljö Social- och hälsovård Ekonomisk verksamhet, inklusive trafik och kommunikation Skatteärenden Övriga ärenden Det totala antalet avgjorda ärenden var något mindre än antalet anhängiggjorda ärenden. Antalet anhängiga ärenden ökade således något från året innan. Den genomsnittliga handläggningstiden ökade med 0,3 månader. Sammanlagt 65 procent av ärendena avgjordes på under sex månader och 18 procent på över 12 månader. I verksamhetsutgifterna ingår den realiserade användningen av verksamhetsanslag under året. När det gäller kostnadsuppgifterna redovisas investeringsanskaffningarna under olika år i form av avskrivningar. I kostnaderna ingår utöver ämbetsverkens egna stödfunktioner även deras andel av ämbetsverksgruppens gemensamma ekonomi-, personal- och IT-kostnader. Den avgiftsbelagda verksamhetens kalkyler visas i punkt 6. 9 HELSINGFORS GENERALPLAN OCH STADSBULEVARDERNA Helsingfors generalplan var ett av de mest samhälleligt betydande avgörandena av högsta förvaltningsdomstolen, och det väckte också en hel del medieuppmärksamhet. Allmänt intresse väckte bland annat avgörandena om stadsbulevarderna. Helsingfors förvaltningsdomstol upphävde generalplanen gällande stadsbulevardsbeteckningarna för Västerleden, Åboleden, Tavastehusleden och Lahtisleden. HFD hade att på Helsingfors stadsstyrelses besvär avgöra om generalplanen för dessa fyra stadsbulevarder hade baserat sig på tillräckliga utredningar och konsekvensbedömningar. Utifrån dem gällde det också att bedöma om det fanns tillräckliga grunder för att anvisa dessa vägar som märkts som motorleder i landskapsplanen som vägar i en lägre teknisk och funktionell klass. Enligt utredningarna och konsekvensbedömningarna förekom det osäkerhetsfaktorer relaterade till stadsbulevardernas genomförbarhet. Därför fanns det inte heller några grunder för att avvika från landskapsplanen. Förvaltningsdomstolens beslut ändrades inte i fråga om stadsbulevarderna. (HFD :151)

12 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA Antalet ärenden som anhängiggjordes vid förvaltningsdomstolarna minskade med 14 procent från året innan främst till följd av att antalet utlänningsärenden minskade. Sammanlagt 31 procent av ärendena var utlänningsärenden, som också omfattar asylärenden. År anhängiggjordes sammanlagt asylärenden vid förvaltningsdomstolarna, vilket var mindre än under de två föregående åren (5 200 år 2017 och år 2016). Fram till 2015 brukade antalet ligga kring ärenden. Antalet avgjorda ärenden minskade med 6 procent och antalet anhängiga ärenden med 16 procent jämfört med året innan. Sammanlagt asylärenden avgjordes, vilket var färre än Antalet avgjorda ärenden var nästan ärenden större än antalet anhängiggjorda ärenden. I slutet av året var ca asylärenden anhängiga. Figur 5 Anhängiga ärenden enligt ärendegrupp Statsrätt och allmän förvaltning Självstyrelse Utlänningsärenden Byggande Miljö Social- och hälsovård Ekonomisk verksamhet, inklusive trafik och kommunikation Skatteärenden Övriga ärenden Den så kallade lagen om mindre sammansättningar vid förvaltningsdomstolarna (675/2006) har varit i kraft sedan början av Tillämpningspraxis för mindre sammansättningar har etablerats under denna tid. År avgjordes 11 procent av sammansättningar med en ledamot och närmare 50 procent av sammansättningar med två ledamöter. Med andra ord avgjordes redan över 60 procent av ärendena av mindre sammansättningar. Den genomsnittliga handläggningstiden var 9,6 månader. De längsta handläggningstiderna gällde miljö (16,1 mån.), självstyre (13,8 mån.) och beskatt- ning (13,3 mån.). Handläggningstiden i social- och hälsovårdsärenden var i genomsnitt 4,7 månader. Handläggningstiden i barnskyddsärenden var i genomsnitt 6,4 månader. Handläggningstiden för planläggningsärenden var i genomsnitt 12,8 månader och för detaljplaneärenden 11,5 månader. Handläggningstiden för utlänningsärenden var 11,9 månader, dvs. kortare än för asylärenden som separat betraktad var 13,1 månader. Handläggningstiderna varierade enligt ärendegrupp och mellan förvaltningsdomstolarna. Vid Tavastehus förvaltningsdomstol var den genomsnittliga handläggningstiden 8,1 månader och vid Vasa förvaltningsdomstol 12,2 månader. De regionala skillnaderna mellan handläggningstiderna minskade något från året innan. Den längsta genomsnittliga handläggningstiden avvek från medelvärdet för hela landet med 2,9 månader. Sammanlagt 40 procent av ärendena avgjordes på under sex månader, och andelen över ett år gamla ärenden var 13 procent av det totala antalet avgjorda ärenden. I slutet av året fanns det ärenden som varit anhängiga i över ett år, medan motsvarande siffra året innan var Andelen ärenden som varit anhängiga i över ett år var 22 procent av alla anhängiga ärenden. Antalet ärenden som behandlades muntligt vid förvaltningsdomstolarna ökade med 45 procent från året innan. Muntlig förhandling ordnades i 877 ärenden och syn i 47 ärenden. Av alla muntliga förhandlingar ordnades 50 procent i barnskyddsärenden. Ca 22 procent av förvaltningsdomstolarnas avgöranden som överklagats ledde till att beslutet ändrades eller återförvisades till den myndighet som fattat beslutet. Mest ändrades miljöärenden (31 %), skatteärenden (29 %), byggärenden (25 %) och näringslivsärenden (21 %). Ca 11 procent av ärendena avvisades. Ändringssökande i förvaltningsdomstolarnas beslut har varit rätt stabilt. År anfördes besvär över ca 27 procent av besluten hos högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen har i sin tur ändrat eller upphävt beslut av förvaltningsdomstolar och återförvisat ärenden i ca 10 procent av förvaltningsdomstolars överklagade beslut. 10

13 I verksamhetsutgifterna ingår den realiserade användningen av verksamhetsanslag under året. När det gäller kostnadsuppgifterna redovisas investeringsanskaffningarna under olika år i form av avskrivningar. I kostnaderna ingår utöver ämbetsverkens egna stödfunktioner även deras andel av ämbetsverksgruppens gemensamma ekonomi-, personal- och IT-kostnader. Förvaltningsdomstolarnas verksamhetsutgifter uppgick till ca 41,9 miljoner euro, vilket är ca 6 procent mer än året innan. Det ekonomiska målet baserar sig på verksamhetsutgifter. Figur 6 Antalet ärenden i förvaltningsdomstolarna åren Inkomna Avgjorda Överförda 11

14 FÖRBUD MOT GRUVDRIFT GENOM GENERALPLANEBESTÄMMELSER Gruvdrift förbjöds genom planbestämmelser på ett ca 450 kvadratkilometer stort kärnområde för turism (rm-1) omkring turismcentret i Ruka i den strategiska generalplanen för Kuusamo som anpassar olika markanvändningsformer till varandra, och verksamhet förenlig med gruvlagen begränsades på det omgivande området för turism och rekreation (vr-1). Det fanns också utmålsläggningar på kärnområdet. Förvaltningsdomstolen ansåg att verksamhet som är tillåten enligt gruvlagen inte kunde förbjudas på ett område som omfattas av gruvrätt. Om det på ett visst område inte finns förutsättningar för gruvdrift med beaktande av planens innehållskrav (t.ex. naturvärden eller annan betydande markanvändning), utförda utredningar, konsekvensbedömningar och områdets särskilda drag, kan man i planlösningen dra slutsatsen att det inte finns planmässiga förutsättningar att anvisa ett visst område för gruvdrift. Planlösningen baserade sig inte när det gäller förutsättningarna för att bedriva gruvdrift på utredningar som avses i MBL 9, och den orsakade ändringssökanden olägenheter som avses i MBL 39 4 mom. HFD upphävde fullmäktiges beslut delvis. (Norra Finlands förvaltningsdomstol nr 18/0114/1, inte lagakraftvunnet) BIRKALANDS LANDSKAPSPLAN Sammanlagt 12 besvär över Birkalands landskapsplan lämnades in till Tavastehus förvaltningsdomstol. De gällde nya objekts- och områdesbeteckningar på olika kommuners områden, bland annat Sulkavuori centralreningsverk i Tammerfors, Partolas KM-område i Birkala och vindkraftsområdet i Äijännevan-Kummunmäki i Virdois. Förvaltningsdomstolen godkände Trafikverkets, Pälkäne kommuns och två privatpersoners besvär delvis och upphävde landskapsplanen på följande punkter: På rangerbangården i Tammerfors (LM) har man anvisat ett sekundärt användningssyfte (område för tätorts- eller centrumfunktioner), i närheten av Orivesi station har man anvisat en virkesterminal (Pt) och i Pälkäne upphävde landskapsplanen på följande punkter: På rangerbangården i Tammerfors (LM) har man anvisat ett sekundärt användningssyfte (område för tätorts- eller centrumfunktioner), i närheten av Orivesi station har man anvisat en virkesterminal (Pt) och i Pälkäne en beteckning för utvecklingsprinciper för utveckling av teknisk service, grundvattenområde till den del som ett arbetsplatsområde och ett område för tätortsfunktioner hamnar inom beteckningens gränser. Förvaltningsdomstolen ansåg dessutom att det vid upprättandet av landskapsplanen funnits tillräckliga grunder för att anvisa en områdesreservering i Lempäälä för en ny rangerbangård vid den västra banförbindelsen i syfte att möjliggöra alternativ markanvändning i framtiden. (Tavastehus förvaltningsdomstol nr 18/0191/2, inte lagakraftvunnet) MILJÖ- OCH VATTENHUSHÅLLNINGSTILLSTÅND FÖR EN NY BARRMASSAFABRIK Vasa förvaltningsdomstol gav 2I.9. ett beslut i ett tillståndsärende för en ny barrmassafabrik som byggs i Kuopio med stöd av miljöskyddslagen och vattenlagen. Ändringssökandena bestod av privatpersoner samt naturvårds- och invånarföreningar och väglag. Sammanlagt 24 besvär inlämnades. De mest centrala frågorna gällde fabrikens avloppsvattens och varma kylvattens inverkan på Kallavesi och kvaliteten på råvattnet från Kallavesi, vattenramdirektivets tillämplighet på ärendet samt fabrikens buller- och luftutsläpp. (Vasa förvaltningsdomstol nr 18/0222/2, inte lagakraftvunnet) DETALJPLAN - UTREDNINGARNAS TILLRÄCKLIGHET - TORNHUSET Det var fråga om en ändring av detaljplanen som gällde tre tomter i Åbo centrum i närheten av Mikaelskyrkan och genom vilken bland annat byggrätt anvisades för en bostadsbyggnad med 16 våningar. Beslutet överklagades av den kyrkliga samfälligheten och tre bostadsaktiebolag. Förvaltningsdomstolen konstaterade att området onekligen har särskilda kulturhistoriska och för stadsbilden värdefulla drag. I regel kan man inte genom en så snäv planändring avgöra förutsättningarna för ett jämfört med den omgivande bebyggelsen avvikande högt byggande utan en mer omfattande utredning av området. De utredningar eller konsekvensbedömningar av planen som utgjorde grunden för planändringen i fråga om det höga bygget var inte tillräckliga för att visa att planändringen skapat förutsättningar för en trivsam livsmiljö och värnandet om den bebyggda miljön som hör till detaljplaners innehållskrav. Planbeslutet upphävdes som lagstridigt. (Åbo förvaltningsdomstol nr 18/0331/1, lagakraftvunnet) TÄCKNING AV EN SAMKOMMUNS UNDERSKOTT I en förvaltningstvist om täckning av underskott för samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen (Carea) avgjorde förvaltningsdomstolen Kouvola stads yrkande på fastställande av fördelningsgrunden utifrån anlitandet av tjänsterna. Samkommunsstämman var enligt bestämmelsen i grundavtalet behörig att i samband med behandlingen av resultatet besluta om hur medlemskommunerna ska täcka räkenskapsperiodens eventuella underskott eller en del av det. I grundavtalet finns däremot inga bestämmelser om täckning av tidigare underskott i efterhand eller om ansvarsfördelningen i en sådan situation. Förvaltningsdomstolen förkastade yrkandet på fastställande av en fördelningsgrund baserad på anlitandet av tjänsterna på basis av grundavtalet, dvs. en offentligrättslig relation. (Östra Finlands förvaltningsdomstol nr 18/0159/4, lagakraftvunnet) BESKATTNING AV VÄXLING AV VIRTUELLA VALUTOR Virtuella valutor är tillgångar som har egendomsvärde och som kan överlåtas. Värdeuppgång till följd av växling av en virtuell valuta mot en annan virtuell valuta kommer i den skattskyldiges besittning vid växlingstidpunkten, då personen kan använda värdeuppgången till exempelvis köp av nya virtuella valutor eller andra ändamål. Skatteförvaltningens förhandsavgörande för skatteåret ändrades till följd av besvär av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, och enligt det nya förhandsavgörandet är en virtuell valutas värdeuppgång kapitalinkomst när man växlar en virtuell valuta som skaffats mot vederlag för att skaffa annan virtuell valuta, och bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinst tillämpas på sådana transaktioner. (Helsingfors förvaltningsdomstol 6.7. nr 18/0426/3, Finlex, lagakraftvunnet)

15 FÖRSÄKRINGSDOMSTOLEN Försäkringsdomstolen är i regel den högsta instansen för ändringssökande i utkomstskyddsärenden. Försäkringsdomstolens beslut kan endast överklagas till högsta förvaltningsdomstolen genom extraordinärt ändringssökande på grund av felaktigt förfarande. I vissa ärenden som gäller ersättningar baserade på olycksfallsförsäkringslagstiftningen kan besvärstillstånd sökas hos högsta domstolen. Figur 7 Antalet ärenden i försäkringsdomstolen åren Inkomna Avgjorda Överförda Försäkringsdomstolen behandlar främst besvär från fem besvärsnämnder. Besvärsnämnderna är besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, besvärsnämnden för olycksfallsärenden, besvärsnämnden för social trygghet, besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och besvärsnämnden för studiestöd. I början av sammanslogs besvärsnämnden för social trygghet och besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden till besvärsnämnden för social trygghet. Antalet ärenden som anhängiggjordes vid försäkringsdomstolen höll sig på samma nivå som året innan. Försäkringsdomstolens genomsnittliga handläggningstid sjönk med ca 2 månader från året innan och är nu 9,7 månader. De ärenden som försäkringsdomstolen avgör handlar nästan uteslutande om enskilda medborgares utkomst, och därför borde handläggningstiderna vara ännu kortare. Försäkringsdomstolens verksamhet har utvecklats genom interna åtgärder, och dessutom har domstolen fått domare för viss tid i syfte att förkorta handläggningstiderna. Ändringen av lagen om rättegång i försäkringsdomstolen trädde i kraft Ett mål för reformen är att effektivisera avgörandeverksamheten. Antalet avgjorda ärenden minskade med 10 procent och antalet anhängiga ärenden med 9 procent jämfört med året innan. Antalet anhängiga över 12 månader gamla ärenden minskade något från året innan och uppgick till 301 ärenden. Försäkringsdomstolens verksamhetsutgifter var ca 7,9 miljoner euro. Försäkringsdomstolens operativa effektivitet uppnådde inte helt produktivitetsmålen och de ekonomiska målen, men målet för den genomsnittliga handläggningstiden överträffades. UTKOMSTSKYDD KARENS GILTIG ORSAK En person hade tagit emot arbete utanför sitt pendlingsområde. Personens arbetsavtal hade sagts upp på grund av olovlig frånvaro under de tre första månaderna av anställningsförhållandet, dvs. i en situation där personen själv skulle ha haft rätt att lämna arbetet utan särskild orsak. Försäkringsdomstolen ansåg att även om ordalydelsen i den tillämpliga bestämmelsen i lagen om utkomstskydd för arbetslösa endast gäller lämnande av arbete, så kan den princip som framgår av den även tillämpas när en arbetsgivare under de omständigheter som beskrivs i bestämmelsen sagt upp arbetsavtalet. Därför ansågs hävandet av personens arbetsavtal ha berott på en giltig orsak enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och att en tidsfrist utan ersättning inte borde ha fastställts för personen. Omröstning 4 1. (försäkringsdomstolen dnr 1139/2017) 13 13

16 MARKNADSDOMSTOLEN Marknadsdomstolen handlägger ärenden som hör till dess behörighet enligt lagen om rättegång i marknadsdomstolen eller andra lagar. Antalet ärenden har ökat avsevärt efter att marknadsdomstolens verksamhet startade Den största orsaken till uppgången är att antalet upphandlingsärenden har ökat och att de industriella och upphovsrättsrättsliga ärendena (IPR) överfördes från Patent- och registerstyrelsens besvärsnämnd År 2015 minskade antalet ärenden dock, liksom också 2016, 2017 och. År mottog marknadsdomstolen 31 procent färre ärenden än året innan. Marknadsdomstolen avgjorde 22 procent färre ärenden än året innan, men dock fler än vad som inlämnades. Antalet anhängiga ärenden minskade med 17 procent. Den genomsnittliga handläggningstiden var 8,8 månader. Av de avgjorda ärendena gällde 65 procent offentlig upphandling och 30 procent IPR-ärenden. Den genomsnittliga handläggningstiden var 8,8 månader. Antalet inkomna IPR-ärenden var 113, och antalet avgjorda IPR-ärenden var 184. Den genomsnittliga handläggningstiden för dessa ärenden var 11,2 månader. Upphandlingsärendena behandlades i genomsnitt på 7,5 månader, konkurrensbegränsningsärendena på 10,9 månader och konsumentskyddsärendena på 9,7 månader. Marknadsdomstolens verksamhetsutgifter var ca 3,3 miljoner euro. Antalet anställda var på samma nivå som året innan. Figur 8 Antalet ärenden i marknadsdomstolen åren Inkomna Avgjorda Överförda ELMARKNADSÄRENDE I ärendet gällde det att avgöra om Energimyndigheten förfarit enligt bestämmelserna i lagen om effektreserver samt behandlat parterna lika och icke-diskriminerande med respekt för principerna för öppenhet när myndigheten avslagit ändringssökandens anbud och godkänt ett anbud som gällt en andel i ett andelslagskraftverk. Den kondensproduktionsenhet som ändringssökanden erbjöd saknade egen ångpanna och generator. I stället fungerar anläggningen genom att utnyttja värmekraftverkets ångpanna och generator som används i annan produktion. Även anläggningens kondensturbin var kopplad till värmekraftverkets mottrycksturbin, eftersom den energi som kondensturbinen behöver matas in via mottrycksturbinens block. Marknadsdomstolen ansåg att Energimyndigheten inom ramen för sin prövningsrätt kan ha bedömt att ändringssökandens offert inte uppfyllt kraven relaterade till kraftverkets separata funktion. Energimyndigheten hade således inte förfarit felaktigt när den avslagit ändringssökandens offert. När det gäller andelskraftverket bör den tekniska separata funktionen i förhållande till den övriga produktionen bedömas ur hela andelskraftverkets perspektiv, dvs. det bör anses vara tillräckligt att andelskraftverket har elproduktionskomponenter och att innehavaren av kraftverksandelar självständigt kan bestämma om sin andel i kraftverket och dess totala produktion. En annan tolkning skulle göra det omöjligt att erbjuda andelar i andelskraftverket. Marknadsdomstolen ansåg att Energimyndigheten inte hade förfarit på ett diskriminerande sätt eller behandlat parterna olika när den godkänt en andel i andelskraftverket avseende erbjudandet av effektreserven. Marknadsdomstolen förkastade besvären. (marknadsdomsolen:240/18, 20.4., 2017/210, icke lagakraftvunnet) 14

17 ÅLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Ålands förvaltningsdomstol verkar i anslutning till Ålands tingsrätt som allmän regional förvaltningsdomstol i landskapet Åland. Vid början av året var 78 ärenden anhängiga vid Ålands förvaltningsdomstol. Under året inkom 109 ärenden och 65 ärenden avgjordes. Effektiviteten belastades av att domstolen fick ny ordinarie förvaltningsdomare. Vid slutet av året var 123 ärenden anhängiga. De avgjorda ärendena fördelade sig mellan ärendegrupper enligt följande: arbetskraftärenden 13, social- och hälsovård 16, skatteärenden 2, markanvändning- och byggande 5, utlänningsärenden 8, miljöärenden 5 och övriga ärendegrupper 16. Den största proportionella ökningen skedde i barnskyddsärenden, med 6 inkomna ärenden under året. Muntlig förhandling hölls i två utlänningsärenden. Den genomsnittliga handläggningstiden var 10,4 månader. MILJÖTILLSTÅND, KOMPOSTERINGSVERKSAMHET Ålands förvaltningsdomstol avgjorde två besvär över Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets beslut avseende miljötillstånd för komposteringsverksamhet. Domstolen ansåg i sina avgöranden att tillståndsbesluten var bristfälliga, dels vad gällde uppgifter om verksamheten, dels vad gällde en del av villkoren för tillstånden. Förvaltningsdomstolen upphävde båda tillståndsbesluten och återförvisade respektive ärende till myndigheten för fortsatt behandling. (Ålands förvaltningsdomstol 28.2., nr 8/ och 9/, lagakraftvunnet) 15

18 NYCKELTAL FÖR VERKSAMHETEN TOIMINNAN TUNNUSLUKUJA TOIMINNAN Toiminnan tunnuslukuja TUNNUSLUKUJA FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS RESULTAT 1 Tabell 1. Nyckeltal för Högsta förvaltningsdomstolens operativa resultat HÖGSTA FÖRVALT- NINGSDOMSTOLEN Budg. målsättning/ uppskattning Resultatavtal målsättning/ uppskattning Jämfört med året innan Inkomna ärenden % Jämfört med målet i resultatavtalet Avgjorda ärenden % -6 % Anhängiga ärenden % Verksamhetsutgifter (1000 euro) % -11 % Domstolsintäkter (1000 euro) % Personal (årsverken) Produktivitet (avg./årsv.) % 4 % RESURSANVÄNDNING ( /avgörande) % -5 % Handläggningstid i snitt (månader) 9,7 6,7 7,0 11,0 7,0 0-4,0 Tabell 3. Nyckeltal för försäkringsdomstolens operativa resultat FÖRSÄKRINGS- DOMSTOLEN Budg. målsättning/ uppskattning Resultatavtal målsättning/ uppskattning Jämfört med året innan Inkomna ärenden % Jämfört med målet i resultatavtalet Avgjorda ärenden % -17 % Anhängiga ärenden % Verksamhetsutgifter (1000 euro) % -4 % Domstolsintäkter (1000 euro) % Personal (årsverken) Produktivitet (avg./årsv.) % -13 % RESURSANVÄNDNING ( /avgörande) % 15 % Handläggningstid i snitt (månader) 12,7 11,8 11,0 10,0 9,7-2 -0,3 Tabell 2. Nyckeltal för förvaltningsdomstolarnas operativa resultat Tabell 4. Nyckeltal för marknadsdomstolens operativa resultat FÖRVALTNINGS- DOMSTOLAR Budg. målsättning/ uppskattning Resultatavtal målsättning/ uppskattning Jämfört med året innan Jämfört med målet i resultatavtalet MARKNADS- DOMSTOLEN Budg. målsättning/ uppskattning Resultatavtal målsättning/ uppskattning Jämfört med året innan Jämfört med målet i resultatavtalet Inkomna ärenden % Avgjorda ärenden % -15 % Anhängiga ärenden % Arbetsmängd (* % Verksamhetsutgifter (1000 euro) % -9 % Domstolsintäkter (1000 euro) % Personal (årsverken) Produktivitet (avg./årsv.)* % -11 % RESURSANVÄNDNING ( /avgörande) % 12 % Inkomna ärenden % Avgjorda ärenden % -38 % Anhängiga ärenden % Verksamhetsutgifter (1000 euro) % -7 % Domstolsintäkter (1000 euro) % Personal (årsverken) Produktivitet (avg./årsv.) % -36 % RESURSANVÄNDNING ( /avgörande) % 49 % Handläggningstid i snitt (månader) 6,6 8,6 6,0 7,0 8,8 0 1,8 Handläggningstid i snitt (månader) 8,0 8,1 7,0 8,2 9,6 2 1,4 *) Nyckeltalen för produktivitet och resursanvändning har tidigare beräknats utgående från ärendemängden. Från år 2014 har man utgått från arbetsmängden där variationen i arbetsmängden ärendegrupperna emellan har beaktats med hjälp av en viktkoefficient. 1 Justitieministeriets (bokföringsenhet 150) bokslut 16

19 PERSONAL I FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA Tabell 5. Personalstyrka och personalstrukturen i förvaltningsdomstolarna 2007 faktisk 2008 faktisk 2009 faktisk 2010 faktisk 2011 faktisk 2012 faktisk 2013 faktisk 2014 faktisk 2015 faktisk 2016 faktisk 2017 faktisk faktisk Fakt. förändr. -17 Förändr., FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR Högsta förvaltningsdomstolen * domare * föredragande * övrig personal Sammanlagt Regionala förvaltningdomstolar * domare * föredragande * övrig personal Sammanlagt Försäkringsdomstolen * domare * föredragande * övrig personal Sammanlagt Marknadsdomstolen * domare * beredare * övrig personal Sammanlagt FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA SAMMANLAGT * domare * föredragande * övrig personal Sammanlagt

20 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS PRODUKTIVITET I NYCKELTAL Tabell 6. Nyckeltal för Helsingfors förvaltningsdomstols operativa resultat HELSINGFORS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Tabell 7. Nyckeltal för Åbo förvaltningsdomstols operativa resultat ÅBO FÖRVALTNINGSDOMSTOL Uppskattning/ Målsättning Uppskattning/ Målsättning Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkomna ärenden % 18 % Avgjorda ärenden % 25 % Anhängiga ärenden % 98 % Arbetsmängd(* % 33 % Muntliga förhandlingar % Syneförrättningar Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkomna ärenden % -58 % Avgjorda ärenden % -27 % Anhängiga ärenden % -59 % Arbetsmängd(* % -19 % Muntliga förhandlingar % Syneförrättningar 3 3 Personal (årsverken) 204,3 202,1 241,0 202,2-38,8-1 % Verksamhetsanslag (euro) % -3 % Handläggningstid i snitt (månader) 7,2 7,9 8,0 9,2 1,2 2,0 RESURSANVÄNDNING ( /avgörande) % 19 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsvärke) % -18 % Personal (årsverken) 45,8 58,5 66,3 66,8 0,5 46 % Verksamhetsanslag (euro) % 33 % Handläggningstid i snitt (månader) 6,1 7,6 6,5 9,4 2,9 3,3 RESURSANVÄNDNING ( /avgörande) % 0 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsvärke) % -8 % Tabell 9. Nyckeltal för Östra Finlands förvaltningsdomstols operativa resultat ÖSTRA FINLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Tabell 10. Nyckeltal för Vasa förvaltningsdomstols operativa resultat VASA FÖRVALTNINGSDOMSTOL Uppskattning/ Målsättning Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkomna ärenden % -7 % Avgjorda ärenden % -17 % Anhängiga ärenden % 1 % Arbetsmängd(* % -27 % Muntliga förhandlingar % Syneförrättningar % Granskningar (VL och YSL) Uppskattning/ Målsättning Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkomna ärenden % 15 % Avgjorda ärenden % 10 % Anhängiga ärenden % 71 % Arbetsmängd(* % 30 % Muntliga förhandlingar % Syneförrättningar % Personal (årsverken) 54,3 62,5 77,8 73,9-3,9 36 % Verksamhetsanslag (euro) % 25 % Handläggningstid i snitt (månader) 7,4 6,4 6,5 8,6 2,1 1,1 RESURSANVÄNDNING ( /avgörande) % -4 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsvärke) % -5 % Personal (årsverken) 74,7 74,3 75,3 74,5-0,8 0 % Verksamhetsanslag (euro) % -3 % Handläggningstid i snitt (månader) 11,2 11,4 10,0 12,2 2,2 1,0 RESURSANVÄNDNING ( /avgörande) % 34 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsvärke) % -27 % Tabell 8. Nyckeltal för Tavastehus förvaltningsdomstols operativa resultat TAVASTEHUS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Uppskattning/ Målsättning Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkomna ärenden % 0 % Avgjorda ärenden % -15 % Anhängiga ärenden % 2 % Arbetsmängd(* % -12 % Muntliga förhandlingar % Syneförrättningar % Personal (årsverken) 64,6 61,6 63,8 60,9-2,8-6 % Verksamhetsanslag (euro) % -5 % Handläggningstid i snitt (månader) 8,3 7,8 7,5 8,1 0,6-0,2 RESURSANVÄNDNING ( /avgörande) % 8 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsvärke) % -7 % Tabell 11. Nyckeltal för Norra Finlands förvaltningsdomstols operativa resultat NORRA FINLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL 1 Nyckeltalen för produktivitet och resursanvändning har tidigare beräknats utgående från ärendemängden. Från år 2014 har man utgått från arbetsmängden där variationen i arbetsmängden ärendegrupperna emellan har beaktats med hjälp av en viktkoefficient Uppskattning/ Målsättning Jämfört med målsättningen Jämfört med året innan Inkomna ärenden % 20 % Avgjorda ärenden % 32 % Anhängiga ärenden % 62 % Arbetsmängd(* % 49 % Muntliga förhandlingar % Syneförrättningar 2 4 Personal (årsverken) 43,9 60,5 74,8 74,2-0,6 69 % Verksamhetsanslag (euro) % 60 % Handläggningstid i snitt (månader) 11,3 9,6 12,0 12,6 0,6 1,2 RESURSANVÄNDNING ( /avgörande) % 7 % EFFEKTIVITET (avgöranden/årsvärke) % -12 % 18

21 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNAS VERSAMHETSUTGIFTER 2012 Tabell 12. Förvaltningsdomstolarnas versamhetsutgifter 2012 Förvaltningsdomstolarna sammanlagt 2012 Förändr Förändr Förändr Realiserade verksamhetsutgifter (1000 euro) 2015 Förändr Förändr Förändr Förändr Löner % % % % 83 % % 83 % % 84 % % 84 % Lokalhyror % % % % 11 % % 9 % % 9 % % 9 % Övriga utgifter % % % % 6 % % 8 % % 7 % % 7 % Sammanlagt % % % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % Högsta förvaltningsdomstolen Löner % % % % 79 % % 81 % % 81 % % 81 % Lokalhyror % % % % 12 % % 10 % % 9 % % 9 % Övriga utgifter % % % % 9 % % 10 % % 10 % % 11 % Sammanlagt % % % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % Förvaltningsdomstolar Löner % % % % 84 % % 84 % % 84 % % 85 % Lokalhyror % % % % 10 % % 9 % % 9 % % 8 % Övriga utgifter % % % % 6 % % 7 % % 7 % % 6 % Sammanlagt % % % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % Försäkringsdomstolen Löner % % % % 85 % % 86 % % 86 % % 86 % Lokalhyror % % % % 10 % % 9 % % 8 % % 9 % Övriga utgifter % % % % 5 % % 5 % % 5 % % 5 % Sammanlagt % % % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % Marknadsdomstolen Löner % % % % 80 % % 82 % % 82 % % 82 % Lokalhyror % % % % 14 % % 11 % % 11 % % 11 % Övriga utgifter % % % % 6 % % 7 % % 8 % % 7 % Sammanlagt % % % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % 19

22 KONTAKTUPPGIFTER TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA FINLEX - AVGÖRANDEN PUBLICERADES AV DOMSTOLARNA HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Fabiansgatan 15 PB Helsingfors Telefon Telefax E-post korkein.hallinto-oikeus(at)oikeus.fi FÖRSÄKRINGSDOMSTOLEN Bangårdsvägen 9 PB Helsingfors Telefon Telefax E-post vakuutusoikeus(at)oikeus.fi MARKNADSDOMSTOLEN Banbyggarvägen Helsingfors Telefon Telefax E-post markkinaoikeus(at)oikeus.fi ÅLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Torggatan 16 A PB Mariehamn Telefon Telefax E-post aland.fd(at)om.fi FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA HELSINGFORS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Banbyggarvägen Helsingfors Telefon Telefax E-post helsinki.hao(at)oikeus.fi TAVASTEHUS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Raatihuoneenkatu Tavastehus Telefon Telefax E-post hameenlinna.hao(at)oikeus.fi ÖSTRA FINLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Minna Canthin katu 64 PB Kuopio Telefon Telefax E-post ita-suomi.hao(at)oikeus.fi NORRA FINLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Isokatu 4, 3. krs PB Uleåborg Telefon Telefax E-post pohjois-suomi.hao(at)oikeus.fi ÅBO FÖRVALTNINGSDOMSTOL Lasarettsgatan 2-4 PB Åbo Telefon Telefax E-post turku.hao(at)oikeus.fi VASA FÖRVALTNINGSDOMSTOL Korsholmsesplanaden 43 PB Vasa Telefon Telefax E-post vaasa.hao(at)oikeus.fi 20

23 Fotografier Risto Silvola (s. 3,4 ja 5)

24